SE432055B - Handmanovrerad apparat for tillforsel av gas till en patients lungor - Google Patents

Description

'ZSÉÉÅflÉH-Z 2 medföra att den kvarvarande gasmängden icke är tillräckligt för att fylla patientens behov. Detta förhållande är av sär- skilt stor betydelse, när patienten har förhöjt luftvägsmot- stånd före alveolerna, eftersom tryckfallet över luftvägsmot- ståndet kan medföra att trycket i systemet överstiger över- trycksventilens öppningstryck, innan alveolerna fyllts till- räckligt med gas; det föreligger sålunda stor risk för otill- räcklig tillförsel av andningsluft till patienten.

En annan nackdel med dessa kända system med övertrycks- ventil är att behandlingsgas avgår till omgivningen, vilket dels medför slöseri med behandlingsgas och dels kräver anord- ningar för eliminering av den utströmmande, eventuellt skadliga behandlingsgasen.

Problemen med volymförlust på grund av att behandlingsgas avgår till omgivningen genom övertrycksventilen har särskilt stor betydelse när man använder en självexpanderande ventila- tionsblåsa för lungventilation, eftersom sådana blåsor kännetecknas av att endast en begränsad maximal slagvolym står till förfogande, vilket innebär att volymförluster icke kan kompenseras genom obegränsad ökning av slagvolymen. Eftersom sådana självexpanderande ventilblåsor dessutom har enkel konstruktion, kan man inte på enkelt sätt mäta hur stor del av den totala pumpvolymen som patientens lungor faktiskt har mottagit jämfört med den volym av gasen som förlorats till om- givningen. Bedömningen av hur stor volym patientens lungor mottagit måste därför ske enligt en subjektiv bedömning, som det krävs lång erfarenhet att göra med någorlunda god noggrann- het.

Uppfinningen syftar till att åstadkomma en förbättrad handmanövrerad lungventilationsapparat försedd med en ventil- anordning, som skyddar lungorna mot skadliga övertryck, sam- tidigt som ingen behandlingsgas går förlorad till omgivningen och patientens lungor fyllts med en gasvolym, som endast be- stäms av patientens lung/thorax-karakteristika och det för- valda regleringstrycket, men som är oberoende av luftvägsmot- ståndet.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma en förbättrad handmanövrerad lungventilationsapparat, som säker- 7813 ställer att det normala arbetstrycket hos behandlingsgasen (luft) kan vara endast något lägre än säkerhetsavstängningstrycket, varigenom man säker- ställer att detta arbetstryck endast utsättes för minimala ändringar, då luft tillföres eller icke tillföres från ventilanordningen till patienten.

För uppnående av dessa ändamål utgår uppfinningen från en hand- manövrerad apparat för tillförsel av gas till en patients lungor från en efter sammantryckning självexpanderande blåsa, som har ett inlopp, genom vilket behandlingsgas dras in i blåsan under dess utvidgning, och ett utlopp, genom vilket gasen vid blåsans hoptryckning utdrives till en patients lungor via en trevägs-andningsventil, varvid en mellan blåsans utlopp och trevägs-ventilens inlopp irxbyggd tryckregleringsventil har ett ventilhus med en däri genom en rörlig skiljevägg avgränsad inloppskaznrnare med ett till blåsans utlopp anslutet inlopp och ett utlopp i förbindelse rned trevägs-ventilens inlopp, vilken skiljevägg, som på den från inlopps- kammaren vända sidan är utsatt för atmosfärtrycket, genom en ventilstångär kopplad till. ett ventilstängningselement, som på ventilhusets mot blåsans utlopp vända sida är rörligt mellan lägen, i vilka tryckregleringsventilens inlopp är öppet respektive stängt gentemot ett kring blåsans utlopp anordnat säte, varvid skiljeväggen är så förspänd i riktning för det därtill kopplade ventilstängningselementets öppningsläge, att förbindelsen mellan blåsans utlopp och trevägs-ventilens inlopp tillslutes, när trycket på den mot inloppskammaren vända sidan om skiljeväggen överstiger omgivningstrycket med ett förutbestämt värde, och öppnas, när nämnda tryck åter sjunkit under det förutbestämda värdet eller då blåsans samman- tryckning upphört efter slutet av en gastillförselfas.

Till skillnad från alla tidigare tillämpade konstruktioner, där ventiltallriken varit relativt styv, kännetecknas uppfinningen av att ventilstängningselementet är elastiskt deformerbart för alternativt antagande av ett läge i beröring med sätet (fig. 5), ett i sätet indraget tillslutningsläge (fig. 6) samt eventuella, av ventilstångens läge oberoende, tryckbetingade deformeringstillstånd (fig. 7, 8, 9), och att det av skiljeväggen, ventilstången och ventilstängningselementet bestående aggregatet är så förspänt mot öppningsläget, att efter en förflyttning av ventilastéirlgjningqselelneratet till lös beröring med slitet endasl- enpbetydlig tryckökrling i inloppskamrnareri är tillräcklig för att förflytta ventilstäng- ningselementet till tillslutningsläget (fig. 5).

Jämfört med tidigare använda konstruktioner med styva ventilskivor möjliggör uppfinningskonstruktionen en avsevärd minskning av skillnaden mellan det normala driftstrycket och ventilstängningstrycket, vilket betyder en stor förbättring av verkningsgraden. h Û1'2 7813111-01-'2 Tillslutningstrycket för ventilen skall väljas på sådant sätt att patienten icke utsättes för skadliga övertryck.

Stängningstrycket kan variera för olika patientkategorier (vuxna, barn, etc). I praktiken kommer stängningstrycket van- ligtvis att uppgå till omkring 30 - 40 cm H20 (övertryck).

Vid utformningen av ventilen enligt uppfinningen är det viktigt att undvika väsentligt strömningsmotstånd hos ventilen i dess öppningstillstånd för att patienten skall kunna andas spontant ur systemet utan otillbörlig ansträngning. ' Fig 1 och 2 är schematiska sektionerade sidovyer av en föredragen utföringsform i öppnings- resp. stängningsläge.

Fig 3 är en schematisk sidovy i sektion av samma ut- föringsform i förminskad skala och i förbindelse med en själv- expanderande blåsa och en andningsmask.

Fig 4 - 9 är förstorade sidovyer i sektion av en ut- föringsform av en del av den föredragna utföringsformen, som visas i olika driftslägen.

Fig 1 och 2 visar en säkerhetsventilanordning i öppet resp. stängt läge, vilken anordning är anordnad att på i fig 3 visat sätt kombineras med en självexpanderande blåsa 15 och en andningsmask 18, som leder till en patients andningsvägar.

Blåsan 15 är fastsatt till ventilanordningens inloppssida, medan andningsmasken 18 är fastsatt vid dess utloppssida.

Säkerhetsventilanordningen innefattar ett ventilhus 1 som innesluter en inloppskammare 1' med en eller flera inlopps- öppningar 2 och en eller flera utloppsöppningar 3. Huset 1 begränsar även en ringformad samlingskammare 4, som är i för- bindelse med inloppskammaren 1' genom utloppsöppningarna 3.

Samlingskammaren 4 står via en anslutningsstuds 5 i förbindelse med en andningsventil 17, som i sin tur leder till patientens andningsvägar. Inloppsöppningarna 2 är på längre fram beskrivet sätt i förbindelse med den självexpanderande blåsans 15 inre.

Ventilhuset 1 innesluter dessutom en tillkommande kammare 6, som via en öppning 7 är i förbindelse med det om- givande atmosfärtrycket.

En lufttät skiljevägg 8 skiljer kamrarna 1' och 6 från varandra. Skiljeväggen 8 är rörlig under inverkan av tryck- skillnaden mellan kamrarna 1' och 6 i riktning mot eller bort '?813¿:-O1-2 från inloppsöppningarna 2. En sådan rörlighet kan uppnås på många olika konventionella sätt. I den visade utföringsformen består skiljeväggen 8 av en styv centralplatta 8' med ett om- givande elastiskt, företrädesvis veckformat parti 9, som till- försäkrar denna tryckberoende förflyttningsbarhet hos skilje- väggen 8.

Ett rörligt ventilelement, exempelvis en ventilskiva 10 i ett läge uppströms inloppsöppningarna 2 och i samverkan med dessa i och för öppningarnas öppning eller tillslutning bero- ende på de i systemet rådande tryckbetingelserna (enligt efter- följande närmare beskrivning) är förbundet med en ventilstång 11.

Denna sträcker sig från ventilskivan 10 genom en làgfriktions- styrning 12, inloppskammaren 1', skiljeväggens 8 centrala platta 8' och kammaren 6, där omgivningstrycket är rådande.

Ventilstångens fria ände uppbäres glidbart i en bussning 13 i ytterväggen för kammarens 6 yttervägg och slutar i en för hand- påverkan tillgänglig del 11", som skjuter ut från bussningen 13.

Ventilstången 11 är försedd med en anslagshylsa 11', som i ventilskivans 10 helt öppna läge anligger mot styrningens 12 innervägg och därmed begränsar ventílstângens 11 slaglängd.

Den centrala plattan 8' är tätande fastsatt vid ventilstången 11, så att sistnämnda tillsammans med ventilskivan 10 förskjuts tillsammans med den centrala plattan 8' medan skíljeväggens 8 elastiska del 9 deformeras. En tryckfjäder 14 är anordnad i kammaren 6 kring ventilstången 11. Fjäderns 14 ena ände an- ligger mot bussningen 13 medan fjäderns 14 andra ände är i ingrepp med den centrala plattan 8'. Följaktligen kommer fjä- dern 14, som är inbyggd i förspänt tillstånd, att hela tiden sträva att föra ventilen 10 till dess öppna läge.

Av fig 3 framgår även att blåsan 15, på i och för sig känt sätt, är försedd med en envägs-insugningsventil 16 i den ena ändväggen, medan ventilanordningen enligt uppfinningen är inbyggd i blåsans 15 utloppsöppning 26. Nippeln 5 är ansluten till en konventionell trevägs-andningsventil 17, som i sin tur är i förbindelse med en patients andningsvägar exempelvis genom andningsmasken 18.

Den relativt styva ventilskivan 10 enligt fig 1 och 2 ersättes i enlighet med en fördelaktig utföringsform av 7815401-2 ventilkonstruktionen enligt uppfinningen med en lätt efter- givlig, mjuk, elastisk ventilskiva 20 bestående av gummi eller annat syntetiskt elastmaterial. Ventilskivan 20 fasthålles centralt genom en fasthållningsdel 21 vid ventilstångens 11 ände. Ett med ventilskivan 20 samverkande ventilsäte bildas av en cirkulär upphöjning 22 på ytterytan av den ändvägg som bildar en del av huset 1. Fig 4 ~ 9 visar olika lägen för ventilskivan 20 i förhållande till sätet 22 under inverkan av olika tryck- och driftsbetingelser i enlighet med följande' beskrivning.

För erhållande av ventilens beskrivna funktion kan en ventilskiva 20 och det därmed samverkande sätet 22 ha följande, såsom exempel angivna dimensioner: Om ventilsätets 22 diameter från topp till topp uppgår till 13 mm, bör ventilskivan ha en' ytterdiameter av omkring 15 mm. Silikongummi är ett utmärkt material för ventilskivan, eftersom detta materials elasticitet förblir praktiskt taget konstant inom driftstemperaturområdet för detta slags lungventilationsapparater. Vid ovan exempelvis angivna dimensioner bör ventilskívans 20 tjocklek uppgå till omkring 0,6 mm.

I I efterföljande beskrivning fastställes driftssättet för ovan beskrivna lungventilationsapparat.

Innan lungventilationsapparaten tas i drift, föreligger icke någon tryckskillnad mellan kamrarna 1' och 6, varför fjädern 14, som pressar ventilstången 11 utåt (åt vänster,sett som i figurerna), fasthâller ventilskivan 10(fig 1) eller ventilskivan 20 (fig 4) i öppningsläget.

Vid driftens början hoppressas blåsan genom betjänings- personen, varigenom envägs-insugningsventilen 16 stänges och luften pressas in i patientens lungor genom de öppna öppningarna 2, inloppskammaren 1', utloppsöppningarna 3, den ringformade kammaren 4, trevägs-andningsventilen 17 och andningsmasken 18.

'Under denna driftsfas är trycket i inloppskammaren 1' större än trycket i kammaren 6, där omgivningstrycket råder, men under den normala inandningsfasen är den förinställda spänningen hos fjädern 14 större än den i motsatt riktning verkande tryckskillnaden, så att ventilskivan 10 kvarhålles i öppet läge. 7813M14 Då vid normal drift inandningsfasen upphör och utand- ningsfasen börjar, avbryter trevägs-andningsventilen 17 för- bindelsen 19 mellan andningsmasken 18 och blásan 15, men öppnar istället förbindelsen mellan andningsmasken 18 och atmosfären.

Samtidigt släpper betjäningspersonen den självexpanderande blåsan 15, varigenom envägs-insugningsventilen 16 öppnas och blåsan 15 fylles med luft för genomföring av följande kompres- sions-(inandnings-)fas.

Säkerhetsventilanordningen säkerställer att det tryck för vilket patientens andningsorgan utsättes under den under- stödda andningen begränsas till ett förutbestämt värde. Detta åstadkommes genom att en stängning av ventilen 10 framkallas, då trycket i inloppskammaren 1' uppnår ett förutbestämt maximi- värde eller, med andra ord, då tryckskillnaden mellan ínlopps- kammaren 1' och omgivningstryckkammaren 6 är stark nog att övervinna kraften hos den ventilen öppnande fjädern 14. I största allmänhet har det visat sig att det maximala säker- hetstrycket för vuxna patienter ligger vid omkring 30 - 40 cm H20. Detta maximala säkerhetstrycket betecknas i det följande såsom "tillslutningstryck".

I största allmänhet finns tre skäl vilka tillsammans eller i kombination kan vara ansvariga för att ventilanord- ningen uppnår tillslutningstrycket: En alltför kraftig hop- tryckning av blåsan 15, ett onormalt kraftigt motstånd i patientens andningsvägar och ett högt tryck i patientens alve- oler.

Då ovan nämnda tryckskillnad i kamrarna 1' och 6 över- vinner fjäderns 14 kraft, dras ventilskivan 10 mot sätet genom ventilstången 11 då skiljeväggen 8 rör sig åt höger under in- verkan av det faktum att tryckskillnaden övervinner fjäderns 14 kraft.

Hos den förhållandevis styva ventilskivan 10 åstadkommer en begynnelseberöring mellan ventilskivan 10 och dess säte kring öppningarna 2 icke en omedelbar fullständig tillslutning av öppningarna 2, eftersom den kraft,med vilken ventilskivan 10 då pressas mot sätet, ännu icke åstadkommer en tillräckligt tätande tillslutning mellan blåsan 15 (som håller på att pressas ihop) och ventilkammaren 1'. Till följd därav kommer i 781311-1231 m2 tryckluft, visserligen på kraftigt strypt sätt, att fortfarande flyta från blåsan 15 in i inloppskammaren 1', varigenom tryck- skillnaden ytterligare ökas, vilket innebär dels en ökning av det tryck för vilket patientens lungor utsättes och dels en ökning av det tillslutningstryck som ventilen 10 utsättes för.

Endast efter en tillkommande ökning av trycket i inloppskamma- ren 1' sluter ventilen 10 i tillräcklig grad för att helt spärra genomströmning av luft från blåsan 15, så att icke någon tillkommande tryckökning sker i inloppskammaren 1'. Härav följer att fjädern 14 bör inställas på sådant sätt att ovan- nämnda tillkommande tryckökning i inloppskammaren 1' till följd av den inledningsvis ofullständiga tillslutningseffekten hos ventilen 10 tas med i beräkning vid bestämmande av tillslut- nings-(avstängnings-)tryckets storlek.

Detta betyder att fjädern 14 måste börja ge efter i betydande utsträckning, innan det maximala säkerhetstrycket (tíllslutningstrycket) av 30 - 40 cm H20 uppnåtts i inlopps- kammaren 1'. Det praktiska resultatet är att det normala driftstrycket (normalt inandningstryck) måste vara betydligt lägre än ett fortfarande säkert driftstryck. Denna omständighet innebär en onödig begränsning av den uppnåeliga maximala in- blåsningsgraden och innebär följaktligen att lungventilations- apparatens driftsmöjligheter är onödigt inskränkta.

Med hänsyn till föregående är det önskvärt att kunna *driva lungventilationsapparaten med normala inblåsningstryck, som ligger nära tillslutningstrycket. Detta resultat erhålles genom att den förhållandevis styva ventilskivan 10 ersättes med den förhållandevis elastiskt böjliga ventilskivan 20 enligt fig 4 - 9.

Under normal drift antager ventilskivan 20 ett läge enligt fig 4, som svarar mot det läge för ventilskivan 10 som visas i fig 1.

Fjädern 14 är så inställd att ventilen 20 börjar sin tillslutningsrörelse (dvs att ventilstången 11 börjar sin rörelse åt höger) vid ett sådant tryck i inloppskammaren 1', som endast är något lägre än tillslutningstrycket. Under in- verkan av ventilstångens 11 förskjutning åt höger kommer ven- tilskivan 20 i beröring med sätet 22 på i fig 5 visat sätt. 7813401-2 Trycket i inloppskammaren 1', som ígångsätter ventilens 20 förflyttning mot sätet 22 måste ökas endast i ringa utsträck- ning för att ventilläget enligt fig 5 skall uppnås, ifall fjädern 14 är en mjuk fjäder med kraftig förspänning. På grund av ventílskivans 20 egenskap att lätt anpassa sin form erfordras endast en mycket liten tryckökning i inloppskammaren 1' för att ventilskivan från det första beröringsläget enligt fig 5 skall komma till det helt slutna läget enligt fig 6 (fullstän- dig tätningsverkan hos ventilskivan 20).

Erfarenheten har visat att en ventilskiva 10 (fig 1 och 2), som fullständigt tätar vid 30 cm H20 skulle behöva komma i begynnelseberöring med sätet vid ett tryck i kammaren 1' uppgående till 25 cm H20 eller mindre. I jämförelse därmed kan ventilskivan 20 (fig 4 - 9) lätt inställas för en begyn- nelseberöring i ett så sent skede som vid 29,5 cm H20 för att fortfarande åstadkomma en fullständig tillslutning vid 30 cm H20.

Eftersom en typisk ventilering skulle medföra en tryck- ökning i alveolen med omkring 15 cm H20 finns i det första fallet endast 10 cm H20 tillgängligt för övervinnande av flödesmotståndet vid ventilationscykelns ände, medan i sist- nämnda fall 14,5 cm H2 Således kommer lungventilationsapparaten att arbeta med O står till förfogande, dvs 45 % mer. betydligt större verkningsgrad än vid användning av den för- hållandevis styva ventilskivan 10, eftersom det normala arbets- trycket inom säkra gränser kan föras närmare avstängningstrycket än vid användning av ventilskivan 10. Varje ytterligare ökning av gasens drivtryck, dvs en tillkommande forcerad hoptryckning av blåsan 15, ökar tryckskillnaden mellan de båda sidorna hos den redan tätt tillslutna ventilskivan 20, vilket innebär en ökning av den kraft med vilken ventilskivan 20 pressas mot sitt säte 22. Effekten av denna kraftökning visas i fig 7 som åskådliggör att läget för stången 11 icke har förändrats i förhållande till läget enligt fig 6; däremot har ventilskivan 20 blivit i högre grad deformerad.

Om det övertryck som åstadkommit en stängning av säker- hetsventilanordningen hade samband med ett alltför kraftigt inblåsningstryck på blåsan 15 eller berodde på ett onormalt en co a-:à m .zz- ca -å I N» 10 kraftigt motstånd i patientens andningsvägar, kommer trycket nedströms ventilanordningen att sjunka, så snart gasen (luften) trängt in längre i luftvägarna, och efter en kort tid kommer trycket i inloppskammaren 1' att ligga nedanför ventilanord- ningens tillslutningstryck. Till följd härav kan fjädern 14 övervinna den minskade tryckskillnaden mellan inloppskammaren 1' och omgivningstryckkammaren 6, och följden blir att ventil- stången 11 åter rör sig åt vänster och intager det i fig 1 eller 4 visade läget. När trycket i patientens lungalveoler är lika med tillslutningstrycket, kan trycket i inloppskammaren 1' icke minskas genom tillförsel av mer luft_genom studsen 5 i patientens lungor. I nedanstående förklaring beskrives till- kommande medel för avlastning av trycket från inloppskammaren 1'.

Då säkerhetsventilen stänger, upphör blåsan 15 att ge efter för betjäningspersonens manuella tryck, varigenom betjä- ningspersonen görs uppmärksam på att tillslutningstrycket har uppnåtts. Om han därefter släpper blåsan 15, omkastas tryck- skillnaden mellan blåsan 15 och inloppskammaren 1', vilket betyder att trycket i inloppskammaren 1' är större än det tryck som råder i blåsan 15. Denna tryckskillnad åstadkommer icke en öppningsrörelse (rörelse åt vänster) hos ventilstången 11; en sådan rörelse igångsättes endast ifall trycket i inlopps- kammaren 1' sjunker i förhållande till trycket i omgivnings- tryckkammaren 6. Lämpligen har emellertid ventilskivan 20 ut- förts med sådan elasticitet att den reagerar omedelbart, då tryckskillnaden mellan ventilskivans 20 två sidor omkastas, dvs då trycket i inloppskammaren 1' blir större än trycket i blåsan 15 (till följd av att det utifrån manuellt utövade trycket gentemot blåsan har upphört). Under inverkan av en 'sådan omkastning av tryckskillnaden lyfter sig ventilskivan 20 från sitt säte 22 enbart genom sin elasticitet, dvs utan att ventilstången 11 rör sig åt vänster. En sådan rörelse åt vänster kan vid denna tidpunkt vara omöjlig, eftersom tryck- skillnaden mellan inloppskanalen 1' och omgivningstryckkamma- ren 6 ännu icke ändrats.

En avböjning av ventilskivan 20 under inverkan av ett högre tryck i inloppskammaren 1' än i blåsan 15 åskådliggörs i fig 8. Då detta inträffar kommer luft till följd av den om- 7313401-2 11 kastade tryckskillnaden att flyta tillbaka från inloppskammaren 1' genom öppningarna 2 in i blåsan 15, vilket medför ett tryck- fall i inloppskammaren 1'. Härigenom minskar i sin tur tryck- skillnaden mellan inloppskammaren 1' och omgivningstryckkamma- ren 6, så att öppningsfjädern 14 sättes istånd att förflytta ventilstången åt vänster, varvid ventilen antar det i fig 4 visade öppningsläget.

Genom att med utnyttjande av ventilskivans 20 elasticitet trycket i inloppskammaren 1' omedelbart kan sjunka, då den manuella hoptryckningen av blåsan 15 upphör, kan ventilen - öppnas snabbt oberoende av patientens andningsprocess. Det är av särskild vikt att säkerställa ett förnyat öppnande av säker- hetsventilen genom åstadkommande av ett tryckfall i inlopps- kammaren 1' oberoende av patientens andningsverksamhet, ifall lungventileringsapparaten användes hos patienter, vilka står i begrepp att återvinna sin egen andningsförmâga, men fort- farande kräver viss hjälp. Sådana patienter skulle av egen kraft kunna alstra ett sådant tryck i inloppskammaren 1' som är större än det genom hoptryckning av blåsan alstrade inand- ningstrycket. I ett sådant fall skulle trycket i kammaren 1' hålla fjädern 14 i jämvikt, om trycket i blåsan 15 minskas, såvida det icke fanns möjligheten att avlasta trycket i rikt- ning bakåt (från kammaren 1' in i blåsan 15) på ovan i samband med fig 8 beskrivet sätt.

Ytterligare en fördel av den elastiska ventilskivan 20 i jämförelse med den förhållandevis styva ventilskivan 10 kan observeras i fig 9. Det framgår där att även ifall av en icke helt axiell styrning av ventilstången 11 en god tätning mellan ventilskivan 20 och dess säte 22 erhålles till följd av skivans 20 böjlighet som medger assymetrisk deformering. Detta innebär bl a en mera ekonomisk konstruktion, eftersom åtminstone i detta avseende icke några snäva toleranser behöver inne- hållas.

I nödlägen (exempelvis nervgasskador) kan betjänings- personen anse det nödvändigt att pressa in behandlíngsgas i patientens lungor även under tryck som överstiger tillslut- ningstrycket. I sådana situationer är det viktigare att tillföra patienten en tillräcklig mängd behandlingsgas än att observera 'ïfšå1šlsß1 -2 12 lsäkerhetstryckgränser. För erhållande av en sådan funktion av lungventileringsapparaten enligt uppfinningen kan betjänings- personen sätta ventilens tillslutningsmekanism ur funktion genom att förhand pressa in den utskjutande fria änden 11" på ' ventilstången 11 inåt och därigenom hålla ventilen tvångsmässigt öppen. Denna mekanism, som sätter ventilen ur verksamhet, kan även vara värdefull vid ett ventilfel (exempelvis ett brott hos fjädern 14) som eljest skulle stänga ventilen vid ett uppen- barligen för lågt tryck. Den utskjutande änden 11" på ventil- stången 11 utgör dessutom en synlig indikering av säkerhets- ventilens momentana läge och utväxlingen av patientens and- ningsfunktion.

Det är givet att ovanstående beskrivning av föreliggande _uppfinning lämnar plats för olika modifikationer, ändringar och anpassningar och att dessa skall omfattas av grundtanken och ekvivalensområdet hos bifogade krav.

Claims (8)

7313401-2 13 PATENTKRAV

1. Handmanövrerad apparat för tillförsel av gas till en patients lungor från en efter sammantryckning självexpanderan- de blåsa (15), som har ett inlopp (16), genom vilket behand- lingsgas dras in i blåsan under dess utvidgning, och ett ut- lopp (26), genom vilket gasen vid blåsans hoptryckning utdrives till en patients lungor via en trevägs-andninqsventil (17), varvid en mellan blåsans utlopp och trevägs-ventilens inlopp inbyggd tryckregleringsventil har ett ventilhus (1) med en däri genom en rörlig skiljevägg (8) avgränsad inloppskamma- re (l') med ett till blåsans utlopp (26) anslutet inlopp (2) och ett utlopp (3) i förbindelse med trevägs-ventilens (17) inlopp, vilken skiljevägg (8), som på den från inloppskammaren (l') vända sidan är utsatt för atmosfärtrycket, genom en ven- tilstång (ll) är kopplad till ett ventilstängningselement (20), som på ventilhusets (1) mot blåsans utlopp (26) vända sida är rörligt mellan lägen, i vilka tryckregleringsventilens inlopp (2) är öppet respektive stängt gentemot ett kring blå- sans utlopp (26) anordnat säte (22), varvid skiljeväggen är så förspänd (14) i riktning för det därtill kopplade ventilstäng- ningselementets (20) öppningsläge, att förbindelsen mellan blåsans utlopp (26) och trevägs-ventilens (17) inlopp tillslu- tes, när trycket på den mot inloppskammaren (lfi vända sidan om skiljeväggen (8) överstiger omgivningstrycket med ett förutbestämt värde, och öppnas, när nämnda tryck åter sjunkit under det förutbestämda värdet eller då blåsans (15) samman- tryckning upphört efter slutet av en gastillförselfas, k ä n - n e t e c k n a d av att ventilstängningselementet (20) är elastiskt deformerbart för alternativt antagande av ett läge i beröring med sätet (22) (fig. 5), ett i sätet indraget till- slutningsläge (fig. 6) samt eventuella, av ventilstångens (ll) läge oberoende, tryckbetingade deformeringstillstånd (fig. 7, 8, 9), och att det av skiljeväggen (8), ventilstången (ll) och l4 ventilstängningselementet (20) bestående aggregatet är så för- spänt mot öppningsläget, att efter en förflyttning av ventil- stängningselementet (20) till lös beröring med sätet (22) endast en obetydlig tryckökning i inloppskammaren (l') är tillräcklig för att förflytta ventilstängningselementet till tillslutningsläget (fig. 5).

2. Apparat enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att ventilstängningselementet (20) är asymmetriskt deformerbart för intagande av tillslutningsläget, då ventilstången (ll) in- tar ett läge, i vilket vinkeln mellan dess längddimension och riktningen för förskjutningen i längdriktning skiljer sig från noll. i

3. , Apparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att ventilsätet utgöres av en upphöjning (22) med slutet förlopp.

4. -Apparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att ventilstången (ll) är försedd med ett anslag (ll'), som be- gränsar ventilstångens (ll) slaglängd i öppningsriktningen.

5. Apparat enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av handmanövrerbara organ förbundna med nämnda aggregat (8, ll, 20) för att göra aggregatet overksamt för bibehållande av ven- tilskivan i öppningsläget oberoende av trycket i inloppskamma- ren.

6. Apparat enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att ventilstången (ll) har ett från huset på avstånd från ventil- inloppet utskjutande ändparti (ll"L som är tillgängligt för handmanövrering av ventilstängningselementet (20) oberoende av trycket i inloppskammaren.

7. Apparat enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att skiljeväggen (8) innefattar en styv centralplatta (8') och en omgivande elastisk del (9), varvid ventilstången (ll) är fast- satt vid den styva centralplattan (8').

8. Apparat enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att förspänningen för nämnda aggregat (8, ll, 20) består av en fjäder (14), som är anordnad i huset (1), företrädesvis en tryckfjäder som är i ingrepp med skiljeväggens (8) central- platta (8') och som har mjuka fjädringsegenskaper.