SE435459B - Inmatande skiva for en skivraffinator - Google Patents

Description

7805948-2 da materialet påverkas ofördelaktigt.

Vid studium av ovannämnda problem, som lett till förelig- gande uppfinning, fastställes att hittills använda, inmatande skivor skulle vara i stånd att arbeta såväl i medurs som moturs riktning samt vara försedda med ekrar, vilka vardera i huvudsak är symmetriska kring skivans centrumlinje och radiella relativt denna. Oväntat nog har det nu visat sig, att en förändring av for- men och egenskaperna hos ekrarna och därigenom inmatningspassa- gerna för material avsevärt kan bidraga till att undanröja de ovan angivna problemen.

Huvudsavsikten med uppfinningen är att åstadkomma en inma- * tande skiva för en skivraffinator, vilken skiva är mer effektiv och tillfredsställande under drift, kan anpassas till mycket va- rierande användningsområden och har stor driftsäkerhet.

De materialinmatande passagerna skall vara utformade att åstadkomma inmatning av material genom passagerna på ett sådant sätt, att risken minskas för att omvänt ångflöde, som alstras un- der drift av den med skivan försedda raffinatorn stör material- flödet.

Enligt uppfinningen uppnås detta med en inmatande skiva, vilken kännetecknas av att mynningen vid inmatningspassagens and- ra ände är periferiellt förskjuten från direkt inriktning med myn- ningen hos inmatningspassagens första ände ipen riktning motsatt den avsedda rotationsriktningen hos plattan under dennasdrift.

Vidareutvecklingar och ytterligare fördelar hos en skiva enligt uppfinningen framgår av underkraven.

Några utföringsformer av uppfinningen kommer i det följan- de att beskrivas i detalj under hänvisning till bifogade ritnings- figurer, av vilka fig. 1 är en planvy av inmatnings- eller inloppsytan hos en raffinatorskiva enligt föreliggande uppfinning, fig. 2 är en planvy av skivans arbets- eller utmatnings- Yta, fig. 3 är en sektion efter linjen 3 - 3 i fig. 1, ut- hmfid för att visa sektioner av skivans ekrar i ett gemensamt plan i avsikt att åskådliggöra de främre och bakre väggpar- 7805948-2 r tierna hos en inmatningspassage i skivan, fig. 4 är en schematisk vy, som visar ett par motståen- de raffinatorskivor av den typ, som ingår i en raffinator med dubbla skivor, varvid den inmatande skivan är av den form, som visas i fig. 1 - 3, fig. 5 är en planvy av inmatningsytan hos en skiva av den typ som visas i fig. 1, men modifierad för att bilda ekrar och inmatningspassager med former, som överensstämmer med en speciellt föredragen utföringsform av uppfinningen, fig. 6 är en med fig. 3 överensstämmande vy, som åskåd- liggör tvärsektionsformen hos varje eker till skivan enligt fig. 5 och fig. 7 är en planvy av utmatningsytan hos skivan en- ligt fig. 5.

Lika delar har markerats med samma hänvisningsbeteck- ningar i samtliga figurer.

Konstruktionen hos raffinatorskivorna är konventionell med undantag för de förändringar, som beror av den speciella formen hos skivornas ekrar och inmatningspassager enligt vad som visas på ritningarna. Skivorna kommer därför endast att be- skrivas i den utsträckning, som är nödvändig för att förelig- gande uppfinning skall begripas.

Vid utföringsformen enligt fig. 1 - 4, har den inmatan- de skivan l0 en cirkulär periferikontur och uppvisar en mate- rial mottagande eller inmatande yta 12, en i motsatt riktning vänd utmatande yta eller arbetsyta 14 samt en central genomgåen- de passage 26, vilken är begränsad av ett parti, som kan beteck- nas som skivans nav ll. Arbetsytan 14 har en ringformad fördjup- ning 13, belägen intill och omedelbart innanför dess yttre peri- fera kant. Fördjupningen 13 är avsedd att upptaga en serie raf- finatorplattor 15, vars arbetsytor skjuter ut för att tilldela skivan raffineringsegenskaper.

När den användes i en raffinator med dubbla skivor, sam- verkar skivan 10 enligt fig. 4 med och är belägen mitt för en andra, i huvudsak överensstämmande skiva 40, så att dessas respektive raffinatorplattor är belägna tätt intill och direkt vända mot varandra för raffinering av material, som matas in 78-05948-2 mellan dessa. Raffineringsplattorna är belägna periferiellt runt raffinatorns öga 42, vilket bestämmes av arean för det ut- rymme mellan skivorna, som är begränsat av innerperiferin hos de förefintliga raffinatorplattorna.

Den inmatande skivan enligt föreliggande uppfinning är försedd med ett antal genomgående öppningar, som bildar inmat- ningspassager l6 för material. Vid inloppsändarna mynnar passa- gerna 16 i inmatningsytan l2.

Passagernas l6 inmatningsändar är periferiellt fördela- de intill och omedelbart runt navpartiet ll. Passagernas 16 ut- matningsändar mynnar genom ett parti hos arbetsytan l5, som är beläget radiellt utanför inloppsändarna och omedelbart innan- för plattorna 15. Enligt fig. l och 2 är varje passages 16 ut- matningsände periferiellt förskjuten från dess inloppsände.

Sedd mot skivans 10 inmatningsände är skivans nödvändiga och avsedda rotationsriktning under drift medurs (se fig. l och 2).

Den periferiella förskjutningen av varje inmatningspassages 16 utmatni/ngsände är motsatt skivans avsedda rotationsriktning.

I periferiellt avseende bildar formationen med passa- ger 16 i skivans 10 kropp en serie ekrar 32. Fem sådana ekrar visas. O Enligt fig. l - 4 är varje eker 32 i skivans axiella riktning snedställd i förhållande såväl till dess axiella cent- rumlinje och dess motstående ytor 12 och 14. Ekrarnas sned- ställning medför att de partier av dessa, som bilda en del av ytan 14, är periferiellt förskjutna i en riktning motsatt ski- vans avsedda rotationsriktning från de partier av ekrarna, som bildar en del av ytan l2. Den axiella centrumlinjen hos varje passage 16 är snedställd på motsvarande sätt, varvid centrum- linjen bestämmas av en linje, som förbinder mittpunkterna hos inloppsöppningen till och utloppsöppningen från passagen 16.

Passagernas 16 axiella centrumlinjer kommer sålunda, när dessa är periferiellt fördelade runt och i radiellt koncentriskt för- hållande till den centrala öppningen för drivaxeln 28, att från skivans inmatningsyta till dess arbetsyta bilda en vinkel i likformiga riktningar mot skivans rotationsriktning. 78059l+8-2 Med avseende på den önskade rotationsriktningen uppvi- sar varje passage 16 sedd mot dess inmatningsände, ett främre väggparti 18, bildat av den bakre ytan hos en eker 32 och ett bakre väggparti 20, bildat av den främre ytan hos efterföljande eker 32.

Enligt fig. 3 lutar varje passages 16 främre väggparti 18 mot det parti hos skivans yta 14, från vilken den mynnar, i en vinkel av ungefärligen 60°. Ytan hos det visade väggpartiet 18 är i huvudsak plan till formen med undantag för en förskjut- ning 22 vid dess inloppsände. Ändpartiet hos förskjutningen 22 närmast intill ytan 14 avviker från den i huvudsak plana ytfor-I men hos väggpartiet 18 genom att vara krökt från denna i den normala riktningen för skivans rotation på ett i huvudsak kon- vex sätt. Denna krökning fortsättes av ett i motsatt riktning krökt parti hos förskjutningen, vilken sträcker sig till ytan 12. Detta tilldelar väggpartiets 18 inloppsände en förskjut- ning med jämnt krökt kontur, vilket något vidgar passagens in- loppsände. Enligt vad som beskrives i det följande, kommer för- skjutningen 22 hos varje passage 16 under skivans 10 rotation att alstra en lågtrycksficka, vilken tilldelar materialet i när- heten av inloppsänden hos den tillhörande passagen en inledan- de riktningspâverkan och insugande effekt, vilken adderar sig till den, som alstras av den genom skivans rotation uppståen- de centrifugalkraften.

Det bakre väggpartiet 20 hos varje passage l6 har lika- ledes en i huvudsak plan form och lutar så mot det parti hos arbetsytan 12, från vilket passagens inloppsände mynnar, att det därmed bilder en vinkel ev ungefärlig-en 6o°. Ytan zo avvi- ker frân dess i huvudsak plana form vid dess utmatningsände 24 på så sätt, att dess utmatande ytterparti är konvext krökt i form av en jämn kurva med i huvudsak likformig radie mot ut- loppsänden hos den främre ytan 18 till efterföljande passager l6.

Varje passages l6 innersta och yttersta väggar är ra- diellt skilda åt och har bågliknande form och i varje tvär- gående plan är de i huvudsak koncentriska med varandra och med skivans axiella centrumlinje, även om den axiella centrumlinjen 7895948-2 F hos varje passage är snedställd och periferiellt förskjuten från dess inloppsände till dess utloppsände i en riktning mot- satt skivans rotationsriktning.

Förekomsten av en snedställning hos passagerna 16 en- ligt det ovanstående kommer i och för sig att förorsaka en bättre och mer effektiv rörelse genom passagerna för material, som matas till närheten av inmatningspassagernas inloppsände, under verkan av den centrifugalkraft, som uppstår vid skivans 10 rotation under drift. Vinkelläget för den främre och bakre ytan hos passagernas 16 begränsningsväggar, som bestämmas av dessas lutningsvinkel mot skivans l0 respektive ytor 12 och 14, bidrager till en avsevärd acceleration av rörelsen hos materia- let. Det bör framhållas, att det ovan angivna värdet 606 är en föredragen vinkel, men denna speciella vinkel kan variera upp till plus eller minus 150 under vissa förhållanden.

Vid skivans 10 användning tilldelar förskjutningen 22 i respektive inmatningspassager 16 enligt vad som tidigare an- givits kraft och riktning till det material, som matas fram, vanligtvis på konventionellt sätt genom tyngdkraftsmatning till inmatningspassagernas l6 inloppsändar. Det som sker under ski- vans l0 rotation under dessa förhållanden är, att skivans ro- tation med högt varvtal alstrar ett lâgtrycksomrâde i varje passage speciellt inom det parti, som begränsas av förskjut- ningen, vilket påverkar rörelsen hos det material, som skall raffineras och befinner sig intill inloppet hos varje inmat- ningspassage, att strömma in i passagen under verkan av krafter, som strävar att draga materialet i riktningen för passagens främ- re yta l8. När skivan roterar komer det material, som på så _ sätt suges in i varje passage, att gradvis förflytta sig tvärs över passagen i riktningen för dess utloppsände och mot den bakre ytan 20, och när det uppnår denna yta kommer det att för- flytta sig intill densamma och följa dess kontur mot utloppet över den jämnt konvexa ytan hos utmatningsänden 24. Effekten hos konturen hos varje passages utmatningsände 24 är ej endast att åstadkomma en accelererande verkan på materialets rörelse från passagen utan även att utöva en riktningsverkan på detta så att det förflyttar sig direkt utåt till den raffineringsyta 78059lf8-2 I eller ytor, med vilka det kan samverka. Summaeffekten hos det beskrivna materialflödet till och genom passagerna 16 och utåt från dessa under verkan av skivans 10 rotation är att tilldela skivan en förmåga att mata material, som skall raffineras, med en accelererande och riktande verkan, som hittills ej förefun- nits vid eller legat inom förmågan för tidigare kända inmatan- de skivor, hos vilka inmatningspassagerna är anordnade på kon- ventionellt sätt.

En inneboende fördel hos den ovan beskrivna, reglerande rörelsen hos material är, att den uppstâende, accelererande och riktande verkan är behjälplig till att hos materialet minska möjligheten för påverkan av dess flöde från ånga, som alstras vid en raffinering och strävar att strömma in i raffinatorns öga samt strömma bakåt genom inmatningspassagerna.

Det faktum bör speciellt framhållas, att genom avsteget från konventionell praxis med avseende till egenskaperna och arrangemanget hos de ekrar, som är utformade i en inmatande skiva enligt vad som visas vid utföringsformen enligt fig. l - 4, åstadkommes passager, som ökar hastigheten och effektivite- ten hos materialets inmatning till en raffinator, i vilken in- matningsskivan ingår. Därigenom blir det möjligt för det inmata- de materialet att passera den ånga, som alstras under raffina- torns drift, när denna ånga strömmar i motsatt riktning genom inmatningspassagerna. Summaeffekten av ekrarnas snedställning och förskjutningen i deras bakre ytpartier är att minska mot- ståndet mot och påverkan av materialets strömning in i skivans inmatningspassager.

Den mest föredragna utföringsformen av uppfinningen är den inmatande skiva, som visas i fig. 5 - 7, i vilka delar, som överensstämmer med delar hos utföringsformen enligt fig. l - 4 har betecknats med samma hänvisningsbeteckningar försedda med ett primtecken. Denna inmatande skiva l0' är utformad att rote- ra moturs enligt fig. 5. Den har en materialmottagande eller in- matande yta l2', en arbetsyta 14' samt en central öppning 26', som upptager drivänden hos en axel 28' för skivan. Denna öppning 26' är omsluten av skivans navparti ll'. Arbetsytan 14' har en 78059læ8-2 ringformad fördjupning l3', alldeles innanför och koncentriskt med dennas yttre omkretskant. Fördjupningen l3' är avsedd att upptaga en ring av raffinatorplattor, överensstämmande med plat- torna 15 hos den först beskrivna utföringsformen, vilka under skivans 10' användning bildar en ringformad, upphöjd raffine- ringsyta, vilken är belägen mittför och tätt intill en liknande yta hos en skiva, överensstämmande med skivan 40 enligt fig. 4, för att begränsa ögat hos den raffinator, i vilka skivorna in- går.

Skivan 10' är utformad med endast tre inmatningspassa- ger l6', bildade av genomgående öppningar, som är cirkulärt för- delade runt och omedelbart utanför öppningen 26'. Passagernas 16', vilkas inloppsändar mynnar i inmatningsytan 12' och vilkas utloppsändar mynnar i arbetsytan 14' är snedställda mot och runt skivans l0' centrala axel och mot dess inmatnings- och arbets- ytor på ett liknande sätt som snedställningen hos passagerna 16. Varje passages 16' utmatningsände är sålunda periferiellt förskjuten från dess inloppsände i en riktning motsatt den av- sedda rotationsriktningen för skivan l0'. Mïttpunkterna för in- lopps- och utloppsöppningarnahos varje passage är likaledes förskjutna. Varje passages 16' bågutsträckning (kring skivans centrala axel) är i detta fall lämpligen omkring l00° plus el- ler minus 100.

Passagerna l6' är periferiellt åtskilda av ekrar 32', vilka är ej radiella mot öppningens 26' centrala axel. Alla ek- rarna är av samma form.

De väggytor, som begränsar varje passage 16', innefattar i relation till skivans 10' rotationsriktning under drift, ett främre väggparti l8', bildar av den bakre ytan hos en eker 32', samt ett bakre väggparti 20', bildar av den främre ytan hos ef- terföljande eker 32'. De mot varandra vända väggpartierna 18' och 20' hos varje passage är förbundna vid sina respektive ra- diellt innersta och radiellt yttersta kanter över koncentriska, bågformade, radiellt på avstånd från varandra belägna ytpartier l9 och 21.

Med undantag för dess parti intill inloppsänden hos '78059¿r8-2 varje tillhörande passage, är den i vinkel snedställda ytan hos väggpartiet 18' plan och lutar i huvudsak med ungefärligen 600 vinkel mot ytan l4'. Intill dess inloppsände uppvisar väggpar- tiet l8' en förskjutning 22' i den avsedda rotationsriktningen för skivan, vilken förskjutnings form avviker i viss grad från förskjutningen 22. 7 Förskjutningens 22' kontur innefattar i longitudinell riktning tre relativt korta, krökta ytpartier, nämligen ett kon- kavt krökt parti beläget mittemellan två konvext krökta partier 25 och 23. Det konvext krökta ytparti 23, som ligger innerst i passagen l6', övergår vid ena änden jämnt i och tangerar den i huvudsak plana ytan hos väggpartiets 18' huvudutsträckning, vid dennas ände närmast passagens innerände, och kröker sig omedel- bart bort från denna i riktning för skivans rotation under drift.

Det konvext formade ytpartiet 27 bildar en förlängning av ytpar- tiet 23 och kröker sig mot inmatningsytan l2'. Partierna 23 och 27 är utformade med i huvudsak samma radie. Den konvexa krök- ningen hos partiet 25 har större radie än partierna 23 och 27 och bildar en relativt svagt krökt yta, som utgör en förläng- ning av ytpartiet 27 vars ena ände tangerar änden hos ytpartiet 27 närmast passagens l6' inloppsände och vars andra ände sträc- ker sig i skivans avsedda rotationsriktning och övergår samt tangerar inmatningsytan l2'.

Konturen till inloppsänden hos väggpartiet l8' bildar en lågtrycksficka eller förskjutning 22', vilken ej endast ut- vidgar passagens 16' inloppsände i riktningen för skivans rota- tion, utan accelererar inströmningen av material, som matas till den roterande skivans inmatningsyta. På grund av det krök- ta ytpartiet 25, efterföljt av det konkava partiet 27 blir den alstrade inströmningen dessutom i huvudsak turbulensfri och får en jämn karakteristik. Det riktade flödet hos det inmatade ma- terialet regleras ännu bättre av konturen hos förskjutningen 22', än av förskjutningen 22. Av fig. 5 och 6 framgår, att ytpartiet 25 vid skivans rotation åstadkommer en generell lutning hos den inledningsvis alstrade materialinströmningen, så att denna tvingas att förflytta sig i en vinkel av omkring 45° mot inmat- ningsytan l2', och därefter kommer ytorna 27 och 23 att jämnt 7805948-2 10 driva fram flödet på riktat sätt för att accelerera dess rörel- se genom passagen och mot dennas bakre yta 20' vid dess utmat- ningsände. Ytan 20' hos varje passage är plan från inmatnings- ytan 12' i huvudsak fram till utmatningsänden och dessa par- tier bildar 60° vinkel mot inmatningsytan. Vid dess ände 24' intill arbetsytan l4', kröker sig ytan 20' jämnt och konvext med relativt stor radie i riktning mot nästa efterföljande passage 16'. Änden 24' hos väggytan 20' övergår jämnt i och tangerar arbetsytan l4'.

Ekrarna 32' har naturligtvis motsvarande kontur med av- seende på deras främre och bakre ytpartier 20' och l8'.

Under skivans 10' drift, när den drives med högt varv- tal och material, som skall raffineras, matas mot dess in- loppsyta l2', kommer sålunda den alstrade centrifugalkraften, sedd från skivans inmatningssida, att förstärkas av de låg- trycksfickor, som är formade i de främre väggpartierna 18' hos passagerna 16' (vilka är ekrarnas bakre ytor). När den främ- re kanten hos inloppsöppningen till varje passage förflyttar sig förbi det.matade materialet, resulterar detta i att en ökad insugning av materialet uppstår, vilken suger materialet mot och över ytpartiet 25, från vilket det styres och accelereras inåt över ytpartierna 27 och 23, av vilka det riktas i en vin- kel tvärs över och ytterligare inåt i passagen i riktning mot väggytan 20' och dess utmatande ändparti 24'. I det hela åstad- kommes ett utåt och cirkulärt påverkat materialflöde, vars ut- matning till ytan hos samverkande raffineringsskiva är helt reglerad så att denna mottager materialet för raffinering på optimalt sätt. Den kraftiga och riktade naturen hos det inström- mande materialet kommer samtidigt att vara sådan, att den minskar möjlig ofördelaktig påverkan från bakåtströmmande ånga i raffinatorutloppets öga, för vilket ändamål tillräckligt ut- rymme förefinnes genom de partier hos inmatningspassagerna, som ej är fyllda med inströmmande fasta partiklar. Det bör framhållas, att mängden material, som matas till och genom in- matningspassagerna, aldrig är så stor, att den fyller dessa passager, vilket även är fallet vid konventionella inmatande skivor. 78059148-2 11 Det mest önskvärda resultatet av uppfinningen, är följ- aktligen, att genom denna åstadkommes en inmatande skiva med en förmåga att arbeta effektivt och leverera material samti- digt som den möjliggör genomströmning av ånga utan nämnvärd på- verkan eller blockering av det levererade materialet, så att ångtrycket i raffinatorns öga därigenom kan avlastas och möjlig- heten till ej önskvärda konsekvenser, t.ex. överlastning av den matande motorn eller variation hos raffinatorns motorbelast- ning undvikes.

En uppenbar fördel med uppfinningen är, att formen hos de inmatande passagerna har en inneboende förmåga att åstadkom- ma en ökning av genomströmningskapaciteten hos en raffinator, vilket tillsammans med den avlastning, som uppnås med hänsyn till att konventionella ångproblem minskas, möjliggör ett märk- bart framsteg inom tekniken för raffinering och behandling av material. Uppfinningen innebär även en möjlighet att utvidga användningsområdena för skivraffinatorer samt att reglera egen- skaperna hos dessas slutprodukter.

Claims (14)

78059118-2 w. Patentkrav

1. Inmatande skiva för en skivraffinator, vilken består av en enhetlig platta (10) med en första öppning (26) för montering av plattan på en drivaxel för rotation med denna, varjämte plat- tan uppvisar en inmatningsyta (12) och en arbetsyta (14) samt åtminstone en ytterligare öppning, som bildar en inmatningspas- sage ( 16) med en första ände, som mynnar i inmatningsytan (12), *och en andra ände, som mynnar i arbetsytan (14), k ä n n e - t e c k n a d av att mynningen vid inmatningspassagens (16) andra ände är periferiellt förskjuten från direkt inriktning med mynningen hos inmatningspassagens (16) första ände i en riktning motsatt den avsedda rotationsriktningen hos plattan (10) under dennas drift.

2. Inmatande skiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att inmatningspassagen (16) är snedställd i förhållande till den axiella centrumlinjen hos den första öppningen (26) samt likaledes snedställd i förhållande till ett radiellt plan hos plattan (10) genom nämnda centrumlinje.

3. Inmatande skiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att plattan (10) är försedd med ett flertal ytterligare öppningar, som vardera bildar en inmatningspassage (16), vilka är periferi- ellt skilda åt av partier hos plattan, vilka bildar ekrar (32), varvid varje eker (32) är snedställd i förhållande till ett ra- diellt plan hos plattan genom dennas rotationsaxel på så sätt, att dess parti vid plattans arbetsyta (14) är periferiellt för- skjutet från dess parti vid plattans inmatningsyta (12).

4. Inmatande skiva enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att det vid plattans (10) arbetsyta (14) belägna ytpartiet hos varje eker (32) är förskjutet fråndet vid plattans (10) inmat- ningsyta (12) belägna ytpartiet hos ekern (32) i en riktning motsatt den avsedda rotationsriktningen hos plattan (10) under dennas drift.

5. Inmatande skiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att mittpunkten hos mynningen vid inmatningspassagens (16) första ,3 veossus-2 ände är periferiellt förskjuten från mittpunkten hos mynningen vid inmatningspassagens (16) andra ände, så att en linje mellan nämnda mittpunkter är skflstälhi kring och i förhållande till plattans (10) axiella centrumlinje samt även snedställd i för~ hållande till ett radiellt plan hos plattan (10) genom dennas centrumlinje.

6. Inmatande skiva enligt krav 1 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av att inmatningspassagen (16) har ett väggparti (18) utformat att innefatta en ficka (22; 22'), som vid plattans (10) rotation är verksam att alstra ett invändigt lågtryck och utöva insugande och riktande verkan på material, som närmar sig inmatningspassagens (16) första ände, vilken verkan förhöjer verkan från den centri- fugalkraft, som i och för sig uppstår vid plattans (10) rotation.

7. Inmatande skiva enligt krav 1 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av att inmatningspassagen (16) är begränsad av väggpartier, inne- fattande ett främre väggparti (18) och ett bakre väggparti (20), sett i plattans (10) rotationsriktning, varvid det främre vägg- partiet (18) har en fördjupning (22; 22'), vilken är belägen vid inmatningspassagens (16) första ände och har en jämnt bâgformad profil, bildad av ett antal längsgående krökta ytdelar (22; 23, 25, 27) hos det främre ytpartiet, varvid nämnda fördjupnings form resulterar i en lågtrycksficka, vilken utövar en insugande och riktande verkan på material, som närmar sig inmatningspassagens (16) första ände, vilken verkan förhöjer verkan från den centri- fugalkraft, som i och för sig alstras av plattans (10) rotation.

8. Inmatande skiva enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att inmatningspassagens (16) bakre väggparti (20) har en i huvudsak plan form samt en utmatningsände (24) med bâgliknande form för att åstadkomma ett jämnt och riktat utflöde av material från passagen.

9. Inmatande skiva enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att fördjupningen (22) är formad av tvâ i motsatta riktningar krökta ytdelar hos det främre väggpartiet (18), av vilka ytdelar den ena utgör en förlängning av den andra. _ 78059148-2 w

10. Inmatande skiva enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att fördjupningen ( 22') är formad av tre krökta ytdelar hos det främre väggpartiet (18), av vilka ytdelar tvâ (23, 25) har konvex form och den mellanliggande ytdelen (27) konkav form.

11. Inmatande skiva enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att plattan (10) innefattar ett flertal inmatningspassager (16), vilka är periferiellt skilda ât med ekrar (32), samt att varje eker (32) har en yta (18) som begränsar en av inmatningspassager- na (16) och uppvisar en ficka (22; 22'), vilken vid plattans (10) rotation åstadkommer en insugningsverkan, som förhöjer den av centrifugalkraften alstrade insugningsverkan.

12. Inmatande skiva enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att plattan (10) är försedd med ett flertal inmatningspassager (16), vilka vardera har en axiell centrumlinje, som är krökt kring plattans (10) axiella centrumlinje, varvid inmatningspassagerna (16) är skilda åt i periferiell riktning runt plattans (10) centrumlinje medelst ekrar (32) med ej radiell sträckning.

13. Inmatande skiva enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att plattan (10) är försedd med ett flertal inmatningspassager (16), vilka är skilda åt i períferiell riktning medelst ekrar (32) hos plattan (10), varvid periferiellt efter varandra följande sidoytor hos varje eker (32), sett i plattans (10) rotationsrikt- ning, bildar ett bakre väggparti (20) hos en inmatningspassage I (16) resp. ett främre väggparti (18) hos efterföljande ínmatnings- passager (16), varvid det främre väggpartiet (18) har en i längd- riktningen förlöpande fördjupning (22; 22'), som vid tillhörande inmatningspassages (16) första ände bildar en ficka, så att för- djupningen i varje inmatningspassage (16) sträcker sig i den av- sedda rotationsriktningen hos plattan (10) under dennas drift.

14. Inmatande skiva enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att fördjupningen (22; 22') i varje inmatningspassage (16) har en jämnt bågformad profil, bildad av ett antal i längdriktningen för- löpande, krökta ytdelar (22; 23, 25, 27) hos det främre väggpar- tiet (18).