SE441124B - Anordning for flodesreglering av konditionerad luft - Google Patents

Description

40 7808189-0 2 fordrar sålunda en konstant källa för olika typer av konditione- rad luft. Detta system erfordrar i allmänhet dubbel ledning och erfordrar även en anordning för kontroll av blandningen av het luft och kall luft. Denna typ av blandning förbrukar för mycket energi. Metoden med variabel volym å andra sidan använder kondi- tionerad luft vid ungefär konstant temperatur men varierar voly- men av konditionerad luft, som avges till någon särskild zon, som svar på behovet i nämnda zon.

Såsom är förut känt erbjuder systemet med variabel volym många fördelar i jämförelse med användningen av systemet med konstant volym. Systemet med variabel volym erfordrar endast en källa för konditionerad luft vid ungefär konstant temperatur, under det att systemet med konstant volym erfordrar två källor för termisk energi. Systemet med variabel volym erfordrar blott ett enda ledningssystem, under det att systemet med konstant vo- lym erfordrar dubbelt värme-energisystem med en anordning för kontrollerad blandning av de olika termiska nivåerna av kondi- tionerad luft. Systemet med variabel volym är fördelaktigt för upphettning eller kylning av det inre av standard-kontorsbyggnakm, särskilt omklädningsrum eller utåt vettande rum. Större energi- besparingar är möjliga vid system med variabel volym än vid andra anordningar för kontroll av upphettningen eller kylningen av en byggnad. Även om systemet med variabel volym föredrages, är det icke utan egna nackdelar. Fuktighetskontroll av luften är icke lika god som vid blandningstyper av system. System med variabel volym kan minskas till mycket låg luftväxling i rummen, och när mycket rökning förekommer kan luftväxlingen bli otillräcklig. De flesta terminalkontrollanordningar som används i systemet med variabel volym är avsedda att arbeta inom ett visst volymområde och funk- tionerande ovanför detta område åstadkommer icke-önskvärda bul- lernivåer, och i realiteten förorsakar drift inom området vanli- gen avsevärt buller. Nuvarande terminalanordningar med variabel volym har höga tryckförlustvärden och erfordrar för hög fläkt- -effekt för avgivande av den önskade luftvolymen. Dessutom är de luftflöde-tryckavkänningsanordningar som används i existerande kontrollanordningar med variabel volym, icke så känsliga som det är önskvärt, och erbäuder icke tryck-oberoende kontroll över ett stort område av flödeshastigheter.

Ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en förbättrad 7808189-0 anordning för reglering av strömning av konditionerad luft med variabel volym, särskilt en kontrollanordning som icke har samma nackdelar som tidigare kända anordningar.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en sådan regleranordning, vilken har känsligare mätanordningar för luftström- ning eller -flöde och som arbetar med tryck-oberoende kontroll, vari- genom uppnås bättre kontroll över mängden av använd luft tillsammans med en motsvarande minskning i energiförbrukning.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en sådan regleranordning med mycket lågt tryckfall över anordningen. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en sådan kontrollanordning, vilken arbetar över ett brett område av luft- flödeshastighet utan alstring av nämnvärt buller eller brus.

Dessa ändamål uppnås genom att uppfinningen erhållit de i patent- kraven angivna kännetecknena.

Regleranordningen enligt uppfinningen, arbetande med variabel volym, är särskilt ändamålsenlig vid luftfördelningssystem i vilka luft, konditionerad vid en central källa, levereras med tillnärmelse- vis konstant temperatur i varierande mängder till ett flertal rum eller zoner. Den önskade temperaturen i varje zon regleras genom variering av volymen av konditionerad luft som levereras till nämnda zon. Vid tidigare kända anordningar reglerades volymen av reglerad luft vanligen genom en termostat placerad på strategiskt sätt inom zonen. Volymen av konditionerad luft som levereras till zonen kontrolleras genom en strypningsanordning placerad i en för variabel volym avsedd kontroll-låda för denna zon. När termostaten kräver mera sådan konditionerad luft, vrides strypningsanordningen, vanligen en dämpningsanordning, till ett mera öppet läge och avger sålunda ytterligare kvantiteter av konditionerad luft. När den önskade temperaturen uppnås, driver den termostatiska kontroll- anordningen dämpningsanordningen till det slutna läget och minskar eller stoppar sålunda strömningen av konditionerad luft. För såvitt icke en begränsningsanordning anbringas på öppningen hos dämpníngs- anordningen, kommer dämpningsanordningen att fortsätta att öppna tills den är i sitt maximalt öppna läge. När dämpningsanordningen är öppen i denna utsträckning, överskrider luftflödet den optimala nivån och alstrar icke-önskvärt buller, luftdrag-förhållanden i zonen, och över-konditionering av zonen med resulterande för- lust av energi. Det är sålunda önskvärt att ha en övre-gräns-an- _ jnwu . .flf . L-f-u- iiåoon ouAL-ïrr H0 7808189-0 ordning för kontroll av öppningen av dämpningsanordningen. Lika- så kan, för såvitt icke en begränsningsanordning anbringas för slutningen av dämpningsanordningen, flödet av konditionerad luft vara lägre än det önskade minimet eller till och med fullständigt stoppas. Det är sålunda önskvärt att ha en låg-gräns-anordning.

Vid anordningen är det önskvärt att ha ett högt gräns- värde och ett lågt gränsvärde, ehuru det låga gränsvärdet är valfritt. Hög-gräns- och låg-gräns-anordningen för begräns- ning av öppnandet och slutandet av dämpningsanordningen kon- trolleras av en luftflöde-förstärknings-mätníngsanordning, som verkar på den uppmätta skillnaden mellan det totala trycket och statiska trycket i nämnda variabel-volym-kontrollanordning.

Om vid det önskade arbetssättet tryckskillnaden som förorsakas av flödet av konditionerad luft genom kontrollanordningen, över- stiger den övre kontrollgränsen, överlastas den termostatiska kontrollen och dämpningsanordningen drives mot det slutna läget.

När dämpningsanordningen har slutits tillräckligt för att bringa flödeshastigheten (och resulterande tryckskillnad) till acceptab- la nivåer, uttages den för hastighet och tryck känsliga begräns- ningsanordningen ur kontrollkretsen, och flödet av konditionerad luft kontrolleras genom den termostatiska kontrollen. Vid det föredragna arbetssättet har variabel-volym-kontrollanordningen även en minsta tryckskillnad för att säkerställa, att volymen av luft till zonen icke minskas under en viss miniminivä och nöd- vändig luftcirkulation stoppas.

Såsom ovan nämnts består en av huvud-olägenheterna hos de tidigare kända variabel-volym-kontrollanordningarna i luftflöde- -mätningsanordningen. Känsligheten hos de tidigare kända anord- ningarna är icke så hög som det är önskvärt. Sålunda levereras större kvantiteter luft än som för tillfället är nödvändigt, till de olika zonerna. När den termostatiska kontrollen kräver ytterligare konditionerad luft, kommer mer än den nödvändiga mängden att levereras på grund av oförmågan att exakt begränsa maximiflödet. Resultaten är en zon som temporärt överhettas el- ler överkyles. Denna över-kohditionering är otillräcklig från energiförbrukningssynpunkt. Vidare kan, även när den termosta- tiska kontrollen icke kräver ytterligare konditionerad luft, för mycket konditionerad luft levereras. På grund av oförmâgan att kontrollera flödet vid låga hastigheter kommer mera luft än som i verkligheten erfordras för bibehållande av zonen vid den UQ 7808189-0 önskade temperaturen, att konstant levereras. Detta är en mycket ineffektív och kostsam användning av konditionerad luft och energi.

Ett viktigt ändamål är att åstadkomma en variabe1~volym- -regleranordning, som är mera känslig för luftflödes- och tryck-variatíonerna än de tidigare kända anordningarna.

Anordníngen innefattar en luftflöde-mätningsanordníng, som förstärker skillnaden mellan det totala trycket och det statiska trycket. Genom förstärkning av skillnaden mellan det statiska trycket och det totala trycket ger mätanordningen enligt uppfin- ningen mycket bättre kontroll över volymen av konditíonerad luft som levereras till någon särskild zon, tillsammans med åtföljande energibesparingar.

Ett ändamål är att åstadkomma ett nytt sätt att uppnå kontrollerad luftflöde-konditíonering med en luftflöde- -mätanordníng, utan behov av Z - 3 dtmætrar av rak ledning före variabel-volym-kontrollanordningen, såsom erfordras vid existerande utrustningar. En flödes-kollektor-"rätríktare" eller liknande placeras i inloppet för att registrera turbulent luftflöde och samla och kollektera luftflöde med mycket konstant styrka eller storlek oberoende av inloppskanal-konfiguration.

Detta möjliggör för luftflöde-mätanordningen att noggrannare mäta luftflöde -förhållandena. Denna flödeskollektor-rätriktare är en förbättring i jämförelse med tidigare kända anordningar.

Anordningen uppvisar även lägre tryckförluster än de tidigare anordningarna. Den lägre tryckförlusten resul- terar i en lägre tryckskillnad och är, i stor utsträckning, resultatet av förhållandet mellan tvärsektíonsarean hos inlopps- kragen och tvärsektionsarean av expansions-lådan hos kontrollan- ordningen. Genom kontroll av förhållandena av dessa tvärsektions- areor kan tryckförlusten över anordníngen hållas vid ett minimum varigenom inbesparas den mängd energi som erfordras för levere- ring av något givet flöde av konditionerad luft till en zon.

Dessutom alstrar variabe1-volym-kontrollanordningen enligt uppfinningen mindre buller än de tidigare kända anordningarna.

Anordningen har ett virvel-filter, som bryter upp större turbu- lenser och ökar deras frekvens. Högre frekvenser kan absorberas lättare med enkla ljud-fällor och ísolation och sålunda åstad- komma förbättrad och lägre ljud-utsändning. Filtret är strate- giskt placerat i utloppet hos kontrollanordningen för att bryta upp den turbulens som förorsakas av den konditionerade luft som H0 780818943 s passerar genom anordningen, jämte all inkommande turbulens som fortfarande kvarstår.

Utföringsformer av kontrollanordningen enligt uppfinningen och metoden för drift av densamma skall beskrivas närmare i det följande, speciellt i anslutning till ritningen.

Pig. 1 visar en perspektivvy av en kontrollanordning för variabel volym enligt uppfinningen.

Pig. 2 visar en tvärsektions-sidovy av en kontrollanordning för variabel volym enligt uppfinningen.

Pig. 3 visar en ändvy av en luftflöde -sampling- och mät- anordning enligt uppfinningen.

Pig. U visar en schematisk sidovy av luftflöde-mätapparaten hos variabel-volym-kontrollanordningen.

Pig. 5 visar en ändvy av en luftflöde -mätapparat enligt fig. 4.

Pig. 6 visar en sidovy av en luftflöde-mätapparat enligt fig. 4; Pig. 7 visar en schematisk sidovy av en alternativ luft- flöde-mätapparat.

Pig. 8 visar en schematisk sidovy av en alternativ luft- flöde-mätapparat.

Såsom visas i fig. 1 och 2 innefattar den med variabel vo- lym arbetande regleringsanordningen 2 en väsentligen rätvinkligt formad låda H med en inloppsände eller aïuppströmsände 6 och en utloppsände 8 i den motsatta eller nedströmsänden. Lådan är gjord av metallplåt eller annat lämpligt material och är i all- mänhet fodrad med isolationsmaterial 10. Inloppet innefattar i allmänhet en cirkulär krage 18, som genom lämpliga fästorgan 12 inklusive packningar 14 är fäst vid inloppet i lådans ände. Cen- tralt belägen i och fäst vid inloppskragen är luftflödesamplings- och mätanordningen 16 anordnad. Nära lådans mitt är anordnad en strypningsanordning 20 för reglering av luftströmmen genom lådan.

I fig. 1 är strypningsanordningen en dämpningsanordníng med två blad, under det att strypningsanordningen i fig. 2 är en dämp- ningsanordníng med ett enda blad. Dämpningsanordningen 20 delar lådan i en expansionskammare 22 och en utloppskammare 2%. Ned- ströms från dämpningsanordningen är i utloppet 8 anordnat ett virvelfílter 26 för minskande av turbulens som förorsakas av dämpningsanordningen, luftflödesamplings- och -mätningsanordning- en, och varje turbulens som kvarstår i den inkommande luften. 3Ü H0 ~1 7808189-0 Utanför lådan finns en motoranordning 28 för drivande av dämpan- ordningarna samt en logisk analyserings-kontrollanordning 30 för pâverkande av motoranordningen.

Såsom ovan nämnts är i inloppskragen 18 anordnad en luft- flödesamplings- och -mätanordning 16. Luftflödesamplings- och -mätanordningen är orienterad för maximal effektivitet. Luftflö- desamplings- och -mätanordningen består av en flödeskollektor- -rätriktare 32 och en luftflödeförstärknings- och -mätanordning SU. Luftflöde-kollektor-rätriktaren 32 är fäst vid inloppskragen 18 genom ett antal stag 35. Luftf ödeförstärknings-mätanordningen (11 SH är fäst vid flödeskollektor-rätriktar-n 32 genom stag 38. Så- som lätt inses kan stagen 36 och 38 kombineras till ett aggregat Alternativt kan kollektor-rätriktaren 32 och luftflödeförstärk- nings-mätanordningen SH hällas i läge genom många andra kända förfaranden.

Luftflödekollektor-rätriktaren 32 är företrädesvis anordnad centralt i inloppskragen 18 och luftflödeförstärknings-mätanord- ningen 34 är anordnad centralt i flödekollektor-rätriktaren 32.

Kollektor-rätriktaren säkerställer, att ett representativt sam- pel av inkommande luft samplas genom luftflödeförstärknings-mät- anordningen. Kollektor-rätriktaren är företrädesvis ett perfo- 0 rerat rörformigt organ, i vilket omkring 50 6 av ytarean är fri area. Flödeskollektor-rätriktaren kan även innefatta ett rör- formigt organ av massivt material; emellertid kan ett massivt material åstadkomma en tryckförlust över kontrollanordningen för variabel volym. Det är sålunda att föredraga, att flödeskollek- tor-rätriktaren utföres av perforerat material. Det fria utrym- met i det perforerade materialet kan innefatta så mycket som 70 % av ytarean. Om det fria utrymmet innefattar väsentligen mer än omkring 70 % av arean, kommer kollektor-rätriktaren icke att säkerställa representativ sampling, särskilt när den ledning som kommer från luftkällan är fäst vid inloppskragen i 909 vinkel.

Företrädesvis är kollektor-rätriktaren gjord av perforerat mate- rial med omkring 50 % fri area. Flödeskollektor-rätriktare med ovan nämnda egenskaper ”biter” i den inkommande luften och ger god representativ sampling till luftflödeförstärknings-mätanord- ningen oberoende av ledningsinloppets vinkel.

Alternativt kan kollektor-rätriktaren vara i form av en stympad kon, som är avsmalnande inåt i flödesriktningen. Kon- vinkeln kan variera från omkring H50 till 900 (varvid den är p. i äalvn-W .än 'fi “gem-M .I gäfl 40 7808189-0 8 rörformig). Om konvinkeln är väsentligt mindre än H50, skulle kollektor-rätriktaren vara mera lika en platta som hindrar flö- det. Detta skulle förorsaka en ökad tryckförlust över anordning- en och skulle icke ge representativa sampel när inloppsledningen uppvisade en vinkel. Därför är konvinklar mellan 45 och 900 att föredraga. Konen är företrädesvis gjord av perforerat material såsom beskrivits ovan för den rörformade flödeskollektor-rätrik- taren. Konformade flödeskollektor-rätriktare med de ovan beskriv- na egenskaperna är lika effektiva som de rörformade flödeskol- lektor-rätriktarna. De rörformade kollektor-rätriktarna är att föredraga på grund av att de är lätta att konstruera och använda.

Flödeskollektor-rätriktaren arrangeras vettande i uppströmsrikt- ningen, så att den rörformiga eller större öppningen är parallell med inloppskragens öppning och gasflödesriktningen.

Såsom ovan nämnts är en flödesförstärknings-mätningsanord- ning anordnad i centrum av kollektor-rätriktaren. Förstärknings- mätningsanordningen är en viktig del av uppfinningen och är mer känslig än flödesmätningsanordningarna enligt den kända tekniken.

För uppnående av den ökade känsligheten har förstärknings-mät- ningsanordningen ett rör med en konstant eller avtagande öppnings- sektion åtföljd av en abrupt utvidgning av mynningen, vilken där- efter företrädesvis förblir konstant på resten av rörets längd.

En det totala trycket avkännande sond eller tapp är anordnad i rördelen med den mindre öppningen, och en sond för statiskt tryck är anordnad i röret i den utvidgade mynningssektionen nära den punkt där den abrupta expansionen av mynningen befinner sig.

Flödestrycket eller -hastigheten hos den strömmande gasen be- stämmas genom jämförelse av det avkända totala trycket och det avkända statiska trycket. Det totala trycket är lika med summan av det statiska trycket och hastighetstrycket.

Den abrupt expanderande öppningen med statiskt-tryck-sonden anbragt i röret efter punkten med abrupt utvidgning eller expan- sion förstärker den avkända tryckskillnaden genom minskning av det avkända statiska trycket. Den abrupta expansionen av mynning- en åstadkommer en falsk avläsning av det statiska trycket i om- rådet omedelbart efter den abrupta utvidgningen som är lägre än det verkliga statiska trycket hos systemet. Området omedelbart efter den abrupta utvidgningen har ett artificiellt reducerat statiskt tryck. Genom anbringande av sonden för statiskt tryck i expansionskammaren där det avkända statiska trycket är arti- H0 9 78-08189-0 ficiellt nedbringat, uppnås en större tryckskillnad mellan totalt tryck och statiskt tryck. Denna förstärkning av tryckskillnaden, och sålunda hastíghetstrycket, uppträder även vid låga flödes- hastigheter och ger sålunda en känsligare mätapparat. Det är tyd- ligt att graden av sänkning av det statiska trycket är relaterat till förhållandet mellan mynningsarean omedelbart efter utvidg- ningen och mynningsarean omedelbart före utvidgningen. Om arean av mynningen efter och före utvidgningen är nära lika, kommer graden av minskning av det statiska trycket att bli liten. När detta förhållande ökas, ökas graden av minskning av det statiska trycket, men det är tydligt att minskning kan uppträda.

Avkänningssonden för totalt tryck är anbragt i rörets mitt i sektionen med konstant eller avtagande mynning och är parallell med gasflödet med öppningen vettande i uppströmsriktningen. Ge- nom anbringande av den det totala trycket avkännande sonden nära rörets mitt uppnås en mera representativ avläsning av totalt tryck. Röret verkar även som en flödeskollektor och likriktare och ger därigenom en mera representativ avläsning av totalt tryck.

Sonden för avkänning av totalt tryck kan vara anbragt på godtyck- ligt ställe i den konstanta eller avsmalnande mynningssektionen och kan anbringas något in i den utvidgade kammarsektionen. Son- den för totalt tryck får icke placeras allt för nära uppströms- -öppningen av röret eller för långt in i expansionskammaren, ty i annat fall uppnås icke fördelarna med rörets verkan som flödes- kollektor-rätriktare. Såsom ovan nämnts, kan mynningen i upp- strömsänden av röret vara konstant eller avtagande. Det är att föredraga att den är avsmalnande så att en större utvidgning av öppningen kan uppnås. Det bör även framhållas, att sonden för totalt tryck kan anbringas utanför röret. Om sonden för totalt tryck anbringas utanför röret, är det önskvärt att den anbringas inom flödeskollektor-rätriktaren 32.

Förstärknings-mätningsanordningen 34 kan bättre beskrivas med hänvisning till fig. 2-6, i vilka ett rör H0 är anordnat, genom vilket en del av den i inloppskragen 18 strömmande luften måste passera. Röret har en uppströmsände H2 och en nedströms- ände HH, med öppningen av röret parallell med flödesriktningen. öppningen i uppströmsänden är avtagande inåt för att bilda en avtagande öppningssektion M6 eller ett område med förträngt flöde H6. En sond eller tapp för totalt tmmk H8 är anbragt i mitten av den avtagande öppningssektionen 46 och har sin öppning 40 7808189-0 50 parallell med gasflödet och vettande i uppströmsriktningen.

Den avtagande öppningssektionen 46 utvidgas abrupt vid 52 för att bilda en expansionskammare 54 eller en rörsektion kü med större öppning. öppningen är därefter företrädesvis konstant över resten av röret ehuru den kan avtaga inåt eller utåt. En statiskt tryck avkännande sond 56 är anbragt i rörets väggar den abrupta utvidgningen. öppningen 58 på sonden för statiskt tryck är vinkelrät mot gasflödet. Avkänningssonder 45 och 56 är anslutna genom rör 60 resp. 62 (icke visade i alla figurerna) för kontroll av den logiska anordningen 30. Den logiska kontroll- anordningen 30 reagerar för tryckskillnaden som avkännes av son- derna 48 och 56 och användes för pâverkande av motoranordningen 28 för öppnande eller slutande av strypningsanordningen 20.

I fig. 3-6 är den föredragna avkänningsanordning enligt upp- detaljerat.

UU. öpp- ningen i uppströmsänden är avsmalnande inåt och utvidgas abrupt finningen som beskrivits ovan, ytterligare visad mera Röret H0 har en uppströmsände 42 och en nedströmsände vid 52 för bildande av en expansionskammare 54. En totalt tryck avkännande sond 48 med en öppning 50 parallell med gasflödet och vettande i uppströmsriktningen är anbragt i det förträngda öpp- nings- eller hals-omrâdet H6. Sonden hâlles lämpligen på sin plats genom stag 64 som företrädesvis är utförda som en enhet tillsam- mans med resten av avkännaren. En sond för statiskt tryck 56 är anordnad med sin öppning 58 belägen i väggarna av expansionskam- maren. öppningen i sonden för statiskt tryck är vinkelrät mot gasflödet och är anbragt i väggarna av röret 40 omedelbart efter den abrupta expansionen av öppningen. Röret 40 har även en nippel 66 som är valfri och är lämplig för att hålla luftflöde-förstärk- nings-mätningsanordningen 34 i kollektor-rätriktaren 32.

I fig. 7 visas en alternativ utföringsform av förstärkninga- -mätanordningen enligt uppfinningen. Röret 70 har en uppströms- ände 72 och en nedströmsände 74. öppningen vid uppströmsänden är avtagande och utvidgas abrupt vid 76 för bildande av en expan- sionskammare 78 och en avtagande öppningssektion 80. En avkännings- sond 82 för totalt tryck är anbragt vid änden av den avtagande öppningssektionen 80 och har sin öppning BH parallellt med gas- flödet och vettande i uppströmsriktningen. En avkänníngssond 86 för statiskt tryck är placerad i väggen av röret i expansionskam- marsektionen 78. öppningen 88 hos sonden för statiskt tryck 86 är parallell med gasflödet och vettande i nedströmsriktningen.

H0 H 78081s9"Û I fig. 8 visas en annan alternativ utföringsform av uppfin- ningen. Röret 90 har en uppströmsände 92 och en nedströmsände 9H. öppningen vid uppströmsänden är konstant till sin diameter och utvidgas abrupt vid 96 för att bilda en expansionskammare 98 och en sektion med konstant diameter 100. En totalt tryck avkännande sond 102 är placerad utanför röret 90 och har sin öppning 10U parallellt med gasflödet och vettande i uppströmsriktningen. En sond för avkänning av statiskt tryck 106 är placerad i väggarna av expansionskammarsektionen 98 och har sin öppning 108 vinkel- rät mot gasflödet. I fig. 7 och 8 skall sonderna 82 och 102 för totalt tryck och sonderna 86 och 106 för statiskt tryck anslutas till den logiska analyseringsanordningen 30 genom lämpliga rör eller slangar.

Det är tydligt att det även kan finnas andra utföringsfor- mer av förstärkaren-sensorn enligt uppfinningen. Det viktiga kännetecknet hos alla de olika utföringsformerna är sonden för statiskt tryck som är placerad i området av artificiellt minskat statiskt tryck, dvs omedelbart efter den abrupta utvidgningen av öppningen.

Lådan u med variabel volym är delad i två kamrar, en expan- sionskammare 22 och en utloppskammare 24, medelst dämpningsan- ordningen 20. Ett viktigt kännetecken hos uppfinningen är för- hållandet mellan tvärsektionsarean av inloppskragen och tvärsek- tionsarean av expansionslådan. Det har visat sig, att när för- hållandet mellan tvärsektionsarean hos inloppslådan och tvärsek- tionsarean hos expansionslàdan är mellan l:1,25 till omkring 1:2, företrädesvis 1:1,4-1:1,6, minimeras tryckförlusten över enheten.

När förhållandet mellan tvärsektionsarean av inloppskragen och tvärsektionsarean av expansionskammaren är omkring 1:1, erhålls en stor tryckförlust över aggregatet och mer energi erfordras för erhållande av det nödvändiga flödet av luft genom aggregatet.

Likaså, om förhållandet är omkring 1:2, kommer stor expansion att uppträda i expansionskammaren och sålunda öka mängden använd energi.

Kontrollaggregatet enligt uppfinningen för variabel volym arbetar lugnare än tidigare kända aggregat. Den minskade buller- nivån är ett resultat av den "strategiska" placeringen av virvel- filtret 26. Virvelfiltret är ett organ av perforerat material och kan vara V-format, såsom visas i fig. 1, eller i form av en stympad V-formad kon, såsom visas i fig. 2. Virvelfiltret är pla- 1G 40 12 cerat i lådan 4 nedströms från dämpningsanordningen 20 med V-spetsen riktad i nedströmsriktningen. V-spetsen eller den av- huggna plana ytan befinner sig företrädesvis i vertikalplanet av utloppet, ehuru den kan flyttas något nedströms eller upp- ströms utan väsentligt påverkande av operationen. Det är viktigt, att filtret placeras nedströms från dämpningsanordningen. Genom sådan placering kommer virvelfiltret att filtrera virvlar som alstras av dämpningsanordningen liksom även virvlar som kan alst- ras av luftflöde-samplings- och -mätningsaggregatet. Det filtre- rar även kvarstående stora virvlar som finns i den inkommande gasströmmen. Genom uppbrytning av den stora turbulensen hos virv- larna bidrager virvelfiltret till minskande av bullernivån. Det bryter upp virvlarna och ökar sålunda deras vibrationsfrekvens och gör sålunda deras dämpning genom ljudfällor och isolations- material lättare uppnåeliga.

Såsom ovan nämnts är virvelfiltret V-format eller med stym- pad V-form, med V-spetsen eller den plana avskurna ytan vettande i nedströmsriktningen. Det V-formade filtret föredrages, när dämpningsanordningen har endast ett blad. Det stympade V~formade filtret föredrages när dämpningsanordningen har mera än ett blad.

Det V-formade eller stympade V-formade filtret är i allmän- het fäst vid toppen av lådan och bottnen av lådan. Filtret sträc- ker sig väsentligen över lådans bredd. Under det att filtret kan sträcka sig från en sida av lådan till den andra, är det att D föredraga att filtrets bredd är omkring 70 6 av dämpningsanord- ningens längd. Det har visat sig, att detta tillåter en lägre tryckförlust över lådan.

Virvelfiltret göres av perforerat material. Det fria utrym- met hos det perforerade materialet kan variera från omkring 25 % till omkring 70 %, och företrädesvis är det fria utrymmet omkring 50 % av filtrets ytarea. Om mer än 70 % fritt utrymme användes, blir filtret icke lika effektivt för reducering av turbulens och resulterande buller, som kan vara önskvärt. Om mindre än 25 % fritt utrymme användes, kommer filtret icke endast att icke mins- ka turbulensen på önskat sätt, utan kommer att öka tryckförlus- ten över enheten.

I lådan 4 är dämpningsanordningen 20 anordnad för kontroll av flödet av konditipnerad luft genom lådan. Dämpningsanordning- en 20 kan bestå av ett enda dämporgan, såsom visas i fig. 2, eller flera dämporgan såsom visas i fig. 1. Det enda dämporganet H0 13 7808189-0 innefattar ett blad 68, som är avsett att rotera omkring stången 67 som passerar mellan sidoväggarna av lådan M och är lagrad i lager (icke visade). Rotationen av dämpningsorganet åstadkommas genom motoranordningen 28 som svar på en signal från den logiska analyseringsanordningen 30. Dämpningsanordningen kan vara anslu- ten till motoranordningen på något känt sätt.

Företrädesvis kan dämpnings-stopporgan eller packningar 69 anordnas längs topp- och bottenväggarna av lådan för att tillåta dämpningsorganet att nå ett säkert tillslutet läge i lådan. Ett dämpningsstopporgan (icke visat) kan även vara anordnat i mitten av utloppskammaren för att begränsa rotationen av dämpningsanord- ningen till fullt öppet läge.

Dämpningsanordningen kan även innefatta ett flertal blad och stänger (se fig. 1) som är monterade för individuell rota- tion eller som är monterade för rotation när en av stängerna ro- teras. Ett dämpníngsorgan med ett flertal blad föredrages för aggregat med större dimensioner.

Ett dämpningsorgan med ett enda blad föredrages för mindre aggregat.

Utanför lådan H finns motoranordningen 28 och den logiska analyseringsanordningen 30. Motoranordningen 28 och den logiska analyseringsanordningen 30 är företrädesvis fästa på sidan av lådan H och täckta av en skyddsmantel. Motoranordningen 28 bring- ar dämpningsanordningen att öppna eller sluta som svar på en sig- nal från den logiska analyseringsanordrfingflï30. Den logiska ana- lyseringsanordningen 30 är operativt förbunden med sonder H8, 82 eller 102 för totalt tryck och sonder 56, 86 eller 106 för statiskt tryck genom lämpliga organ såsom rörorgan 60 och 62.

Den logiska analyseringsanordningen 30 är mer än operativt för- bunden med en termostatisk kontrollanordning, som är anbragt på någon lämplig punkt inom den zon som skall konditioneras, och med en effektkälla. Den föredragna effektkällan är en huvud-luft- källa med trycket 1,U kp/cm2. i 'ben logiska analyseringsanordningen 30 mottager kontinuer- ligt data från sonden för avkänning av totalt tryck, sonden för avkänning av statiskt tryck och termostatisk kontrollanordning.

Då kommer, beroende på det sätt på vilket den logiska analyse- ringsanordningen har=för-programmerats, densamma att sända en signal till motoranordningen 28 för öppnande eller stängande av strypningsanordningen. Den logiska analyseringsanordningen kan - -~ ...___._. __ vaom ss-o n ha ett högt gränsvärde, lågt gränsvärde eller en kombination av högt och lågt gränsvärde. Den logiska analyseringsanordningen kan även erfordra att luft insläppes i luftflöde--mätanordningar: genom sonden för statiskt tryck.

Claims (9)

1. 7808189-0 15 Patentkrav l. Anordning för flödesreglering av konditionerad luft med variabel volym till en konditioneringszon, innefattande en låda (H) med en expansionskammare (22) försedd med ett inlopp (6) för mottagande av konditionerad luft från en källa för konditionerad luft, samt en utloppskammare (2ü) försedd med ett utlopp (8) för avgivande av konditionerad luft till zonen, en strypanordning (20) förïegleríflg av luftflödet genom lådan och anordnad mellan expan- sionskammaren (22) och utloppskammaren (2U), en mätenhet (16) för mätning av luftflödet genom lådan, en motoranordning (28) för kon- troll av öppnandet och stängandet av strypanordningen (20) samt kontrollorgan svarande på temperaturen i zonen och flödet av kondi- tionerad luft genom lådan för reglering av motoranordningens (28) funktion, k ä n n e t e c k n a d av att mätenheten (16) innefattar luftflödesförstërkare (BU) innefattande ett rör (A0) med en upp- ströms ände (A2) och en nedströms ände (UU) förbundna medelst en öppning, varvid denna vid den nedströms belägna änddelen uppvisar en plötslig expanderad del bildande en expansionssektion (SN), en totaltrycket mätande sond (H8) med en öppning (58) liggande i ett plan huvudsakligen vinkelrätt mot gasens avsedda flödseriktning ge- nom röret och vänt uppströms en statiska trycket mätande sond (56) anordnad i expansionssektionen (SA) hos röret, samt organ för- bindande den totaltrycket mätande sonden (H8) och den statiska trycket mätande sonden (56) med kontrollorganen.

2. Anordning enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att sonden (A8) för totalt tryck är placerad utanför röret (M0).

3. Anordning enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att öppningen i uppströmsänden har konstant diameter och att sonden (H8) för totalt tryck är placerad i uppströmsänden med den konstanta sektionen. U.

4. Anordning enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att öppningen i uppströmsänden är avsmalnande och att sonden för to- talt tryck är placerad i den avsmalnande öppningssektionen.

5. Anordning enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att sonden (56) för statiskt tryck har sin öppning i ett plan paral- lellt med gasflödet genom expansionssektionen (SA).

6. Anordning enligt kravet 1, 2, 3 eller A, k ä n n e t e c k- n a d därav, att sonden (56) för statiskt tryck har sin öppning i ett plan vinkelrätt mot gasflödet genom expansionssektionen och vettande n-t .,,._,_I_ eawššifïlía 7808189-0 i nedströmsriktningen.

7. Anordning enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k- n a d därav, att mätenheten (16) är placerad i inloppet (6) och att luftflödesförstärkaren (BU) är anordnad huvudsakligen koaxiellt med en kollektor-rätriktare-anordning (32), vilken innefattar ett rörformigt organ med sina öppningar huvudsakligen vínkelräta mot luftflödet.

8. Anordning enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k- n a d därav, att kollektor-rätriktare-anordningen (32) innefattar ett konformat organ med sina öppningar liggande i plan vinkelrätt mot luftflödet och med den smalare änden vettande i nedströmsrikt- ningen.

9. Anordning enligt kravet 7 eller 8, k ä n n e t e c k- n a d av att kollektor-rätriktare-anordningen (32) är av perfo- rerat material.