SE441536B - Veggstomme av vertikala lettbalkar och skumbetong - Google Patents

Description

20 25 30 35 40 8-09827lP6 För dessa bärande ytterväggar samt även hjärtväggar inomhus används nu- mera ofta porbetong i större eller mindre block. Porbetongen utgörs vanligt- vis av högtrycksånghärdad porbetong, s k gasbetong. Då bärigheten hos porbe- tong står i visst förhållande till materialets densitet har det visat sig att man för att erhålla tillräcklig bärighet hos konstruktionen varit tvungen att använda porbetong med relativt hög densitet, omkring 1200 kg/m3, samt ocksâ göra väggarna ganska tjocka. Konstruktionen har därvid blivit både tung och utrymmeskrävande. Med ökad bärighet hos skumbetongen med åtföljande stegrad densitet framträder ytterligare en stor nackdel. Värmeisolationsförmâgan hos porbetongen sjunker katastrofalt med ökad densitet. på värmeisolationen hos ytterväggar till uppvärmda lokaler och de krav som förutsätts komma i framtiden gör att dessa väggkonstruktioners framtid inte De krav man idag ställer ter sig alltför ljus.

Redan nu fordrar konstruktionen en kraftig tilläggsisolering för att klara gällande föreskrifter. En vanlig konstruktion med tilläggsisolering är att väggen uppförs i två skal med ett isolerande skikt inplacerat mellan dessa.

Denna konstruktion är av förståeliga skäl dyrbar. Nackdelarna med nuvarande porbetongkonstruktioner är också att porbetongen vanligtvis inte kan gjutas på plats utan måste värmehärdas i speciella ugnar.

En form av porbetong är skumbetong. Skumbetong framställs genom att till en cement-vattenblandning tillsätta en skumbildare, varefter luft piskas in i Densiteten hos den färdigblandade och torra skumbetongen kan Utförda prov visar att det går att fram- denna blandning. varieras med mängden inpiskad luft. ställa skumbetong med en densitet ned till åtminstone ca 200 kg/m3.

Att bocka balkar av tunnplåt har vunnit mer och mer terräng inom framför allt de områden där belastningarna är begränsade. Enligt Statens Stålbyggnads- kommittês “Normer för tunnplåtkonstruktioner 79", StBK-5, avses med tunnplåt stål- och aluminiumplåt med en tjocklek mindre än 4 mm.

Tunnplâtkonstruktionens lastupptagande förmåga begränsas oftast i mindre grad av materialets hâllfasthetsegenskaper utan fast mera av tendensen till buckling av delytor. En konventionell Z-eller U-formad tunnplâtbalk löper exempelvis stor risk för buckling både i liv- och tryckt fläns långt innan materialets sträckgräns överskrids.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN: Det har nu överraskande visat sig att man kan praktiskt taget eliminera risken för buckling och vridning av tunnplåtbalkar som används i väggar eller väggelement genom att som material i stort sett runt balkarna i väggarna an- vända skumbetong. Därmed kan belastningen på väggen ökas flerfaldigt, samti- digt som man genom skumbetongen erhåller bärande ytskikt, god värme- och ljud- Då skumbetongen har slutna porer erhålls dessutom tillräcklig Väggkonstruktionen, som antingen kan gjutas på plats eller isolering o s v. âng- och vindspärr. 10 15 20 25 30 35 40 3 8068274-6 i form av byggblock, blir genom lättbalkarnas tunnväggighet och skumbetongens låga densitet mycket lätt. Uppfinningen kommer närmare att beskrivas i efter- följande exempel, patentkrav samt bifogade figurer, varvid figur 1 visar en genomskuren innervägg, figur 2 och 3 genomskurna ytterväggar och figur 4 en källaryttervägg. Figur 5 är ett diagram visande förhållandet mellan densitet och värmekonduktivitet hos skumbetong.

EXEMPEL l, FIGUR 1: Innerväggarna i ett mindre bostadshus tillverkades på så sätt att upptill mot taket och nertill mot golvet fastsattes en U-profil (9) bockad av 0,6 mm stålplåt, så att livens plana ytor lades mot tak respektive golv, 10. Inre avståndet mellan flänsarna i balken var 96 mm. Pâ 600 mm avstånd från varand- ra, lodrätt och inuti de liggande U-balkarna, placerades 95 mm breda C-balkar, 5, med liven, ll, vinkelräta mot de tilltänkta väggytorna, 12, och nitades fast. " Erforderliga elektriska ledningsrör och dosor sattes på plats, varefter en gjutform av formband, spikreglar och formskivor uppsattes som inneslöt C- balkarnas, 5, plan och så att ett hålrum av 95 mm bredd uppstod mellan mot- stående formskivor. Skumbetong, 4, tillverkades genom att finfördelade luft- strâlar inblâstes i en cement-vattenblandning tillsatt med ett skumbildande medel. Man siktade in sig på att få en lättfluten skumblandning som efter stelnandet skulle få en densitet på ca 500 kg/m3. Skumblandningen infördes i formen, och därvid tillsågs att framför allt skumbetongen, 4, väl anslöt till plâtytorna hos de stående balkarna. Sedan skumblandningen brunnit spacklades väggen och kläddes med tapeter, 6.

EXEMPEL 2, FIGUR 2: Ytterväggarna, 2, över källarplanet i en mindre industrilokal skufie upp- föras med en högsta värmegenomgångskoefficient av 0,25 W/(m2'°C). Väggstommen skulle utgöras av skumbetong, 4, förstärkt med ingjutna lättbalkar, 5, och väg- garna, 2, skulle på yttersidan beklädas med fjällpanel, 13, av trä.

För att uppnå erforderlig värmeisolering bestämdes väggtjockleken hos skumbetongdelen, 4, till 300 mm och skumbetongdensiteten till 350 kg/m . För- hållandet mellan densiteten hos skumbetong och dess värmekonduktivitet hade dessförinnan experimentellt framtagits och visas i efterföljande figur 5, där densiteten är avsatt efter den vågräta axeln i kg/m3 och värmekonduktiviteten i W/(m'-OC) utefter diagrammets lodräta axel. Formsättningen gjordes på vanligt sätt med formband, spikreglar och formskivor. P g a skumbetongens, 4, låga densitet i förhållande till betong kunde formsättningen göras på ett betydligt enklare sätt. Inte heller förekommer någon vibrering av skumbetongblandningen.

För att erhålla erforderliga hållfasthetsegenskaper hos ytterväggen, 2, dels mot vertikala belastningar, dels mot vindtryck och övriga horisontella belastningar, ingöts lättbalkar, 5, av 0,6 mm stälplåt formade till C-balkar, 10 15 20 25 30 35 lflâflfllvé 5. Totala bredden var 70 mm. Balkarna, 5, placerades stående med liven, 11, vinkelrätt mot väggytorna, 12, i två rader med ett centrumavstånd av 1200 mm i vardera raden. Den ena raden placerades utmed yttersidan av väggen, 2, för att dessutom tjänstgöra som spikläkt för ytterpanelen, 13, och den andra raden utmed innersidan för att direkt kunna utgöra upplag för ovanpå placerade tak- stolar. Balkarna, 5, placerades i sicksack, d v s avståndet från en balk, 5, i den ena raden till sina två närmaste grannar i den andra raden skulle vara ungefär lika stort. Avsikten med detta var att nedbringa risken för köldbryg gor. Sedan erforderlig formsättning för fönster- och dörröppningar gjorts och erforderliga el-, värme- och sanitetsrör inlagts i väggen, 2, fylldes skumbe- tong, 4, på och fick brinna. Då formarna rivits kläddes väggens, 2, utsida Insidan däremot kläddes efter putsning enbart med board- Någon extra fuktspärr erfordrades givetvis inte. med fjällpanel, 13. plattor, 14, som mâlades.

EXEMPEL 3, FIGUR 3: Ytterväggarna i ett mindre flerfamiljhus i 2 våningar skulle uppföras av byggblock, 15. Byggblockens, 15, bredd bestämdes tfll*L4m och höjden skulle avpassas så att ett byggblock, 15, täckte hela höjden från källarväggen till yttertaket. Väggens värmegenomgângskoefficient fick inte överstiga 0,25 W/ /(mg-DC). Ytterpanalen skulle bestå av lockpanel, 16. Innerväggarna skulle klädas med gipsskivor, 17, som sedan skulle tapetseras med vävtapeter.

Byggblocken, 15, fabrikstillverkades i skumbetong, 4, förstärkt med ver- tikal lättbalk, 5. Dimensionerna på ingående element hade tagits från före- gående exempel 2, då förhållandena var likartade. De vertikala C-balkarna, 5, placerades dock i samma vertikalplan mot insidan av väggen av flera orsaker, dels för att balkarnas, 5, övre ändar skulle tjänstgöra som upplag för taksto- lar, dels för att balkarnas, 5, yttre flänsar skulle tjänstgöra både som fäs- ten för tak- och mellanbjälklag och som spikfästen för gipsskivorna, 17. Dess- utom ville man ge plats för horisontella spikfästen, 7, för lockpaneler, 16.

Byggblocken, 15, transporterades från fabriken till byggplatsen, restes och sammanfogades med fogbruk. De sista brädorna i lockpanelen, 16, montera- des över skarvarna, och skarvarna mellan gipsplattorna, 17, tejpades över.

EXEMPEL 4, Flgglíí: Ytterväggarna, 3, i källarplanet till ett småhus skulle uppföras på en horisontell betongplatta, 19. För att underlätta formsättningen samt ytbe- handlingen av väggarna, 3, använde man sig av väggformar av 3 mm stålplât.

I det här fallet utgjordes väggformarna av rektangulära plâtkassetter, 18, 200 X 400 mm, vilka kunde sammanlänkas till väggytor på in- och utsidan av källarväggen, 3, och som var avsedda att sedermera sitta fastgjutna på väggar- nas, 3, ut- och insidor. 10 5 8-098274-'6 Sedan piåtkassetterna, 18, hade monterats ihop på piats på betongpiattan, 19, och nödig uppstagning gjorts pïacerades C-baïkar, 5, gjorda av 0,6 mm ståïplåt, med en iivbredd av 70 mm i meiïanrummet meiian de yttre och inre vertikaia vägg- Horisonteïïa avståndet meïian piåtkassettväggarna, 18, hade gjorts Baïkarnas, 5, inbördes avstånd i raden var 1200 mm, och avståndet Meningen med de stående formpianen. tiil 250 mm. från inre baikfiänsen ti11 väggformpianen var 15 mm. baikarna var givetvis främst att förstärka väggen mot vertikaia påkänningar, men även mot jordtrycket.

Skumbetong framstäiïdes med en densitet av ca 350 kg/m3. Sedan hålrummen fyiïts med skumbetong, 4, och denna börjat brinna ihop kunde arbetet med golv- bjäikiag och ytterväggar påbörjas.

Claims (4)

8098274-6 10 Patentkrav:

1. Väggstomme (1, 2, 3) k ä n n e t e c k n a d av vertikala lätt- ) balkar (5) på avstånd från varandra, tillverkade av maximalt 4,0 mm 'tjock stålplåt och skumbetong (4) med en densitet av max 600 kg/m3 som yt- och volymbildande medel, och att skumbetongen (4) i bucklings- och vridningsförebyggande syfte är ingjutna i lättbalkarna¿(5) så att högst en delyta av lättbalken (5) är fri. '

2. Väggstomme (1, 2, 3) enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a d av ' att en delyta av lättbalken (5) sammanfaller med någondera utsidan av s väggen. -

3. Väggstomme (1, 2, 3) enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a d av att skumbetongen (4) är innesluten mellan till plana, vertikala ytor sammanfogade plâtkassetter (18) som fastgjutits i skumbetongen (4).

4. Väggstomme (1, 2, 3) enligt något av ovanstående krav k ä n n e ~ t e c k n a d av att lättbalkarnas (5) liv (11) är mindre än halva' väggstommens (1, 2, 3) tjocklek och att lättbalkarna (5) är placerade på ett avstånd från varandra av minst väggstommens (1, 2, 3) halva _ tjocklek.