SE447307B - Sett och anordning for metning av fiberflexibilitet - Google Patents

Description

447 307 2 _» Ett ändamål med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma ett sätt och en apparatur för uppmätning av fiberflexibilitet i ett massaprov, som arbetar relativt snabbt och som kan användas för on-lineövervakning av fiberflexibilitet.

Detta uppnås genom ett sätt enligt föreliggande uppfinning, som är kännetecknad av att en uppslamning av nämnda fibrer silas för att erhålla en inmatningsfraktion med en utvald genomsnitt- lig fiberlängd, att koncentrationen av inmatningsfraktionen jus- teras till en utvald koncentration inom intervallet 0,05~O,3 %, att nämnda inmatningsfraktion sprayas mot bottnen på en väsent- ligen horisontell sil. vars öppningar har minimidemensioner som väsentligen svarar mot ett b/L-förhållande på O,3~O,7 för en sil med kvadratiska öppningar, varvid b svarar mot dimensionen på ena sidan av den kvadratiska öppningen och L svarar mot den genomsnittliga fiberlängden i den inmatade fraktionen. att ett tillräckligt negativt tryck upprätthålles ovanför nämnda hori- sontella sil, för att ett flöde av uppslamningen skall erhållas genom nämnda sil utan att en matta bildas under nämnda sil och för att uppdela nämnda inmatade fraktion i en kvarhållen och en genomsläppt fraktion, att ett förhållande framtages som indikerar en fibermassa i den genomsläppta eller den kvarhållna fraktionen till fibermassan i nämnda inmatning, för att därigenom erhålla en indikation på fiberflexibiliteten, samt genom en apparatur för mätning av fiberflexíbiliteten som är kännetecknad av en väsent- ' ligen horisontell sil, ett övre hus, som står i förbindelse med den övre delen av nämnda sil, organ för att spraya en fiberupp- slamning som skall provas med nämnda fibrer i slumpmässig orien- tering mot bottnen på nämnda horisontella sil. organ för upprätt- hållande av ett negativt tryck i nämnda övre hus för att åstad- komma ett flöde av en genomsläppt uppslamning genom nämnda sil utan mattbildning på bottnen av nämnda sil och uppdelning av nämn- da inmatade uppslamning i en genomsläppt och en kvarhållen frak- tion, organ för att avlägsna nämnda genomsläppta fraktion från det övre huset. 447 307 Ytterligare kännetecken, ändamål och fördelar med uppfinningen kommer att framgå av nedanstående detaljerade beskrivning av föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning i anslut- ning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 är en schematisk vy av silutrustningen för mätning av fiberflexibilitet, fig. 2 är en schematisk vy av en anordning för erhållande av en fiber- fraktion med förutbestämd genomsnittlig fiberlängd, fig. 3 är en schematisk planvy av en flexibilitetsmätutrustning enligt föreliggande uppfinning innefattande organ för erhållande av en fraktion med förvald fiberlängd och silenordningen, fiq. H är ett diagram där förhållandet fibrer i den kvarhållna frak- tionen (Fr) till fibrerna i inmatningen (Ff) uppritats mot för- hållandet mellan silöppningens storlek till fiberlängden som skall testas, fig. 5 är ett diagram som visar koncentrationsför- hâllandet (Cp/Cf) och fiberförhållandet (Fp/Ff) i den genom- släppta fraktionen mot inmatningen upprítad mot tryckdifferentia- len över silen, fig. 6 är ett diagram som visar koncentrations- förhållandet (CP/Cf) och fiberförhâllandet (Fp/Ff) i den genom- släppta fraktionen mot inmatningen uppritade mot vakuumet i det övre huset i mm vattenpelare, fig. 7 är ett diagram över för- hållandet mellan koncentrationerna i den genomsläppta fraktionen mot koncentrationen i inmatningen (C /Cf) uppritat mot inmat- ningskoncentrationen (Cf) som procenï ugnstorrt (0.D.) vid ett tryckfall över silen på 15 mm H20, fig. 8 är ett diagram där flexibilitetsindex (CP/Cf) uppritats mot freeness i hela massan i Canadian standard freeness (CSF) för två olika fraktioner av blekt barrvedskraftmassa, fig. 9 är ett diagram där flexibili- tetsindex (CP/Cf) uppritats mot den specifika raffinerings- energin för en barrvedsraffinörmassa som kvarhàlles på en 35 mesh sil, fig. 10 är ett diagram där skrymvolym och dragstyrka för den genomsläppta 1H-kvarhållna 28-fraktionen och genom- släppta-28-kvarhållna-H8-fraktionen uppritats mot flexibilitete- index (CP/Cf), och fig. 11 är ett diagram där brottfaktor, riv- faktor, dragstyrka och skrymvolym uppritats gentemot flexibili- tetsindex (Fp/Ff) för olika fraktioner av en termomekanisk massa, en 50-50 blandning av termomekanisk massa och kraftmassa och för kraftmassa.

Fiberflexibilitetsmätapparaturen 10 utgöres väsentligen, såsom antydes schematiskt i fig. 1, av en anordning med ett övre 447 307 4 hus 12, förbundet med ett nedre hus 1H genom en snabbförsIÛt- ningsventil 16. Tvärs över det nedre huset 1U, på avstånd från dess övre ände, är anordnad en horisontell síl 18, och på av- stånd under denna síl är ett munstycke 20 anordnat att rikta en uppslamning av massafibrer mot silens 18 botten. Massafiber- uppslamningen matas till munstycket 20 via ett rör 22.

Den övre kammaren 12 har ett överströmningsrör 24 för extrak- tion av det prov som skall testas eller uppmätas och en anslut- ning till en vakuumpump eller liknande, såsom antydes genom ledningen 26. I denna anordning införas massaprovet via led- ningen 22 och sprayas via munstycket 20 mot silens 18 botten.

Negativt tryck upprätthålles ovanför silen 18 genom att ventilen 16 öppnas, så att den övre delen av huset 1% ovanför silen 18 utsättes för ett vakuum som pålëgges via ledningen 26. Hassa- fraktionen som passerat genom silen 18 passerar genom snabbför- slutningsventilen 16 in i den övre kammaren 12 och avdrages via ledningen 2U. Ventilen 16 behövs endast för att underlätta alstrandet av det negativa trycket ovanför silen 18 och för att stänga apparaten.

Fiberlängden hos den fraktion som matas till flexibilitetsmät- apparaturen 10 måste vara någorlunda styrd för att säkerställa känslighet och reproducerbarhet hos resultaten som erhålles med mätapparaturen. Fiberfraktionen som matas via ledningen 22 kan erhållas från en fiberlängdklassificeringsanordning, såsom en "Bauer-McNett Classifier" eller alternativt enligt en före- dragen utföringsform av uppfinningen kan silanordningar vara anordnade i själva mätapparaturen.

En sådan anordning visas i fig. 2 och är i det illustrerade arrangemanget sammansatt av tvà tankar 30 och 32 och tvåsilar 3% och 36. Dessa silar är vertikala självrenande silar. Späd- vatten tillföres till de två tankarna Sd och 32 via ledningar 38 och HU, varvid strömmarna av spädvatten styres av kännar- organ H2 och 44 som avkånner nivån i tankarna 30 och 32 och styr ventilerna 46 och H8 i ledningarna 38 och HD. Pumpar 50 och 52 pumpar proven in i tankarna 30 eller 32 genom respek- tive ledningar 5H eller 56 till respektive silar 3ä och 36.

Rejekten från silen 3U passerar via ledningen 58 tillbaka till 447 307 z - tanken 30 och acceptet passerar via ledningen 60 in i tanken 32, under det att rejekten från silen 36 passerar via ledningen 62 till tanken 32 och accepten passerar via ledningen BH för kvitt- blivning.

För att erhålla prov med den erforderliga fiberlängden för mat- ning till flexibilitetsmätapparaturen enligt fig. 1, placeras ett tillräckligt stort prov i tanken 30 och pumpas via pumpen 50 och ledningen SU till silen 3H, där den uppdelas av en sil, som lämpligen kan vara vald så att den ger en fraktion mot- svarande t.ex. en 28 mesn sil i en Bauer-ficflett CLassifier, så att materialet som passerar genom silen BH och in i tanken 32 skulle vara den genomsläppta 28-delen i provet, under det att rejekten helt enkelt àterföres till tanken 30 och motsvarar den långfibriga fraktionen (kvarhållen 28) och recirkuleras.

Det är självklart att nivån i tanken 30 sjunker och det är då nödvändigt att tillsätta vatten via ledningen 38, för att hålla nivån väsentligen konstant, varigenom koncentrationen i tanken 30 reduceras.

Accepten som ackumuleras i tanken 32 pumpas via pumpen 52 och ledningen 56 dll silen 38, som kan vara ekvivalent med t.ex. en H8 mesh sil i en Bauer-Mcflett Classifier. Det därpå kvarhållna materialet, dvs. rejekten, passerar via ledningen 62 tillbaka till tanken 32, varigenom tanken 32 ackumulerar en fraktion genomsläppt~28 kvarhàllen-H8, eller vilken som helst önskad fraktion.

Koncentrationen i tanken 32 förändras, eftersom material av- drages därifrån via ledningen 64 och vatten tillföres via en ledning H0 för att hålla en konstant nivå i tanken. Före prov- ningen i flexibilítetsmätaren justeras massafraktionernas koncentration i tankarna 30 och 32 till t.ex. 0,15%, antingen genom tillsats av spädvatten om koncentrationen är alltför hög eller genom stängning av spädventilen och körning av massan genom silen, om koncentrationen är för låg.

Såsom visas i fig. 3, som är en schematisk planvy av kombina- tionen av flexibilitetsmätaren enligt fig. 1 och fraktionerings- anordningen enligt fig. 2, kan noteras att mätaren 10 är 447 507 6 anordnad på en sockel 66 och kan förflyttas fram och til maka från ett läge ovanför tanken 32 till ett läge ovanför tanken 30, såsom anges med pilen 68.

Sedan stabil drift för fraktioneringsanordningen uppnåtts, efter en förutbestämd tidsperiod som är tillräcklig för att bilda en vald längdfraktion i tanken 32, stänges ventilerna 70 och 72 i ledningarna Su och 55 och pumparna SU och 52 stannas.

Om flexibiliteten för massafraktionen i tanken 32 skall provas justeras koncentrationen i enlighet med vad som beskrivits ovan till lämplig provkoncentration och ventilen 7u öppnas och pumpen 52 sättes igång för att pumpa mälden från tanken 32 genom ven- tilen 7H och ledningen 22 till flexibilitetsmätapparaturen 10, dvs. till munstycket 20. Häld, som passerar genom silen i flexibílitetsmätaren kommer att strömma in i tanken 12, jämför fig. 1, under det att rejekt faller tillbaka till tanken 32.

Om flexibiliteten skall provas för provet i tanken 30 justeras koncentrationen i denna tank i erforderlig grad, och flexibili- tetsmätaren 10 förflyttas såsom anges med pilen 68 så att den hamnar ovanför tanken 30, ventilen 74 stänges och ventilen 76 öppnas, pumpen 50 startas för att pumpa via ventilen 76 och ledningen 22 till flexibilitetsmätaren 10.

Funktionen av den horisontella silen för bestämning av flexibilitet pâverkas av variabler hos massafibrerna själva och av utrustningens driftvariabler.

De viktigaste eller mest signifikanta fibervariablerna är fíberlängd och fiberflexibílítet. För att så långt som möjligt eliminera den eventuella effekten av fiberlängden på bestäm- ningen av flexibilitet, silas massaprovet först för att erhålla en fraktion med en förvald fiberlängd, t.ex.den fraktion som passerar 1Q mesh men kvarhålles på 28 mesh i en Bauer-McNett Classifíer, eller någon annan lämplig fiberlängdsfraktíon.

Driftsvariablerna för processen eller utrustningen skall bibe- hâllas väsentligen lika för varje prov.

En av huvudvariablerna är storleken pà flexibilitetsmätarens 447 307 silöppningar, vilka måste vara korrelerade med fiberlängdêfi hos den fraktion som skall provas, dvs. öppningarna måste vara mindre än den genomsnittliga fiberlängden för massorna som skall provas men ändå uppvisa ett relativt högt genomsläpp för de mer flexibla fibrerna. I praktiken har det visat sig att 1U/28-fraktionen, dvs. den fraktion som passerat 1H mesh men kvarhålles på 28 mesh sil i en Bauer-Hcflett Classifier, för barrvedsmassor företrädesvis bör testas med en 16 mesh sil och 28/48-fraktionen med en 3D_gesh Sil.

För en mer adekvat beskrivning av kraven på maskstorlek kan hänvisas till fig. H, som viasr en kurva där Fr/Ff, dvs. mängden fiber i den kvarhållna fraktionen/mängden fiber i in- matningen, uppritats mot b/L, där b är längden på ena sidan av den kvadratiska silöppningen i flexibilítetsmätaren och L är fiberlängden i inmatningen. För att erhålla en signifikant skillnad i förhållandet Fr/Ff, är det nödvändigt att förhållan- det b/L ligger inom intervallet ca 0,3-0,7. Företrädesvis sker driften vid ca 0,5-0,6-omrâdet, vilket innebär att dimensionen b för silen normalt skall utgöra ca hälften av fiberlängden hos ett material som provas. Dimensionen b har angetts för en sil- öppning som är kvadratisk, men ekvivalenta värden för andra former på öppningarna, t.ex. rektangulära etc., kan bestämmas.

Avhandlingen av Ronald Estridge i TAPPI april 1962 volym 45 nr.

H tillhandahåller ett teoretiskt sätt att erhålla ekvivalenta värden eller alternativt kan de bestämmas empiriskt.

I fig. H betecknar de öppna cirklarna en kraftmassa och de fyllda cirklarna en mekanisk massa för en 14/28-fraktion, medan de öppna trianglarna representerar kraftmassa och de fyllda trianglarna mekanisk massa för 28/H8-fraktionen. Mittkurvan är den teoretiska kurvan för stvva fibrer härledd enligt Estridge ovan för viradränering eller silning på pappersmaskin.

En annan parameter är tryckdifferentialen över silen 18 på flexibilitetsmätaren, eftersom denna har en mycket betydelse- full effekt på fiberuppdelningen. Denna tryckdifferential bör icke vara så stark att en fíbermatta byggs upp på silens botten, vilket kan hända särskilt vid styva fibrer, vilket markant skulle påverka silens drift och interferera med passagen av en 447 307 8 fraktion därigenom. Detta förhållande anges tydligt i figT'5.

De öppna cirklarna representerar en kraftmassa och de fyllda cirklarna en raffinörmassa (RHP). CP/Cf är förhållandet mellan den genomsläppta fraktíonens koncentration och inmatnings- koncentrationen och Fp/Pf är förhållandet mellan fibermassa- flödet i den genomsläppta fraktionen till fibermassaflödet i inmatningen. Det är uppenbart att för att erhålla en uppdelning mellan flexibla kraftfibrer och mekaniska fibrer en tryck- differential måste upprätthållas över silen, dock måste för- siktighet iakttages för att säkerställa att tryckfallet inte är så högt att en matta bildas på silen, men ändå tillräckligt högt för att åstadkomma en böjkraft på fibrerna. Det tillåtna intervallet för tryckfallet varierar beroende på styvheten och/eller typen av fibrer som provas och ligger i allmänhet inom intervallet 10-150 mm H20, men skall företrädesvis vara detsamma för alla prov och ligga inom intervallet 20-25 mm H20.

Uppbyggnaden av fibrer på silen 18 bestämmas delvis av flödes- hastigheten genom silen vilken i sig själv delvis bestämmes av det negativa tryck som upprätthålles i det övre huset 12. Detta' negativa tryck måste åtminstone vara tillräckligt för att upp- rätthålla ett flöde in i huset 18 och ut genom överströmnings- ledningen 24 och bör åtminstone vara tillräckligt för att upp- rätthålla stabil drift, vilket"kommer att framgå av diskussionen i anslutning till fig. 6.

I fig. 6 står de ofyllda markeringarna för 14/28-fraktionen och de ifyllda markeringarna för 28/H8-fraktionen. Cirklarna betecknar barrvedskraftmassa och kvadraterna termomekaniska IEIâSSOP.

Innan ett flöde etablerats kan icke ske någon avläsning av vare sig CP eller Fp, varför det är nödvändigt att proven ackumuleras. Om flödeshastigheten är alltför låg kan andelen fibrer till vatten som strömmar ut ur det övre huset 12 på- verkas, vilket framgår av de vänstra delarna av kurvorna CP/Cf vs tryck i mm H20. Koncentrationen för den genomsläppta fraktionen som strömmar från den övre kammaren 12 vid lågt vakuum är väsentligt högre än när flödeshastigheten ökar, och indikerar därigenom ett föredraget förhållande fiber till 9 447 307 :z vatten vid lågt vakuum. Det skall noteras att koncentrationen i den genomsläppta fraktionen (CP) tycks stabilisera sig vid ett lägre värde och förändras i ytterst ringa utsträckning sedan en viss minimal strömningshastighet uppnåtts. Av detta skäl föredrar man att operera inom vad som här betecknas som det “stabiliserade området", vilket utgör den del av kurvan som har en relativt liten lutning och för det specifika instrument som användes erhållet med ett negativt tryck i det övre huset på ca 200 mm vattenpelare eller något däröver. Det är ingen mening med att öka det pålagda vakuumet väsentligt utöver detta område, eftersom en sådan ökning inte på något sätt gör resultaten bättre och om vakuumet ökas alltför mycket kan tryckfallet över silen 18 ökas till en punkt där en matta bildas, varigenom utrustningen upphör att fungera.

Det skall noteras att både koncentrationen i den genomsläppta fraktionen och massflödet hos den genomsläppta fraktionen ten- derar att stabiliseras inom det stabiliserade området. Emeller- tid pâverkas massflödet väsentligt av mängden vatten som transporteras tillsammans med fibrerna i den genomsläppta frak- tionen och reducerar skillnaderna som kan iakttagas mellan olika massor. företrädesvis användes förhållandet mellan an- tingen koncentrationen i den kvarhållna fraktionen eller i den genomsläppta fraktionen till koncentrationer i inmatningen för att beteckna flexibiliteten. Det är mycket enkelt att erhålla ett prov på den genomsläppta fraktionen, varför förhållandet mellan koncentrationen i den genomsläppta fraktionen till in- matningens koncentration,dvs. CP/Cf, föredrages. Valet av koncentrationen istället för massflödesförhàllandet (FP/Ff) förenklar också utrustningen och proven som är nödvändiga för att erhålla den erforderliga informationen.

Hunstycket 20 bör vara utformat att rikta fibrerna mot silen på ett enhetligt sätt. Detta uppnås t.ex. genom en slumpartad fördelning av fibrernas orientering när dessa träffar silen. Även genommatningshastígheten bör vara fastställd för alla prov, eftersom om genommatningshastigheten förändras hastig- heten med vilken fibrerna träffar silen förändras. Vid lägre genommatningshastigheter minskar förhållandet mellan de fibrer som passerar genom silen till de sam kvarhâlles, t.ex. vid en ._- 447 307 :s " 10 matningshastighet på 21,5 l/min är förhållande mellan fibrer som passerat silen till fibrer som matas till silen 0,75, under det att när flödeshastigheten till silen reducerades till 11 l/min, detta förhållande för samma fibrer minskade till 0,3.

En annan viktig variabel är matningskoncentrationen, vilket framgår av fig. 7 som visar förändringarna i koncentrations- förhållandet för den genomsläppta fraktionen till inmatningen som en funktion av inmatníngskoncentratíonen för en mekanisk massa. Om inmatningskoncentrationen förändras förändras också koncentrationsförhållandet och sålunda, eftersom koncentrations- förhållandet är indikatorn för flexibilitetsutrustningen, är det viktigt att inmatningskoncentrationen till mätapparaturen hâlles väsentligen konstant inom intervallet 0,05-0,3. Före- trädesvis opereras med en koncentration på ca 0,15%.

Laboratorieutrustning kan lämpligen ha en silarea 18 motsvaran- de ca 100 mm diameter. För konstant meningsfulla resultat måste munstycket 20 ha en förutbestämd form, vilken i det föredragna arrangemanget innebär ett helkonmunstycke och kanalerna måste vara tillräckligt stora för att tillåta passage av de största partiklar som kan förväntas föreligga i uppslamningen. Strâlen är så riktad att den fördelas väsentligen líkformigt över hela silens 18 area med slumpmässig orientering av fibrerna när de träffar silen 18.

De föredragna driftsbetingelserna är vid en inmatningskoncentra- tion på ca 0,15% under användning av en sil 18 med ett b/L- förhållande på mellan 0,5 och 0,6 och med kvadratiska öppningar, ett tryckfall över silen pà mellan 20 och 25 mm vattenpelare, ettväsentligen konstant vakuum i.den övre kammaren 12 på 200 eller mer för den specifika utrustningen som användes och före- trädesvis inom de "stabiliserade" strömningsområdena och att munstycket 20 sprayar över en area med ca 100 mm diameter på silen 18 med en slumpmässig orientering av fibrerna, när dessa träffar silen 18. Silarna 34 och 36 har företrädesvis mesh- storlekar pà 15 respektive 30.

Följande exempel illustrerar effektiviteten hos föreliggande uppfinning när det gäller att särskilja massor på basis av 447 307 11 fiberflexibilitet.

Exempel 1 Den föredragna utföringsformen av apparaturen användes för att prova likadana fraktioner av olika massatyper. Tabellen 1 visar de funna skillnaderna med avseende på utbyte och massafram- ställningsprocesser. Fiberflexibiliteten är känd att avta med ökande utbyte och den är vanligen högre för sulfit- än för sulfatmassor.

Tabell 1 _ ' Utbyte Flexibilitetsindex (C /C Ü Massa % P f 14/28 23/M8 fraktion fraktion Mek. barrvedsmassa 98 0,1-0,2 0,2-0,65 Kemimek. barrvedsmassa SH-88 0,55-1,2 0,5-0,95 Blekt kraftmassa från barrved H5 1,1-1,3 1,1 Blekt kraftmassa från lövved H5 - 1,2 Oblekt bisulfitmassa från barrved 60-70 1,5-1,7 - Exempel 2 Förhållandet mellan flexibilitetsindex bestämt genom CP/Cf och fiberflexibiliteten bestämdes vidare genom prover utförda med användning av den föredragna utföringsformen av föreliggande uppfinning på blekta barrvedskraftmassaprover, som underkastats olika grader av malning. Resultaten visas i fig. 8 som en funktion av freeness för hela massan. Cirklarna representerar 1#/28-fraktionen och trianglarna 28/48-fraktionen från Bauer- Hcflett Classifier. Den provade blekta barrvedskraftmassan visade klart att ju mer fibrerna malts desto större flexibili- tetsindex. Liknande prover genomfördes på barrvedsraffinör- massa för.den fraktion som kvarhålles på en 35 mesh sil, dvs. den långa fiberfraktíonen, vid olika specifika raffinerings- energier. Återigen erhålles en tydligt ökande flexibilitet med öknade energitillförsel, såsom visas i fig. 9.

Exempel 3 Fiberflexibiliteten är relaterad till fiberkonformabiliteten, uppmätt genom skrymvolymen eller densiteten för laboratorie- 447 307 12 handark, och minskar när skrymvolymen ökar. Det är också känt att fibrernas bindning, som visar sig genom dragstyrkan, ökar med ökande flexibilitet genom en ökning i fibrernas relativa bundna area. Pig. 10 visar exempel på mekaniska massor, ifyllda symboler, och kemimekaniska massor, ofyllda symboler, i vilka ökad fiberflexibilitet svarar mot en ökning i slitlängd och en minskning i skrymvolym, vilket vidare indikerar att flexibili- tetsindex svarar mot fiberflexibiliteten.

Exembel H Pig. 11 visar förhållandet mellan flexibilitetsíndex och styrkeegenskaper, och skrymvolymen för en termomekanisk massa (THF) och en blekt sulfatmassa (Kraft) och blandningar av dessa massor. Av diagrammen framgår att flexíbilítetsindex ökar med slitlängd, rivfaktor och sprängfaktor men minskar med bulkvolymen. Tabell 2 visar vad de i fig. 11 använda symbolerna motsvarar.

Tabell 2 Fraktion TMP TM?/Kraft Kraft 1u/2a 0 0 Û wa ü _ CJ Förhållandet CP/Cf och Fp/Pf har båda använts för att beteckna fiberflexibilitet, eftersom det visat sig att båda dessa kvoter indikerar fibrernas flexibilitet, dvs. det finns ett specifikt förhållande mellan dessa kvoter. Emellertid är C och Cf inte bara de värden som är lättast att erhålla, utan de ger också en mer storskalig skillnad, jämför fig. 6, och såsom antytts ovan föredras att använda dessa värden för att beteckna flexibilitetsindex.

Claims (8)

447 307 Patentkrav

1. Sätt för mätning av fiberflexibiliteten hos fibrer, k ä n n e t e c k n a t av att en uppslamning av nämnda fib- rer silas för att erhålla en inmatningsfraktion med en utvald genomsnittlig fiberlängd, att koncentrationen av inmatnings- fraktionen justeras till en utvald koncentration inom inter- vallet 0,05-O.3 t. att nämnda inmatningsfraktion sprayas mot bottnen på en väsentligen horisontell sil (18), vars öppningar har minímidímensioner som väsentligen svarar mot ett b/L-för- hållande på 0.3-0.7 för en síl med kvadratiska öppningar, var- vid b svarar mot dimensionen på ena sidan av den kvadratiska öppningen och L svarar mot den genomsnittliga fiberlängden i den inmatade fraktionen. att ett tillräckligt negativt tryck upprätthålles ovanför nämnda horisontella sil. för att ett flöde av uppslamningen skall erhållas genom nämnda sil utan att en matta bildas under nämnda sil och för att uppdela nämn- da inmatade fraktion i en kvarhållen och en genomsläppt frak- w. tion. att ett förhållande framtages som indikerar en fiber- massa i den genomsläppta eller den kvarhållna fraktionen till fibermassan i nämnda inmatning. för att därigenom erhålla en indikation på fiberflexibiliteten.

2. Sätt enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t av att koncentrationen är ca 0.15 t.

3. Sätt enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t av att nämnda b/L-förhållande ligger på mellan 0,5 och 0.6.

4. Sätt enligt krav l. 2 eller 3. k ä n n e t e c k n a t av att nämnda negativa tryck ligger inom det "stabiliserade" strömningsområdet. dvs. där en ökning av undertrycket i under- huset ej längre ger en markant sänkning av koncentration i den genomsläppta fraktionen (Cp) (fig. 6).

5. S. Sätt enligt krav l. 2 eller 3. k ä n n e t e c k n a t av ' 14 447 307 f att ett tryckfall upprätthålles över nämnda sil på 20-25 mm H20 .

6. Sätt enligt krav 1, 2 eller 3. k ä n n e t e c k n a t av att nämnda sprayning innefattar sprayning av nämnda inmatade fraktion på ett sådant sätt, att fibrerna som träffar bottnen på nämnda síl har slumpmässig orientering.

7. Apparatur för mätning av fiberflexibiliteten, k ä n n e - t e c k n a d av en väsentligen horisontell síl (18), ett övre hus (12). som står i förbindelse med den övre delen av nämnda síl. organ (20) för att spraya en fiberuppslamning som skall provas med nämnda fibrer i slumpmässig orientering mot bottnen på nämnda horisontella sil. organ (26) för upprätt- hållande av ett negativt tryck i nämnda övre hus för att åstadkomma ett flöde av en genomsläppt uppslamning genom nämn- da sil utan mattbildning på bottnen av nämnda sil och uppdel- ning av nämnda inmatade uppslamning i en genomsläppt och en kvarhållen fraktion. organ (24) för att avlägsna nämnda genom- släppta fraktion från det övre huset.

8. Apparatur enligt krav 7. k ä n n e t e c k n a d av att den dessutom omfattar en första behållare (30) och en andra behållare (32) och ett första (34) och ett andra (36) sil- organ, där nämnda första silorgan (34) har större öppningar än nämnda andra silorgan (36). organ (50) för pumpning av en upp- slamning från nämnda första behållare (30) till det första silorganet (34). för att därigenom uppdela nämnda prov i en kvarhâllen fraktion och en genomsläppt fraktion, uppsamling av nämnda genomsläppta fraktion i nämnda andra behållare (32). organ (52) för pumpning av nämnda genomsläppta fraktion från nämnda andra behållare (32) till nämnda andra silorgan (36) för att bilda en andra genomsläppt och en andra kvarhållen fraktion. organ (62) för ledning av nämnda andra kvarhâllna fraktion till nämnda andra kammare och organ för anslutning av* nämnda första eller nämnda andra kammare till munstycksorgan (20) för att rikta en massafraktion. som ackumulerats i nämnda första eller andra kammare selektivt mot bottnen på nämnda horisontella síl (18). 2