SE440399B - Anordning for registrering av hendelser, sasom storheter och forlopp - Google Patents

Description

EU 8004582-6 Uppfinningvn skall i det följande näiniare beskrivas med ett utföringsexem- pel under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 visar ett blockschema över föreliggande uppfinning i ett utföringsexempel, fig. 2 visar ett exempel på registreringar, erhållna medelst anordningen enligt uppfinningen, fig. 3 och 4 visar schematiskt kurvformen för två i anordningen enligt uppfinningen uppträ- dande signaler.

Som exempel på en tillämpning av uppfinningen har valts en anordning för kontinuerlig övervakning av vibrationer exempelvis orsakade av sprängning,_ pålning, rivningsarbeten och tung trafik. Närmare bestämt mätes och registreras till exempel svängningshastigheten eller amplituden hos förekommande vibrationer.

Dylika mätningar utföres exempelvis i intilliggande byggnader för att utröna om vibrationerna överskrider tillåtna värden i händelse av skador på fastigheten.

För detta ändamål är anordningen enligt uppfinningen ihuvudsak uppbyggd av |_..A en gívarenhet 1, en signalbehandlingsenhet 2 och en skrivenhet 3. Givarenheten är således avsedd att avkänna den mätstorhet, som skall uppmätas, såsom i det visade exemplet svängningshastigheten, exempelvis i mm/s. Givarenheten 1 kan vara av en i och för sig känd konstruktion och vid den aktuella tillämpningen kan den således vara inrättad att avkänna vibrationer. Exempelvis kan givaren- heten 1 vara uppbyggd av en rörligt upphängd spole, som är inrättad att vid vibrationer utföra en relativrörelse i förhållande till givarens övriga delar ,- exem- pelvis en magnetkärna.

Signalbehandlíngsenheten 2 är med sin ingång 4 ansluten till givarenheten l och med sin utgång 5 ansluten till skrivenheten 3. Signalbehandlingsenheten 2 är närmast sin ingånget försedd med en förstärkare 6 för förstärkning av en från givarenheten 1 avgiven givarsignal och ett efter förstärkaren anslutet låg- passfilter 7 för störningsbegränsning. Lågpassfiltret i det visade exemplet har en gränsfrekvens på 1000 Hz. Efter lågpassfiltret 7 är en likriktare 8 ansluten.

Likriktaren 8 är en helvågslikriktare; som överför givarsignalens negativa del till positiva signaler. Efter likriktaren 8 är ansluten en toppvärdesdetektor 9, som är inrättad att avkänna toppvärdet på givarsignalen och att till siganlomvand- lingsenhetens 2 utgång 5, dvs till skrivaren 3, avge en utsignal, som är bestäm- mande för skrivenhetens 3 utslag. Vidare ingår i signalomvandlingsenheten 2 en komparator 10, som är inrättad att jämföra signalen vid toppvärdesdetektorns första ingång 11 med signalen vid dess utgång 12. Till komparatorns utgång 13 är ansluten en timerenhet 14, som uppvisar en första ingång 15 och en andra ingång 16 samt en utgång 17, vilken är ansluten till en andra ingång 18 till topp- värdesdetektorn 9. I signalomvandlingsenheten 2 ingår vidare en impulsgivare 19, som är inrättad att avkänna signalomvandlingsenhetens utsignal 5 och att avge en impuls, när utsignalen har ett sådant värde, att skrivenhetens 3 utslag passe- f' 8004582-6 rar en viss del av fullt utslag, i det tfiszlde exfl-mplf-t 9 'lu av fullt utslag. Till impulsgivaren 19 är ansluten en omkopplarenhet 20, som i det visade exemplet utgöres av en tiistabil tappa, vilken uppvisar en R-ingång och en S-irigång och en Q-utgång. Med Q-utgången är vippan 20 ansluten till timerenhete-ns 14 andra ingång 16 och till en tredje ingång 21 till toppvärdesdetektorn 9. Vidare ingår en aktiveringsenhet 22, vilken är ansluten till dels vippans 20 R-ingång och dels en fjärde ingång 23 på toppvärdc-sdetektorn 9. Aktiveríngsenheten 22 är inrättad att i vissa situationer avge en impuls till dessa ingångar. l det visade exemplet kan dessa situationer utgöras av tillslag eller frånkoyipling av anordningen enligt uppfinningen, vilket åstadkommes medelst en ej visad omkopplare, bortkoppliiig av givarenheten 1, alternativt omkoppling mellan olika mätområden för anordningen, vilket likaså kan åstadkommas medelst en omkopplare, exempelvis en och saznina omkopplare som tillslagsomkopplaren. Omkoppling mellan olika mätområden är en i och för sig känd åtgärd för att öka anordningens användningsområde genom att variera dess känslighet. Exempelvis kan man i ett läge för omkopplaren er- hålla ett mätområde 0-100 mm/s och i ett annat läge erhålla ett mätområde O-9 mm/s.

Skrivenheten 3 utgöres av en så kallad punktskrívare, som är inrättad att utföra ett antal punktvisa registreringar på en skrivyta 24, som visas med ett exempel i fig. 2. Exempel på en sådan skrivare är Rustrak modell 288. Skriv- ytan 24 i en punktskrivare utgöres av ett särskilt preparerat papper eller dylikt, på vilket erhålles en markering vid ett mekaniskt tryck på skrivytan. Papperet är nämligen uppbyggt av ett övre. exempelvis ljust skikt, som uppvisar ett fler- tal skalstreck, och ett bakomliggande, exempelvis mörkt skikt, som bildar en kontrast till det övre skiktet. Det övre skiktet är nämligen lätt genombrytbart. vid mekanisk kontakt, varvid således det mörkare skiktet framträder i form av exempelvis punkter. Närmare bestämt bildar punkterna korta streck, vilket under- lättar avläsningen för skrivenheten. Punktskrivaren 3 uppvisar vidare ett skriv- organ, som vid registrering föres ned mot skrivytan 24 och åstadkommer en punktvis registrering. Skrivorganet är inrättat att utföra en rörelse över skriv- ytan 24, i det visade exemplet i skrivytans tvärriktning, dvs tvärs pilens 25 riktning. Skrivorganet utgöres nämligen av visaren hos en 1' punktskrivaren in- gående galvanometer, som är ansluten till signalomvandlingsenhetens 2 utgång 5 och är inrättad att avkänna strömstyrkan hos utsignalen vid utgången 5. Galvano- metern i den ovan nämnda modellen har ett mätområde av 0-1 mA och en resistans av 100 ohm. Vidare ingår i punktskrivaren en drivmotor, som är inrättad att., med låg, kontstanl förtillf-f-lšixiicl llas-ligfliz-t irmnnlala skrivit-ln 'f-'l i clc-.ss líingydrikt- ning, dvs i den med pilen 2:3 betecknade riktningen. Genom denna frammauiiiig; erhålles en tidsskala som är indelad medelst tvärgående skalstreck 26. På denna 8004582-6 4 tidsskala är angivet klockslag, som är införda i skrivytans vänstra Ita-nt. ï-lf-d 27 betecknas perforeringar, som utnyttjas för skrivytans 18 frammatning invdc-lst ett i perforeringarna ingripande och av drivmotorn drivet tandhjul. Drivmotorn i punktskrivaren är lämpligen ansluten till signalbehandlingscnhetens 2 aktive- ringsenbet 22, så att när anordningen slås still, startar drivmotorn och skrivytan 18 förflyttar sig i sin längdriktning. Den rörliga armen för skrivorganet är så belägen, att detta utför sin utslagsrörelse i huvudsak tvärs papperets matnings- i riktning i form av en svängningsrörelse. Punktskrivaren styres, som närmare skall beskrivas nedan så, att skrivorganet utför en snabb utslagsrörelse från ett utgångsläge, exempelvis mitt för linjen 28, som representerar nolläge till ett vändläge 29, i vilket skrivaren med sitt skrivorgan börjar utföra en långsam rö- relse under punktvisa registreringar 30. Skrivorganet utför således en höj- och sänkrörelse på ett i och för sig känt sätt medelst exempelvis en fallbygel. Höj- och sänkrörelsen är tidsstyrd, så att skrivorganet sänkes mot skrivytan med förutbestämda tidsintervall, till exempel 2 sekunder. Emellertid utför punktskri- varen ej punktvisa registreringar med samma mellanrum under hela sin återgångs- rörelse till utgångsläget 28, vilket närmare skall förklaras nedan. Det är härvid således ett önskemål att erhålla förhållandevis litet avstånd mellan sådana regist- reringar, vilkas värde skall avläsas, dvs mellan punkterna 30, så att största möjliga mätnoggrannhet erhålles vid vändpunkten 29. Samtidigt är det ett önske- mål att varje registreringstillfälle, dvs varje utslag och återgång, sker på kortast möjliga tid, vilket således är två motstridiga önskemål, vilka löses medelst före- liggande uppfinning på ett sätt som förklaras nedan.

När den aktuella mätstorheten avkännes av givarenheten 1, dvs i det be- skrivna fallet vibrationer, överförda exempelvis genom att givarenheten med en yta anligger mot en fast yta, exempelvis en vägg i en fastighet, avger givaren- heten en givarsignal till signalbehandlingsenhetens 2 ingång 4. I det aktuella fallet utgöres givarsignalen av en elektrisk spänning, som vid fallet med vibra- tionsstötar varierar i huvudsak som en sinusformad dämpad svängning. Givarsig- nalen förstärkes i förstärkaren 6 och helvågslikriktas i likriktaren 7, varvid er- hålles en modifierad givaresignal som schematiskt visas med ett exempel i fig. 3.

Denna signal matas till toppvärdesdetektorns 9 första ingång 11. Från toppvärdes- detektorn avges härvid en utsignal vid dess utgång 12, som även utgör utsignal från signalbehandlingsenheten 2, vilken avges vid dess utgång 5. Utsignalen från toppvärdesdetektorn 5 bildar för varje vibrationsstöt en signal som visas med heldragen linje i fig. 4. Maxjmivärdet på spänningen för denna signal repre- senteras av toppvärdet för givarsignalen enligt fig. 3. Utsignalen enligt fig. 4 faller utmed en rät linje under en första kortare tid, exempelvis 9,5 sekunder, varefter signalen faller snabbt och når nollvärde efter exempelvis totalt 20 se- f* i 8004582-6 kunder. Ile-Ita iistacikornrnc-s medelst i huvudsak kf-xnpzzratcwrn l() (mh tíxntrfnhetzn 14, vilka arbetar med digitalteknik, varför på deras utgångar 13, l? uppträder två olika spšinningsnivåer, hög respektive låg spänningsnivå, normalt närvaro av spänning med exempelvis 5 volt respektive frånvaro av spänning. l koinpara- torn 10 jämför-ers utsignalen från toppvärdesdetektorn 9 med ggivarsignzilen 4 och när givarsignalen överstiger utsignalen från toppvärdestletektorn, förändras spänningstillståndet på komparatorns utgång 13, som exempelvis blir bög. llenna förändring av spänningstillstårzdet avkännes av timerenheten 14 vid dess ingång 15, varvid timerenheten aktiveras och dess utgång 17 blir hög, samtidigt som timerenheten börjar räkna, dvs mäta tid, under ett förutbestämt tidsintervall.

Detta är exempelvis valt till 9,5 sekunder. I det närmaste momentant vid givar- signalens uppnående av sitt högsta värde, toppvärdet, stiger utsignalen från signalbehandlingsenheten 2 till ett maximivärde, som representerar nämnda topp- värde, varefter utsignalen faller långsamt under nämnda tidsintervall. Därefter förändras spänníngstillståndet på timerenhetens utgång 17 från exempelvis högt till lågt spänningstíllstånd. Denna förändring avkännes således av toppvärdesde- tektorn 9 vid dess andra ingång 18, varvid dess utsignal vid utgången 12 såle- des efter denna förutbestämda tid går ned till noll. Utsignalens snabba fallande förlopp når således nollvärde efter ett andra förutbestämt tidsintervall, till exem- pel 20 sekunder. Så snart storleken hos utsignalen från toppvärdesdetektorn 9 understiger givarsignalen, ändrar komparatorn 9 spänningstillstånd på sin ut- gång, som därvid till exempel blir låg, varvid timerenheten 10 återställes och är klar för ny tidmätning.

Utsignalens avtagande med tiden åstadkommes exempelvis genom urladdníng av en kondensator, varvid urladdningstíden bestämmer utsignalens lutning. Ur- laddningstiden upp till 9,5 s är i det visade exemplet fastlagd till 200 s, vilket indikeras med den streckade, förlängda linjen i fig. 4. Vid 9,5 s erhålles medelst spänningsändringen vid toppvärdesdetektorns 9 andra ingång 18 en avsevärt snabbare urladdning, vilket exempelvis åstadkommas genom att en med nämnda kondensator parallellkopplad transistor göres ledande. Härvid bildas toppvärdes- detektorns 9 andra ingång 18 av denna transistors bas. Förutom vissa styrin- gångar och nämnda kondensator, som även behandlas nedan, är toppvärdes- detektorn 9 i huvudsak uppbyggd av Lex. två operationsförstärkare, vilka är seriekopplade mellan detektorns ingång 11 och utgång 12.

Utsignalen från signalomvandlingsenheten 2 är således inrättad att driva galvanometern i punktskrivaren 3, som således utför ett utslag, som är propor- tionellt mot denna utsignal. Som ovan nämnts utför härvid skrívorgziriet en ut- slagsrörelsie till sin vändpunkt 29, varefter den börjar utföra punktvisa registre- ringar, vars inbördes tidsmellanrum exempelvis är 2 sekunder, vilket under den 8004582-6 6 första tidsperioden ger en punkttäthet av till exempel 4 punkter/nun. Denna re- gistreringsrörelse är således relativt långsam, eftersom den styres av den effter uppnående av maximixfärdet långsamt sjunkande utsignalen, men övergår till en snabbare återställningsrörelse efter den av timerenheten l0 bestämda tidsperioden, som i det aktuella exemplet valts till 9,5 sekunder. Härigenom utföres således först ett fåtal täta registreringarißü, cirka 4 - 5 registreringar. Dessa registre- ringar är helt tillräckliga för att göra registreringsresultatet lätt avläsbart, efter- som det endast är registreringen vid vändpunkten som är av intresse ur avläs- ningssynpunkt. Vid återgångsrörelsen efter 9,5 sekunder dvs fram till 20 sekun- der enligt det visade exemplet sker likaså registreringar 31, men nied en punkt- täthet av cirka 0,05 punkter/mm, vilka registreringar underlättar avläsaningen genom att man lättare på tídsskalan upptäcker utslagstillfället. Om toppvärdesde- tektorn 5 skulle avge en utsignal utan påverkan av timereiiheten 10, skulle den avge en utsignal bestämd av den ovan nämnda urladdningstiden med en kontinuer- ligt fallande linje, som således utgör den i fig. 4 visade streckade linjen, som faller till noll under ett förutbestämt tidsintervall på exempelvis 200 sekunder.

Under denna tid skulle således skrivorganet förflytta sig mycket långsamt under hela sin återgångsrörelse ända till nolläget 28 och utföra punktvisa registreringar, vilka dock ej skulle ha något informationsvärde. Dock skulle under denna tidspe- riod ej någon ytterligare mätning kunna företagas, utan anordningen är blockerad för registrering av vibrationer med ett lägre värde under denna tid, vilket såle- des ej är fallet vid anordningen föreliggande uppfinning.

Ovan har beskrivits anordningens funktion och erhållna registreringar vid registrering av mätresultat. Emellertid är anordningen enligt uppfinningen så inrättad att skrivenheten 3 även registrerar andra händelser, nämligen anord- ningens tillslag och frånkoppling, givarens frånkoppling, alternativt kabelbrott mellan givaren och signalomvandlingsenheten, samt omkoppling mellan olika mät- områden. Detta åstadkommes medelst vissa av de ovan nämnda enheterna i sig- nalbehandlingsenheten 2, nämligen impulsgivaren 19, vippan 20 och aktiverings- enheten 22, vilka styr dels timerenheten 14 och dels toppvärdesdetektorn 9 på ett sådant sätt att registreringar erhålles, vilka detekterar de ovan nämnda hän- delserna, Vid exempelvis tillslag av anordningen eller om någon av de övriga situationerna uppstår avger aktiveringsenheten 22 en puls på sin utgång. Denna puls inmatas till toppvärdesdetektorns fjärde ingång 23 och simulerar därigenom en givarsignal, som motsvarar fullt utslag vid skrivenheten 3, dvs styr toppvär- desdetektorn 9 så, att den bringas avge en utsignal på sin utgång 12 med ett sådant maximivärde. att fullt utslag erhålles vid skrivenheten. Denn puls från aktiveringsenheten 2 inmatas samtidigt till den bistabila vippan 20 vid dess R- iingång, varvid vippan ställes så, att dess utgång Q blir låg. Utsígnalen från -1 8004582-6 din l-istabila vipyan ímnatas till tfipjivärdesdetf-kterixs 9 trulje irxgišng 21 och stjfr denna så att den av toppvärdesdetektorn avgivna signalen faller med ett snabbare förlopp än vad som är fallet vid registrering av ett mättillfälle. Denna styrning av toppvärdesdt-tt-ktorn kan åstadkommas på i princip samma sätt som vid registrering av ett mätresultat, exempelvis genom att även den tredje in- gången 21 är ansluten till basen av en transistor, som således ej är samma tran- sistor som vid ingången 18, varigenom transistorn kan omställas rnellan två olika ledningstillstånd för att åstadkomma en förutbestämd urladdning av den ovan nämnda kondensatorn och därigenom erhålla den önskride lutningen hos iitsigna- len från toppvärdesdetektorn. Registreringarnas utseende vid nämnda händelser, som ej utgör mättillfällen, framgår av fig. 2. Skrivorganet har exempelvis kl. 07.00 gjort ett fullt utslag och utfört en registrering vid sin vändpunkt 32. varefter registreringar utförts med exempelvis 2 sekunders tidsmellanrum, vilket genom utsignalens snabbare avtagande medfört en mindre punkttäthet än vid ett mättill- fälle. Således är i det visade exemplet punkttätheten exempelvis cirka 0,7 punk- ter/mm, varvid fem registreringar 33 med denna punkttäthet utföres. Denna punkttäthet erhålles vid en konstant fallhastighet hos utsignalen, motsvarande en falltid från fullt utslag till noll av 80 s. Denna punkttäthet uppträder dock ej under ett förutbestämt tidsintervall som vid ett mättillfälle. Eftersom det i praktiken visat sig svårt att simulera en signal för fullt utslag så, att skriver- ganet vänder exakt vid skallinjen 32, har man istället valt att spänningsstyra registreringen för fullt utslag. Detta åstadkommas medelst impulsgivaren 19 på följande sätt. Innan spänningen hos utsignalen fallit till ett värde motsvarande till exempel 9/10 av fullt utslag, är således vippans Q-utgång låg, vilket medöfr att timerenhetens utgång hålles hög. När 9/10 av fullt utslag passeras, avges en impuls från impulsgivaren, vilket gör vippans Q-utgång hög och styr toppvärdes detektorn 9 via dess ingång 21 så, att önskad urladdningstid erhålles, dvs så att utsignalen från toppvärdesdetektorn faller med sitt snabbare förlopp mot noll- värde, som nås efter till exempel 20 s. Härvid erhålles således nämnda registre- ringar 31 med exempelvis en punkttäthet av 0,05 punkter/mm. Vi passagen av 9/10 av fullt utslag återställes timerenheten 14 vid sin ingång 16 av utsignalen från vippan, varigenom timerenheten åter är mottaglig för aktivering och tidmät- ning när tillståndsändring inträffar vid ingången 15.

På det ovan beskrivna sättet kan således på diagramremsan 24 avläsas olika händelser under en viss tidsrymd. Vid det i fíg. 2 visade exemplet kan således exempelvis avläsas följande: Kl. 07.00 anordningen tillkopplas med gívarenheten 1 ansluten.

Kl. 07.15 registrering av ett mättillfälle, uppmätt storhet 70 mm/s vid inkopplat mätområde 0-100 min/s. 8004582-6 8 Kl. 07.30 givzirenhctt-n urkopplad :alternativt kahf-ll»rolt Kl. 08.30 byte av :målområde till 0-9 mm/s.

Kl. 08.45 registrering av ett mätresultat 3,5 mm/s.

Kl. 09.00 givaren urkopplad alternativt kabelbrott.

De kraftiga linjerna vid nollinjen 28 erhålles av skrivorganet genom de punktvisa registreringar som ständigt utförs under diagrammeis frammatning.

Som framgår flyttas nollinjen vid ändring av mätområdet för att ge en lättavläst skalindelning. Detta är dock i och för sig känt och utgör ej något föremål för föreliggande uppfinning varför denna funktion ej beskrives närmare i detta exempel.

Uppfinningen är ej begränsad till ovan beskrivna och på ritning-arna vi- sade utföringsexempel utan kan varieras inom ramen för efterföljande patent- krav. Exempelvis kan de uppmätta storheterna av förloppen vara av helt annat slag än i det ovan beskrivna fallet. Exempelvis kan givaren vara inrättad att avkänna en elektrisk -storhet i stället för en fysikalisk storhet. Exempelvis kan skrivenheten 3 vara av flerkanalstyp, exempelvis tvåkanalsskrivare, varvid vis- sa av de ovan angivna punktmellanrummen kan halveras. Skrívorganets åtgångs- rörelse efter tidsintervallet med förhållandevis tätare registreringar kan varieras i mycket hög grad och i extremfallet kan punktmellanrummet uppgå till eller överstiga fullt skalutslag, varvid det således ej uppträder några registreringar efter detta tidintervall på exempelvis 9,5 sekunder. För åskådlighets skull har registreringarna för mättillfällen visats med större mellanrum än vad som angivits ovan och i praktiken är fallet. Dessa registreringar kan i vissa fall vara så täta att de för ögat uppfattas som en rektangulär yta, vilket dock ligger inom ramen för uppfinningen. Äta

Claims (6)

8004582-6 PATENTKRAV

1. Anordning för registrering av händelser, såsom storheter och förlopp inne- fattande en givarenhet (1), som är inrättad att avkänna åtminstone vissa av nämn- da händelser, en sígnalbehandlingsenhet (2), som är inrättad att mottaga en gi- varsignal från givarenheten, och en skrivenhet (3) som är inrättad att åstadkom- ma registreringar (30, 31) i beroende av en från signalbehandlingsenheten avgi- ven elektrisk utsignal och som uppvisar en skrivyta (24), på vilken ett rörligt skrivorgan är inrättat att utföra punktvisa registreringar med förutbestämda tids- mellanrum, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att i anordningen ingår enheter för att styra skrivenheten (3) så, att dess skrivorgan efter en utslagsrörelse till en ifrågavarande händelse indikerande vändpunkt (29/32) utför först en lång- sam återgångsrörelse under utförande av de punktvisa registreringarna (30, 31) på skrivytan (24) under ett tidsintervall och med ett förutbestämt första avstånd mellan registreringarna och därefter en förhållandevis snabbare återgångsrörelse till sitt utgångsläge under utförande av punktvisa registreringar med ett förut- bestämt andra avsevärt större avstånd mellan registrering-arna alternativt utan att utföra registreringar.

2. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att anordningen är inrättad att registrera en första typ av händelser, utgörande en uppmätt storhet, för vilka vändpunktens (29) läge, dvs storleken av skrivorga- nets utslagsrörelse, representerar den uppmätta storheten och för vilka nämnda första avstånd mellan registreringarna utgör ett relativt litet avstånd, och att anordningen är inrättad att dessutom registrera en andra typ av händelser, för vilka vändpunktens (32) läge är förutbestämt och för vilka nämnda första avstånd mellan registreríngarnzi utgör ett större avstånd än avståndet för den första ty- pen av händelser.

3. Anordning enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att vändpunkten (32) för nämnda andra typ av händelser motsvarar fullt utslag för skrívorganet.

4. Anordning enligt patentkrav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d d ii r- a v, att till nämnda andra typ av händelser hör tillslag av zinordníngefn, från- koppling av givarenheten (l) från sígnalbehzinrilíngseniieten (2), oinkoppling mel- lan olika mïtonirñden eller dylikt. 8004582-6 1o

5. .Anordning enligt något av före-gående pazentkrav, k n n e t e c k n a d d ä r a v, att i signalhehandlingsenheten ingår dels en toppvärdesdetektor (9) inrättad att avkänna givarsignalens absoluta toppvärde för dess strömstyrka och att avge nämnda utsígnal, vars maximivärde representerar nämnda toppvärde, och vilken avtar med tiden efter ett förutbestämt förlopp, dels en komparator (10), inrättad att jämföra givarsignalen med utsignalen och att avge en utsignal, när givarsignalen överstiger toppvärdesdetektorns utsignal och dels en timer- enhet (14) som är inrättad att aktiveras av komparatorns utsígnal och att vid nämnda första typ av händelser uppmäta nämnda förutbestämda tidsintervall för nämnda långsamma återgångsrörelse och därefter avge en utsignal till toppvärdes- detektorn för att bringa denna att efter ett visst långsammare avtagande avtaga till noll med ett avsevärt snabbare förlopp.

6. Anordning enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att i signalbehandlingsenheten (2) ingår en aktiveringsenhet (22), en som är inrät- tad att vid nämnda andra typ av händelser till toppvärdesdetektorn (9) avge en sådan utsignal, att dess utsignals maximivärde motsvarar fullt skalutslag och en impulsgivare (19), som är inrättad att avge en impuls, när skrívorganet passerar en förutbestämd del, till exempel 9/10 av fullt skalutslag, varigenom toppvärdes- detektorn styres så, att dess utsignal under nämnda tidsintervall avtar med ett något snabbare förlopp än vid nämnda första typ av händelser innan nämnda del av fullt utslag passerat, och därefter övergår till ett ytterligare snabbare för- lopp för att åstadkomma nämnda registrering av med det avsevärt större inbördes avståndet alternativt att återgå till utgångsläget utan registreringar.