SE447595B - Kondensatortendsystem for forbrenningsmotor - Google Patents

Description

447 595 lindningsriktning till 10 och lämnar pulser av motsatt polaritet (se kurvorna 10' och ll' i fig. 2). Den första pulsen under magnetens passering av kärnan är därför positiv från spolen ll och laddar via en diod 19 en kondensator 20 till vilken en glättningskrets med motstånd 21 och kondensator 22 är anslutna. En zenerdiod 23 stabíliserar den från glättningskretsen utgående spänningen, som föres in på en transistorförstärkare med transistorerna 24, 25 jämte motstånden 26, 27, 28.

Som förut omtalats användes pulser från spolen ll som referenssignal till mikro- processorn. Pulsen leds då över ett motstånd 29 till basen av transistorn 24, där signalen förstärkas och matas in på processorns ingång "interrupt". Pulsens form på ingången visas nederst i fig. 2. I nästa förstärkarsteg, transistorn 25, fasvändes pulsen, förstärkas och ledes in på processorns ingång "reset". För fullständighets skull skall även noteras att en ytterligare ingång PAÛ via en diod 30 är ansluten till transistorns 25 kollektor.

Dessa kopplingar till processorn är nödvändiga för att den skall medverka i en startrutin under vilken motorn går från 0 till ca. 2000 rpm. Som framgår av fig. 2 uppstår två pulser a, b varje gång magneten passerar kärnan men endast den första har intresse för triggning och utlösning av gnista. Den andra pulsen b skall sorteras bort vid ingången till processorn, vars "interrupt" är försedd med en buffert där pulsen spärras till följd av hög nivå på ingången under ett intervall Tlßo motsvarande tiden för ett halvt motorvarv. I föreliggande fall är TIBU ungefär l/40 sekund, dvs. halva varvtiden vid varvtalet 1200 rpm. Denna tid är tillräcklig för att överlappa tiden T mellan a och b vid samtliga varvtal under startrutinen. Utan denna rutin skulle processorn utlösa gnista genom pulsen b vilket är felaktigt, då den tillgängliga laddningen på kondensatorn 15 skall ge gnista först på kommando av nästkommande puls a. Utlösning av gnista fullföljes genom processorns förmedling genom en puls på dess utgång PAl till basen av en transistor 31 som är ansluten till styrelektroden av tändströmställaren 14. Kon- densatorn 15 kortslutes då genom primärlindningen 32 av tändspolen 13 som på sekundärsidan ger tändstiftet 33 tändspänning. Ett tändningsförlopp i mikroprocessorn utspelas i korthet enligt följande riktlinjer: ingången, där signalen från transistorn 24 införas, avläses och tidpunkten A lagras som referenspunkt. Sådan lagring är möjlig tack vare att mikroprocessorn har en timer som arbetar med fast frekvens. Vid varje referenspunkt avläses antalet pulser från föregående referenspunkt, vilket pulstal motsvarar 360 vevvinkelgrader. Genom att dela antalet pulser mellan punkterna A - A med ett bestämt tal, exempelvis 16, erhålles ett antal motsvarande en tändvinkel 360/l6=22,5°. Detta antal benämnes referenstal, vilket utgör _en minnesstorhet i processorns statiska minne. Referenstalet kan vara beroende av varvtalet och är vid låga varvtal omvänt proportionellt. Då antalet timerpulser uppgår till nämnda referenstal initieras tändspänning via utgången PAl.

Timern nollställes varje gång referenspunkt inträffar och uppräkning till referenstalet sker före varje gnista. Vid låga varvtal inträffar tändning med en konstant tändvinkel.

Claims (4)

447 595 Vid högre varvtal uppvisar referenstalet ett annat beroende av varvtalet med mot- svarande förändring av tändvinkeln. Antalet timerpulser mellan A - A utgör da direkt eller indirekt en adress till en position i processorns minne, där referenstalet mot- svarande tändtidpunkt finns lagrat. Hela processorns funktion kan även åstadkommas med hjälp av standardmoduler i CMOS teknik såsom visats i en tidigare svensk patent- publikation nr. 8205901-5. I praktiskt utförande har dock processorn en mängd fördelar som gör moduluppbyggnaden orealistisk, varför endast processorutförandet här har beskrivits. En lämplig processor har den pâ ritningen angivna av fabrikat "Motorola" ansetts vara. Patentkrav
1. l. Kondensatortändsystem för förbränningsmotor med magnetsystem, genererande första och andra halvvagor av inducerad spänning i en för laddning av en kondensator (15) anordnad lindning (10) pa en järnkärna (12), da en i motorns svänghjul anordnad magnet passerar denna, en tändspole (13) med pa sekundärsidan anslutet tändstift (33) och med primärsidan ansluten till kondensatorn som urladdas med en medelst triggning omställbar tändströmställare (14) samt en logisk enhet (16), försedd med förstärkare (24) som ger refcrenspunkt för varje tändgnista för förutbestämning av tändtidpunkt för motorn, k ä n n e t e c k n a t därav, att en annan lindning (ll) pa järnkärnan, gene- rerande första och andra halvvagor av lägre spänning än den förstnämnda, är ansluten till den logiska enheten via likriktar- och glättningsdon (19-23) att ge likspänning till denna, varvid likriktaren är riktad att släppa fram ström under nämnda första halvvag och att kondensatorn via likriktarorgan erhåller laddning under nämnda andra halvvag, samt att sistnämnda lindning (ll) är ansluten till förstärkaren (24) för framställning av triggsignal, definierande nämnda referenspunkt.
2. 2. Kondensatortändsystem enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att den logiska enheten huvudsakligen utgöres av en mikroprocessor (16).
3. 3. Kondensatortändsystem enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att i förstärkaren är anslutet ett ytterligare förstärkarsteg (25) i vilket triggsignalen fasvändes och ledes till mikroprocessorns "reset" ingång.
4. 4. Kondensatortändsystem enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att de tva lindningarna har olika lindningsriktningar.