SE440692B - Sett och system for inbegripande av en slumpfaktor vid faststellande av riktningsnoggrannheten for ett vapen - Google Patents

Description

7907553-7 2 simulering av effekterna av sådana okända storheter på riktandet och avfyrandet av ett vapen.

Enligt en första sida av föreliggande uppfinning har ett sätt för inbegripande av en slumpfaktor vid 5 fastställande av riktningsnoggrannheten för ett vapen för att åstadkomma simulering av variation mellan skott de kännetecken som framgår av efterföljande patentkrav 1.

I ett utförande inbegriper sättet alstring av varia- beln på sådant sätt, att dess värde varierar över ett om- 10 råde, innefattande slumpfaktorns minimi- och maximivärden, på ett pseudo-slumpartat sätt relativt tidsintervallet mellan successiva inriktningar av vapnet, bestämning av huruvida vapnet har riktats i huvudsak optimalt relativt ett mål, jämförelse av variabelns värde med slumpfaktorn 15 samt fastställande av riktandet såsom noggrant enbart om vapnet har riktats i huvudsak optimalt och nämnda värde är mindre än nämnda faktor.

Detta sätt är särskilt fördelaktigt att använda i samband med ammunition, som uppvisar ej förutsägbara 20 ändringar i spridning hos skottbanan mellan successiva projektiler.

Slumpfaktorn kan beräknas i förväg ur kända egen- skaper hos ammunitionen för olika typer av mål och skilda avstånd, varvid det lämpliga värdet väljes för jämförelse 25 med värdet hos variabeln i beroende av typen av och av- ståndet till målet.

Variabeln kan alstras genom uppstegning och nedsteg- ning av en räknare med mellanrum, som är mycket mindre än mellanrummet mellan successiva inriktningar av vapnet, 30 varvid varje nedstegningsbelopp är en icke-heltalsmultipel av varje uppstegningsbelopp.

I ett annat utförande, avsett att användas vid fast- ställande av riktningsnoggrannheten, innefattande att bringa en stråle av elektromagnetisk strålning att avsöka 3% kring en utgångsriktning, som motsvarar optimal riktning, innefattar sättet alstring av variabeln på sådant sätt, att dess värde varierar gradvis med tiden, samt för- skjutning av strålens orientering från utgångsriktningen i överensstämmelse med variabelns värde, innan avsökningen Lfl 10 20 25 30 ..!:'H.l!H?¥{ .Ph utföres.

Detta sätt är användbart i samband med ammunition, som uppvisar viss förenlighet i egenskaper mellan successiva projektiler men däremot en lângtidsvariation, exempelvis mellan olika ammunitionssatser. Det ger också viss simulering av effekterna av omgivningsfenomen, såsom vindförhâllanden, vilka kan ändra sig långsamt.

Variabeln varierar företrädesvis på ett sätt, vilket är stegartat linjärt med tiden, varvid successiva intervall mellan stegen ej är lika.

Variabeln kan alstras genom uppstegning av en räknare till ett förutbestämt räknetal, som är räknarens maximala, samt variering av variabeln med ett fast belopp, när nämnda räknetal uppnår förutbestämda triggvärden, vilka delar upp nämnda maximala räknetal ojämnt.

Enligt en andra sida av föreliggande uppfinning är ett vapenträningssystem för inbegripande av en slumpfaktor vid fastställande av riktningsnoggrannheten för ett vapen för att åstadkomma simulering av variation mellan skott âstadkommet skott, vilket system har de i efterföljande natentkrav 7 angivna kännetecknen.

I en utföringsform har systemet de alstrande organen inrättade att alstra variabeln på sådant sätt, att dess värde varierar över ett område, som innefattar slumpfak- torns minimi- och maximivärden, på ett pseudo-slumpartat sätt relativt tidsintervallet mellan successiva inrikt- ningar av vapnet, organ, som är anordnade att bestämma huruvida vapnet har riktats i huvudsak optimalt relativt ett mål, samt de modifierande organen inrättade att jäm- föra värdet av variabeln med slumpfaktorn, så att inrikt- ningen fastställes sâsom varande noggrann, enbart om vap- net har riktats i huvudsak optimalt och nämnda värde är mindre än nämnda faktor.

I en annan utföringsform, avsedd för användning till- sammans med organ för att bringa en strâle av elektromagne- tisk strålning att avsöka kring en utgângsriktning, som motsvarar optimal inriktning, har systemet nämnda alstran- de organ inrättade att alstra variabeln på sådant sätt, att dess värde varierar gradvis med tiden, samt är de av- 7907553-7 l0 15 20 25 30 4 sökande organen anordnade att som gensvar på de alstrande organen förskjuta strâlens orientering från utgângsrikt- ningen i överensstämmelse med variabelns värde, innan av- sökningen utföres.

Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hänvisning till medföljande ritningar. Pig. l åskåd- liggör en angripande stridsvagn och en mâlstridsvagn. Fig. 2 visar schematiskt en källa för tvâ strålningsstrålar samt organ för styrning av dessa strålar. Fig. 3 visar schematiskt ett vapenträningssystem. Fig. 4 är en schema- tisk bild av en form av den i systemet enligt fig. 3 inbe- gripna anordningen. Fig. 5 är ett flödesschema och åskåd- liggör arbetssättet för anordningen i fig. 4. Fig. 6 är ett schema över en annan form av den i systemet enligt fig. 3 inbegripna anordningen. Fig. 7 är ett flödesschema och åskådliggör arbetssättet för anordningen i fig. 6. sätten och anordningarna, som skall beskrivas, är avsedda att användas i utrustning för träning av strids- vagnsbesättningar i kanonövnings- och avfyrningsförfaranden utan kostnaden för och risken med avfyrning av verklig ammunition. Såsom visat i fig. 1 är en anfallande strids- vagn l med en projektor 2 monterad på en huvudkanon 3 in- begripen i strid med en mâlstridsvagn 4, som uppbär en detektor 5. En simulerad avfyrning av huvudkanonen 3 bringar en eller flera pulsade strålar av strålning från en laserkälla i projektorn 2 att avsöka relativt huvud- kanonens 3 axel för detektering av en "träff" eller en "bom". När en stråle träffar detektorn 5, sändes en signal av en radiofrekvenssändare i målstridsvagnen 4 till en mottagare i den anfallande stridsvagnen l.

Positioneringen och avsökningen av laserstrålen eller -strålarna relativt huvudkanonen 3 kan utföras genom styr- ning av strålarna i sidled och höjdled, och ett arrange- mang för âstadkommande av detta är schematiskt visat i fig. 2.

I fig. 2, vartill hänvisas, formas en första strâle, vilken är smal i höjdled, av en GaAs-laserdiod 20, som är monterad med sin övergång liggande i horisontalplanet, 4,* Jr. 1- 7907553-7 5 samt en kollimerande lins 22. En andra stråle, som är smal i sidled, formas av en GaAs-laserdiod 24, vilken är monterad med sin övergång liggande i vertikalplanet, samt en kollimerande lins 26. 5 Lasrarna 20 och 24 samt linserna 22 och 26 är monterade på ett gemensamt stativ 28, vilket är sväng- bart kring en axel 30 relativt ett undre stativ 32.

En skruv 34 gör gängingrepp i stativet 28 och är fri att rotera i det undre stativet 32, dock utan axiell rörelse 10 relativt detta. Stativet 28 kan tippas kring axeln 30 med avseende på det undre stativet 32 genom påverkan från en kuggväxelförsedd elektrisk motor 36, som driver skruven 34 via ett snäckhjul 38.

Det undre stativet 32 kan också vridas kring ett lager 15 40 med avseende på ett underlag 42 och detta med hjälp av en skruv 44, som gör ingrepp i ett gängat hål i det undre stativet 32 och drives av en kuggväxelförsedd elektrisk motor 46. Underlaget 42 placeras i drift säkert relativt loppet hos den anfallande stridsvagnens l huvudkanon 3. 20 De kuggväxelförsedda elektriska motorerna 36 och 46 är stegmotorer med styrkretsar (exempelvis såsom beskrivna i den brittiska patentskriften l 298 332), som gör det möjligt att uttrycka antalet steg eller varv hos motorerna och därmed vinkelläget av stativet 28 kring axeln 30 och 25 av det undre stativet 32 kring lagret 40 i det antal akti- veringsströmpulser som tillföres motorerna 36 och 46 för att förflytta dem från respektive utgångs- eller nollägen.

Fullständiga detaljer beträffande kretsarna i och arbetssättet för ett sådant vapenträningssystem som det 30 i fig. l visade återfinns i de brittiska patentskrifterna 1 228 143, l 228 l44 och l 451 192, varför följden av steg vid simuleringen av ett slag endast behöver samman- fattas har under hänvisning till fig. 3.

Efter det att stridsvagnschefen har identifierat ett 35 mål och skytten har ställt in huvudsiktet mot målet, er- hålles avståndet till målet genom aktivering av laser- dioderna 20 och 24. Laserstrålarnas orientering regleras av en avsökningsstyrenhet 50 till att från början vara 7907553-7 10 15 20' 25 30 35 6 inriktade med kanonens 3 lopp, så att detektorn 5 på målstridsvagnen 4 (fig. l) kommer att mottaga laserstrålar- na och returnera motsvarande radiofrekvenssignaler, vilket gör det möjligt för en med projektorn 2 sammanhörande av- ståndsbestämningskrets 52 att härleda avståndet genom mät- ning av den tid som förflyter mellan utsändning av en laserpuls och mottagning av den motsvarande radiofrekvens- signalen från målstridsvagnen 4.

Stridsvagnschefen eller ett avfyrningsstyrsystem i den anfallande stridsvagnen l beräknar ballistiska korrek- tioner för kanonen 3 ur avståndet (vilket kan vara manuellt uppskattat eller uppmätt på ovannämnt sätt) och ur sådan annan information som vindhastighet. Om relativrörelse före- kommer mellan stridsvagnarna l och 4, skulle också följ- ningskorrektioner beräknas på grundval av skyttens följ- ning av målstridsvagnen under användning av huvudsiktet.

De beräknade korrektionerna (elevation och fram- förhållning) pålägges för förflyttning av kanonen 3 (som uppbär projektorn 2) och kanonen "avfyras". En sekvens- styrenhet 54 bringar därefter avsökningsstyrenheten 52 att tillföra ett lämpligt antal aktiveringsströmpulser till stegmotorerna 36 och 46 för avböjning av projektorns 2 laserstrâlars orientering relativt kanonen 3 över de kor- rekta korrektionerna (beräknade ur det noggrant uppmätta avståndet), men detta i motsatt riktning till de kanonen 3 pâlagda korrektionerna. Om kanonen 3 har inriktats opti- malt, kommer korrektionerna för kanonen 3 och projektorn 2 att upphäva varandra och projektorn 2 kommer åter att vara riktad mot mâlstridsvagnen 4, så att när laserdioder- na aktiveras via en drivkrets 56 och bringas att avsöka (genom tillförseln av ytterligare aktiveringspulser till stegmotorerna 36 och 46) en "träff" kommer att registreras av en träff/bom-indikator 58, vilken är känslig för radiofrekvensmottagaren i den anfallande stridsvagnen l.

Såsom påpekats tidigare kommer kända vapentränings- system, vilka arbetar på ovan beskrivet sätt, att indikera en "träff", närhelst kanonen 3 är korrekt riktad, medan i verkligheten viss andel av med noggrann riktning av- U1 10 15 20 25 30 35 79075534 7 fyrade skott resulterar i bommar, exempelvis på grund av oförutsägbara variationer mellan granater eller satser av granater. Fig. 4 och 6 åskådliggör schematiskt systemet i fig. 3 modifierat genom inbegripande av en anordning för simulering av effekterna av sådana oförutsägbara varia- tioner, varjämte fig. 5 och 7 visar respektive arbetssätt.

I det medelst fig. 4 och 5 âskådliggjorda systemet, lämpat att användas i samband med ammunition, som upp- visar variationer från en granat till nästa, är utöver de ovan beskrivna kretsarna till sekvensstyrenheten 54 en räknare 60, ett minne 62 samt en komparator 64, vilken mot- tager utsignalerna från räknaren 60 och minnet 62. Kompa- ratorns 64 utsignal matas tillsammans med den från radio- frekvensmottagaren till träff/bom-indikatorn 58.

Såsom visat i fig. 5 är sekvensstyrenheten 54 anord- nad att som gensvar pâ triggsignaler med intervall t (steg 100) pröva räknetalet i räknaren 60 i ett steg lO2 för fastställande av om det är lika med eller överstiger 90. Om så ej är fallet, ökas räknetalet med 10 i ett steg 104, medan om så är fallet räknetalet minskas med 89 i I ett steg 106. Om kanonen 3 ej har "avfyrats", såsom detek- teras i ett steg 108, återgår sekvensstyrenheten 54 till steget l00 och avvaktar nästa triggsignal (längden t är typiskt några få millisekunder).

När kanonen 3 är "avfyrad" och sekvensstyrenheten 64 nästa gång når steget 108, går den vidare till ett steg ll0 för påverkan av avsökningsstyrenheten 50 och laser- drivkretsen 56 på ovan beskrivet sätt för prövning av om kanonen har riktats optimalt. Om resultatet är negativt, såsom bestämt i ett steg 112, återgår sekvensstyrenheten 54 till steget 100. I fallet med positivt resultat går styrenheten 54 fram till ett steg 114, där den triggar minnet 62 för tillförsel av nedkämpningssannolikhets- siffran som ett procenttal (varvid 0% anger ingen chans till träff och 100% anger träff varje gång kanonen 3 är optimalt riktad).

Minnet 62 tager fram sannolikheten ur en uppslagnings- tabell, som innehåller i förväg beräknade tal, genom att 7907553-7 10 l5 20 25 30 35 8 i referera till avståndet till målet, såsom angivet av av- i ståndsbestämningskretsen 52, och under hänsynstagande till målets natur (exempelvis bepansringsgraden). Denna senare information kan tillföras minnet 62 av målet på något lämpligt sätt via radiofrekvenslänken.

Nedkämpningssannolikhetstalet jämföres sedan i ett ü I steg ll6 med räknetalet i räknaren 60 medelst komparatorn I 64, som enbart gör det möjligt för träff/bom-indikatorn ss att inaikera träff 1 ett steg 118, om räknetaier ej är I större än nedkämpningssannolikhetstalet. Oavsett utfallet återgår anordningen sedan till steget 100.

Verkan av att stega upp räknaren 60 i steg om 10 blir en snabb genomgång av området av möjliga nedkämp- ningssannolikhetstal och nedstegningen med 89 (en icke-hel- talsmultipel av 10) säkerställer att räknetalet inte desto mindre passerar varje möjligt sannolikhetsvärde. Eftersom räknaren 60 passerar genom dessa värden mycket snabbt i förhållande till den tid som åtgår för inriktning och av- fyrning av huvudkanonen 3, är det särskilda räknetalet i räknaren 60 verkligen slumpartat, när steget ll6 uppnås.

Räknat över många skott skulle räknaren 60 lämna varje möjligt värde för jämförelse med ett givet nedkämpnings- 'sannolikhetstal, vilket skulle resultera i indikeringar av träff för alla värden, som är mindre än eller lika med nedkämpningssannolikhetstalet, samt av bom för alla åter- stående värden. I detlângaloppet är således den procentu- ella andelen skott, som resulterar i en indikering av träff för optimal inriktning av kanonen 3 lika med nedkämpnings- sannolikhetstalet.

I fallet med ammunition, som uppvisar vissa konsekven- ta egenskaper inom varje sats men oförutsägbara variationer från en sats till nästa, kan den i fig. 6 visade anordningen användas.

I fig. 6 är sekvensstyrenheten kopplad till en binär- räknare 66 om 16 bitar, vilken matar klocksignaler vid bestämda räknetal till vardera av två räknare 68a och 68e om 8 bitar. Räknetalen i dessa räknare 68 matas till multi- plicerare 70a resp 70e, vilka även mottager utsignalen från 10 15 20 25 30 35 7907553-7 9 ett minne 72 som gensvar pâ avstândssignalen från av- ståndsbestämningskretsen 52. Utsignalerna från multi- plicerarna 70 matas till avsökningsstyrenheten 50.

Vid drift avvaktar sekvensstyrenheten i ett steg 120 en triggsignal, som uppträder med intervall 5 (lika med l 2/3 ms). De minst signifikanta 8 siffrorna i räkna- rens 66 räknetal granskas sedan i ett steg 124 för fast- ställande om de samtliga är 0. Om så ej är fallet ökas räknetalet med 1 i ett steg 122 och prövas sedan vidare i ett steg 126 beträffande likhet med 1000 1100 1010 0000 (lika med det decimala talet 36000), vid vilket värde räk- netalet âterställes till 0 i ett steg 128. Oavsett om åter- ställning inträffar eller ej så kontrollerar anordningen därefter "avfyrning" av kanonen 3 i ett steg 130. Om kanonen 3 ej har avfyrats, återgår anordningen till steget 120.

Det framgår att räknaren återställes med intervall på 36000 x t, dvs varje minut.

När det i steget 124 detekteras att de 8 minst signi- fikanta siffrorna i räknetalet samtliga är 0, prövas de 8 mest signifikanta sifforna med avseende på sifferkom- binationerna 0000 0000, 0100 0000 och 1000 0000 (genom jämförelse i en logisk OCH-operation i ett steg 132 av var och en av siffrorna med den motsvarande siffran i kombinationen 0011 llll). Om resultatet i ett steg 134 befinnes vara 0, vilket anger förekomsten av en av dessa tre kombinationer, ökas räknaren 68a med 1 i ett steg 136, varefter proceduren fortsätter till steget 122.

Om resultatet är 1, utföres en likartad logisk OCH-opera- tion (med kombinationen 0010 llll) i ett steg 138 för att pröva beträffande kombinationerna 0001 0000 och 0101 0000 i de 8 mest signifikanta siffrorna. Om resultatet i ett steg 140 befinnes vara lika med 0, ökas räknaren 68e med 1 i ett steg 142 och proceduren fortsätter till steget 122. Detsamma gäller om resultatet i steget 140 är 1.

Verkan av stegen 132-142 är att räknarna 68a och 68e stegas fram tre gånger och två gånger per minut vid olika tidpunkter och efter successivt skilda intervall. 7907553-7 10 15 20 25 30 35 10 Räknaren 68a stegas således fram vid O, 455 och 910 ms efter det att räknaren 66återställts i steget 128, och räknaren 68e stegas fram 114 och 569 ms efter den operationen. ' Räknetalen i räknarna 68 varierar följaktligen på. ett stegvis linjärt sätt med tiden i olika takter, varvid intervallen mellan successiva steg har olika längd. Räknar- nas 68a och 68e maximala räknetal är 199 och 255, varför det tager dem 67 resp 128 min att stega från 0 till det maximala räknetalet. Räknarna 68 är dessutom reversibla och anordnade att räkna tillbaka nedåt, efter det att de har nått sitt maximala räknetal, varför räknarna 68a och 68e har totala cykeltider på 134 resp 256 min.

' När huvudkanonen 3 "avfyras“, detekterar sekvens- styrenheten 54 detta i ett steg 130 och fortsätter till ett steg 144 för att bringa avsökningsstyrenheten 50 att avge lämpligt antal aktiveringspulser till stegmotorerna 36 och 46 och förflytta projektorn 2 över de erforderliga, omvända korrektionerna, såsom tidigare beskrivits, varige- nom lasrarnas avsökningscentrum orienteras till den strål- utgângsriktning som motsvarar optimal inriktning.

I ett steg 146 hämtar minnet 72 ur en uppslagnings- tabell en skalfaktor, vilken är relaterad till det tidi- gare av avståndsmätningskretsen 52 uppmätta avståndet, och räknetalen i räknarna 68a och 68e multipliceras vart- dera med denna faktor i multiplicerarna 70a och 70e i ett steg 148. Denna skalning simulerar ökningen i spridning hos skottbanan med ökande avstånd.

För åstadkommande av både negativa och positiva vär- den subtraheras det binära talet 0111 llll i ett steg 150 från de skalade räknetal som alstras av multiplicerarna 70a och 70e, varigenom binära tal om 8 bitar framkommer, vilka tal bestämmer det antal aktiveringspulser som skall tillföras av avsökningsstyrenheten 50 i ett steg 152 till stegmotorerna 46 resp 36. Dessa ytterligare pulser för- skjuter avsökningscentrumet för laserstrålarna från den optimala strâlutgångsriktningen.

Därefter matas ytterligare pulser till stegmotorerna 10 15 20 25 30 35 7907553-7 ll 36 och 46 av avsökningsstyrenheten 50 i ett steg 154 för att bringa laserstrâlarna att avsöka kring det förskjutna avsökningscentrumet, och träff/bom-indikatorn övervakar med avseende på och indikerar träff eller bom, allt efter vad som är aktuellt. Proceduren återgår sedan till steget 120.

Den störning av laseravsökningen som införes i ste- get l52 varierar endast långsamt. Stridsvagnsbesättningen kan således uppskatta och pâlägga en korrigering på in- riktningen av kanonen efter det första i en serie skott, och förutsatt att en liten fördröjning förefinns före de efterföljande skotten kommer störningen att förbli i stort sett kompenserad genom den korrigeringen och en träff kom- mer att erhållas. Efter det att flera minuter har förflu- tit kommer emellertid störningen att ha ändrat sig avse- värt, varför samma korrigering eller en enkel optimal inriktning av kanonen ej säkert resulterar i att projek- torn 2 orienteras mot målet, när avsökning sker. Då kommer en bom att registreras, vilken simulerar de in- skjutningsskott som ibland är nödvändiga vid en ny strid, eller verkningarna av växling till en ny sats granater.

Det skall påpekas, att räknarnas 68 cykeltid ej är ett helt antal timmar, detta för att minska sannolikheten för besättningsmedlemmar att känna igen cykeln och pålägga kompenserande, cykliska korrigeringar.

Ehuru den i fig. 4 och 6 visade anordningen har fram- ställts i blockschemaform, kan de i fig. 5 och 7 visade funktionerna lika väl realiseras i en på lämpligt sätt programmerad digital dator. I detta fall kan exempelvis perioden t vara intervallet mellan successiva, regelbundna avbrott i datorns arbetsrutin.

Ehuru det ovan beskrivna systemet har detektorn 5 monterad på målet 4, såsom visat i fig. l, är det klart att uppfinningen är lika tillämpbar på system, i vilka detektorn 5 är uppburen tillsammans med projektorn 2 av den anfallande stridsvagnen l, varvid på målet 4 in- fallande strålning returneras till detektorn 5 av en av målet 4 uppburen returreflektor.

Claims (12)

7907553-*7 12 PATENTKRAV

1. Sätt för inbegripande av en slumpfaktor vid fast- ställande av riktningsnoggrannheten för ett vapen för att åstadkomma simulering av variation mellan skott, k ä n n e t e c k n a t av åtgärderna att alstra en va- riabel, vars värde ändras i en takt, som är relaterad till en egenskap hos ammunition, vari ett skotts använd- ning skall simuleras, samt att modifiera varje faststäl- lande av noggrannheten i överensstämmelse med variabelns aktuella värde.

2. Sätt enligt patentkravet 1, n a t därav, att nämnda variabel alstras på sådant sätt, k ä n n e t e c k - att dess värde varierar över ett område, innefattande slumpfaktorns minimi- och maximivärden, pá ett pseudo- slumpartat sätt relativt tidsintervallet mellan succes- siva inriktningar av vapnet, att det fastställes huruvida vapnet har varit i huvudsak optimalt riktat relativt ett mål, att värdet av variabeln jämföres med slumpfaktorn samt att inriktningen fastställes såsom noggrann, enbart om vapnet har varit i huvudsak optimalt inriktat och nämnda värde är mindre än nämnda faktor.

3. Sätt enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att variabeln alstras genom uppstegning och nedsteg- ning av en räknare med intervall, som är mycket mindre än intervallet mellan successiva inriktningar av vapnet, var- vid varje nedstegningsbelopp är en icke-heltalsmultipel av beloppet för varje uppstegning.

4. Sätt enligt patentkravet l, varvid fastställandet av riktningsnoggrannheten inbegriper avsökning med en strå- le av elektromagnetisk strålning kring en utgångsriktning, som motsvarar optimal inriktning, k ä n n e t e c k n a t därav, att variabeln alstras på sådant sätt, att dess vär- de varierar gradvis med tiden, samt att strålens oriente- ring förskjutes från utgângsriktningen i överensstämmelse med variabelns värde före avsökningens utförande. '7907553"7¿ 13

5. Sätt enligt patentkravet 4, k ä n n e te c k n a t därav, att variabeln varieras stegvis linjärt med tiden, varvid successiva intervall mellan steg är olika.

6. Sätt enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att en räknare stegas upp till ett förutbestämt, maximalt räknetal samt att variabeln varieras med ett be- stämt belopp, när räknetalet når förutbestämda trigg- värden, vilka delar det maximala räknetalet ojämnt.

7. Vapenträningssystem för inbegripande av en slump- faktor vid fastställande av riktningsnoggrannheten för ett vapen för att åstadkomma simulering av variation mellan skott, k ä n n e t e c k n a t av organ, som är anordnade att alstra en variabel, vars värde ändras i en takt, som är relaterad till en egenskap hos ammunition, vari ett skotts användning skall simuleras, samt organ, som är anordnade att modifiera varje fastställande av noggrannheten i överensstämmelse med variabelns aktuella värde.

8. System enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k- n a t därav, att de alstrande organen är anordnade att alstra variabeln på sådant sätt, att dess värde varierar över ett omrâde, som innefattar slumpfaktorns minimi- och maximivärden, på ett pseudo-slumpartat sätt relativt tidsintervallet mellan successiva inriktningar av vapnet, att organ är anordnade att fastställa huruvida vapnet har riktats i huvudsak optimalt relativt ett mål samt att de modifierande organen är anordnade att jämföra variabelns värde med slumpfaktorn på sådant sätt, att riktningen fast- ställes såsom varande noggrann, enbart Om Vapnet har rik- tats i huvudsak optimalt och nämnda värde är mindre än nämnda faktor.

9. System enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k- n a t därav, att de alstrande organen är anordnade att stega upp och stega ned en räknare med intervall, som är mycket mindre än intervallet mellan successiva inrikt- ningar av vapnet, varvid varje nedstegningsbelopp är en icke-heltalsmultipel av varje uppstegningsbelopp.

10. System enligt patentkravet 7, innefattande organ 7907553-7 14 för att med en stråle av elektromagnetisk strålning av- söka kring en utgângsriktning, som motsvarar optimal in- riktning, k ä n n e t e c k n a t därav, att de alstran- de organen är anordnade att alstra variabeln på sådant sätt, att dess värde varierar gradvis med tiden, samt att de avsökande organen är anordnade att som gensvar på de alstrande organen förskjuta strålens orientering från utgångsriktningen i överensstämmelse med variabelns värde före avsökningens utförande.

ll. System enligt patentkravet 10, k ä n n e- t e c k n a t därav, att variabelns värde varierar på ett sätt, som är stegvis linjärt med tiden, varvid successiva intervall mellan stegen är olika.

12. System enligt patentkravet ll, k ä n n e- t e c k n a t därav, att de alstrande organen är anord- nade att stega upp en räknare till ett förutbestämt maximalt räknetal samt att variera variabeln med ett fast belopp, när nämnda räknetal uppnår förutbestämda triggvärden, vilka delar det maximala räknetalet ojämnt.