SE433007B - Anordning for detektering av forekomsten av en oblandbar fremmande vetska pa ytan av en annan vetska - Google Patents

Description

7714459"Ü hela uppsättningen av termistorer lika, vilket medger eliminering av effekterna av ett sådant brus. I I utföringsformerna av uppfinningen i vilka avkänningsanord- ningen innefattar en enkel termistor, är den erforderliga effekten för att behålla termistorresistansen lika med en referensresistans ett mått på den termiska förlusten från termistorn till mediet. En 'utgángssignal vilken svarar mot denna effekt är därför ett mått på värmeabsorptionsegenskapen hos mediet, och kan t.ex. användas för att identifiera en okänd vätska eller att särskilja mellan en . okänd vätska och vatten. I utföringsformerna i vilka man använder sig av fler termistorer, härledes på liknande sätt användbar in- formation ur differentialändringen i resistans mellan de skilda termistorerna i anordningen, möjliggjord genom det gemensamma organet för påläggningen av effekten till anordningen{ I föredragna utföringsformer av uppfinningen innefattar för särskiljande bland ett antal tillstånd vilka påverkar värmeflödet in i ett medium, avkänningsanordningen ett elektriskt nät som innefattar en uppsättning termistorer, svarande mot antalet till- stånd som skall särskiljas. Var och en av termistorerna är anord- nad i ett skilt värmeöverföringsförhållande med mediet och organ är anordnade att härleda en utgångssignal beroende på resistans- värdena hos de individuella termistorerna, vilket indikerar till- ståndet som skall avkännas. En detektor vilken därför omfattar uppfinningen ger information om graden av värmeförlust till ett' omgivande medium beroende på ett enstaka tillstånd av intresse, varvid effekter av andra tillstånd t.ex. temperaturvariationer elimineras.

I en specifik föredragen utföringsform innefattar ett elektriskt nät av termistorer, dvs. själva anordningen, ett ben av en resistanskompareringsbrygga. Närhelst resistansen hos nätet av- viker från en referensresistans i ett annat ben av bryggan, varierar den återställande kretsen effektflödet genom nätet, varvid bryggan bringas i balans. I föredragna utföringsformer innefattar själva det elektriska nätet en underordnad brygga inne- fattande två termistorer och två resistorer av lika värde omfat- tande en spänningsdelare, vilken medger jämförelse mellan 7714459-0 resistansen hos de två termistorerna. En skillnad i resistans mellan termistorerna framkallar en spänning över den underordnade bryggan vilken tjänar som en utgångssignal och indikerar tillstån- det av intresse.De två termistorerna kan anslutas i serie eller parallellt inom den underordnade bryggan för detta ändamål.

I en annan föredragen utföringsform är avkänningsanordningen eller det elektriska nätet av flera termistorer anslutet i serie med ett temperaturoberoende referensmotstånd i en elektronisk aktiveringskrets. På grund av serieanslutningen flyter samma ström genom referensmotståndet och nätet. Anslutna över referensmotstån- det och över nätet är ingångarna till separata operationsförstär- karorgan vars utsignaler är mått på spänningen över referensmot- ståndet och natet och också är mått på respektive resistansvärden.

Ett ytterligare operationsförstärkarorgan är anordnat i kretsen så att dess insignal är skillnaden mellan utsignalerna hos opera- tionsförstärkarorganet vars ingångar är anslutna över nätet och referensmotstándet. Utsignalen från detta ytterligare operations- förstärkarorgan är proportionell mot skillnaden i resistans mellan serienätet och referensmotståndet och används för att reglera effektflödet genom nätet på ett sätt så att det tenderar att upp- rätthâlla resistansen hos nätet lika med resistansvärdet hos referensmotstândet.

En annan föredragen utföringsform av uppfinningen är en de- tektor för avkänning av skillnaden mellan en okänd fluid, t.ex. olja, och vatten. I denna utföringsform innefattar det elektriska nätet vars resistans upprätthålles relativt det förutbestämda värdet två termistorer, den ena en sensor och den andra en refe- rens införlivade i en probe för placering av den avkännande ter- mistorn vid en nivå för värmeöverföringskontakt med fluiden, om en sådan finns närvarande, och referenstermistorn vid en nivå för värmeöverföring med enbart vatten. När vattenytan förorenas genom en fluid vars viskositet är lägre än vattnets, t.ex. högvärdiga petroleumdestillat, är upphettningseffekten hos den avkännande termistorn på den okända fluiden mindre än när vatten enbart är närvarande, salunda medgivande reducerande konvektionsvármeförlust för att förbättra detekteringsnoggrannheten av den okända fluiden. 7714459-Ü I en annan utföringsform tjänar en första termistor i en avkännande nätanordníng som en sensor för ett tillstånd som skall avkännas och en andra termistor i nätet utgör en temperaturkompen- sator, utsatt för samma temperatur som den första termístorn men ej utsatt för det tillstånd som skall avkännas. Återigen jämföras resistansen hos hela nätet och upprätthålles denna med referens till det förutbestämda värdet.I en utföringsform använd som en fluidnedsänknings- eller nivådetektor, utsattes referenstermistorn konstant för luft eller vätska och den avkännande termistorn ut- sättes för kontakt med vätskan för nedsänkning.

Föredragna utföringsformer av uppfinningen för dessa skilda tillämpningar uppvisar en resistanskomparator vilken signalerar skillnaden mellan det föreliggande värdet av en resistans hos en avkänningsanordning och en temperaturoberoende referens; och en effektregulator vilken ger gensvar på komparatorn för att variera effektflödet genom_avkänningsanordningen för att reducera resis- _tansskillnaden. I en sådan utföringsform innefattar resistanskom~ paratorn företrädesvis åtminstone ett referensmotstånd och ett transistororgan anslutna så, att signalen på en utgångsledning av transistororganet representerar resistansskillnaden. Effektregula- torn innefattar företrädesvis ett transistororgan vilket arbetar som en serieregulator ansluten mellan en enkel likspänningskälla och avkänningsanordningen. Utgångsledningen från resistanskompara- torn är ansluten till den effektiva basen hos effektregulatortran- sistororganet, varvid effektflödet styres genom avkänningsanord- ningen. I I en specifik utföringsform utgör termistoravkänningsanord- ningen och en mängd motstånd en brygga ansluten till ett resis- tanskomparator-transistororgan för att indikera graden av obalans hos bryggan vilken kan tillskrivas skillnaden mellan föreliggande resistansvärde och värdet för avkänningsanordningen och det förut- bestämda referensvärdet.I detalj innefattar bryggan ett första motstånd vilket har ett resistansvärde lika med det förutbestämda referensvärdet, och ett par serieanslutna motstånd av lika värde omfattande en delare. Delaren bildar en bana från effektregulatorn till jord och det första motståndet anslutet till serien med den 7714459-0 avkännande anordningen bildar en andra bana från effektregulatorn till jord. Resistanskomparator-transistororganet har sin bas verk~ samt ansluten till mittpunkten av delaren, och dess emitter verk- samt ansluten mellan det första motståndet och avkänningsanord- ningen. uess verksamma kollektor är ansluten till att styra effektregulatorn.

I en ytterligare utföringsform av uppfinningen består den återställande kretsen av en konstantströmkrets vilken har två parallella grenar, av vilka en gren innehåller den avkánnande an- ordningen och den andra är ansluten genom kollektorn och emittern hos transistororgan, varvid basen på transistororganet är ansluten i ett återkopplingsförhållande för att ge gensvar på spänningsänd- ringen över avkänningsanordningen och därvid driva resistansen hos den avkännande anordningen mot referensresistansen. I en ytterli- gare utföringsform av uppfinningen består termistorkretsen av en konstantströmkrets vilken har två parallella grenar, där en gren innehåller en termistor och den andra är ansluten genom kollektorn och emittern hos transistororgan, varvid basen hos transistororga- net är ansluten i ett äterkopplingsförhållande för gensvar på spänningsändringen över termistorn. Utföringsformerna och uppfin- ningens särdrag inses vidare i samband med följande ritningar, i vilka: fig. l ar ett kretsschema över en föredragen utföringsform i enlighet med uppfinningen i vilken användes en serieanslutning av två termistorer, fig. 2 är ett kretsschema liknande fig. l av en utföringsform av uppfinningen i vilken användes en parallellanslutning av två termistorer, fig. 3 är ett kretsschema över en utföringsform av uppfinnin- gen i vilken användes en operationsförstärkare, fig. 3a är ett kretsschema över en utföringsform av uppfin- ningen i vilken användes en operationsförstärkare, fig. 4 är en schematisk vy av en oljedetekteringsenhet vilken är utrustad med två termistorer och i vilken användes kretsen enligt fig. 1 eller fig. 2, fig. 5 är ett kretsschema över en utföringsform av uppfinnine 7714459-0 6 gen i vilken användes en konstantströmkrets och en termistor med negativ temperaturkoefficient, fig. 6 är ett kretsschema.över en krets i vilken kombineras två av termistorkretsarna enligt fig. l i ett summerande arrange- mang i vilket användes enstaka termistorer i avkänningsbenen.

Med hänvisning till fig, 1 arbetar transistorn Ql, en fem- watts kiselsandtransistor med F över 100 som en standardserie- regulator. Transistorn Q2 är en standard NPN-transistor med p över 100 avsedd att ändra transistorns Ql basstföm 50m Seflsvar På strömflödet mellan basen och emittern hos transistorn 02 orsakad i sin tur genom en resistansobalans i den visade resistanskompara- tionsbryggkretsen. Två armar av denna brygga bildas genom 1000 (1 motstånden Rl och R2, de andra armarna bildas genom ett 190 (1 referensmotstånd R3 och den underordnade bryggan innefattande serieanslutningarna av de två termistorerna Tl 0Ch T2 parallellt med de serieanslutna motstànden R4 och R5.- Termistorerna Tl och T2 båda Fenwal üD3lSM2, har negativa temperaturkoefficienter. Motstånden R4 och R5 är vardera 1000 (L Basen och emittern på transistorn 02 är anslutna till mittpunkter- na av resistanskomparationskretsen. Dioden D är en standard milli- watt-anordning vilken kompenserar för framspänningen mellan basen och emittern hos transistorn Q2. Vid 25°C omgivningstemperatur har termistorerna Tl och T2 vardera en resistans av 1000 (1.

Närhelst vid funktion resistanskomparationsbryggan enligt fig. l är obalanserad, framkallas en potentialskillnad mellan punkterna A och B. När resistansen hos den underordnade bryggan är högre än referensmotståndet, slås transistorn Q2 från, vilket tillåter transistorn Ql ett bli fullt ledande. Effekt flyter där- för genom den underordnade bryggan till jord vilket orsakar upp- hettning av termistorerna och en åtföljande minskning i deras re- sistansvärden. Effekt kommer att fortsätta att flyta tills resi- stanserna hos termistorerna Tl och T2 andras, därvid redugerande potentialskillnaden mellan A och B och varvid bryggan bringas i balans. Transistorn 02 börjar då att slå till, varvid transistorn gl bestjäls pá en del av dess basström, varvid den delvis slås från- När transistorn Ql fortskridande slås från reduceras ström- 7714459-0 flödet genom den underordnade bryggan. Sålunda försöker denna återställande elektroniska krets att upprätthålla resistansen hos den underordnade bryggan vilken består av de serieanslutna termis- torerna och motstånden R4 och R5 lika med resistansen hos referensmotstàndet R3 trots växlande tillstånd i det omgivande' mediet. Varje gång termistorerna Tl och T2 är utsatta för ett omgivande medium så att graden av värmeförlust från vardera termistorn är densamma, kommer en underordnad brygga R4 och R5 att vara balanserad, varvid spänningen mätt via voltmetern.V kommer att vara 0. Om t.ex. temperaturen hos det omgivande mediet skulle ändra sig, kommer resistansvärdena hos termistorerna Tl och T2 att ändra sig. Resistanskomparationsbryggan kommer då att bli obalan- serad och den återställande elektroniska kretsen kommer att ställa in effektflödet genom den underordnade bryggan för att återställa balansen. Utsignalvoltmetern V kommer att fortsätta att ge noll- avläsning, eftersom temperaturen hos termistorn Tl förblir lika med temperaturen hos termistorn T2, trots att effektflödet genom termístorerna kommer att förändras. Temperaturkompenseringen har åstadkommits mycket enkelt genom inställning av de två termisto- rerna i samma arm av huvudbryggkretsen. När dock temperaturerna hos termistorerna Tl och T2 skiljer, som t.ex. när en termistor utsätts för en stillastående fluid och den andra för samma fluid i rörelse, blir den underordnade bryggan obalanserad och en spänning kommer att registreras på voltmetern V vilken indikerar hastighe- ten för fluiden i rörelse.

Vid den liknande utföringsformen visad i fig. 2 är termisto- rerna T1 och T2 anslutna parallellt inom den underordnade bryggan vilken har armarna T1, T2, R4 och R5. Dess funktion är liknande utföringsformen enligt fig. 1. Endast när temperaturerna hos ter- mistorerna Tl och T2 skiljer sig kommer voltmetern V att ge utslag.

Fig. 3 är en utföringsform av uppfinningen omfattande opera- tionsförstärkare. Operationsförstärkaren 10 är ansluten över ett referensmotstånd R1 och tjänar som inverterande ett-förstärkare, med dess utsignal proportionell mot spänningen över motståndet R1.

Operationsförstärkaren ll är ansluten över den överordnade bryggan 7714459-Ü vilken har armarna Ti. T2, R9. Rlo och tjänar som en ett- förstärkare med sin utsignal proportionell mot spänningen över den underordnade bryggan. Ue två utsignalerna subtraheras elektriskt och skillnaden tjänar som insignal till operationsförstärkaren 12, vilken tjänar som en summerande förstärkare med tio gángers för- ' stärkning, med sin utsignal proportionell mot skillnaden i spän- ning över den underordnade bryggan och referensmotståndet Rl. På grund av att strömflödet genom den underordnade bryggan är lika med den genom referensmotståndet R1 är utsignalen från operations- förstärkaren 12 proportionell mot skillnaden i resistans mellan den underordnade bryggan och referensmotståndet R1- Utsígnalefl från operationsförstärkaren 12 är ansluten till basen på transistorn Q därvid styrande effektflödet genom den underordnade bryggan och styrande dess resistans. Voltmetern 16 är ansluten över den underordnade bryggan för att indikera skillnaden i resistans mellan termistorerna Tl och T2. " I denna utföringsform är frekvenskompenseringen och matnings- anslutningarna för operationsförstärkarna ej visade (rutin inom detta teknikomráde). Följande komponenter är använda; termistorerna Tl 0Ch T¿ Fenwal GD25SM2 serieregulator Q _ 2NlO38 operationsförstärkare 10, ll, 12 709 motstånd: R1 _ _ 33 K fl 112 ' 2,7 K Q R3 ' 2,7 K fl R4 2,7 K R5 2,7 K_§1 RÖ 10 K Q' R7 10 K få RB i t _ _ sao K Q Rg 1000 Q Rlo 1000 f), Fig. 3a visar en utföringsform av uppfinningen liknande fig. l i vilken transistorn Q2 enligt fig. l har ersatts med en opera- tionsförstärkare l2 vars utsignal är ett mått på obalansen i huvudbryggan.Denna utsignal styr effektflödet genom det avkän- 7714459-0 nande benet via transistorn Ql.

Fig.4 visar uppfinningen utförd som en oljedetektorenhet i vilken.används kretsen enligt fig. 1 eller 2. Oljedetekterings- systemet innefattar ett flytande rörformigt hus 50 avsett att flyta på vatten 52 som skall övervakas. Huset 50 har övre och nedre urtag 54, 56. Flytbarheten hos huset 50 är sådan att urtaget 54 är anordnat vid vattenytan och urtaget 56 är nedsänkt. Refe- renstermistorn 20 är anordnad i urtaget 56 så att den förblir under vatten. Den avkännande termistorn är anordnad i urtaget 54 vid luft-vdtskegränsytan så att den är utsatt för olja om en film av olja 24 skulle existera på den övervakade ytan. Oljedetekte- ringsenheten kan vara sluten och innefatta batterier 30 (vilka fungerar som ballast), den elektroniska kretsen 32 enligt fig. l eller 2 och en utsignalindikator 34 pá sin övre yta. I en annan utföringsform kan enheten vara ansluten via en böjlig kabel (ej visad) till en fjärrmatningskälla och en fjarrutsignalindikator- krets.

Fig. 5 ar en utföringsform av uppfinningen i vilken användes en konstantströmkälla vilken söker upprätthålla ett konstant strömflöde genom kollektormotståndet Rl. Det finns två parallella banor för strömmen att flyta från matningskällan till jord, en genom motståndet Rl och transistorn Ql och den andra genom termistørn T 0Ch R2. Termistorn T är ansluten genom basen och kollektorn hos transistorn Q vilket möjliggör för transistorn Q att styra strömflödet genom termistorn T. Komponentvärdena är valda så att kretsen håller strömmen genom T konstant därvid strävande att återställa ett förutbestämt resistansvärde, dock ofullständigt. Om villkoren t.ex. växlar i ett omgivande medium på ett sàdant sätt att termistorn T nedkyls, ökar dess resistans vilket orsakar potentialen vid basen på transistorn Q att stiga, varvid transistorn Q fortskridande slås från, varvid mera ström tillåtes att flyta genom termistorn T. Denna ökade effekt genom termistorn T upphettar denna, föranledande dess resistans att avta. Voltmetern V vilken mäter spänningen över termistorn är en indikation av värmeöverföringen från termistorn till det omgivande mediet. För en termistor med positiv temperaturkoefficient är 7714459-0 lO lägena i kretsen för termistorn T och voltmetern V ombytta med läget för motståndet Rl. * _ Med hänvisning till fig. 6 visas två av kretsarna enligt fig. l anslutna i ett summerande arrangemang i vilket används enkla termistorer i de avkännande benen. En av termistorkretsarna verkar som en referenspunkt. Sá snart effektflödet genom termistorn T1 avviker frän effektflödet genom termistorn T2, utvecklas på led- ningarna Ll och L2 en utgångssignal. Om t.ex. termistorn T2 vilken är referensen utsättes för vatten, och termistorn Ti utsättes för vatten med en liten mängd alkohol tillsatt kommer den erforderliga effekten för att hålla de två termistorerna vid en konstant -förvald temperatur att skilja sig åt på grund av de skilda värmeöverföringsegenskaperna hos de två fluiderna. En ut-_ gångssignal kommer därför att framkallas på ledningarna L1 och L2 ur vilka närvaron av en förfalskning kan påvisas. För vissa tillämpningar behöver referenskretsen ej vara en annan termistor- krets utan kan bestå av en enkel resistanskrets som tjänar som en referens. Medan de föredragna anordningarna vilka används för att åstadkomma termistorfunktionerna enligt denna uppfinning är de halvledarenheter vilka säljs under namnet "termistorer". inses att vissa särdrag hos uppfinningen kan erhållas genom att använda andra anordningar, eller kombinationer vars verkan på kretsen varierar med temperaturen på ett entydigt sätt. En temperaturkäns- lig diodtransistor kan till exempel användas i vissa fall, förut- satt att dess temperaturkarakteristik svarar mot behoven vid den speciella gällande tillämpningen. Dessutom kan en metallisk glöd- tråd, t.ex. volfram, vars resistans är temperaturberoende använ- das.

Claims (22)

7714459-8 ll PATENTKRAV

1. l. Anordning för detektering av förekomsten av en onlandbar främmande vätska på ytan av en annan vätska, t.ex. vattenyta, innefattande en övervakningsanordning (T) i värme- överförande kontakt med en vätska när den nedsänks i denna, varvid övervakningsanordningen (T) är kapabel att avleda elektrisk effekt och har en elektrisk karakteristisk egenskap (t.ex. resistans) som ändrar sig såsom en funktion av tempera- turen, k ä n n e t e c k n a_d av en återställande elektrisk krets (Ql, Q2; 10, ll, 12, Q; Rl, Q, D) anslnten till övervakningsanordningen (T) i och för matning av elektrisk effekt som skall avledas till denna, att den åter- ställande elektriska kretsen innefattar referensorgan (R3, Rl) som representerar ett förutbestämt önskat värde på den elektriska karakteristiska egenskapen av övervakningsanord- ningen (T), att den återställande kretsen efter en förändring i det verkliga värdet av den elektriska karakteristiska egen- skapen av övervakningsanordningen (T) verkar för att ändra effektflödet till övervakningsanordningen för att återföra det verkliga värdet av den karakteristiska egenskapen av övervak- ningsanordningen mot det förutbestämda önskade värdet, av en utgångskrets (V) känslig för effektflödestillstånden i över- vakningsanordningen i och för indikering av förändringar i värmeförlusthastigheten från övervakningsanordningen (T), och av en probe för placering av övervakningsanordningen (T) för nedsänkning i den främmande vätskan på ytan av den andra vätskan.

2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att övervakningsanordningen innefattar ett enda övervaknings- element (T) och att utgângskretsen (V) reagerar på effektflö- destillstånden genom elementet (fig. 5). ^

3. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att övervakningsanordningen innefattar ett elektriskt nätverk som inkluderar en uppsättning övervakningselement (TI, TZ) och att den elektriska återställande kretsen innefattar en åter- 7714459-0 '12 ställande elektronisk aktiveringskrets (Ql.Q2) som svarar på förändringar i en elektrisk karakteristisk egenskap av det totala nätverket från det förutbestämda önskade värdet genom att variera effektflödet till nätverket i och för återföring av den verkliga elektriska karakteristiska egenskapen av det totala nätverket mot det förutbestämda värdet, samt av ett organ (V) för härledning av en utsignal som beror av värdena av de elektriska karakteristiska egenskaperna av de enskilda övervakningselementen i övervakningsanordningen. 7

4. I 4. Anordning enligt krav l, 2 eller 3, k a n n e t e c k - n a d av att övervakningsanordningen (T) innefattar åtminstone ett termistorövervakningselement.

5. Anordning enligt krav l, 2 eller 3, k ä'n n e t'e c k - n a d av att övervakningsanordningen (T) innefattar åtminstone ett övervakningselement av temperaturkänslig metall, exempelvis volfram.

6. Anordning enligt något av kraven 1"- 5, k ä n n e - t e c kån a d av att den elektriska karakteristiska egenskapen utgöres av resistansen och att den återställande kretsen innefattar en resistanskomparator (Rl; Rl-R5) sam- indikerar skillnaden mellan det aktuella resistansvärdet'av. övervakningsanordningen och resistansvärdet av referens- organet, samt av en effektregulator (Q1, Q2) S0m är Känsliq för utsignalen från komparatorn i och för variering av effekt- flödet genom övervakningsanordningen (T) i och för reducering av denna skillnad.

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att effektregulatorn innefattar en transistor_(Ql) arbetande såsom en serieregulator och ansluten mellan en energikälla och övervakningsanordningen.

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att resistanskomparatorn innefattar åtminstone ett referens? motstånd och ett organ anslutet på sådant sätt att signalen på en utgångsledning från organet representerar nämnda skillnad, varvid den effektiva basen av effektregulatorns transistor .(Ql) är ansluten till komparatorns utgångsledning (fig. l och 7714459-0 13- 2).

9. Anordning enligt krav 6, k a n n e t e c k n a d av att resistanskomparatorn innefattar första, andra och tredje operationsförstärkare (10, ll, 12), varvid den första (10) är ansluten på sådant sätt att dess utsignal representerar resistansvardet av referensmotstândet (Rl), den andra (ll) på sådant sätt att dess utsignal representerar resistansvärdet av övervakningsanordningen (Tl, T2, R9, Rlo) 0Ch den tredje operationsförstärkaren (12) såsom insignaler tager utsignaler- na från den första och andra operationsförstärkaren (10, ll), och är ansluten på sådant sätt att utsignalen från den tredje operationsförstärkaren (12) representerar skillnaden mellan det aktuella resistansvärdet av övervakningsanordningen och referensvärdet.

10. Anordning enligt något av kraven l - 5, k ä n n e - t e c k n a d av att den elektriska karakteristiska egenskapen utgöres av elektrisk resistans, att den återstäl- lande kretsen innefattar en resistanskomparator som består av åtminstone ett referensmotstånd och en transistor (Q) anslutna pa sådant sätt att signalen på en utgångsledning från transis- torn representerar skillnaden mellan det aktuella verkliga värdet av resistansen av övervakningsanordningen och resis- tansvärdet av referensorganet.

11. ll. Anordning enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att övervakningsanordningen och ett flertal motstånd bildar ett bryggnätverk, att transistorn(Q2) är k0PPlad att repre- sentera graden av obalans i bryggnätverket som kan tillskrivas skillnaden mellan det aktuella resistansvärdet av övervak- ningsanordningen och det förutbestämda nollvärdet.

12. Anordning enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a d av att bryggnätverket innefattar ett första motstånd med ett resistansvärde lika med det förutbestämda värdet och ett par seriekopplade motstånd (R4, R5) med samma värde som bildar en delare, vilken delare bildar en bana från regulatorn till jord, varvid det första motståndet och övervakningselementet

13. (T) kopplade i serie bildar en andra bana från regulatorn till 7714459-(1 14 jord, att transistorn med sin bas är ansluten till mittpunkten av delaren och att dess effektiva emitter är ansluten mellan det första motståndet och övervakningselementet och dess effektiva kollektor är ansluten för styrning av effektregula- torn. lå. Anordning enligt krav 12, k ä n_n e t e c k n a d av att organ (V) är anordnade för alstring av en signal i form av en spänning över bryggan, varvid denna spänning beror av strömmen genom övervakningselementet. _

14. Ånordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att den elektriska karakteristiska egenskapen utgöres av elektrisk resistans och att nätverket innefattar ett ben av en resistans-jämförande brygga, varvid nätverket är anslutet för att drivas mot balans i bryggan med hjälp av den återställande aktiveringskretsen. _

15. Anordning enligt krav 3 eller 14, k ä n n e t e c k n a d av _ att nätverket innefattar en underordnad brygga inkluderande två övervakningselement (TI, T2) och två motstånd (R4, R5) med samma värde och bildande en delare samt organ för härledning av en signal från den underordnade bryggan som beror av skillnaden i resistans mellan övervakningselementen.

16. Anordning enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att övervakningselementen (T1, T2) är kopplade i serie i den underordnade bryggan, och att signalen utgöres av spänningen över den underordnade bryggan mellan punkter belägna mellan de två övervakningselementen och de två motstånden (R4, Rs).

17. Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d av att övervakningselementen (TI. T2) är parallellkopplade i den underordnade bryggan, och att signalen utgöres av spänningen över den underordnade bryggan mellan två punkter i respektive ben av den underordnade bryggan, varvid varje punkt ligger mellan ett av övervakningselementen och dess motsvarande mot- stånd (R4, R5).

18. L8. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d av att proben (50) innefattar en flottör som fritt flyter på ytan av vätskan. 7714459-0 15

19. Anordning enligt krav 18, varvid vätskan som skall avkän- nas flyter pä vatten, k ä n n e t e c k n a d av att över- vakningsanordningen innefattar ett övervakningselement med en elektrisk resistans som minskar med ökande temperatur, varige- nom, när den flytande vätskan har lägre viskositet än vatten, uppvarmningseffekten av den övervakande anordningen är mindre än när vatten är närvarande, varigenom reducerade konvektions- förluster mojllggöres i närvaro av höga oljedestillat och lik- nande i och för möjliggörande av detektering av dessa.

20. Anordning enligt något av föregående krav, k a n n e - t e c k n a d av ett första övervakningselement (22) som tjänar såsom en sensor för ett tillstånd av nämnda vätska som skall avkännas och ett andra övervakningselement (20) som tjänar såsom en temperaturkompensator utsatt för samma tempe- ratur som det första övervakningselementet men ej utsatt för den vätska som skall avkännas.

21. Anordning enligt krav 20 avsedd att detektera vätska som flyter på vatten, k ä n n e t e c k n a d av att ett första (22) av övervakningselementen vid en första nivå är utsatt för värmeöverförande kontakt med vatten och ett andra (20) av övervakningselementen vid en relativt sett högre nivå är utsatt för värmeöverförande kontakt med den eventuellt förekommande vätskan. 7

22. Anordning enligt krav 20 avsedd att detektera förorening pä vatten, k ä n n e t e c k n a d av att övervakningsele- menten och kretsarna är valda för att reagera pa de värmeöver- föringskarakteristiska skillnaderna mellan vatten och en för- orenande vätska, varvid ett (22) av de övervakande elementen är utsatt för vatten innehållande den förorenande vätskan och det andra (20) är utsatt för vatten som ej innehåller förore- ningen.