SE448105B - Papp av rafibermaterial och aktiverat slam - Google Patents

Description

448 105 a - p 2 av en dylik papp användes emellertid endast råmaterial av vegeta- bilisk härkomst (vegetabiliskt råmaterial). i e Olika typer av papp är allmänt kända, vid vars framställning en avsevärd mängd dyrbara eellulosafibrer i besparingssyfte_har er- satts med ett sekundärråmaterial.g g ip _ _ Sekundärrâmaterialet utgöres emellertid av ett redan begagnat fibermaterial och är således även det ett vegetabiliskt råmaterial, varför det inte löser problemet med besparing av råmaterial av vege- tabilisk härkomst; I detta syfte genomfördes undersökningar' rikta- de till att minska förbrukningen av vegetabiliska råmaterial genom ersättning av dessa med en billigare beståndsdel. _ Det är genom det sovjetryska uppfinnarcertifikatet NÄO H68 känt att i en fibermassa, innan skikten formas, införa en viss mängd- ddjfleratslam, som erhålles såsom avfallsprodukt vid biologisk av- loppsvattenrening. Framställning av papp av en på fiberråmaterial baserad pappersmassa och slam har gjort det möjligt att åstadkommai billigare papp; Proeesstekniken för papptillverkning genom direkt införande av aktivt slam i massan är emellertid bebäftad med väsent- liga nackdelar. Vid framställning av en dylik papp medelst papp- maskiner faller en avsevärd del av slammet ned i utrymmet under viran, vilket med andra ord innebär att det är mycket svårt att framställa pappen under samtidigt effektivt fasthållande av slammet.

För att begränsa slammets fall genom viran ooh_intensifiera massans vattenavgivning måste kemiska reagens användas. Utan användning av dessa reagens faller en avsevärd mängd fina slampartiklar ned i ut- rymmet under pappersmaskinens viral iDe slampartiklar, som adsor- berats på fibrerna, försvårar massans avvattning; samtidigt som sus- penderade ämnen förorenar det under viran befintliga vattnet och ökar belastningen på en lokal reningsutrustning, varför förbrukning- en av reagens för avloppsvattenrening ökar. 7 Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppfinning är att r in minska förbrukningen.av råmaterial av vegetabilisk härkomst vid framställning av papp av hög kvalitet genom att ett pappskikt fram- ställt av ett vegetabiliskt råmaterial ersattes med ett pappskikt bildat av ettaktüænmslam, som utgöres av en avfallsprodukt erhål- len vid biologisk rening av avloppsvatten frän såväl egna process- steg som andra'proeesstegfi :_ I e en __ Föreliggande uppfinnin§_avser sâlunda en papp av râfiber- material av_vegetabilisk härkomst, vilken papp består av täck- skikt och huvudskikt. Denna papp.kännetecknas av att ett av' huvudskikten år framställt helt av aktiverat slam,'medan täck- .ur 'ff ä? 448 105 3 skikten ej innehåller något aktiverat slam; och att pappen har följande sammansättning i vikt-%: _ ràfibermateriai a'- ss-99,5 aktiverat slaml 0,5-15; eller att pappen dessutom innehåller ett limämne och ett utfäll- ningsmedel och har följande sammansättning i vikt-%: råfibermaterial ' 'S5-96,5 aktiverat slam 0,5-15 iimämnel 0,5-20 utfäiiningsmeael 2,5-10.

Det aktiverade slammet utgöres av en ansamling av mikro- Qrganismer, som deltar i det biologiska avloppsvattenrenings- förloppet. Vid biooxidation av de organiska, i avloppsvattnet förekommande ämnena ökar kontinuerligt det aktiverade slammets biomassa, som delvis måste avlägsnas ur systemet. Den avlägsnade delen utgör s k överskottsslam, som är en avfallsprodukt fràn produktionen. Såsom mikroorganismers vitalitetsprodukt uppvisar det aktiverade slammet en hög proteinhalt, som varierar mellan 30 och 50 vikt-%. Tack vare sin proteinnatur kan slammet användas vid papptillverkning, varvid ett av pappens huvudskikt helt kan framställas av slammet. Slamskiktet påföres ett skikt av fiber- råmaterial av vegetabilisk härkomst; Användning av slam vid _ papptillverkning bidrar till en större vidhäftningskraft mellan fibrerna i fibermaterialet, vilket gör det möjligt att fram- yställa papp med goda fysikaliska och mekaniska egenskaper under _ samtidigt utnyttjande av aktiverat slam, som utgöres av en av- fallsprodukt fràn produktionssteget. l Det är lämpligt, att slamhalten i den färdiga produkten är mel- lan 0,5 och 15 viktprocent. Om slamhalten är lägre än 0,5 viktpro- cent, blir vidhäftningskraften mellan fibrerna låg. När slamhalten' är högre än 15 viktprocent; försämras pappersbanans_avvattnings- I egenskaper. g _ Fiberråmateríalet av vegetabilisk härkomst utgöres av träfib- rer med olika delignifieringsgrad. Vid kokning eller kemisk-meka- nisk behandling av träflis delignifieras denna, varvid man beroendet på mängden kvarvarande lignín i slutprodukten erhåller kemisk massa, halvkemisk massa eller massa av ved (mekanisk massa). Den mekanís-'": ka massan framställes genom att man mekaniskt inverkar på råmaterial av vegetabilisk härkomst. Nämnda fíbermaterial användes vid fram- ställning av papper, papp och träfiberskivor. . . __... .___...._-._..,.. . ... - m.. - hu»- 44s 1o5i 4 Vid framställning av flerskiktspapp, som i regel framställes av ett eller flera dylika fibermaterial, kan alltså ett av huvud- skikten ersättas med aktivt slam. I " n I beroende av det avsedda användningsområdet kan pappen inne- hålla ett limämne.och ett utfällningsmedel, vilka beståndsdelar bi- s drar till att dels minska vattenabsorptionen, dels öka vattenbestän- digheten (fuktbeständigheten) och dels förbättra pappens.totala hållfasthetsegenskaper. Papp för tillverkning av föremål och als- - ter för kortvarigt bruk (exempelvis lådor, biljetter) framställes utan användning av limämnen¿ Såsom limämne användes lämpligen kolo- foniumlim, becklim eller lateklim;i I stället för naturligt lim, såsom kolofoniumlim, användes företrädesvis ett billigare ersättnings- medel, exempelvis becklim eller latexliml n I Kolofoniumlim utgöres av en blandning av hartssyror, som neut- raliserats med alkali och suspenderats i vatten. I beroende av mängden infört alkali kan limmet innehålla olika mängd fria syror.

Införandet av kolofoniumlim.i pappersmassan befrämjar en minsk- ning av pappens förmåga att absorbera vatten och vattenlösningar.

Tallbeck utgöres av den återstod som erhålles vid vakuumdes- tillation av tallolja, vilken återstod består av polymeriserade fett- och hartssyror och estrar därav, hydroxifytosterin, tvål och oorganiska salter, Vid limkokning neutraliseras beckets sura be- ståndsdelar medelst kalcinerad soda;*_Förbrukningen av becklim för limning av papp är högre än_förbrukningen av kolofoniumlim, men becklimmet är avsevärt billigare än kolofoniumlimmet.

Inom pappersmasseindustrin användes i regel syntetiska latexar, Vilka utgöres av vattendispersioner av medelst ytaktiva ämnen stabi-' liserade polymerer, Klorbutadien-, vinylklorid-, butadienrakryl- nítril- och butadíenstyrenlatexar användes oftast.f Latexen bidrar till bättre hâllfasthetsegenskaper hos pappen i såväl vått som nom; tillstånd. " i 1 i i _ I den av råfibermaterial av vegetabilisk härkomst framställda pappen använder man som utfällningsmedel lerjord, natriumaluminat eller en blandning därav. "I den fibermassa, varav man framställer täck- och huvudskikten (utom det av slam framställda huvudskiktet), införes först limämnet och därefter utfällningsmedlet för fixering av limämnet på fibrerna. Fibrerna omladdas i detta fall, varigenom limpartlklarna utfälles på fibrerna; A 448 105 Användning av slam, som utgöres av en avfallsprodukt erhâllen vid biologisk avloppsvattenrening, såsom ett av skikten i flerskiktspapp gör det möjligt att spara vegetabiliskt rå- material och samtidigt förbättra pappens fysikaliska och mekaniska'ea egenskaper genom att det aktiverade slammet är av proteinnatur.

Genom att det aktiverade slammet innehåller protein, som uppvisar limmande egenskaper, kan man vid införande av slammet i pappan även (1) spara dyrbara limämnen, (2) minska behandlingskostna- derna för fällningen i reningsverk, (3) eliminera behovet av att införa kemiska tillsatsmedel för förbättring av vattengivnings- egenskaperna hos den pappbana som skall formas, (4) eliminerav slammets nedfallande i utrymmet under viran, och (5) därigenom minska belastningen på den i produktionsavdelningen installerade reningsutrustningen.* , - För att ge pappen_de önskade goda fysikaliska och mekaniska egenskaperna användes det ovan beskrivna inbördes blandningsförhål- 7 landet mellan beståndsdelarna; Vid framställning av pappen enligt föreliggande uppfinning utgår man från ett råfibermaterial, som i form av en vätskeformig ström tillföres från ett förberedande processteg. Detta materialmales medelst malningsanordningar (exempelvis massakvarn, s k raffinör) till ett avvattningsmotstånd av 21-300 enligt Schopper-Riegler (21-BOOSR) beroende på vilken typ av produkt som skall framställas.

Ráfüærmaterialet utspädes därefter med vatten till en koncentration av 5-15 g/liter, varefter ett lim och ett utfällningsmedel tillsättesf Den så erhållna massan ledes för formning av en bana genom en in- loppslåda till en pappmaskins vira. Det aktiverade slammet överföras di- p rekt från fabrikens reningsverk för biologisk avloppsvattenrening vid en koncentration av 10-30 g/liter (sedimenterat slam) eller vid en koncentration av 30-50 g/liter (flotationsslam) till ackumule- ringsbehållare, som är installerade i pappfabriken och försedda med luftningsanordningar. Aktiv-slamsuspension införes i mellanrummet mellan skikten av råfibermaterial medelst en speciell inmatningsan- ordning, som är anordnad antingen på ett s k virabord i pappmaskinen mellan inloppslådorna för huvudskikten och täckskikten eller mellan rundvira-cylindrar i en pappmaskin med rundvira. Mängden infört slam » (räknat som absolut torr substans) kan uppgå till 5-150 kg per ton färdig produkt. i “ i' t Den av olika skikt bildade banan förflyttas medelst viran och avvattnas gradvis. Banan med en vattenhalt av 85-80 % överföres därefter till maskinens pressparti, där pappbanan sammanpressas 448 105 till en fuktnalt av 65-55 %¿ 5 a Pappbanan eftertorkas därefter till en fukthalt av 5-8 % medelst förvärmda cylindrar i maskinens torkparti.a Det bör observeras,_att slammet kan användas vid framställ- ning av papp.medelst pappmaskiner av olika konstruktion.- Kvaliteten hos den framställda pappen kan kontrolleras ge- nom bestämning av följande egenskaperë sprängstyrka, ringkross- styrka, viktal, '(bestämning av antalet dubbelvikningar), dragstyrka' (bestämmas medelst en's k brottprovningsmaskin), tjocklek (bestämmas medelst en indikeringstjockleksmätare). I 5 Användning av slam enligt föreliggande uppfinning gör det alltså möjligt att spara råfibermaterial av vegetabilisk härkomst i en mängd av 5š150fkg/t färdig produkt; Man kan vidare klara sig utan en produktionsavdelning för avvattning av det aktivermfiaslwmet och följaktligen kan man minska förbrukningen av kemiska reagens 5 och elkraft samt förhindra att marken blir förorenad av slam som lagras i avfallshögar. Genom att ett av pappskikten framställes av ædfineratslam fasthålles slampartiklarna effektivare av pappbanan, vilket förhindrar att slammet faller ned i det under viran befintj liga utrymmet samtidigt som belastningen på den_i produktionsavdel- ningen installerade reningsutrustningen minskar.

Användning av slam i pappkompositionen bidrar till att den papp, som skall framställas, får bättre hållfasthetsegenskaper.

De kännetecknande särdragen samt fördelarna med föreliggande uppfinning belyses närmare i följande utföringsekempel. Éxempel 1 _ e _ _ . _ En papp (ytvikt 200 g/mg) avsedd att användas såsom planskikt i wellpapp framställdes av en komposition med följande sammansätt- ning i víktprocent: 7 _ " 'oblekt sulfatmassaa 93,5 aktivenæislam _ I f '_3,0r akolofoniumlim nya l 51,0 lerjord .if i g 2,5 Oblekt sulfatmassa av barrträ, som tillfördes i form av en vätskeformig ström med en koncentration avi3 % från en förberedande produktionsavdelning maldes till 25°SR¿ I en speciell, med en om- rörare försedd behållare införde man i en fibermassa med en fiber- halt av 1018 kg (torrsubstans) 10,2 kg kolofoniumlim (torrsubstans) med en koncentration 20 g/liter, som därefter utfälldes på fibrerna ulf) [i 448 105 7 medelst 25,5 kg lerjord. Lerjordlösníngens koncentration var 100 gl liter. Den erhållna massan användes därefter för formning av täck- skikten. Det använda æqfivenfiß shnnetkom från ett reningsverk och hade en proteinhalt av H0 % och en koncentration av 20 g/liter. I utrym- met mellan täckskikten infördes 32,6 kg akthæmat:flam(torrsubstans), som hade omrörts i en med en luftningsanordning försedd ackumule- ringsbehållare. Den av tre skikt bestående banan avvattnades på en papp: maskins vira, sammanpressades mellan pressvalsarna till en fukthalt av 60 % och torkades på förvärmda cylindrar till en fukthalt av 8 %.7, Sprängstyrkan var 1568 kPa, ringkrosstyrkan var 268 N och iik? talet var 1810 dubbeivikninger (se tabell 1). ' Exempel 2 En papp framställdes av en komposition, som i viktprocent innehöll följande beståndsdelar: poblekt sulfatmassa 90,5 aktiverat slam 6 kolofoniumlim _ 26 1 6_ lerjord * 7 6 2,5 Förbrukningen av beståndsdelarna var 985 kg, 65,3 kg, 9,8 kg respektive 2U,5 kg. 6 _Processtekniken för papptíllverkningen liknande den enligt exempel 1. 6 ' Sprängstvrkan var 1601 kPa, ringkrosstyrkan var 256 N 000 Vik", ~talet var 1906 dubbelvikningar (se tabe1l.1).

Exempel 3 En papp framställdes av en komposition, som i viktprocent innehöll följande beståndsdelar: - oblekt snlfatmassa 87,5 aktiverat slam 6 6 9 kolofoniumlím _ 1 lerjord 9 6 2,5 Förbrukningen av beståndsdelarna var 952 kg, 98 kg, 9,5 kg respektive 23,8 kg.

Processtekniken liknade den enligt exempel 1.

Sprängstyrkan var 1H99 kPa, ringkrosstyrkan var 253 N och vik- talet var 2118 dubbelvikníngar (se tabell 1). 'respektive 22,3fkg.iof "44s 105 fExempel¿U En papp framställdes ay_en komposition med följande samman- sättning i viktprocentzï I i i *oblekt sulfatmassa A I 81,5 aktiverat slàm g I 15 fkolofoniumlim _ Wgli leïljjQrdr 'i 2:5 Förbrukningen av beståndsdelarna var 887 kg, 163 kg, 8,9 kg Processtekniken för papptillverkningen liknàde den enligt exempel 1; f talet var 1800 dubbelvixningar (se tabell 1).i Exempel 5(för jämförelse)Ü I En papp framställdes enligt känd processteknik av en kompo- sition, som i viktproçent innehöll följande beståndsdelar: 'oblekt sulfàtmassa 96§51a kolofoniumlím n g i 1 i lerjond , i _ g2,5 Förbrukningen_av beståndsdelarna var, räknat som torrsub-i stans, 1050 kg, 10,9 kg respektive 27,3 kg. ' ' i Processtekniken för pappframställningen liknàde den enligt t exempel 1 med undantag av framštällningen av skiktet av slam. Enligt jämförelseexemplet tan sprängstyrkan, fingkrosstyrkan och viktalet 1323 kPa, 252 N respektive 1700 dubbelvikningar (se tabell 1).

Pappen enligt uppfinningen innehållande ett skikt av aktiverate slam (exemplen lfü) uppvisade bättre egenskaper än jämförelsepappen (exempel 5)}'SprängstyrkanWökàde med 13*21 %och ringkrosstyrkan ökade med 0,3-6,3.%. *fi g -' i i ' n ' Sprängetyrkan var 1H9§ kPa, ringkroestryrkanvar 253 N och vik-i HA 'ü O 448 1052 9 Tabell 1 2 _ Egenskaper Papp för plansxikt i wellpapp' Exempel Exempel Exempel Exempel Exempel 1 2 3 4 5 ' (för jäm- förelse) sprängscyrkal 1 p 21568 1607 1568 1u99 1329 1 Ríngkrossstyrka 268' 256 2 256 253 252 N ((6,3) (1,1) (1,1) (0,4) viktal 1810 i - 1906 2118 1800 1700 (antal dubbel-v (6,4) - (12) .(2145) ' (6) vikníngar) ' Anmärkning: Inom parentes anges förbättringen av egenskaperna i % i förhållande till jämförelsevärdena.

Exempel 6 En lådpapp med en ytvikt av 400 g/m2 framställdes av en komposition, som i viktprocent innehöll följande beståndsdelar; s k sekundärt råmaterial (pappersavfall) 97 akthæratslænl -_ 3 Qappersavfallet, som i form av en vätskeformig ström i en mängd av 1018 kg (torrsubstans) matades från en förberedande pro-' duktionsavdelning, maldes till 22-250 SR, utspäddes till en koncen= tratíon av 0,3 % och infördes i en pappmaskins inloppslåda för formning av 5 fiberskikt, 32 kg från ett reningsverk kommande akthmmat slam med en koncentration av 20 g/liter och en proteinhalt av H0 %, som hade omrörts i en luftadvackumuleringsbehållare, infördes medelst en speciell anordning i mellanrummet mellan två innerskikt av denp V pappbana som formades. I 2 2 Pappen sammanpressades därefter mellan pressvalsarna och torkades på pappmaskinens torkcylindrar. Dragstyrkan var 18,2 N och viktalet var 55 dubbelvikningar (se tabell 2); ... l...._...-... » »- 44se1osefs A 0 1 10 Exempel I wâ En papp framställdes ap en komposition, som i viktprocent innehöll följande beståndsdelar: ' i¿pappersavfal1 ¿ g, 9H ämhæmtskm ;.- *.g6 7 Förbrukningen av beståndsdelarna var 987 kg respektive 63 kg.

Proeesstekniken för papptillverkningen yar densamma som i exempel 6. e i 7 e _ Dragstyrkan var 17,6 N och viktalet mar-56 dubbelvikningar (se tabell 2). 0 g I 7 0 7 s ' s 0 s i ' ' Exempel 8_^l" g En papp framställdes av en komposition med följande samman- sättning i viktprocentzp 7 0 0 7 -'pappersayfall * ~91_ _ddiVemníslæn _ 9 Förbrukningen av beståndsdelarna var 955 kg respektive 95 kg. lProcesstekniken För framställningen av pappen liknade den enligt exempel 6;1Dragstyrkan var 17,2 N och viktalet var 58 dubbel- vikningar (se tabell 2). I I' Exempel 9 En papp framställdes av en komposition med följande samman- sättning i viktprocentf ii 0 pappersavfallgiií ' 0 85 ^ ekeivereele1em~ 0 pie '15 e i 0 Förbrukníngen av beståndsdelarna var 892 kg respektive 158 kg.

Processtekniken för papptillverkningen liknade den enligt exempel 6.

Dragstyrkan var 16,3 N ooh viktalet var 48 dubbelvikningar (se ta- bell 2).- e 0 s ' Exempel 10 (för jämförelse).

Man framställde en papp enligt känd processteknik utgående , g från pappersavfallf För framställning av_l ton färdig produkt för- brukades 1050 kg absolut torrt fibermateríale Processtekniken lik- nade den enligt exempel 6 med undantag av framställningen av-slam- ekiktec. Dregenyrkan-var 15,7 N een viktaiet-var M7 aubbelvikningar (se tabell 2).': 7 ' ' ' h Dragstyrkan (som representerar den viktigaste egenskapen Y» fi 11 448 105 nos låapapp) var alltså nas den lådpapp, som framställes med använd» ning av ædivenmzslænenligt exemplen 6-9, U-16 % högre än hos den lådpapp, som framställts utan användning av aktivt slam. _Tabell 2 Egenskaper Lådpapp Exempel 7 Exempel Exempel Exempel Exempeld 6 7 8 9 io (för jäm- rörelse) Tjøcklek, mm 0,6 0,6 10,6 0,6 0,6 Densitet, g/6m3 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 vfagsuyrka, N 18,2 17,6 17,2 16,3 15,7 (16) (12) (10) viktal 55 56 58 M8 M7 (antal dubbel- (17) (19) (23,H) (2,1) víkningar) Anmärkning: Inom parentes anges förbättringen av egenskaperna i % i förhållande till jämförelsevärdena i exempel 10.

Exempel 11.

En papp (ytvikt 200 g/m2) avsedd att användas såsom planskíkt_ i wellpapp framställdes av en komposition med följande sammansättning' i viktprocent: oblekt sulfatmassa aktiverat slam _kolofoniumlim lerjord 90,5 6 1 2,5 Processtekniken för papptillverkningen var densamma som i exempel 1 med nndantag av att proteinhalten i det akthæxæ&eslæuæm_ var 31 %.

Sprängstyrkan var 1519 kPa, ringkrøsstyrkan var 254 N och viktalet var 1780 dubbelvikningar (se tabell 3).

Exempel 12 En papp förflplanskikt i-wellpapp framställdes av en kompo- 448 105 5 p 1 2 E _ 12 sition med följande sammansättning-i viktprocent: øblext suifatmassa År 90;5 *aktiverat sLæn ,*" « E 6 kolofoníumlimi .E _ _1 ..1 lerjprd _ -1 2 2 .¿ 2 2,5-¿i Processtekniken för papptillverkningen liknade den enligt exempel 1 med undantag av att det aktiverade slanmet. innehöll 118 % protein; Sprängstyrkan var 162TpkPa, ringkrosstyrkan var 263 N och yiktalet var 2070 dubbeivixningar (se cabe11 3).

; Exempel 13 (för jämförelse) E En papp för planskikt i nell-papp.framställdes-av en komposi- tion, som i viktprocent innehöll: E " oblekt sulfacmagsa _96,5 kolofoniumlím H E 1 2 1 lerjordi 2 « E 2,5 Processtekniken för papptillverkningen var densamma som i exempel 1 med undantag av framStälIningen av slamskiktet. Spräng- styrkan var 13232kPa, ringkrosstyrkan var 2É2 N och víktalet varv 1100 dunbeivikningar. ' ”_” 2 ' Å I _ E Den papp som framställdes med användning åV äktïvšfät Slæfi med olika proteinhalt enligt exemplenill och 12.uppvisade således bättre nållfasthetsegenskaper än den utan användning av aktivt slam fram- ställda pappen. Sprängstyrkan och ringkrosstyrkan ökade med 15-23 %í~ respektive 1-M % (se tabell 3).

Tabell 3 Egenskaper _ 1' 1 .' Papp för planskikt i wellpappe A I Ekempel Exempel Exempel 13(för jämf) 2> 11 E 2 12 1 2 Sprängstyrka, kPa V :1519p p_1627 2 . 13231 2 *(15) -21. (2311 E * Ringkrosstyrka, N Ü' 25H 7 Z 263 'E ' 252 - * - <1) (u) vixtai I 1 21780 ipod 20702 I' 1700 (antal aabbelvik- 1 (H,7) ' _ (22)_~ ningar) nu 1 2 E W W V' Anmärkning: inom parentes anges förbättringen i_% i för- hållande till jämförelnevärdena.

Ißf mf i* 448 105 _13 Exempel lä En lådpapp med en ytvikt av.400 g/m2 framställdes av en kompo- sition med följande sammansättning i viktprocent: pappersavfall a 9" aktiverat slæn E 6 Processtekniken för papptillverkningen liknade den enligt exempel 6 med undantag av att det aktiverade slanmetínnehöll 31 få pro- tein. Dragstyrkan var 16,8 N och viktalet var 52 dubbelvikningar (se tabell H).

Exempel 15i g En lådpapp med en ytvikt av 400 g/mg framställdes av en komposition med följande sammansättning i viktprocent: rpappersavfall g i9U aktiverat slam -6 Processtekniken för papptíllverkníngen var densamma som i exempel 6' med undantag av att det aktiverade slanmet innehöll 48 76 protein. Dragstyrkan var 17,8 N och viktalet var 61 dubbelvikningar '(se tabell N). I tabell U jämföres deni exemplen lü och 15 erhållna värdena.med värdena i jämförselseexemplet 10. p Den lådpapp, som framställdes med användning av aktívenm:slænW med olika mängder protein enligt exemplen 7, lä och 15, uppvisade~ bättre hållfasthetsegenskaper än den enligt känd processteknik (d v s utan användning av aktiverat slæn) framställda päppefl- Drag* styrkan ökade med 7-13 %.

Tabeliiu Egenskaper _ Lådpapp- g Exempel 1U Exempel 15 Exempel 10 (för jämförelse) Tj¿ck1ek, mm 0,6 i ao,6 0,6 Densitet, g/cmñ 0,6' O,6i a 0,6 Dragstyrka, N 16,8 (7) 17,8(13,3) 15,7 Viktal (antal S2 (l0,6) 61(29,8) V UT dubbelvikningar) Anmärkning: Inom parentes anges förbättringen av egenskapernaii i % jämfört med referensvärdena i exempel 10. 44s 1037 1 w in Exempel 16 .ß _ En papp (ytvikt 2O0_g/m2) avsedd att användas såsom planskikt i wellpapp framställdes av en komposition med följande sammansätt- ning i viktprocent: , 'ä oblekt sulfatmassa_ _aa 89,5 aktiwææm.slæn i _ _ 6a kolofoniumlim 7 1 lerjord _ 1 - V 1 3,5 Förbrukningen av beståndsdelarna var 98k kg; 66,5 kg, 9,8 kg respektive 3ü,ï33 kg. Processtekniken för papptillverkningen likëlp nade den enligt exempel 1. Sprängstyrkan var 1372 kPa, ringkross-V styrkan var 2N5_N_ooh viktalet var 1750 dubbelvikningar (se tabell 5), Exempel 17 @ÖPjämföre1se) En papp framställdes enligt känd teknik av en komposition med följande sammansättning i viktprocent: 7 7 oblekt sulfatmassa g95,5 kolofoninmlim i'n n Ü 1 _ lerjord 'i_' 3,5 g Förbfukningan av beståndsdelarna var 1050 kg,71o,5-kg respeké tive 3658 kg, Sprängstyrkan var 1137 kPa¿ ringkrosstyrkan var 196 N och viktalet var 1700 dubbelvikningar (se tabell 5).

Den papp för planskikt i wellpapp, som framställts med an- vändning av ædfivefinzslænenligt exempel 16, uppvisade alltså bättre egenskaper an den enligt känd teknik framställda pappen, varvid sprängstyrkan och ringkrosstyrkan ökade med 20 % respektive 25 %.

En papp framställdes av en komposition med följande sammanf sättning i viktprocent: 7 i i oblekt sulfatmass-a i i ~ 9-1 æfihæfitshm FÅ. 4 5 kolofoniumlim 1 1 g S lerjord _ _ 7 1,8 natriumaluminat e 0,2g mk _ Förbrukningen av beståndsdelarna 985 kg, 65 kg, 9,9 kg, 17,8 kg respektive 2,2 kg. Processtekníken för papptillverkningen var densamma som i exempel 1. Sprängstyrkan var 1H21 kPa, ring- [S 448 1Û5 e 150 I I _krosstyrkan var 255 N och viktalet var 1900 dubbelvikningar (se ta-1 bell 5). K _! _ Exempel 19 (för jämförselse) En papp framställdes enligt känd processteknik av en kompo- sition med Följande sammansättning i víktprocent: oblekt sulfatmassa en 97 kolofoniumlim I 1 lerjord E ' g _ ll 1,8 natriumaluminat , 0,2 Förbrukningen av beståndsdelarna var 1050 kg, 10,5 kg, _ 18,9 kg respektive 2,1 kg. Processtekniken för papptillverkningen var densamma som i exempel 1. Sprängstyrkan var 11ü7 kPa, ringkrosse styrkan 216 N och viktalet var 1730 dubbelvikningar (se tabell 5).

E Den papp för planskikt i wellpapp, som framställts med an- vändning av aktiverat slameinligt exempel 18, uppvisade således bättre egenskaper än jämförelsepappen enligt exempel 19, varvid sprängstyrkan och ringkrosstyrkan ökade med 2M % respektive 18 % (se tabell 5)., Tabell 5 Egenskaper g g Papp för planskikt i wellpapp Exempel 16 ^ Exempel 17 'Exempel 18 Exempel 19 E E (för jäm- x' (för jämë förelse ' förelse) sprängscyrka, 1372 i'1137 ' _ 1u21 1147 kPa _ (21) 1 CQM) Ringkross- j .

'Styrka, N e 2U5 196 _ 255 216 (25) f_ (13) vixcal E V 1750 1700 _ 1900 1730 (antal dubbel- (3) _ (1o,6) vikningar) - E . Û Anmärkning: Inom parentes anges forbäfitringar av egenskaperna 1 z 1 förhållande till jämföfielseväraefia. ' e Exempel gg g En papp (ytvikt 200 g/m2) avsedd att användas såsom planskikt i wellpapp framställdes av en komposition med följande sammansätt- 448 10560 166 ning i viktprocent; _ e e se ' oblekt sulfatmassa '90 1aktiverat1slam:" _ : Z 60 __ gvflatex 1 t a j 0,5 .lerjord 1 "e *"0- d3,5 Förbrukníngen av beståndsdelarna var 98Å,U kg, 65,6 kg, H,9 kg respektive 34,3 kgl Processtekniken för pappframställningen liknade den enligt exempel 1; Sprängstyrkan var 1510 kPa, ringkrosstyrkan var 250 N och viktalet var 1870 dubbelvikningar (se tabell 6).

Exempel 21 (för jämförelse) 6 6 En papp framställdes enligt känd teknik av en komposition, som i viktproeent innehöll följande beståndsdelar; oblekt sulfatmassa e e 96 latex d¿ _¶ t . - 0,5 lerjord ;_ _ 13,50, -Förbrukningen av beståndsdelarna var 1050 kg, 5,3 kg respekf tive 37,1 kg. Processtekniken för papptillverkningen liknade den enligt exempel 1. Språngstyrkan var 1303 kPa, ringkrosstyrkan var 2U2 N och viktalet var 1600 dubbelvikningar. 6 I _ * Den papp för planskikt i wellpapp, som framställts med an- vändning av aktümflæi.slænenlígt exempel 20, uppvisade alltså bättre egenskaper än jämförelsepappen enligt exempel 21; varvid sprängstyrkan och ringkrosstyrkan ökade med 18'% respektive 5 % (se tabell 6). * .Ézifæïêê , _ En papp (ytvikt 200 g/m2) avsedd att användas såsom planskikt i Wellpapp) framställdes av en komposition med följande sammansätt- ning i viktprocent: Z 6 ' oblekt sulfatmassad _ Å 77 I aktiverat slam , 7 ” 7 7 6 tlatex l se 1 _ 10 lerjord ' n ' Q 7 Förbrukningen av beståndsdelarna var 97H kg,_76 kg, 97,U kg respektive 68 kg. Processtekniken liknade den enligt exempel.1, Sprängstyrkan var 1519 kPa, ringkrosstyrkan var 250 N och viktalet var 1810 dubbelvikningar (se.tabell 6). 6 Exempel 23 (för jämf0re1se)_ En papp framställdes av en komposition med följande samman- Qi! 63 »lll i! ß (3 448 105 17 1 sättning i viktprocentzi ' 7 oblekt sulfatmassa 83 latex 2 10 lerjord _ 7 Förbrukningen av beståndsdelarna var 1050 kg, 105 kg respek- tive 73,5 kg. Processtekniken för papptillverkningen liknade den en- ligt exempel 1. Sprängstyrkan var 125H kPa, ringkrosstyrkan var 2ü5 N och viktalet var 1720 dubbelvikningar (se tabell 6).

I Den papp för planskikt i wellpapp, som framställts med använd- ning av aktünnem slæn enligt exempel 22, uppvisade alltså bättre egen- skaper än jämförelsepappen enligt exempel 23, varvid sprängstyrkan och _ ringkrosstyrkan ökade med 21 % respektive 2 %.

Exempel 2% En papp (ytvikt 2OÖ g/m2) avsedd att användas såsom planskikt i wellpapp framställdes av en komposition med följande sammansättning i viktprocentt * oblekt sulfatmassa 77 akthmxat slæn 3 g 6 latexi 10 lerjord _ 1 7 rFörbrukningen av beståndsdelarna var 97ü kg, 76 kg, 97,U kg respektive 85,7 kg. Processtekniken för papptillverkningen var den- samma som i exempel 1. Sprängstyrkan var 1529 kPa, ringkrosstyrkan var. 2H5 N och viktalet var 1790 dubbelvikningar (se tabell 6).

Exempel 25 (för jämförelse) En papp framställdes av en komposition med följande sammansätt- ning: _ - oblekt sulfatmassa 83 3 latex- 7 10 lerjord I e 7 Förbrukningen av beståndsdelarna var 1050 kg, 105 kg respek- tive 73,5 kg. Processtekniken för papptillverkningen liknade den enligt exempel 1. Sprängstyrkan var 1313 kPa, ringkrosstyrkan var 232 N och viktalet 1750 dubbelvikningar (se tabell 6)r g Den Papp för planskikt i Wellpapp, som framställts med an- vändningav ædfixenmzslam enligt exempel 2U, uppvisade således bättre egenskaper än pappen utan äfiflfleflfllskmlflfligf'exempel 25. Sprängstyrkan ' och ringkrosstyrkan ökade med 15 % respektive 6 %. 44810512 , :_ 7,. 5718, Exempel 267 _ _ En papp (ytvikt 200 g/m2) avsedd att användas såsóm planskíkt i wellpapp) framställdes av en kompositien med följande sammansätt- ning í víktprocent: 5 7 . Z oblekt sulfatmassai 6Ä aktüæmatslæn I 5 _ 6 Alatex I 5 5 20 lerjord _ se 1 10 Förbrukningen av beståndsdelarna var 960 kg, 90 kg, 192 kg respektive 96 kg. Processtekniken för papptillverkníngen liknade den- enligt exempel 1. Sprängstyrkan var 1225 kPa, ringkrosstyrkan var 226 N och víktalet var 1780 dubbelvíkningar (se_tabell 6).

Exempel 27 (för jämförelse) 5 En papp framställdes av en komposition med följande sammansätt- ning i viktprocent: Qblekt sulfatmassai 70 latex 1 5 _' 5 7 20 A lerjordwpep 2 I 1' 5 51 ' 10 Förbrukníngen av beståndsdelarna var 1050 kg, 210 kg respek4 tive 105 kg, Processtekniken för pappframställningen var densamma sem i exempel 1. Sprängstyrkan var 1196 kPa¿ ríngkrosstyrkan var 220 N och viktalet var 1600 dnbbelvikningar (se tabell 6). ,e Den papp för p1anskiktii.wellpapp, som framställts med använd- ning av aktiverat slæn enligt exempel 265 uppvisade bättre egenskaper än pappen utan aktiwaæm skm1emUgt.exempe1 27. Sprängstyrkan øch ring- krosstyrkan ökade med 2N % respektive 3 %. fi Tabell 6' Egenskaper ,5 5 2 ' 5 2Papp för planskikt i wellpapp 5 Ex 2 Ex5_ 5Ex _ Ex 5.'Ex_ Ex 5Ex Ex 20 21 _1 22 23 zu 25 26 27 '~ ' fijämf) ] (Jamf)» (Jämf) ' v(jämf) SpPängstyrka,kPa; 1539 1309: 1519 125U 1529 13137 1225- 1196 _ ~ f17,19le (21) (15,3) « -(24) Ringkross- 250 '2U2 250- 2U5 P45 232 - 226 220 Styrka, N¿ (5) ie~ (2)1 2 5(5,6> fl3)¿ viktai (antal - 1870 1600* 18105 1720 1790 1750 1780 1600 dubbelvikníngar) - _ 1 1 ' ~ _ \ i e (m 15,2) i ~<2,2>. (1151 å» m. äs Ü 448 105 19 . sAnmärkning; Inom patentes anges förbättringen av egenskaperna 'i % i förhållande till jämförelsevärdena. i Exempel'28.

En papp (ytvikt 200 g/m2) avsedd för att användas såsom plan- skikt i wellpapp framställdes av en komposition med följande samman- sättning i viktprocent: oblekt sulfatmassa i 90, 7 aktiverat slam 5 6 becklimi J 0,8 lerjord } 2,5 Förbrukningen av beståndsdelarna var 985 kg, 65 kg, 7,9 kg respektive 19,8 kg. Processtekniken för papptillverkningen liknade den enligt exempel 1. Sprängstyrkan var 1578 kPa, ringkrosstyrkan var 265 N och viktalet var 1790 dubbelvikningar (se tabell 7). _ Exempel 29 (för jämförelse) En papp framställdes av en komposition med följande sammansätt- ning i viktprocent: 6 oblekt sulfatmassa 7 96,7 ~* beckli-m 0,8 ïlerjord ' 2,5 Förbrukningen av beståndsdelarna var 1050 kg, 8,H kg respek- tive 26,3 kg. Processtekniken för papptillverkningen liknade den en-6' ligt_ekempel 1. Sprängstyrkan. var 13H} kPa, ringkrosstyrkan var f 250 N och viktalet var 1750 dubbelvikningar (se tabell 7).

Den papp för planskikt i wellpapp, som framställts med använd- ning av aktiverat slam enligt exempel 28,- uppvisade alltså bättre egen- skaper fän pappen- utan aktiverat slam enligt exempel 29. Sprängstyrkan I och ringkrosstyrkan ökade med 17 % respektive 6 %.> Exempel 30 En papp (ytskikt 200 g/m2) avsedd att användas såsom planskikt i wellpapp) framställdes av en komposition med följande sammansättning i viktprocent: w 1 *5 oblekt sulfatmassa 90 ædfiveratslanp, - 6 becklím 1,6 lerjord ¿ _ 2,5 44ss1oso~ 3 3 ' I aoeg Förbrukningen av beståndsdelarna var 98ü kg; 66 kg, 1U;8 kg respektive 2U kg; Processtekniken för papptillverkningen liknade den enligt exempel 1L Sprängstyrkan var 1597 kPa¿ ringkrosstyrkan var 257 N och viktalet 1805 dubbelvikningar (se tabell 7).

“Exempel 31 (för jämförelse) 77 3 En papp framställdes av en komposition med följande sammanf sättning i viktprocçnt: oblekt sulfatmassa ~' K, 96 '7 becklím Ü-ge* 1,5 lerjordgg 'I 3 , 3 2,5 Förbrnkníngen av beståndsdelarna var 1050 kg, 15,8 kg respek- tive 26,3 kgl Processtekniken för papptillverkningen liknade den en- ligt exempel 1. Sprängstyrkan-var 1333 kPa, ringkrosstyrkan var 253 N och viktalet 1770 dnbbelvikningar (se tabell 7). 3 3' Den papp för planskikt i wellpapp, som framställts med använd- ning av æflfixæmat slæn enligt ekempel 30, uppvisade bättre egenskaper än pappen utan aktiverat slam enligto exempel 31; Sprängstyrkan och ring- i krosstyrkan ökade med 20_% respektive_i¿6.%§ En papp (ytvikt 200 g/m2) avsedd att användas säsom planskikt i wellpapp framställdes_av en komposition med följande sammansättning i viktprocent: .1_g 3 ppi 3 -eoblektesulfatmassag gßb " aktiverat slam - 3 _¿ Z' 6 fbecklim" ae' 3 1,5 lerjord to f ' _ V 3,5 3 Förbrukningen av beståndsdelarna var 994 kg, 56 kg, 14,9 kg respektive 3U,ß kg. Processtekniken för papptillverkníngen liknade den enligt exempel 1. Sprängstyrkan var 1558 kPa, ringkrosstyrkan var 257 N och viktaïee var 1820 dupbelvikningar (se tabell 7). eßxempel 33 (för jämförelse) En papp framställdes av en komposition med följande samman- sättning i viktprocentå I 3 i“ oblekt sulfatmassa _ :“i 3 95 becklime _ , fi 3.* ' 1,5 lerjord' ,¿'»f i_ 7 -, _, 3;5 QS* h!- m (7 _ ..._ _. ...__ _..>---____.__...-.._..__,__ nia* 448 105 21 - Förbrukningen av beståndsdelarna var 1050 kg, 15,8 kg respek- gtive 36,8 kg. Processtekniken för papptillverkníngen liknade den en- ligt exempel 1; Sprängstyrkan.var 1362 kPa, ringkrosstyrkan var 252 N och viktalet var 1790 dubbelvikningar (se tabell 7).

Den papp, som framställtsmed användning av aktiverat slam enligt exempel 32, uppvisade alltså bättre egenskaper än pappen utan ædivemm slam enligt exempel 33. Sprängstyrkan och ringkrosstyrkan ökade med 1U % respektive 2 %. I 8 U Exempelišü En papp (ytvikt 200 g/m2) avsedd att användas såsom planskikt_ i wellpapp) framställdes av en komposition med följande sammansättning" i viktprocent: i oblekt sulfatmassa 1 91,2 aktiverat slam 6- , becklim I U 0,8 8_lerjord 1,8 natriumaluminat 0,2 Förbrukningen av beståndsdelarna var 985 kg, 65 kg, 7,88 kg,, 17,73 kg respektive 2 kg. Processtekniken för papptillverkningen lik- nade den enligt exempel 1. Sprängstyrkan var 1593 kPa, ringkrosstyrkan 266 N och viktalet 1820 dubbelvikningar (se tabell 7).

Exempel 35 (för jämförelse) En papp framställdes av en komposition med följande sammansätt- ning i viktprocent:_ - oblekt sulfacmassa 8 97,2 bëcklim 0,8 'lerjord , 8 5 1,8 'natriumaluminat 0,2 Förbrukningen av beståndsdelarna var 1050 kg, 8,U kg, 18,9 kg respektive 2,1 kg. Processtekniken för papptillverkningen liknade den enligt exempel 1. Sprängstyrkan var 1352 kPa; ringkrosstyrkan var 250 N och víksalet var 17$o dubbelvikningar (se tabell 7).

Den papp för planskikt i wellpapp, som framställts med använd- ningav ædjvenmzslæn enligt exempel BH, uppvisade alltså bättre_egen- skaper än pappen iutan aktiveratslam enligt exempel 55. Sprängstyrkan och ringkrosstyrkan ökade med 18 % respektive 6 %. 44s”10s72 22 'Tabell 73 -åw Egenskàpef Påpp för planskïkt i Wellpapp K f 0 20 2 8 Ex 'Ex Ex Ex 8 'Ex¿ 1 Ex. Ex Ex) 28 029 30"32 31 _32 33 7- :H 35 0 (jlälnfl) 0 (Jämf) _ (Jlämf) ' (íämf spr-ängstyrkg¶,ll 1578 13113 - 1597' 1333 5 1588 1362 1593 1352 kPa - <17,s)l -282120) ¿<1ß) 2' 117,8) Ringkrcsstyrká, 265 250 2578 253 257 252 266 250 N ~ 2 <6) 530(1,6) 3 <2) (6,8) vixtal (antal 51790 1750 1805 1770 _1820' 1790 1820 ~ 1750 dubbelvik- 87 5 ~ l ' ” ningar) 8 (2,2) 5 <2) 8 (1,7) w) Anmärkñlggz lqoñ parèntes angçš förbättringen i*% i förflållande_2 till jämförelsevärdena. ' 8 Q" »då

Claims (3)

J) 448 105 23 P a t e n t k r a v 7

1. Papp av ràfibermaterial av vegetabilisk härkømst, vil- ken papp består av täckskikt och huvudskikt¿a k ä n n e t e c k ~ n a d a v att ett av huvudskikten är framställt helt av akti- verat slam, medan täckskikten ej innehåller något aktiverat slam; och att pappen har följande sammansättning i viktprocent: råfibermaterial, 85f99,5 7 aktiverat slam -g ' 0,5-15; eller att pappen dessutóm innehåller ett limämne och ett utfäll- ningsmedel och nar följande sammansättning i viktprocent: râfíbermaterial 55-96,5 aktiverat slam _ 0,5-15 limämne f _ 0,5-20 _utfällningsmedel 2,5-10

2. Papp enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c'k n a d a v att limämnet utgöres av kolofoniumlim, becklím eller latex- lim. 7

3. jPapp enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d ja v att utfällníngsmedlet utgöres av lerjord, natriumaluminat eller en blandning därav.a