SE431071B - Verktyg for spanavskiljande bearbetning av insidan pa ett arbetsstycke - Google Patents

Description

7714877-s från eggen och skär insatsen mellan de motsatta kantsidorna, varvid sidan bildar spetsig.vinkel mot bottensidan resp. översidan och skär- delen skjuterzfizfrån den ena ändsidan en sträcka, som är mindre än avståndet mellan de motsatta ändsidorna och sidan ligger i ett tred- je plan tvärs mot de båda första och andra planen så att det skär det första planet på ett första avstånd från den ena kantsidan och det andra planet på ett andra avstånd från samma kantsida, varvid det första avståndet är skilt från det andra avståndet.

Det är underförstått att insatsens skär kan ha olika former för användning vid olika skäroperationer. Enligt en utföringsform av uppfinningen har skäret en ändskäregg och en sidoskäregg, som bil- dar rät vinkel med varandra och som möjliggör utskärningen av en in- re periferiell ränna med rektangulär tvärsektion. Vid en annan utfö- ringsform av uppfinningen har sidoskäreggen en positiv spånvinkel, som medger användningen för utföranden av inre;borrningsoperationer.

I en ytterligare utföringsform är skäret försett med ett par skäreg- gar, som möts i en spetsig vinkel, så att verktyget kan användas för skärning av inre gängor. 7 Uppfinningen avser företrädesvis ett metallskärverktyg inne- fattande en verktygshållare och en skärinsats, som är insättbar i en urtagning i den yttre delen av verktygshållaren, varvid ett fäst- organ på ena änden har ett huvud, som ingår i en urtagning i insat- sens sida för att pressa insatsens bottenyta mot bottenytan av urtag- ningen i verktygshållaren och insatsens ena sidoyta mot en sidoyta av urtagningen i verktygshållaren. 7 ' Uppfinningen avser även en ny och förbättrad anordning för bortskärning av metall från ett arbetsstycke, varvid anordningen innefattar en skärinsats med en kropp, som ingår i en urtagning i en verktygshållare och ett relativt litet skärhuvud, som sträcker sig utåt från insatsens kropp och är försedd med en egg för utskär- ning av metall från arbetsstycket.

Uppfinningen beskrives närmare i det följande med hänvis- ning till bifogade ritning.

Fig 1 visar delvis i sektion ett skärverktyg enligt uppfin- ningen och åskådliggör hur verktyget användes för utformning av ett spår inuti ett arbetsstycke.

Fig 2 visar en verktygshållare och en däri fäst skärinsats enligt uppfinningen i sidovy, sedd från linjen 2-2 i fig 1. Fig. 2A är enldetaljvy av fästskruven enligt fig. 2. Fig 3 är en änd- vy sedd från linjen 3-3 i fig 1 av skärverktyget under utskärning av 7714-877-3 3 metall från insidan av en öppning i arbetsstycket. Fig 4 är en ändvy av skärverktygen med skärinsatsen och dess fästskruv borttagna för vi- sande av verktygshâllarens konstruktion. Fig 5 är en planvy av verk- tygshållarens ändyta med urtagningen för skärinsatsen. Fig 6 är en vy i större skala av insatsenfinligt fig 2 skild från verktygshålla- ren. Fig 7 är en vy i ett plan parallellt med toppytan av insatsen sedd från linjen 7-7 i fig 6. Fig 8 är en topp-planvy, i huvudsak sedd från linjen 8-8 i fig 6, av skärinsatsen. Fig 9 är en vy i ett plan parallellt med en sidoyta av insatsen, sedd från linjen 9-9 i fig 6. Fig 10 är en sidovy sedd från linjen 10-10 i fig 6 av en skärin- sats enligt uppfinningen. Fig 11 är en del av en sidovy i huvudsak lik- nande fig 3 av en utföringsform av en skärinsats avsedd från utförande av borrningsoperationer. Fig 12 är en partiell sidovy, liknande fik 11, av en utföringsform av en skärinsats för skärning av gängor.

En utföringsform av ett skärverktyg 10 enligt uppfinningen visas i fig 1 och 2 och innefattar en långsträckt verktygshållare 12 med ett yttre ändparti 14, på vilket en insats, t.ex. ett karbidskär 16 är mon- terat. Insatsen 16 enligt denna utföringsform är avsedd för skärning av spår 18 (fig 1 och 2) i en cylindrisk urtagning 20 i ett roterande arbetsstycke 22. Insatsen 16 är fasthållen mot rörelse relativt verk- tygshållaren 12 under skäroperationen medelst en fästskruv 24.

Insatsen 16 enligt uppfinningen har ett relativt litet skärhuvud 28 med underskuren skäregg, som sträcker sig ut från en i ett stycke med denna formad insatskropp 50 (se fig 6-10). Insatskroppen 50 är insatt i en urtagning 34 (fig 2-5) i den yttre änden 14 av verktygs- hàllaren 12. Urtagningen 34 (Pig 4 och 5) har en flat bottenyta 58, som sträcker sig i rät vinkel till den längsgående mittaxeln 40 (fig 2) av verktygshällaren 12. Den flata bottenytan 38 av urtagningen skulle kunna sträcka sig i många olika vinklar relativt den längsgående mittaxeln 40, men i det visade exemplet bildar urtagningens bottenyta 58 en vinkel av omkring 45° med verktygshållarens mittaxel 40.

Bottenytan 58 av verktygshållarens urtagning 34 genomgâs av ett gängat hål 44 (se fig 2), vars axel sträcker sig vinkelrätt mot den plana bottenytan 58 av urtagningen 54 och skär verktygshållarens 12 mittaxeln 40. Urtagningen 54 har en i huvudsak rak del 46 (fig 4 och 5) och en bågformig sidodel 48. Sidodelen 48 omges av en sig i längd- riktningen sträckande ändvägg 50, som skjuter ut vinkelrätt från bot- tenytan 58 och bildar en sätesyta för fästskruvens 24 yttre ände eller huvud 54 (fig 2 och 3). Ändväggen 50 har en bágformig inneryta 51 (se fig 2-4) som passar mot skruvens 24 huvud 54 och stöder skruven 7714877-3 4 u 'mot utböjning åt sidan. Skruvhuvudet 54 har alltså en cylindrisk sidoyta 52 (fig 2A) som har samma krökning som ändväggens yta 51 och anligger mot denna.

Medelst fästskruven 24 pressas insatsen 16 mot det nedre inre hörnet av urtagningen 38 för att säkert fasthålla insatsen mot rö- relse relativt verktygshållaren 12. Fästskruvens 24 huvud 54 sträc- ker sig in i den öppna sidan 56 av en urtagning 58 (fig 7) i den ena sidan av insatsen 16. Urtagningens lutande sida 60 bildar en spet- sig vinkel med botten- och sidoytorna 38 resp 63 av verktygshållarens urtagning 34 (fig 2). Den flata bottenytan 38 och sidoytan 63 av verktygshållarens urtagning 34 bilda räta vinklar med varandra för att bilda det nedre inre hörnet av urtagningen 34. Eftersom den lu- tande sidoytan 60 av insatsens urtagning 58 lutar bort från hörnet mellan verktygshållareurtagningens 34 botten- och sidoytor 38 resp 63, kommer det av fästskruvens 24 huvud 54 mot den lutande ytan 60 av insatsens urtagning 58 utövade trycket att ha en komposant, som är riktad mot sidoytan 63 och en komposant, som är riktad mot botten- ytan 38 av verktygshâllarens urtagning 34. Dessa tryckkomposanter trycka insatsen 16 fast mot hörnet av verktygshållarens urtagning.

Den koniska ytan 59 av fästskruvens 24 huvud 54 (fig 2A) sam- verkar med motstående sidopartier 66a, 68a av sidodelarna 66 och 68 av den lutande ytan 60 (fig 7). Krökningsradien av det bågformiga mittpartiet 72 av urtagningen 58 är sådan, att den krökta ytan 64 av skruvhuvudet 54 endast samverkar med sidopartierna 66a och 68a av ytan 60 på avstånd från mittpartiet 72. Ytan 60 lutar från in- satskroppens 30 flata toppyta 74 till dess flata bottenyta 76 (se fig 9) i riktning bort från den motstående sidan 78 (fig 6) av in- satskroppen. Insatsens 16 topp- och bottenytor 74 och 76 är sinse- mellan parallella. Insatskroppens 30 ena sidoyta 78 är parallell med en motstâende sidoyta 86 och vinkelrät mot topp- och bottenytor 74 resp 76.

Insatsen 16 kvarhålles mot rörelse relativt änden av verktygs- hållaren 12 genom anliggning av insatskroppens 30 botten- och sido- ytor 76 resp 78 mot verktygshållareurtagningens 34 botten- och sido- ytor 38 resp 63. Insatsens 16 flata botten- och sidoytor 38 resp 63 pressas mot de flata botten- och sidoytorna 38 resp 63 av verktygs- hållarens urtagning 34. Under en skäroperation åstadkomma de mot skïreggen 28 av insatsen genom arbetsstyckets'22 rotation i pilens riktning enligt fig 3 en hård anpressning av insatsen 16 mot botten- och sidoytorna 38 och 63 av verktygshållarens urtagning. Anliggningen -av fästskruvens 771487743 5 24 huvud 54 mot ytområdena 66a och 6Ca Pvarhåller insatsen i fast anliggning mot botten och sidoytorna 36 retp 63 av verktygshållarens urtagning 34.

Det bör observeras, att sidoytorna 63 och G8 av verktygshålla- rens urtagning 54 står vinkelrätt mot urtagningens bottenyta 38 (se fig 4 och 5). Analogt sträcker sig sidoytorna 78 och S6 av in- satskroppen 50 vinkelrätt mot topp- och bottenytorna 74, 76 av in- satskroppen 30. lnsatskroppen 50 har också två parallella ändytor 100 och 102, som är vinkelräta mot topp- och bottenytorna 74 och 76 och mot sidoytorna 78 och 86.

Det relativt smala skärhuvudet 28 av den massiva karbidinsatsen 16 är utformat i ett stycke med insatsens relativt stora, rektangulära kropp 30. Insatskroppen 30 uppbär endast den inre änden av skärhuvudet 28, varför detta är fribärande (fig 1 och 3), vilket gör det möjligt för den fribärande yttre änden av skärhuvudet 28 att angripa innersi- dan av arbetsstycket 22 på sätt som framgår av fig 3.

Skärhuvudet 28 har en plan frontyta 104, som ligger i ett genom verktygshâllarens 12 mittaxel 40 gående plan (fig 2) när insatsen är fastklämd medelst skruven 24. Insatsen 30 är av den typ, som an- vändes för utarbetande av ett spår 18 i arbetsstycket 22 och uppvisar en skäregg 108 (fig 8) på den ledande sidan av ytan 104 och en sido- skäregg 110, som förlöper vinkelrätt mot skäreggen 108 och som är an- En bakkant 112 av front- ytan 104 ligger motsatt ändskäreggen 108 och sträcker sig parallellt med denna och vinkelrätt mot sidoskäreggen 110. Frontytan 104 har en störs- ta bredd mellan eggarna 108 och 112 som är mindre än avståndet mellan sidoytorna 78 och 86 av insatskroppen 30. Frontytan 104 har en största längd mellan kroppen och eggen 110, som är mindre än avståndet mellan kroppens 30 ändytor 100 och 102.

Två parallella kanter 114 och 116 (fig 6) bildas på motsatta sidor av frontytan 104. Kanten 114 bildas mellan en flat sidoyta 118 (fig 6, 7) och frontytan 104. Kanten 114 utgår från insatskroppen 30 vid dess toppyta 74. Kanten 116 bildas mellan en flat sidoyta 120 (fig 6 och 9) och frontytan 104. Kanten 116 möter insatskroppen 30 i en punkt mellan topp- och bottenytorna 74 och 76. Sidoytorna 118 och 120 är ordnad vid den yttersta änden av frontytan 104. svagt konvergerande mot varandra, så att vinkeln mellan sidoytorna 118 och 120 och toppytan 104 är något mindre än 900.

Ett tredje utskjutande kant 124 sträcker sig vinkelrätt mot kan- terna 114 och 116. Kanten 124 bildas av skärningslinjen mellan en flat ändyta 126 och frontytan 104 (fig 6 och 10 ). Kanten 104 sträcker sig 7714s77-z 6 ~me1lan de båda kanterna 114 och 116. Kanterna 114, 116 är parallella sinsemellan och sträcka sig från sidoskäreggen 110 till änden 100 av insatskroppen 30.

Skärhuvudets 28 frontyta 104 sträcker sig vinkelrätt mot den yta av arbetsstycket 22, i vilken skäreggarna 108 och 110 angripa arbets- stycket. Frontytan 104 är dessutom anordnad i ett plan, som går genom arbetsstyckets 22 rotationsaxel. Frontytan 104 bildar således en spet- sig vinkel med insatskroppens 30 topp- och bottenytor 74 resp 76.7 Den spetsiga vinkeln mellan frontytan 104 och insatsens topp- och botten- ytor 76 resp 78 kan ges mellan vitt skilda gränser varierande värden.

I den på ritningen visade utföringsformen bildar frontytan 104 en vin- kel av ca 450 med topp- och bottenytorna 76 resp 78.

Skärhuvudets 28 frontyta 104 skär en yta 126 (fig 8)»på insatsen 30 på ett ställe, som ligger inåt från insatsens ändyta 100. Genom att på dettasätt förlänga frontytan 104 mot det inre av insatskroppen 30 bildas ett utrymme för spånen, som skäras bort från arbetsstycket under en skäroperation. Den lutande ytan 126 bildar en vinkel med verk- tygshållarens 12 mittaxel 40 för att leda spånen mot verktygshållarens 12 ledande ände (fig 1) där det finns ett lämpligt mellanrum för av- lägsnande av spânen från bearbetningsstället.

Eftersom frontytan 104 ligger i ett plan, som går genom verktygs- hållarens 12 mittaxel 40, ligger båda skäreggarna 108 och 110 i ett ge- nom verktygshållarens 12 mittaxel 40 gående plan. När skäreggen 108 skall skärpas, slipas metall bort på sidoytan 118. Analogt, när skär- eggen 110 skall skärpas, slipas metall bort från ändytan 126. På detta sätt blir det möjligt att skärpa insatsens 16 båda skäreggar utan förskjutning av skäreggen ur det genom verktygshållarens 14 mittaxel 40 gående planet.

Skärhuvudet 28 sträcker sig utåt från insatskroppen 30 och har undre sidoytor 134 och 136 (fig 6), som bildar en räflvinkel med var- andra och ligga i förlängningen av insatskroppens 30 botten- och sido- ytor 76 resp 78. Sålunda är insatskroppens sidoyta 78 förlängd utåt för att bilda skärhuvudets 28 sidoyta 136 i insatskroppens förlängning (fig 10). På liknande sätt bildar den undre sidoytan 134 en förläng- ning av insatskroppens 30 bottenyta 76. I En flat bottenyta 138 (fig 6 och 10) sträcker sig genom hela läng- den av skärhuvudet 28 och insatskroppen 30. Den flata bottenytan 138 skär insatskroppens 30 bottenyta 76 och sidoyta 78 och skärhuvudets 28 två undre sidoytor 134 och 136. Genom att anordna bottenytan 138 upp- visar insatsen 16 inte något skarpt hörn där insatsen anligger mot bot- 7714877-3 7 tenytan 38 och sidoytan 63 av verktygshållarens urtagning 34. Om ur- tagningens 34 bottenyta 38 och sidoyta 63 inte bilda exakt samma vin- kel som insatskroppens bottenyta 76 och sidoyta 78, kan därför insats- kroppens botten- och sidoytor fortfarande anligga mot urtagningens bot- ten- och sidoytor utan att bilda linjekontakt, vilket skulle ske vid frånvaro av den flata bottenytan 138.

För att insatsen 16 skall kunna användas för att skära relativt djupa spår, för att från innersidan av arbetsstycket utskurna spàn skull kunna avldgsnas från bearbetnlngsstället och för stl åstadkomma ett relativt starkt stöd för insatsen16,ïmr det yttre ändpartiet 14 av verktygshàllaren 12 en vertikal höjd (se fig 3) som är större än dess horisontala bredd. Den relativt stora höjden av verktygshållarens o yttre parti 14 ger en relativt stor metallmassa till stöd för stödväg- gen 139 (fig 3), som ligger omedelbart under insatsen 16, så att denna stödvägg kan motstå de nedåtriktade krafterna, som överföras från in- satsen till verktygshållaren. För att underlätta spanens bortförande från stället i spåret 18, där denna bearbetas, uppvisar verktygshålla- rens 12 yttre ändparti 14 två bågformiga sidoytor 140 och 141, som möts spetsbågformigt i en övre kam 142 och en undre kam 143.

För att åstadkomma den minskade horisontala bredden av verktygshål- larens yttre ändparti 14, så att den sträcka med vilken skärhuvudet ES skjuter ut blir så stor som möjligt, bildas de bågformiga sidoytorna 140 och 141 i tvärsektion cirkelbågar med sina centra förskjutna från verktygshâllarens lO mittaxel 40. Sålunda är centrum för den bågfor- miga sidoytan 140 förskjutet åt höger (sett som i fig 3) från mittaxeln och den bågformiga sidoytan 141 har sitt centrum förskjutet åt vänster (sett som i fig 3) relativt verktygshàllarens mittaxel.

Eftersom de bágformiga ytorna 140 och 141 är skilda av ett relativt smalt horisontalt mellanrum (se fig 3 och 4), passerar spånen, som sku- rits ut från arbetsstycket 22, mellan verktygshållarens 10 ändparti 14 och arbetsstycket utan att klämmas mellan verktygshållaren och arbets- stycket. Den relativt ringa bredden av verktygshållarens 10 ändparti 14 gör det möjligt för skärhuvudet 28 att skjutautåt ett relativt stort stycke för utarbetning av relativt djupa spår. Förutom den relativt ringa bredden åstadkommer de bågformiga ytorna 140, 141 en relativt stor höjd av verktygshållarens ändparti. Denna relativt stora höjd eller vertikala dimension är nödvändig för att åstadkomma ett lämpligt stöd för insatsen 16. Stödväggen 139 för insatsen får härigenom en större tjocklek än vad den skulle fått, om ändpartiet 14 hade fått en cirkulär 7714877-5 8 'tvärsektion med en diameter, som är lika med avståndet mellan de båg- formiga ytorna 140, 141 mätt längs en linje, som går genom verktygs- hållarens mittaxel.

Verktygshållaren 12 har ett oylindriskt basparti 144, som är in- satt i en lämplig atödanordning. Baspartiet 144 och det yttre änd- partiet 14 av verktygshållaren 12 har en plan översida 145 (fig 2-4).

Denna yta samverkar med ställskruvar för fasthâllande av verktygs- hållaren 12 mot rörelse relativt dess stöd.

Vid den på ritningen visade utföringsformen är insatsen 16 avsedd för bearbetning av ett spår på innersidan av en öppning 20 i ett arbets- stycke 22. Insatsen enligt uppfinningen kan emellertid också vara ut- formad för utförande av en borrningsoperation, vid vilken en cylindrisk inre yta skäres ut i öppningen 20, eller av en gängningsoperation, vid vilken gängor formas på innersidan av öppningen 20. I enlighet härmed visas i fig 11 och 12 utföringsformer av uppfinningen, där skärhuvudet är utformat för en borrningsoperation (fig 11) resp en gängningsopera- tion (fig 12). Eftersom elementen i utföringsformerna enligt fig 11 och 12 är snarlika elementen i utföringsformerna enligt fig 1-10, an- vänds i de förra samma hänvisningsbeteckningar som i de senare med suffixet "a" för utföringsformen enligt fig 11 och suffixet "b" för utföringsformen enligt fig 12.

Skärhuvudet 28a (fig 11) till ett borrverktyg är försett med en skäregg 108a på den ledande sidan av frontytan 104a. Frontytan 140a, liksom frontytan 104 hos utföringsformen enligt fig 2, ligger i ett plan, som går genom mittaxeln av den tillhörande verktygshållaren.

Den kan emellertid vid behov också förses med en positiv radiell och axiell släppningsvinkel. Eftersom skärhuvudet 28a är avsedd för borrningsoperationer, sträcker sig sidoskäreggen 110a inte vinkel- rätt mot ändskäreggen 108a utan bildar en ändskärvinkel, så att vin- keln mellan sidoskäreggen 110a och ändskäreggen 108a är mindre än 900.

Detta gör det möjligt att med skärhuvudet 28a skära bort material med endast en spets eller näsa 146, som bildas vid skärningspunkten mellan sido- och ändskäreggarna 108a resp l10a 1 och för vidgning av en cy- lindrisk öppning i ett arbetsstycke på i och för sig välkänt sätt.

Skärhuvudet 28b (fig 12) hos ett gängverktyg är försett med två sidoskäreggar 148 och 150, som bilda en spetsig vinkel, som är lika med vinkeln mellan gängornas flanker. Sidoskäreggarna 148 och 150 är anordnade på motsatta sidor av en frontyta 104b, som ligger i ett plan, som går genom verktygshållarens mittaxel. Sidoskäreggarna 148 och 150 mötas i en näsa 146b. Vid utformningen av en gänga på inner- 7714877-3 9 'sidan av en öppning 1 ett arbetsstycke brukar insatsens skärhuvud 28b förskjutas fram och tillbaka tills gängen utformats till önskat djup.

Under denna upprepade rörelse formar skäreggarna 148, 150 flankerna i gängningen.

Av det föregående framgår, att uppfinningen avser en ny och för- bättrad verktygshållare 12, som används för fasthållande av en förbätt- rad skärinsats 16. Verktygshållaren 12 har en urtagning 34 i sin ytt- re ände för upptagning av insatsen 16. Enligt ett annat kännetecken av uppfinningen uppvisar insatsen 16 en öppen urtagning 58, i vilken huvudänden 54 av en fästskruv eller ett fästorgan 24 skjuter in för utövande av ett tryck mot en lutande yta av urtagningen. Detta tryck pressar en bottenyta 76 av insatskroppen-30 i hård anliggning mot bot- tenytan 38 av verktygshållarens 12 urtagning 34 och pressar en sidoyta 78 av insatsen 16 hårt an mot en sidoyta 63 av urtagningen i verktygs- hållaren. Fästskruvens huvudändparti 54 stödes lämpligen genom anligg- ning mot den bågformiga ytan 51 av verktygshållarens vägg 50.

Insatsen 16 innefattar en kropp 30 med parallella topp- och botten- ytor 74, 76. tt utskjutande skärhuvud 28 sträcker sig utåt från ena änden av insatskroppen 30. Skärhuvudet har en relativt liten största bredd, dvs en största bredd som är mindre än bredden vid toppytan och sträcker sig utåt från insatsens ände ett avstånd, som är mindre än längden av kroppen 30. En frontyta 104 av skärhuvudet sträcker sig i spetsig vinkel mot insatskroppens 30 topp- och bottenytar 74, 76.

Insatsens skärhuvud kan ha olika form för att möjliggöra dess användning för olika bearbetningsoperationer. Vid utföringsformen enligt fig 1-10 har skärhuvudet 16 änd- och sidoskäreggar 108 och 110, som sträcka sig 1 rät vinkel mot varandra för bearbetning av spår av rektangulär tvärsektion. Vid utföringsformen enligt fig 11 har sido- skäreggen 110a en positiv släppningsvinkel så att skärhuvudet 28a kan användas för borrningsoperationer. Vid utföringsformen enligt fig 12 är skärhuvudet 28b försett med sidoskäreggar 148 och 150, som möts i en spetsig vinkel, så att insatsen kan användas för gängskärningsopera- tioner.

Claims (7)

7714-877-5 f” gatentkrav

1. Verktyg för spånavskiljande bearbetning av insidan på ett arbetsstycke,innefattande en skärhållare med en hålighet för en insats, k ä n n e t e c k n a t av att insatsen (16) i ett första plan har en bottensida (76), anpassad att anligga mot hålighetens botten, i ett andra plan en från bottensidan (76) skild översida (74), ett par motsatta kantsidor (86) vilka förbinder bottensidan (76) och översidan (74), varav minst den ena kantsidan (86) är anpassad att anligga mot en sida i hålig- heten, ett par motsatta ändsidor (100, 102) vilka förbinder bottensidan (76) och översidan (74) vid de motsatta ändarna av kantsidorna (86), samt en från den ena ändsidan (100) utskju- . tande skärdel (28) med en egg (110) anordnad att skära metall- spån från arbetsstycket samt en sida (104), vilken sträcker sig från eggen (110) och skär insatsen mellan de motsatta kant- sidorna, varvid sidan (104) bildar spetsig vinkel mot botten- sidan (76) resp. översidan Ü4) och skärdelen (28) skjuter ut från den ena ändsidan (100) en sträcka, som är mindre än av- ståndet mellan de motsatta ändsidorna (100, 102) och sidan (104) ligger i ett tredje plan tvärs mot de båda första och andra planen så att det skär det första planet på ett första .avstånd från den ena kantsidan (86) och det andra planet på ett andra avstånd från samma kantsída (86), varvid det första avståndet är skilt från det andra avståndet.

2. Verktyg enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att skärdelen (28) har ett par motsatta sidoytor (118, 120), vilka skär sidorna så att de bildar ett par tvärledes mot den ena ändsidan (100) utskjutande hörn.

3. Verktyg enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att minst ett av hörnen skär den ena ändsidan mellan det första och det andra planet.

4. Verktyg enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att hörnens spetsar är belägna i det andra planet. /l

5. Verktyg enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att skërdelen uppvisar ett par bottenytor, vilka sträcker sig tvärledes mot varandra och mot sidan.

6. Verktyg enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att den ena bottenytan ligger i det första planet och att den andra bottenytan ligger i samma plan som den ena av insatscns kantsidor.

7. Verktyg enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att den ena kantsidan uppvisar en hålighet, vars yta skär över- sidan och mynnar i riktning från den andra kantsídan, samt att hâlighetens yta innefattar tvâ från varandra utåt diver- oerande randytor (60). 7714877-3