SE436237B - Skyddsreleapparat - Google Patents

Description

-7900254-9 2 och andra kvotjordreläer vid den första rest. andra kretsbrytaren, för att lösa ut den tillhörande kretsbrytaren efter en förutbestämd fördröjningstid, när förhållandet mellan nollsekvensström och en förutbestämd fasströmrelaterad kvantitet indikerar ett feltillstånd, och ett nollsekvensriktningsrelä vid den andra kretsbrytaren för att samordna det första och det andra kvotjordreläerna genom att justera utlösningsfördröjningstiden hos den andra kretsbrytaren relativt ut- lösningsfördröjningstiden hos den första kretsbrytaren, som svar nå strömningsriktningen hos en nollsekvenskvantitet vid den andra krets- brytaren- i Unnfinningen beskrivas närmare nedan undez~hänvisning till den å bifogade ritning visade utföringsformen, där fig- 1 visar ett delvis schematiskt och delvis blockdiagram över ett förbättrat skyddsrelä- system konstruerat enligt ubofinningens 1är0r,fig- 2 visar en kurva, som visardriftsegenskaverna hos kvotjordreläerna enligt fig- l, fia- 3 visar en kurva, som visar driftsegenskaoerna hos nollsekvensrikt- ningsreläet visat i fig- l, fig. 4 visar ett detaljerat blockschema över ett nytt kvotjordrelä, som kan användas för kvotjordreläet visat i fig- l,_fig- 5 visar ett detaljerat blockschema över en annan ny kvotjordreläanordning, som kan användas för kvotjordrelät visat i fig. l, och fig. 6 visar ett detaljerat blockschema över ett nollsekvens- riktningsrelä, som kan användas för riktningsrelät visat i fig. 1.

I korthet visar föreliggande beskrivning en förbättrad skydds- reläabnarat för flerfasiga elektriska distributionskretsar, som ger känsligare jordfelsskydd, och nåvisar och isolerar högimnedansfel nå grund av fallna och brustna ledare, utan oönskad utlösning nå grund av obalanserade belastningsströmmar- Det förbättrade reläsystemet ut- nyttjar ett första och ett andra kvotjordrelä, belägna vid första resa. andra kretsbrytare. Kvotjordrelät är ett nytt skyddsrelä ut- vecklat snecifikt för det förbättrade reläsystemet. Den första krets- brytaren är belägen vid distributionsunderstationen, och den andra kretsbrytaren är belägen vid distributionskretsen. Oönskad utlösning nå grund av obalanserad belastningsström erhålles genom att ställa in kvotjordreläerna så att de komma att blott initiera utlösnings- tidbestämningen, när den kvarstående eller jordströmmen överstiger en förutbestämd minimistorlek. Vidare ökas nivån av den kvarstående ström, som krävas för att initiera utlösningstidinställningen genom storleken av en förutbestämd fasströmrelaterad kvantitet, såsom en N lednings- eller fasström, eller genom storleken av den nositiva kom- nonenten av ledningsströmmarna, såsom önskas.

Reläsystemet inkluderar vidare ett nollsekvensriktningsrelä vid den andra kretsbrytaren, för att bestämma nlatsen för högimnedansfelet.

Tidfördröjningen, som kräves för att lösa ut den första kretsbrytaren, 5 7900254-9 är Tl, varvid nollsekvensriktningsrelät väljer en tid T2, som är kortare än Tl, eller en tid T3, som är längre än Tl, enligt ström- ningsriktningen av en nollaekvenskvantitet vid den andra kretsbrytaren.

Om strömningsriktningen indikerar en öpnen ledare eller ett högimne- dansfel nå belastningssidan av den andra kretsbrytaren, väljer noll- sekvensriktningsrelät tiden T2, och den andra kretsbrytaren löser ut före den första kretsbrytaren. Om den önnna ledaren eller felet är nå källsidan av den andra kretsbrytaren, väljes tiden T3, för att tillåta den första kretsbry-taren att lösa ut.

På. ritningarna och i synnerhet på fig. l visas ett skyddsrelä- system 10 konstruerat i enlighet med uonfinningens läror. Reläsys- temet lO är samordnat med ett flerfasigt distributionsnät eller krets, som inkluderar en första ledningssektion ll, som har ett flertal le- dare a, b och c, och en andra ledninassektion 13, som har ledare a', b'ooh c'- Den första ledningssektionen ll är konnlad till en flerfas- källa 12 med växelström via en första kretsbrytare 52 och ledare a", b" och c" - Den första ledningssektionen ll är konolad till den andra ledninessektionen 13 via en andra kretsbrytare 52'- Den andra krets- brytaren 52'kan vara samordnad med ett återslutande relä (icke visat), och kan sålunda kallas återslutare 52'. Den andra ledningssektionen 13 är samordnad med en eller flera Y/D-transformatorer konnlade mellan ledningsledarna a', b'och c' och en trefasbelastning, såsom transfor- matorn 16- De återstående belastningarna nå ledningseektionen 13 äro visade allmänt med 18.

Kretsbrytaren 52 är belägen vid en understation, och àterslutaren 52'är belägen utåt nå distributionskretsen närmare belastningen- Re- läsystemet 10 skyddar ledningens sektioner ll och 13, nåvisar högim- Dedansfel nå grund av fallna eller brustna ledare; som icke resultera i en felström av tillräcklig storlek för att oåvisas av det normala överströmsreläskyddet nå systemet- Reläsystemet 10 inkluderar första och andra kvotjordreläer 60 och 60' ,belägna vid de första och andra kretsbrytarna 52 resn. 52'.

Kvotjordrelät 60 är känsligt för nollsekvensström (kvarstående eller jordström), även kallad 310, flytande vid kretsbrytaren 52, och till fas- eller ledningsströmmar flytande i ledarna a" , b" och c" . Sig- naler känslige för fasströmmarna ges av ett flertal strömtransforma- torer GTI, CT2 och CT3, som ha sina Drimärlindningar strömmatade i en- lighet med fasströmmarna i ledarna a" , b" och c"- Sekundärlind- ningarna i transformatorerna CTl, CT2 och CT3 äro Y-konnlade mellan en neutral ledare 20, som kan vara jordad såsom visas, och utklämmorna 22, 24 och 26- Utströmmarna från strömtransformatorerna GTI, CT2 och CT5 kunna ytterligare stegas ned och ändras till soänningssisnaler via transformatorerna Tl, T2 och T3, som ha sina orimärlindingar 7900254-9 4 Y-konnlade mellan en neutral ledare 28 och utklämmorna 22, 24 och 26.

-Den neutrala ledaren 28 är konnlad till den neutrala ledaren 20 via Urimärlindningen hos en jordströmstransformator T4- Motstånd äro konnlade över de sekundära lindningarna i transformatorerna T1, T2, T3 och T4, och ge signalerna Ia" , Ib", IC" , och BIO känsliga för fas- och nollsekvensströmmarna- E Emedan signalerna Ia, Ib, IC och 310 kunna åstadkommas nå samma É sätt för det andra kvotjordrelät 60', äro strömtransformatorerna för É att bilda dessa signaler, givna lika referensnummer med ett vrimtecken, i och komma icke att beskrivas i detalj.

Fin. 2 är ett diagram, som bisar arbetskarakteristikerna hos kvot jordreläerna 60 och 60'- Fig- 2 visar strömmen 510 nå ordinatan och fasströmmen I nå abskissan- Reläerna 61 och 6l'äro inställda för att arbeta nå en förutbestämd storlek M av ström BIO , med nivån, som krävas för att initiera en utlösningssignal för att initiera tid- inställningen, som ökas av fasströmmen enligt kvotdnställningen S, vald nå relät- De valda inställningarna av M och S bestämma den nlats nå kurvan 30, som har en initiell horisontell del 32 bestämd av stor- leken av M, och en del 34, bestämd av storleken av S- Kvoten S kan vara annlicerad för att minska fasströmmen, i vilket fall S kommer att vara mindre än 1, eller kan den annliceras för att öka 310- I ström, i vilket fall S kommer att vara större än 1- Om 3Io-strömstor- leken för en given fasström är över kurvan 30, ger relät en utlös- ningssignal, som initierar utlösningstiden- Som exemnel kan M vara cirka 2%-till_3% av den normala relämi- nimiutlösningsinställningen. Storleken av S kan vara inställd till cirka 25212111 40% av iedningsetrömmen..

Storleken av strömmen 3I° kan senarat jämföras med varje fas- ström, eller kunna de tre fasströmmarna behandlas för att bilda den nositiva sekvensströmskomnonenten, som jämföras med BIO-strömmen. En utlösningssignal avgives när varje jämförelse faller inom utlöanings- området för arbetskarakteristikerna visade i fig. 2.

En utlösningssignal, given av kvotjordrelät 60 strömmatar en tidsfördröjningskrets 62, såsom en sådan från Westinghouse Electric Corvoration TD-5, visar i den vublicerade I-L- 41-579-lK- Om för- hàllandena, som bringa kvotjordrelät 60 att ge en utlösningssignal nu kvarstå under tiden hos fördröjningsinställningen Tl i en tidför- dröjningskrets 62,kommer kretsen 62 att ge en signal för en utlösnings- krets 36 i kretsbrytaren 52, vilket orsakar att kretsbrytaren 52 löser aut och önnnar sina kontakter, och att isolera båda ledningssektionerna ll och 15 från källan 12.

Det andra kvotjordrelät 60' samordnat med den andra kretsbryta- 5 I 7900254-9 ren 52 är koordinerat med det första kvotjordrelät 60 genom ett noll- sekvensriktningsrelä 67- Relät 67 är beläget vid àterslutaren 52' och är känsligt för strömningsriktningen hos en nollsekvenskomnonent vid den andra kretsbrytaren, såsom nollsekvensström, eller nollsekvens- I effekt. Relät 67 bestämmer, om ett fel nåvisat av kvotjordrelät 60' är nå källsidan av återslutaren 52', eller Då belastningssidan- Med andra ord, är felet i ledeningssektionen ll, eller är det i lednings- sektionen l3?- Riktníngsrelät 67 erhåller en signal känslig för led- ningssnänningarna via potentialtransformatorerna PTl, PT2 och PT3.

Dessa potentialtransformatorer ha sina nrimärlindníngar konnlade i Y, till ledarna a', b'och cfi ledningssektionen 13, med den neutrala munk- ten jordad. Deras sekundärlindningar äro konnlade i Y till käämmorna 38, 40 och 52. med den meutrala nunkten jordad. Ett annat sten av snänningstransformering kan erhållas genom transformatorerna T5, T6 och T7, som ha sina nrimärlindningar konnlade i Y till klämmorna 58, 40 och 42, och den neutrala nunkten jordad. Deras sekundärlindninpar äro koonlade i Y till riktningsrelät 67 för att ge snänningssignaler Väl, Vb,, och Vc,känsliga för ledningssoänningarna a', b'resn. o'- Den neutrala nunkten är jcrdad.

Rikininasrelät 67 är även känsligt för en snänningseignal känslig för strömmen 310, vilken signal kan erhållas från transformatorn T4'- Riktningsrelät 67 summerar soänningarna VB,, Vb,och Vc,- Om snänningarna äro balanserade, kommer summan att vara noll- Om de äro obalanserade, indikerar summa:nollsekvenssnänningskomnonenten, som fasjämföres med soänningen 3Io känslig för nollsekvenssnännings- komnonenten hos strömmen- Det algebraiska tecknet hos faevinkeljämförel- sen indikerar riktningen hos felet från reläets nlats.

Utsignalen från riktningsrelät 67 anoliceras nå en OCH-grind 70, som har en inverteringsingàng och en icke-inverteringsingàng. Ut- signalen från riktningsrelät 67 annliceras nå inverteringsingången, och utsignalen från kvotjordrelät 60'Dåtryckea nå den icke-ínverterande ingången. Utsignalen från OCH-grinden 70 nåtryckes nå en tidsför- dröjningskrets 62', som har en tidsfördröjning T2 vald att vara mindre än tiden Tl samhörande med tidrelät 62.

Utsignalen från kvotjordrelät 61' är även Dåtryckt nå en tid- fördröjningskrets 62" , som har en tidsfördröjning T3 vald att vara större än tiden Tl samhörande med tidfördröjningen 62. Tidfördröjnings- storlekarna måste vara valda att koordinera med överströmsanordningarna hos kretsbrytaren, àterslutarna, säkringar, etc. Med andra ord mäste tidfördröjningarna vara tillräckligt långa för att låta överströms- skyddsanordningarna arbeta- Exemnelvis kan tiden Tl vara 10 s, tiden T2 vara 8 s, och tiden T3 vara l2 s. 7900254-9 6 Utsignalerna från fördröjningskretsarna 62'och 62" nátryckas nå ingångarna hos en ELLER-grind 72, och.utsignalen hos ELLER-grinden 72 påtryckes tå en utlösningskrets 74. Utlösningskertsen 74 löser ut kretsbrytaren 52'att isolera ledningssektionen 13 från ledningasek- tionen ll och från källan 12, när den mottager en lämllig signal från ELLER-grinden 72. i fifxoalaon logiska kretsanoraningon, som visas i rig. 1, är rim;- ningsrelät 67 anordnat att se bakåt mot källan 12, såsom visas med nilen Do- Med andra ord ger det en logisk nollsignal vid sin utgång vid frånvaron av ett fel i ledningssektionen ll. Ett fel nåvisat i led- ningssektionen 13 bringar relät 67 att behålla en logisk nollut- signal- Ett fel návisat i ledningssektionen ll bringar relät 67 att ge en logisk ettutsignal. 7 Vid drift av reläsystemet 10, kommer ett högimnedansfel i led- ningssektionen ll, såsom nå grund av en fallen eller brusten ledare, att bringa riktningsrelät 67 att ge en logisk ettsignal, som nå- tryokes nå den inverterande ingången hos OCH-grinden 70, och blocke- rar grinden- Båda kvotjordreläerna 60 och 60'komma att oåvisa högimne- oansfolotaooh starta tiakrotsorna 62 oon 62" . con-grinden 70 kommer att förhindra signalen från kvotjordrelät 60'frán att nåtryckas nå tidfördröjningskretsen 62'- Emedan tiden Tl är mindre än tiden T3, kommer tidfördröjningskretsen 62 att löna ut först och bringa krets- fbrytaren 52 att lösa ut och isolera felet beläget i ledningssektionen ll från källan 12- Om kretsbrytaren 52 icke löses ut avnågon orsak, såsom nå grund av att felet i verkligheten är i ledningssektionen l3 med är ountäckt nå grund av fel i riktningsrelät 67 och/eller i dess tillhörande logiska kretsanordning, kommer relät 62" at löna ut och utlösa kretsbrytaren 52'.

Om högimnedansfelet är i ledningens sektion 13, kommer rikt- ningsrelät 67 att ge en logiska nolla till inverteringsingången hos OCH-grinden 70, och en signal från kvotjordrelät 60'att börja tid- löpning kommer att oàtryckas på tidfördröjningskretsen 62', som har den kortaste fördröjningstiden hos de tre tidfördröjningsnäten. fiålunda kommer kretsbrytaren 52'att utlösas för att isolera felet beläget i ledningen 13 från källan 12.

Fig. 4 är ett detaljerat blocksohema över ett nytt kvotjordrelä 60, som kan användas för kvotjordreläerna 60 och 60'visade i fig. l. _ Signalen BIO känslig för jordströmmen får nassera genom ett bandnaso- filter l00, som har en mittfrekvens av 60 Hz för att borttaga transien- ter därifrån, ooh den resulterande signalen förstärkas i förstärka- ren 102 och likriktas i en helvågslikriktare 104, för att erhålla en liksnänning känslig för nivån av jord- eller nollsekvensströmmen. 7 7900254-9 Den likriktade signalen får nassera genom en integrator 106 för att jämna ut vàgformen- Bandnassfiltret, förstärkaren, likriktaren och integratorn hinna alla utgöras av onerationsförstärkare. Den resulte- rande signalen nåtryckes nå en komoarator eller nivådetektor 108. 510-signalen jämföras med en referenssnänning i nivàdetektorn 108, som är vald att renresentera M i fig- 2,dvs- minimivärdet av noll- sekvensström som tillàtes att bringa kvotjordrelät 60 att initiera tidlöoningen- Nivàdetektorn 108 kan även vara en ooerationsförstär- kare med utsignalen från integratorkretsen 106 annlicerad nå dess ena ingång, och en källsnänning Dàtryckt på den andra ingången via ett ren- lerbart motstånd- Motståndet justeras att välja det önskade värdet av M- Om signalen 510 icke överstiger signalen M, ger ooerationsför- stärkaren en utsignal av logisk noll, och om den gör det, blir ut- signalen en logisk ett- Utsignalen från nivådetektorn 108 nàtryckes så en ingång nos en dubbel ingángs OCH-grind 110. Om 310-strömmen över- stiger det valda värdet för M, önvnas OCH-grinden 110. Om strömmen 310 icke överstiger ett valt värde för M, bloekezas OCH-grinden 110 och relät 60 kan icke ge en signal, som kommer att initiera tidlön- ningf 6 Fas- eller ledningsströmsignalerna Ia, Ib och IC behandlas vardera oheroende nå ett sätt liknande behandlingen beskriven be- träffande sianalen 310 fram till och inkluderande integratorn 106.

Dessa funktioner för behandling av fasströmsignalerna äro sålunda givna samma referenssiffror och komma icke att förklaras i detalj.

Den behandlade BIO-strömsignalen ökas genom en förutbestämd multinlikator S (S>J) i en kvotväljare 112. Utsignalen från kvot- väljaren 112 jämföras med nivån av varje fasström, som härledas från utsignalerna från lågnassfiltren 106, i komnaratorerna 114- Om sig- nalen känslíg för 510-ström multinlicerad med S överstiger en signal känslig för någon av fasströmmarna i komnaratorerna 114, kommer den till- hörande komnaratorn 114 att avgiva en logisk ettsignal. Om 3IoS-sig- nalen är mindre än fasströmkänsliga signalerna, komma komnaratorerna 114 att avgiva en logisk nollsignal. Utsignalerna från komnarato- rerna nàtryckas nå en ELLER-grind 116, och utsignalen från ELLER- grinden 116 nàtryckas nå den kvarvarande ingången hos OCH-grinden 110.

Om sålunda 310-strömmen överstiger den förutbestämda miniminivàn M, öbnnas 0CH~arinden 110, och om 3103-strömmen överstiger någon led- ningsström, avgiver OCH-grinden 110 en logisk ettsignal för att ini- tiera eiaiönnina. _ 6 Utlösning sker, när BIOS är lika med eller överstiger någon fasström I (3iOS$dÛ, antagande att 310 överstiger minimistorleken M.

Detta förhållande kan även skrivas ïlofšš , indikerande att i stället 79oo2s4-9 8 för att öka 310 genom S, att varje fasström kan reduceras med för jämförelse med BIO- Fig. 5 är ett detaljerat blocksohema över en alternativ ut- föringsform av unnfinningen för kwotjordrelät 60- I stället för att jämföra 3IO-strömmen med varje faaström, utvecklar denna alternativa utföringsform en nositiv sekvensströmkomoonent Ia, känslig för de tre strömmarna Ia, Ib och IC. Den positiva sekvensströmkombonenten Ia jämföras med šlo-strömmen, och kräver sålunda blott en jämförelse, i stället för tre, vilket väsentligen reducerar de erforderliga kombo- nenternaq BIO-strömmen ökas genom kvoten S', där S13 1, eller kan den positiva sekvensströmkomnonenten reduceras med š,ínnan jämförelsen göres. Kvoten kallas S', emedan den är skild från kvoten S använd i den första utförnigsformen, för ekvivalent minimiutlösningskänslia- het, om man antager väsentligen balanserade belastningsströmmar för Ulll-J de icke felaktiga faserna.

Närmare bestämt äro de tre ledningsströmmarna Ia, Ib och IC konnlade till ett oositivt sekvensfilter 118, såsom ett som är bildat av onerationsförstärkare, som nroducera den nositiva sekvensström- komnonenten Iap- Denna signal får bassera genom ett bandpassfilter 100' för att borttaga transienter, den förstärkas i förstärkaren l02', likriktas i likriktaren lO4', dess vågform utjämnas i integratorn lO6', och den resulterande signalen nåtryckes Då en ingång hos komnaratorn ll4'. ' 310-strömmen alstras på samma sätt som i utföringsformen i fig- 4, med kvotväljaren ll2'ökande dess storlek med S'i stället för S.

Om BIO-strömmen överstiger minimet M, bestämt i nivådetektorn 108; önnnar nivådetektorn OCH-grinden 110' genom att nåtrycka en logisk ett tå en av dess tvâ ingångar- Om storleken av 3IoS' är lika med eller överstiger Iaf, bestämt av komnaratorn ll4', avgiver komnaratorn 114' en logisk ett till den återstående ingången hos OCH-grinden» När både nivådetektorn 108' och komoaratorn 114' agviva logiska ett-signaler, avgiver OCH-grinden 110' en logisk_ett-signal för att initiera ut- lösningstidlönningen beskriven i samband med fig. 1.

Fig. 6 är ett detaljerat blockschema över ett riktningsrelä 67, som kan användas för nollsekvensriktingsrelät visat i fig. 1.

Snänningarna Vä, V¿ och Vè renresenterande ledningssnänningarna, och snänningen 310 renresenterande nollsekvensströmmen, få vardera nassem genom ett bandnassfilter 120 och förstärkas i förstärkarna 122. De förstärkta signalerna känsliga för ledningsspänningarna adderas i adderaranordningen 124, såsom i en operationsförstärkare, eller i ett resistivt adderingsnät. Om snänningarna äro balanserade, kommer summan att bli noll. Om det finns en önnen ledare eller ett högimnedansfel, 9 7 9 0 0 2 5 4 - 9 kommer summan att reoresentera nollsekvenskomnonenten av den fler- fasiga svänningen- Vågformen hos varje nollsekvenssnänning som unn- träder vid utgången hos adderaren 124 göres till rektangelform i en vågformninggkrets 126, och utsignalen från vâgformningskretsen 126 nåtryckes nå en fa svínkeldiskriminator 128.

Den förstärkta signalen 310 känslig för nollsekvensströmmen nå- tryckes nå ett fasskiftnät 130, med graden fasskift vald enligt den önskade lutningen hos den karakteristiska kurvan visad i fig- 3- Den faaskiftade signalen nåtryckes nå fasvinkeldiskriminatorn 128- Fas- aniftaaaaa 150 kan använda an øparationaföratarlaara,anar kan det vara knnstruerat enligt fasskiftnätet visat i fig. 2 i det amerikanska natentet 3 295 019 överlåtet till övertagaren av föreliggande ansö- kan. Samma amerikanska natent visar en vågformningskrets, som kan an- vändas, men en onerationsförstärkare kan även användas såsom önskas.

Fasvinkeldiskriminatorn 128 kan vara en faskänslig likriktare, vari fasen hos ledningssnänningssignalen grindstyr signalen känslig för nollsekvensströmmen genom en av två kretsar, av vilka den ena ger en negativ utsignal, och den andra ger en nositiv utsignal. Den resulterande signalen får nassera genom ett lågnassfilter för att bilda oositiv eller negativ ensriktad svänning som i sin tur fiåtryckes nå en nivådetektor för att bilda en logisk nollsignal när insignalen är negativ, och en logisk ettsignal när insignalen är nositiv.

I stället för att vara känslig för strömningsriktningen hos nollsekvensströmmen kan fasvinkeldiekriminatorn 128 vara konstruerad för att ge en utsignal baserad nå strömningsriktningen hos nollsek- venseffekten- I detta fall kan vágformskvadreringskretsen 126 elimi- neras, varvid utsignalerna från adderaren 124 och fasskíftaren 130 multinlícerae i fasvinkeldiskriminatorn 128. Resultatet blir nositivt, om vinkeln är i de första och fjärde kvadranterna, och negativt, om vinkeln är i de andra och tredje kvadranterna.

En annan form av fasvinkeldiskriminator, som har en likströms- utsignal indikerande med sin oolaritet riktningen hos effektflöde, visas i fig. 2 i det amerikanska natentet 5 312 864, som är överlåtet till övertagaren av föreliggande unnfinning.

Oavsett vad fasvinkeldetekteringsteknik som användes, är fasvinkel- diskriminatorn 128 anordnad för att ge en logisk ettsignal, om ström- ningsriktningen av nollsekvenskvantiteten indikerar ett fel i led- ningssektionen 11, och den ger annars en logisk nollsignal. Den lo- giska ettsignalen nåtryckes nå en tidkrets 132. Om den logiska ettsig- nalen kvarstår under en förutbestämd tidsneriod, såsom 4,16 milli- sekunder, ger den en utsignal till en nulsförlängninskrets 134, såsom en monostabil vinna eller enförlonnsvivna, som ger en logisk ettutsig- 10 nal med 'tillräcklig varaktighet för att blockera OCH-grinden 70 till» räckligt länge för att tillåta fördröjningskretsarna 62 och 62" att arbeta.

Sammanfattningsvis kan sägas att det har visats ett nytt och förbättrat skyddsreläsystem, som ger känsligare jordfelsnåvisnina, uten att man lider obehaget av utlösning nå grund av obalanserad be- lastningeström. Belestningsströmmarna i de icke felaktiga faserna pe arbetskvantitet för ett kvotjordrelä för att 'oåvisa en örmen eller felaktig fas, även vid frånvaron av någon jordfelsström- Genom rätt inställning av värden av M och S, som kunna inetällas .enligt belast- ningsstudier för en sbeciell distributionskrets, kommer den visade skyddsreläannaraten att diskriminera mellan högimnedansfel, som kan orsakas av en bmsten eller fallen ledare, och normal obalanaerad bela stn inasström -

Claims (1)

1. 7900254-9 H PAWENWKRAV l- Skyddsreläapnarat för návisning och avhjäloande av högimne- dansfel nå en flerfasis elektrisk distributionskrets, innefattande en flerfasig källa Åfig- l (1227 för växelström, en flerfasig distri- butionskrets (ll), en belastningskrets (13), en första kretsbrytare (52) för styrning av förbindningen mellan distributionskretsen och källan, en andra kretebrytare (52') för styrning av förhindningen mellan distributionskretsen och belastningskretsen, k ä n n e t e c k n a d av ett första och ett andra kvotjordrelä Åfig- l, 4 eller 5 (60, 60'17 vid den första och den andra kretsbrytaren, respektive, för att lösa ut den tillhörande kretsbrytaren efter en förutbestämd för- dröjningstid, när kvoten mellan nollsekvensström och en förutbestämd fasströmrelaterad kvantitet indikerar ett feltillstánd, och ett noll- sekvensriktningsrelä Åfig. l eller 6 (6717 vid den andra kretsbrytaren för att koordinera det första och det andra kvotjordrelät genom att justera utlösningsfördröjningstiden hos den andra_kretsbrytaren rela- tivt utlösningsfördröjningstiden hos den första kretsbrytaren, som svar nå strömningsríktningen hos en nollsekvenskvantitet vid den andra kretsbrytaren- 2. Skyddsreläannarat enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att kvotjordreläerna diskriminera mellan en obalanserad belastning och ett högimnedansfel genom att de äro känsliga för storleken av nollsekvensström, varvid en förutbestämd minimistorlek kräves för att initiera fördröjningstidlönning, och storleken, som kräves för att ini- tiera fördröjningstidlönningen, ökas med en förutbestämd fasströmrela- terad kvantitet i enlighet med en kvotinställning hos relät- a. skydaereiaannarat enligt krav 1 eller 2, 'k a n n e. t e c k- n a d av att det första kvotjordrelät inkluderar en fördröjnings- anordning (62), som kräver att den nåvisade felströmmen kvarstår under en tid Tl före utlösningen av den första kretsbrytaren, och det andra kvotjordrelät inkluderar en fördröjningsanordning (62', 62" ), som är känslig för nollsekvensriktningsrelät, utlöser den andra krets- brytaren, när ett fel nå belastningssidan kvarstår under en tid T2, som är kortare än tiden Tl, och löser ut den andra kretsbrytaren, när ett fel nå källsidan kvarstår under en tid T3, som är längre än tiden Tl- ' 4- Skyddsreläannarat enligt något av kraven l till 5, k n - n e t e c k n a d av att den förutbestämda fasströmrelaterade kvan- 7900254-9 12 titeten är minimet Åïig- 4 (M27 av fasströmmarna- 5. Skyddsreläannarat enligt något av kraven 1 till 5, k ä n- n e t e c k n a d av att den förutbestämda fasströmrelaterade kvanti~ beten är den nositiva sekvenskomnonenten Åïig- 5 (Ia')7 av fasström- m8 Tna ß