SE433529B - System for att astadkomma normalfriktionskrafter hos en drivtransmission - Google Patents

Description

szo4729~1 ~v” TG 15 20 Zš 30 êfi meiïan nasändarna hos koneiementen. Hyisan iiksom basändarna hos respektive kon- eiement är påverkade av ku1/ranm-systemet, så att det moment som överföres meiian konerna och axein resuiterar i en kraft som tenderar att separera konerna, varvid den separerande kraften är en funktion av momentbeiastningen pá axein. Såsom pä- pekas i patentskriften föreiigger en risk för att en icke-önskad momentbana upp- står meiïan koneiementen så att under ti11ständ av noiibeiastning eiier nästan noiïbeiastning pâ utgången kan kui/rampesystemet bii sjäivaktiverande för att binda de koniska eiementen mot drivringarna, med viika de samverkar, viiken situ- ation kan resultera i en iäsning av transmissionens komponenter. Detta probiom iöses eniigt nâgra av utröringsformerna som beskrives i patentskriften genom att förse ett av koneiementen med en iörspännihg på ett sätt så att vissa krafter överföres av kui/ramp-systemet aiitid och därigenom undvikes effekterna av en momentosna meiisn de individueiie koneiementen.

I ytteriigare en amerikansk patentskrift nr 4.277.982 beskrives en oikonisk momenokropp, där den centraie, uppbäronde och beiastningsöverrörande axein är oiiminersd. I denna utföringsform är den bikoniska kroppen uppbyggd av två komiska eiement, som är sammanbundna vid sine baser För axieii och rotations- rdreise reïativt varandra, varvid ett av de två kone1ementen är koppiat för momenttransmission med utgângsbeiastningen hos sransmissionsenheten. Denna forsta kon, som är koppied tiíí beíesfiningen, är försedd med en styrkon, som sträcker sig tiiï den smaie änden ev den andra konen och är koppiad rör momentöverföring med denna genom ett rampeggreget. Vid variationer i utgångsbeiastningen kommer det andra koneiementeo att readers genom rompeggregatet för att aistra den exieíie sepererende kraften, medeist viiken bägge koneiementen håiies i ruii- Friksionsssmverken med motsvarande erbesskropp hos trensmissionen. Genom att undviks att enordne en oentrei oxeí undvikes prooiemen härrörande rrån utböj» ningen ev den centreie exein den den såíunde uppkomna ioke=önskade momentoanan meiien koneïementen.

De normeïkrersseistrende system som beskrives i dessa tidigare kända patent» skrifter ufigör avsevärda framsteg mot iäsningen av de probism som eriorits vid drivtrsnsmissioner ev den typ som här diskuteras. Emeiiertid iinns ett behov för Föroâstring av speeieiía den bikoniska momentöverförande kroppen, så att denna ken iäot tiiiverkes den hopmonseres där oss oiido ett effektivt och ti11= förïisiigfi normeíkrsfsseïssrende system. gåmmgkfgíïnímê kv FdRELïG§AnfiE UPPFINn;fl§ Enïigí fdreïiggende uppfinning åstsdkommes en bikonisk momentkroppskonstrok= sion, i viiken est per ihåiige koneiemont, som är teieskopiskt iërbundno vid sssändsrne eïíer ändarna med stor diomeser för reiooiv oxieii röreises är iesto siier på ennse säst förhindrade från rotasion reiesivfi vorendre. Ett oentrait _.. feg, ._i_.._._ _ _ l0 l5 20 25 30 35 8204729-1 momentelement ar uppburet i de ihåliga konelementen med frihet för rörelse axiellt och roterbart relativt bägge konelementen. Det centrala momentelementet är kopplat för momenttransmission med transmissionsenhetens utgángsbelastning och uppbär en sida av ett rampsystem, som kan samverka med den andra sidan hos rampsystemet, som uppbäres av åtminstone ett av konelementen, så att moment- transmission mellan konelementen och det centrala momentelementen eller belast- ningen alstrar en axiell kraft proportionell mot belastningen, som verkar för att separera de tvâ konelementen på axeln hos den bikoniska kroppen.

Momentelementet är företrädesvis rörformat och också av huvudsakligen bi- konisk utformning för att passa i de ihåliga konelementen. I en utföringsform är rampsystemet innehållet i lageränden med relativt liten diameter hos ett av konelementen för att vara fullständigt isolerat från alla böjpåkänningar i den bikoniska kroppen. En axiell separationskraft överföres till basänden hos det andra konelementet genom kompressionsbelastning på det centrala momentelementet och i beroende av det moment som överföres mellan bägge konelementen och det centrala momentelementet. I en annan utföringsform är rampsystemet beläget mellan ändarna hos kroppen och består av en flänsliknande konstruktion på det centrala elementet, som har ett kul/ramp-system, vilket samverkar med åtminstone ett av konelementen, samt en reaktionslagring vid det andra av de två konelementen.

Ett huvudändamâl med uppfinningen är att åstadkomma en lättkonstruerad och lätt hopmonterad bikonisk momentkropp utrustad med ett normalkraftsalstrande system, som är beroende av transmissionsutgångsbelastningen utan inverkan av inre momentkroppspåkänningar under den belastning som utövas på kroppen. Andra ändamål och ytterligare tillämpningsmöjligheter för föreliggande uppfinning framgår av nedanstående detaljerade beskrivning under hänvisning till bifogade ritningar, där lika delar är betecknade med samma hänvisningsbeteckningar.

KORTFÅTTAD BESKRIVNING AV RITNINGÅRNA Fig. l är ett partiellt schematiskt längdsnitt genom en kontinuerligt variabel drivtransmissionsenhet, som inbegriper en utföringsform av uppfinningen.

Fig. 2 är ett förstorat fragmentariskt tvärsnitt utmed linjen 2-2 i fig. l.

Fig. 3 är ett förstorat fragmentariskt tvärsnitt utmed linjen 3-3 i fig. l Fig. 4 är en sprängvy i perspektiv, som visar komponenterna hos ett kul/ramp-system ingående i utföringsformen enligt fig. l. Fig. 5 är ett längdsnitt genom en momentkropp som inbegriper en alternativ utföringsform av uppfinningen. Fig. 6 är ett tvärsnitt enligt linjen 6-6 i fig. 5. Fig. 7 är ett längdsnitt genom en ytterligare modifierad utföringsform av föreliggande uppfinning. Fig. 8 är en förstorad fragmentarisk sidovy sedd enligt linjen 8-8 i fig. 7. f s2o4729-1 4 10 15 20 25 30 35 40 DETALJERADE BESKRIVNING AV FUREDRAGNA UTFORINGSFORMER I fig. 1 pá ritningarna visas en utföringsform betecknad med hänvisnings- beteckningen 10 av en bikonisk momentkropp konstruerad en1igt före1iggande upp- finning och inbegripen i en kontinuer1igt variabe1 transmissionsenhet 12. En- heten 12 är en av en typ som anges i den amerikanska patentskriften 4.152.946 och innefattar som sådan förutom kroppen 10 en fast yttre ram e11er hus 14 med ändp1åtar 16 och 18, en vevaxe1kropp 20, som är roterbar såsom en enhet i huset 14 omkring en första e11er primär transmissionsaxe1 22, och ett par ringar 24 och 26, som är koncentriska med axe1n 22, är axie11t g1idbara mot och bort från varandra och är fasta mot rotation re1ativt huset 14.

Vevaxe1kroppen 20 är uppburen vid en ände i ändp1âten 16 mede1st radia11ager 28 och vid den andra änden i ändp1åten 18 mede1st koncentriska radia11ager 30, 32.

Den bikoniska momentkroppen 10 är i sin tur uppburen mede1st radia11ager 34 och 36 av vevaxe1kroppen 20 för rotation omkring en andra axe1 38, som är 1utande re1ativt och skär primäraxe1n 22 vid en axe1skärpunkt S. Ett drivkugghju1 40 är drivbart fäst vid en ände av den bikoniska kroppen 10 och ingriper med ett inre ringkugghju1 42, som är 1agrat för rotation omkring den primära axe1n 22 me11an de koncentriska radia11agren 30 och 32.

Ringarna 24 och 26 definierar inre drivytor 44 och 46, vi1ka är jämna ytor som är rotationssymmetriska omkring primäraxe1n 22. Ringarna 24 och 26 och så1edes ytorna 44 och 46 är instä11bara axie11t mot och bort från varandra symmetriskt re1ativt axe1skärpunkten S mede1st 1ämp1iga reg1eranordningar, såsom en e11er f1era dubbe1gängade skruvar 48 anordnade att vara förbundna med en styr- e11er reg1ermotor (ej visad). Drivytorna 44 och 46 står i ru11friktionskontakt vid diametra1t motbe1ägna punkter P1 och P2 med i motsatta riktningar konvergerande, partie11t koniska drivytor 48 och 50 på momentkroppens 10 yttre yta. Drivytorna 48 och 50 är jämna ytor rotationssymmetriska omkring den andra axe1n 38 och re1aterade med avseende på konvergensvinke1 med den vinke1 under vi1ken den andra axe1n skär den första axe1n, så att kontaktsidorna av kroppen befinner sig para11e11t med den första axe1n i det p1an som innehâ11er den första och den andra axe1n. Sâ1edes kan de inre drivytorna 44 och 46 på ringarna 24 och 26 befinna sig i ru11friktionskontakt under röre1sen av ringarna axie11t över he1a deras röre1seområde.

Vid drift av transmissionsenheten 12 kan en kraftingång ti11föras direkt ti11 en axe1för1ängning 52 hos Vevaxe1kroppen 20 för att rotera kroppen 20 om- kring primäraxe1n 22. Den roterande kroppen 20 kommer att bära den bikoniska kroppen 10 i en nutationsröre1se, så att axe1n 38 rör sig i en kon1iknande bana omkring den primära axe1n 22. Re1ativ rotation av den bikoniska kroppen 10 och sä1edes drivkugghju1et 40 omkring den andra axe1n 38 beror på det axie11a 1äget av ringarna 24 och 26 och radieförhå11andet hos ytorna 44 och 46 re1ativt ytorna l0 l5 20 25 30 35 40 5 8204729-1 48 och 50 vid punkterna Pl och P2. En utgång, som är rotationsförbunden med det inre ringkugghjulet 42, drives i rotation med hastigheter, som är en funktion både av den koniska rörelsen av den andra axeln 38 omkring den första axeln 22 och en rotation av momentkroppen omkring den andra axeln 38, såsom beskrives i ovan angivna amerikanska patentskrifter.

Eftersom en väsentlig del av momentbelastningen som överföres under drift av enheten l2 överföres genom rullfriktion vid kontaktpunkterna Pl och P2, mäste drivytorna 44, 46 och 48, 50 hållas mot varandra under en normalkraftsbelastning som kan förhindra glidning mellan kontaktdrivytorna och företrädesvis under en sådan normalkraftsbelastning som är proportionell mot enhetens utgångsbelastning vid ringkugghjulet 42. För detta ändamål är momentkroppen l0 hos föreliggande uppfinning konstruerad för att innefatta tvâ konelement 54 och 56, vars yttre ytor bildar respektive drivytor 48 och 50. Bägge konelementen 54 och 56 är ihåliga tvärsigenom och avslutas vid den lilla diametern eller yttre änden i ett cylindriskt lagerparti 58 och 60. Den inre större diameterna eller basändarna hos konelementen är teleskopiskt förbundna med varandra för relativ frihet för axiell rörelse utmed axeln 38. Speciellt är basänden hos konelementet 56 i den visade utföringsformen eller konelementet intill drivkugghjulet 40 utformat som ett cylindriskt banparti 62, som passar inuti ett komplementärt yttre banparti 64 på konelementet 54.

Såsom visas i fig. l och 2 är konelementen 54 och 56 låsta eller på annat sätt kopplade mot rotation relativt varandra medelst en eller flera kullåsningar 68 i utföringsformen enligt fig. l. Även om endast en kullâsning visas och är tillräcklig i praktiken, kan vilket som helst antal läsningar belägna symmetriskt omkring axeln 38 användas. Kullåsningarna förhindrar relativ rotation mellan konelementen såsom ett resultat av en halvsfärisk ficka 70 i det inre banpartiet 62 och en cylindrisk ficka 72 i det yttre banpartiet 64. Kulan 68 kommmer således att motstå relativ rotation mellan banpartierna 62 och 64 och således konelementen 54 och 56 genom sitt skjuvmotstånd. Relativ axiell rörelse hos banorna och således hos konerna kommer att vara oförhindrad och vidare kommer hopmonteringen av de tvâ konelementen med kullâsningen att underlättas.

Ett mot kompression motståndskraftigt momentelement betecknat med hänvisnings- beteckningen 74 i fig. l är uppburet i de ihåliga konelementen 54 och 56. Moment- elementet 74 är företrädesvis ihåligt eller rörformat och har också en huvud- sakligen bikonisk utformning för att vara komplementär med det inre hålrum som bildas av de ihåliga konelementen 54 och 56. Momentelementet 74 är uppburet vid sina motbelägna ändar 76 och 78 av respektive konelement 54 och 56 medelst lager 80 och 82. Lagren kan vara hylslager eller nâllager men fungerar i bägge fallen för att uppbära momentelementet 74 medelst konelementen 54 och 56 för både rota- tion och axiell rörelsefrihet relativt konelementen. 8204729-1 10 l5 20 25 30 35 40 Såsom visas i fig. l är änden 78 hos momentelementet 74 som uppbäres av kon- elementet 56, förlängd såsom ett med splines försett nav 84, till vilket drivkugg- hjulet 40 är kopplat. Den motsatta änden 76 av momentelementet 74 är medelst splines förbunden med en kåpa 86, som utgör.en del av ett kul/ramp-aggregat 88.

Såsom tydligast visas i fig. 3 och 4 på ritningarna innefattar kul/ramp-aggre- gatet 88 i en utföringsform som visas i fig. l-4 tre sfäriska kulor 90, som är belägna i dubbla rampfickor 92 i en ändyta 94 hos kåpelementet 86 och även belägna i identiska rampfickor 96 utformade i en ändyta 98 hos ett pluggelement l00, som är fäst medelst splines eller på annat sätt icke-roterbart fäst i lageränden 58 hos konelementet 54. Såsom visas i fig. l är pluggelementet fäst mot axiell för- skjutning i lagerpartiet 58 medelst en snäppring l04 och en uppsättning Belleville- -fjäderbrickor l05, vilka alstrar en förspänning som tenderar att separera kon- elementen 54 och 56. Rampfickorna 92 och 96 bildar i motsatta riktningar lutande och dubbla rampytor, vilka lutar till en central dal eller ficka och fungerar för att separera ändytorna 94 och 98 genom kompression av kulorna 90 i beroende av relativ rotation mellan elementen 86 och l00 och således mellan elementet 74 och bägge konelementen 54 och 56. Eftersom fickorna 92 och 96 bildar dubbla ramp- ytor är den relativa rotationen mellan konelementen och momentelementet reversibel, dvs. samma axiella förskjutning uppkommer oberoende av rotationsriktningen mellan käpelementet 86 och pluggelementet 88.

Såsom framgår ur fig. l är momentelementet 74 vid sitt centrala parti försett med ett utskjutande ringformat flänsparti l06, som bildar en cirkulär avsats l08, mot vilken ett axiallager llO är beläget. Den motstående sidan av axiallagret ll0 anligger mot änden hos det inre, cylindriska banpartiet 62 hos konelementet 56.

En stabiliserande radiell lagring eller hylsa ll2 håller den centrala delen av momentelementet 74 koncentriskt med konelementen 54 och 56.

Med hänsyn till axiallagret ll0 inses att eventuella axiella krafter alstrade av kul/ramp-aggregatet 88 mellan konelementet 54 och momentelementet 74 överföres genom kompression i momentelementet 74 till en axiell separerande kraft mellan konelementet 54 och konelementet 56. Pâ grund av att drivkugghjulet 40 är för- bundet med momentelementet 74 och den relativa friheten för rotation och axiell rörelse mellan momentelementet 74 och konelementen 54 och 56, så kommer storleken hos den kraft som separerar konelementen 54 och 56 att vara proportionell mot momentbelastningen på drivkugghjulet 40, och således mot det moment som överföres mellan drivytorna 44, 46 och drivytorna 48, 50 vid punkterna Pl och P2 under drift av transmissionsenheten l2.

Emedan den huvudsakliga funktionen hos komponenterna innefattade i moment- kroppen l0 kan förstås av ovanstående beskrivning, så har den speciella kon- struktionen som visas i fig. l flera fördelaktiga särdrag som i sig själva inte är framträdande men trots detta är betydelsefulla, speciellt vid användning av 10 15 25 30 35 40 7 8204729-1 transmissionsenheten 12 vid tunga be1astningar. Exempe1vis medför p1aceringen av ku1/ramp-aggregatet 88 fu11ständigt inuti det cy1indriska 1agerpartiet 58 hos kone1ementet 54 en effektiv iso1ering av aggregatet 88 från a11a pâkänningar som kroppen 10 utsättes för vid drift. Även den te1eskopiska förbinde1sen vid basändarna av kone1ementen via de cy1indriska banpartierna 62 och 64 fungerar i sig sjä1v för att motstå samma pâkänningar utan att 1ita på momente1ementet 74.

I detta sista avseende är det betyde1sefu11t för en effektiv funktion hos ku1/ ramp-aggregatet att den enda momentbanan me11an momente1ementet 74 och kone1ementen 54 och 56 är begränsad ti11 ku1/ramp-aggregatet 88. Genom att undvika en re1ativ utböjning me11an kone1ementen och momente1ementen 74, måste a11a tendenser för momente1ementet att kärva e11er 1åsa sig i omrâdet för 1agerhy1san 112 undvikas.

Eftersom den be1astning som utövas på momentkroppen 10 är ett resu1tat av a1stringen av norma1krafter vid kontaktpunkterna P1 och P2, så är be1astningen vid ban- partierna 62 och 64 huvudsak1igen en skjuvbe1astning och överföres därför inte ti11 momenteïementet 74. S1ut1igen och kanske mest betyde1sefu11t är att funk- tionen hos ku11åsningen 68, som förhindrar re1ativ rotation me11an kone1ementen 54 och 56, medför en positiv förhindring av en momentbana me11an kone1ementen och momentröret, vi1ket sku11e kunna förorsaka en icke önskad funktion hos ku1/ramp- -aggregatet 88.

I fig. 5 och 6 på ritningarna visas en a1ternativ utföringsform av upp- finningen, varvid de1ar som är identiska med de som beskrivits under hänvisning ti11 fig. 1-4 har erhå11it samma hänvisningsbeteckningar, och de1ar som är funktione11t 1iknande men modifierade i konstruktion har erhå11it samma hänvis- ningsbeteckningar men försedda med primtecken. Så1edes innefattar i utförings- formen en1igt fig. 5 och 6 momentkroppen 10' återigen ett par koniska e1ement 54' och 56', som är te1eskopiskt förbundna vid sina ändar med stor diameter e11er basändar mede1st inre och yttre banpartier 62' och 641 Såsom i den föregående utföringsformen sträcker sig ett momente1ement 74' genom 1ängden av kroppen 10' och är uppburen av 1ager 80 och 82 för att vara re1ativt roterbar och axie11t förf1yttbar utmed axe1n 38 re1ativt bägge kone1ementen 54' och 56'.

Den huvudsak1iga ski11naden me11an utföringsformen i fig. 1-4 och utförings- formen en1igt fig. 5-6 är att i den senare utföringsformen är ku1/ramp-aggregatet 88' be1äget centra1t utmed 1ängden av momentkroppen 10'snarare än vid ena änden av denna, såsom beskrivits i den föregående utföringsformen. En huvudsak1ig för- de1 med sistnämnda arrangemang är att mer utrymme finns ti11gäng1igt för att upptaga ku1/ramp-aggregatet. Detta särdrag är betyde1sefu11t i transmissions~ enheter utformade för 1ägre kraftöverföringsförmâga, där den fysiska stor1eken hos f1era transmissionskomponenter kan reduceras avsevärt i jämföre1se med en- heten 12, som beskrivits under hänvisning ti11 fig. 1.

För att åstadkomma den centra1a p1aceringen av ku1/ramp-aggregatet 88' är *8204729-1 10 15 20 25 30 35 40 _ 8 momenteiementet 74' försedd med en centra1 fiäns 106', som har en ändyta 98' vi1ken inbegriper rampfickor 96', där ku1or 90' är be1ägna. Ku1orna 90' är också be1ägna i rampfickor 92' utformade i en ändyta 94'direkt på det cy1indriska ban- partiet 62' hos kone1ementet 56'. Fiänsen 106' innefattar dessutom en bakre yta 112, som an1igger mot ett aggregat innefattande ru11axia11agret 110 och en Be11evi11e-fjäderbricka 114. Lagret 110 är be1äget mot en ringformad sku1dra 116 utformad i kone1ementet 54'.

Momente1ementet 74' är återigen mede1st sp1ines e11er på annat sätt kopp1at för rotation direkt med drivkugghju1et 40 och kone1ementen 54' och 56' är återigen kopp1ade mot rotation re1ativt varandra mede1st ku11âsningar 68. Funktionen är därför 1iknande den som beskrivits tidigare i det avseendet att momentbe1astningen på drivkugghju1et 40 överföres av momente1ementet 74' genom rampaggregatet 88' på ett sätt för att tvångsmässigt separera kone1ementen 54' och 56' utmed axe1n 38 och ti11 samverkan med ringarna 24 och 26 hos transmissionsenheten (ej visad i fig. 5). Be11evi11e-fjäderbrickan 114 åstadkommer en förspänning, under vi1ken kone1ementen 54' och 56' ursprung1igen hâ11es mot de komp1ementärt utformade drivytorna 44 och 46, såsom beskrivits i fig. 1.

Momente1ementet 74' är ihä1igt såsom beskrivits i samband med den tidigare ut- föringsformen, men kan mottaga o1ja under tryck på grund av ett igenp1uggat vägg- parti 118. 01ja, som införes genom en port 120 i änden 76', kan ti11föras genom portar 122 ti11 1agerna 66' och 112'. Detta arrangemang under1ättar så1edes använd- ningen av hydrodynamiska 1ager me11an kone1ementen 54' och 56' 1ikavä1 som me11an kone1ementet 56' och momente1ementet 54'.

I fig. 7 och 8 visas ytter1igare en modifierad utföringsform av uppfinningen, varvid hänvisningsbeteckningskonventionen som använts för att ange de1arna i de ovan beskrivna två utföringsformerna âterigenom användes men i denna utföringsform har funktione11t iikadana men konstruktionsmässigt annor1unda komponenter beteck- nats med dubb1a primtecken. Utföringsformen i fig. 7 och 8 är 1ika utföringsformen i fig; 5 och 6 förutom det att momentkroppen 10" är utformad för användning i transmissioner avsedda för ännu 1ägre effekter i stor1eksordningen 2 ti11 10 häst- krafter. I denna utföringsform är momente1ementet utformat mycket enke1t genom att draga ett ursprung1igen cy1indriskt rör ti11 den tvärsnittsutformning som visas i fig. 7. Fiänspartiet 106"är fastsatt på 1ämp1igt sätt vid momente1ementet 74' och fungerar på ett sätt identiskt med det som beskrives i fig. 5 och 6. Kone1ementen 54" och 56" är âterigenom förhindrade att utföra rotation re1ativt varandra, men i denna utföringsform mede1st axie11a fingrar 124 som utskjuter från det ena e11er det andra kone1ementet, specie11t kone1ementet 54" ti11 axie11a s1itsar 126 utfor- made i det andra kone1ementet, specie11t kone1ementet 56". I a11a andra avseenden är utföringsformen en1igt fig. 7 densamma som en1igt fig. 5 och 6.

Av det ovanstående framgår att såsom ett resu1tat av föreiiggande uppfinning 8204729-1 åstadkommes en förbättrad momentkropp för kontinuerïigt variabia transmissioner av den typ som beskrivits, varigenom angivna och andra ändamåi fuïiständigt uppfy11ts.

Det är också tydiigt att modifikationer och/eïier ändringar kan utföras i de be- skrivna utföringsformerna utan att frångâ föreiiggande uppfinning. Sâiedes är det uttryckiigen avsikten att ovanstående beskrivning och bifogade ritningsfigurer är endast iiiustrativa och icke begränsande och att skyddsomfânget för uppfinningen endast begränsas av nedanstående patentkrav.

Claims (8)

8204729-1 W 15 20 25 30 35 40 PATENTKRAV

1. Bikonisk momentöverförande kropp (10) innefattande ett par i motsatta riktningar konvergenta, huvudsakligen koniska drivytor (48, 50), som är rotations- symmetriska omkring en andra axel (38), som är lutande relativt och skär en första axel 22, vilken är koaxiell med ett andra par (44, 46) av axiellt på avstånd från varandra belägna drivytor, mot vilka nämnda koniska drivytor hâlles under normal- kraftbelastning för transmission av moment medelst rullfriktion mellan respektive par av rullytor, varvid normalkraftbelastningen är variabel i beroende av moment- belastningen på den bikoniska kroppen och alstrad av en kraft som verkar för att separera ett par konelement (54, 56), som uppbär nämnda koniska ytor, utmed nämnda andra axel (38), k ä n n e t e c k n a d av ett momentelement (74) koaxiellt med och uppburet av den bikoniska kroppen med frihet för roterbar och axiell rörelse relativt denna; en rampanordning (88), som är anordnad mellan momentelementet (74) och konelementen (54, 56) för att alstra en axiell kraft mellan konelementen; och en anordning (68) för att förhindra relativ rotation mellan konelementen men medge axiell separation av dem.

2. Apparat enligt krav 1, att förhindra relativ rotation mellan konelementen innefattar åtminstone en kul- låsning (68) belägen i två fickor (70, 72), varvid den ena fickan (70) är uppburen av ett av konelementen (56) och åtminstone en av de två fickorna (72) är långsträckt i en riktning parallellt med nämnda andra axel (38) för att möjliggöra axiell se- paration av konelementen.

3. Apparat enligt krav 1, att förhindra relativ rotation mellan konelementen innefattar åtminstone ett axiellt finger (124), som utskjuter från ett av konelementen (54") och en anordning som bildar en axiell slits (126) i det andra konelementet (56") för att mottaga nämnda finger.

4. Apparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att momentelementet (74) innefattar en anordning (40, 42) för att förbinda momentkroppen med en moment- belastning och en mot kompression motståndskraftig anordning mellan rampanordningen och basänden hos ett av konelementen.

5. Apparat enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att varje konelement (54, 56) är utformat med ett yttre cylindriskt lagerparti (58, 56) och att moment- elementet (74) sträcker sig genom längden av den bikoniska kroppen för att vara uppburen i lagerpartierna, varvid rampsystemet har motbelägna reaktionssidor (86, 100) uppburna av nämnda momentelement och ett av konelementen, varjämte den mot kompression motstândskraftiga anordningen innefattar ett flänsparti (106) be- läget mellan momentelementets ändar för att samverka med basänden (62) hos det andra konelementet, och ett longitudinellt parti hos momentelementet sträcker sig mellan flänspartiet (106) och rampanordningen (88).

6. Apparat enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att rampanordningen (88) k ä n n e t e c k n a d av att anordningen för k ä n n e t e c k n a d av att anordningen för H 8204729-1 är belägen i iagerändpartiet (58) hos det ena koneïeméntet (54).

7. Apparat enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att den mot kompression motstândskraftiga anordningen innefattar ett fiänsparti (106) hos momenteiementet 74'), som har mot varandra beiägna Tagerytor, varvid rampsystemet (88') verkar me)- 5 ian en av de mot varandra beiägna fiänsïagerytorna (98') och basänden (94') hos ett av koneïementen, varvid den motbeiägna iagerytan står i kraftövertörande samverkan med basänden hos det andra koneïementet (56')

8. Apparat enïigt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att momenteïementet (74') är rörformat och innefattar en anordning (118, 120) för att bilda en inre 10 kammare för att mottaga fïuid under tryck.