SE425613B - Temperaturstyrd kopplingsmekanism - Google Patents

Description

l0 15 20 25' 30 35 407 7804744-6 i anslutning till värmeväklaranordningen, vilka slutare kan öppna eller sluta i beroende av temperatur. Det har med de enklare an- ordningarna, vilka är kända såsom till-från-anordningar, visat sig att den plötsliga ändringen i inkoppling eller urkoppling hos an- ordningen medför en plötslig effektförlust eller effektvinst i motorn, vilken kan medföra svårigheter för fordonsföraren. I ett försök att åstadkomma anordningar, som inte tillåter plötsliga ändringar i effektförlust erhålles relativt komplicerade konstruk- tioner, vilka är dyrbara att tillverka. 7 Enligt uppfinningen âstadkommes en fluidumpåverkad mekanism för att styra inkoppling av drivanordningen till exempelvis en fordonsfläkt i beroende av temperatur, varvid mekanismen är avse- värt förenklad relativt tidigare kända konstruktioner, som ger kontinuerligt varierbar drivning åt exempelvis en fläkt i beroen- de av temperatur. Konstruktionen enligt uppfinningen innefattar en förenklad fluidumkrets, som är kopplad till motorns oljemat- ningsledning. Fluidumkretsen innefattar en öppning, som säkerstäl- ler rätt trycknivå för påverkan av friktionskopplingen i driv- mekanismen och utnyttjar dessutom en unik ventilmekanism för att arbeta i beroende av drivmotortemperaturen, vilket kommer att andra överföringen av motorns oljetryck till en av tvâ fluidumkanaler till mekanismen, varigenom en av kanalerna alternativt verkar så- n som en returledning och en annan alternativt verkar såsom en tryck- överföringsledning och varigenom endast tvâ kanaler erfordras för att åstadkomma fluidumåterföring från anordningen, för att mata smörjmedelfluidum till anordningens roterande delar och för att överföra trycket_för påverkan av kopplingen i drivmekanismen.

Uppfinningen beskrives närmare nedan under hänvisning till de bifogade ritningarna.

Figur l visar en sektionsvy genom en drivmekanism, som är utformad enligt uppfinningens principer.

Figur 2 visar en sektionsvy, som är tagen utmed linjerna 2-2 i figur l. ' _ Figur 3 visar ett schema för ett styrventilarrangemang för mekanismen enligt figur l.

F Figur 4 visar en vy uppifrån av en regulatorventilkonstruk- tion, viiken i g Figur 5 i figur 4.

Figur 6 användes i mekanismen enligt figur l. visar en sektionsvy, som är tagen utmed linjerna 5-5 visar en sektionsvy av en föredragen form av styr- 10 15 20 25 30 35 40 7804744-6 venti1 för mekanismen en1igt figur 1.

Figur 7 visar en sektionsvy, som är tagen utmed 1injerna 7-7 i figur 6.

Figur 8 visar en sektionsvy, som är tagen utmed 1injerna 8-8 i figur 6.

Figur 9 visar en sektionsvy, som är tagen utmed 1injerna 9-9 i figur 6.

Figur 10 visar en sektionsvy, som är tagen utmed 1injerna 10-10 i figur 6.

I figur 1 åskåd1igqöres en drivmekanism 10, vi1ken arbetar för att drivbart ans1uta ett roterbart ingångse1ement e11er en drivskiva 12 samt ett roterbart utgångse1ement e11er ett nav 14.

Såsom visas är mekanismen 10 specie11t 1ämp1ig för att driva ett fordonsti11behör, t ex en ky1f1äkt, och vid en dy1ik konstruktion är navet 14 kopp1at ti11 f1äkten för att driva denna.

Ett stationärt fäste e11er e1ement 16 är kopp1at ti11 en for- donsmotor, i vi1ken mekanismen 10 är monterad. En stationär axe1 18 är monterad i fästet 16 och på axe1n är mekanismen 10 vridbart monterad. E1ementet 12 är roterbart monterat på axe1n 18 mede1st ett ku11ager 19. E1ementet 12 har en kavitet 20, i vi1ken mekanismen 10 är anordnad.

Icke roterbart monterat på axe1n 18 är ett cy1indere1ement 21, som innefattar en stationär de1 av ett påverkningsorgan 22 för mekanismen 10. Inuti e1ementet 21 finns ett ko1ve1ement 24, som kan g1ida i en ringformig urborrning i e1ementet 21 för att ti11- sammans med detta bi1da en f1uidumkammare 26. Ett axie11t för1öpan~ de nav 28 är anordnat på e1ementet 21.

Mekanismen 10 innefattar en friktions1ame11kopp1ing 30, som är försedd med ett f1erta1 friktions1ame11er 32, som är kopp1ade ti11 sp1ines 34, fastsatta vid det roterbara e1ementet e11er driv- skivan 12. Ett f1erta1 1ame11er 36, som är ans1utna ti11 sp1ines 38 på kopp1ingsnavet 40, är anordnade me11an skivorna 02. Navet 40 är försett med en radie11t för1öpande f1äns 42, som är drivbart kopp1ad ti11 f1äktnavet e11er utgångse1ementet 14. Ett ku11ager 44 är anordnat me11an e1ementet 12 och navet 14 för att ti11åta re1ativ vridning däreme11an. Kopp1ingen 30 innefattar vidare en tryckp1atta 50. Pâverkningsorganets ko1v 24 är förf1yttbar åt höger, sett i figur 1, för att förf1ytta trumman 40 och därigenom tryckp1attan 50 och för att trycka samman friktions1ame11erna för inkopp1ing av kopp1ingen. Ett roterbart axia11ager 52 är monterat 10 15 20 25 30 35' 40 7804744-6 4 me11an påverkningsorganets ko1ve1ement 24 och ïrYEkp1attan š0;H eftersom e1ementet 24 är stationärt och trumman 40 och tryckp1at~ tan 50 roterar. En vågfjäder 54 är monterad på navet 14 i ingrepp med trumman 40. En hå11are 56, som innefattar en snäppring, är fäst på trumman 40 för att hå11a ïagret 52 på plats och åstadkomma en reaktionsyta för fjädern 54, viïken tjänar såsom en returfjäder för navet 40.

Såsom visas i figurerna 1 och 2 är ett par pitot-rör 60 monte- rade i cy1indere1ementets 20 nav och nämnda rör är avsedda att upp- sam1a o1ja i kaviteten 20 och att mata densamma ti11 ett spår 61 i navet 28, varvid röret så1unda verkar såsom en o1jereturanord- ning. 2 Navet 14 är roterbart monterat på axe1n 18 mede1st ru11ager 62 och 64. Navet 14 har en axie11t för1öpande de1 66, som är för- sedd med sp1ines 68, som är koppïade ti11 kopp1ingsnavet 40. g En fluidumkrets är anordnad att driva kopp1ingen 30. När an- ordningen 10 ska11 användas såsom en drivansïutning för ett fordons- ti11behör är den anordnade f1uidumkretsen avsedd att användas ti11- sammans med motorns o1jeframmatning såsom tryckkä11a. Såsom framgår av figur 3 innefattar fiuidumkretsen 70 en sump 72, en termosta- tiskt venti1 74 samt 1edningar 76 och 78, som hopkopp1ar venti1en 74 och mekanismen 10. En 1edning 77 ans1uter venti1en 74 ti11 sum- pen 72 och en 1edning 79 ans1uter venti1en 74 ti11 motorns smörj- oïjekrets. ' En1igt figur 1 âskåd1iggöres 1edningarna 78 och 76 inuti axe1n 18. Ledningarna 78 och 76 är ans1utna ti11 tvâ backventi1er 80 respektive 82. Ventiïerna 80 och 82 åskâd1iggöres närmare i deta1j i figur 4 men har genere11t formen av backventi1er, som ti11åter strömning i endast en riktning.

En f1uidumutmatnings- och smörjkana1 84 är anordnad i axe1n 18 och en tvärkana1 86 finns ocksâ, vi1ken hopkopp1ar 1edningarna 76, 78 och 84. Venti1erna 80 och 82 är monterade inuti bearbetade säten 90 och 91 i axe1n 18. En f1uidumkana1 92 är anordnad i ele- mentet 21 och ans1uten ti11 f1uidumkammaren 26 för påverknings- organet 22. En1igt figur 2 är en kana1 98 anordnad i axe1n 18 och korsar kanaïen 78 nära venti1ens 80 bas. Kana1en 98 innefat- tar en öppning 93 och är p1acerad för att vara i kontakt med kana- 1en 92, så att den iämpar sig för trycköverföring ti11 kammaren 26 för påverkningsorganet 22.

En tryckregu1ator e11er en reducerventi1 100 är anordnad i 10 15 20 25 30 35 40 7804744-6 5 kana1en 86 och innefattar en venti1kropp 102 och en fjäder 104.

Fjädern 104 gör ingrepp med kroppen 102 och venti1ens82 bas och pressar kroppen 102 mot dess övre 1äge, såsom visas i figur 1.

Varje venti1 80 och 82 innefattar ett hus 110 samt en ko1vpropp 112.

När venti1erna 80 och 82 är anordnade på p1ats i axe1n 18 ti11åter de f1uidumströmning från axe1ns yttre omkrets, vid området för sä- tet 90, mot dess inre omkrets under det att f1uidumströmning från den inre omkretsen och mot den yttre omkretsen spärras. Då det gä11er venti1eh 80 kan tryckf1uidum i 1edningen 78 exempe1vis inte strömma från venti1ens 80 bas och utåt mot spåret 61 och detsamma gä11er med tryckf1uidum i 1edningen 76. Tryckf1uidum i säteskavi- teterna 90 och 91 kan eme11ertid strömma från spåret 61 genom en- dera av venti1erna 80 och 82 ti11 kana1en 78 e11er 76, beroende på förhå11andet. En ytteriigare deta1j avseende venti1erna 80 och 82 åskåd1iggöres i figur 6.

I figurerna 4 och 5 visas konstruktionen av venti1erna 80 och 82 närmare i deta1j. Ett p1åthus 110 är anordnat, vi1ket är cirke1- formigt och krympt runt en propp 112. Proppen 112 har en stor centra1 port 113, som kommer att ti11åta strömning av f1uidum.

Huset 110 har tre ben 114, vi1ka är bi1dade genom tre öppningar 115. öppningarna 115 kommer också att ti11åta strömning av f1uidum ti11 venti1ens 80 centra1a område. Ett cirke1formigt tätningse1e- ment 116 är anpassat ti11 husets 110 inre diameter. En fjäder 117 sträcker sig me11an husets 110 ändde1 118 och tätningse1ementet 116. Med förde1 är tätningse1ementet 116 bi1dat av ett icke-meta1- 1iskt fibermateria1, som kan göra tätande ingrepp med proppen 112.

Om f1uidumtrycket i porten 113 är högre än fjäderns 117 kraft mot e1ementet 116 kommer, såsom torde vara uppenbart, e1ementet 116 att förfiytta sig uppåt och ti11åta strömning av tryckf1uidum ti11 venti1ens 80 mitt, varifrån f1uidet kan strömma ut genom öppningarna 115. Om eme11ertid trycket vid venti1ens centra1a om- råde p1us fjäderkraften är större än den tryckkraft, som utövas på e1ementet 116 genom tryck vid porten 113 kommer tätningse1emen- tet 116 ti11 an1iggning vid proppen 112, varvid f1uidumströmning från venti1ens 80 centra1a område och ut genom porten 113 förhind- ras.

Venti1en 80 är så1unda en envägs- e11er backventi1, vi1ken även kan tjäna såsom en tryckreduceringsventi1.

I figur 3 åskåd1iggöres också schematiskt den termostatiska venti1en 74 såsom en venti1 med 1äqen 120 och 122. Vid 1äget 120 l0 l5 -20 25 30 oss _40 7304744-ei_ 6 kommer ventilen 74 att koppla motorns smörjolja till ledningen 78 och att koppla ledningen 76 till returledningen 77 till sumpen 72.

När ventilen 74 befinner sig i läge l22 kommer den att överföra s motorns smörjoljetryck i ledningen 79 till ledningen 76 och att koppla ledningen 78 till returledningen 77 till sumpen 72. Venti- len 74 är exempelvis ansluten till huset 124 för motortermostaten, som kommer att innehålla motorns kylmedel. ventilen 74 innefattar ett temperaturkänsligt element eller ett påverkningsorgan l26, som kommer att vara i kontakt med motorns kylmedel. Vehtilen 74 arbetar sålunda för att vara i läge l20, när motorn är varm, och i läge 122, när motorn är kall. Detta arbetssätt kommer att förklaras närmare nedan. 2 4 Mekanismens 10 drift åskâdliggöres exempelvis såsom verksam för att styra in- och urkoppling för drivning av en motors kylfläkt.

Dylik styrning önskas eftersom kylfläktens drivning inte erfordras, när motortemperaturen håller sig under en förutbestämd maximinivâ, soch bränsleekonomin och bullernivåerna förbättras, då fläkten inte drives, eftersom en väsentlig del av motoreffekten erfordras för att driva fläktmekanismen. När motorn är kall kommer, såsom för- klarats ovan, ventilen 74 att befinna sig i läge för koppling av motorns smörjolja till ledningen 76. Smörjoljan i ledningen 76 kom- mer att strömma till kanalerna 86 och 84 och ut genom kanalerna 85 för smörjning av kopplingen 30 och andra roterande delar. Pitot- rörmekanismen 60 uppsamlar fluidum i kaviteten 20, vilket fluidum matats genom den just beskrivna smörjmedelkretsen, och återför det uppsamlade fluidet till spåret 61. Tryckfluidum i spåret 6l kan, såsom förklarats ovan, strömma genom backventilen 80, till kanalen 78 och från nämnda kanal tillbaka till fluidumsumpen via ledningen 77. När motorn är kall är ventilen 74 sålunda i läge l22, varvid kammaren 26 är kopplad till oljeströmning från pitot-rören 60, vilket inte är tillräckligt för att övervinna vågfjäderns 54 kraft, och kopplingen är urkopplad. En verksam smörjoljekrets från motorns oljekrets kommer att frammata smörjmedelfluidum till mekanismens l0 roterande delar.

När motortemperaturen når det förutbestämda maximivärdet kommer emellertid elementet l26 att förflytta ventilen 72 till läge l20. När ventilen 74 intar läge 120 kommer trycket i smörj- medelledningen 79 att överföras till kanalen 78. Tryckfluidet kom- mer att strömma till kanalens 78 ände nära ventilens 80 bas, vari- från fluidet kommer att strömma genom kanalen 98 och kanalen 92 10 w-~ 20 25 30 35 40 7804744-6 7 till kammaren 26 för påverkningsorganet 22. Beroende på det för- hållandet, att öppningen 93 är anordnad i kanalen 98, kommer tryck- uppbyggandet i kammaren 26 att bli långsammare eller att fördröjas, beroende på öppningens 93 storlek och trycket i ledningen 78. Med ett långsamt tryckuppbyggande i kammaren 26 kommer emellertid kolv- elementet 24 att förflytta sig åt höger och att långsamt flytta tryckplattan 50 för ingrepp med lamellerna 32 och 36 för långsamt ingrepp med kopplingen 30, varvid drivning av navet l4 och den där- till kopplade fläkten erhålles. Trycket i ledningen 78 verkar, så- som torde vara uppenbart, på ventilens l00 kropp l02, vilken för- flyttas nedåt mot fjäderns l04 kraft, och beroende på fjäderns l04 storlek kommer sålunda ett förutbestämt maximitryck att erhållas i kanalen 78 och i påverkningsorganet 22. Eftersom ventilproppen l02 förflyttar sig nedåt, när fjäderns l04 inställning överskrides, kommer tryck att överföras till kanalen 84 för åstadkommande av smörjmedelströmning för kopplingen 30. Kopplingen 30 inkopplas så- lunda långsamt för drivning av fordonets fläkt för avkylning av motorn i beroende av att en förutbestämd maximitemperatur över- skrides, vilken temperatur avkännes av ventilens 74 element l26.

Vid den tidpunkt, då kopplingen inkopplas, verkar nu kanalen 76 såsom en returfluidumkanal, eftersom fluidum kommer att upptagas av pitot-mekanismen 60 och strömma till spåret 6l och säteskavite- ten 90 och genom ventilen 82 till returtryckledningen 76. Eftersom kroppen l02 har förflyttat sig nedåt kan fluidum inte strömma från kanalen 76 till kanalen 84. Om ventilkroppen l02 råkar befinna sig i sitt övre läge, vilket kan hända om trycket av något skäl skulle sjunka i kanalen 78, kommer det i kaviteten 20 genom pitot- rören 60 uppsamlade fluidet att matas genom kanalen 86 och kanalen 84 från området vid kanalens 76 ände, såsom beskrivits med avseen- de på ventilens 74 läge l22, för säkerställande av lagrens smörj- ning.

Vid ovanstående beskrivning har ventilen 74, som är tempera- turkänslig, beskrivits schematiskt. Det torde vara uppenbart för fackmannen att flera lösningar står till buds för att erhålla en ventil med den ovan beskrivna funktionen att överföra motorns smörjoljetryck i ledningen 79 till en av ledningarna 78 och 76 ooh att alternativt ansluta ledningen 77 och sumpen 72 till en av ledningarna 76 och 78. I figur 6 åskådliggöres en föredragen ut- föringsform av ventilen 74 i detalj. Ventilen 74 innefattar ett ventilhus 150 med en urborrning l52 samt en mindre urborrning l54. w- 15 20 25 30 35 40 7804744'6 8 I urborrningen 152 kan en ihå1ig ko1v 156, som är försedd med områden 158 och 160, g1ida. En fjäder 162 är anordnad i ko1ven 156 och gör kontakt med husets 150 ände och pressar venti1ko1ven 156 åt vänster. c Såsom ovan beskrivits är en temperaturkäns1ig motor 126 fast- satt på huset 150 och motorn är så monterad på huset 150, att den exponeras för motorns smörjmede1 i huset 124. En stång 164 är fast- satt pâ motorn 126 och förf1yttas av nämnda motor. I urborrningen 154 är en returfjäder 166 för stången 164 monterad och fjädern har tendens att återföra stången 164 åt vänster, sett i figur 6. Stången 164 gör kontakt med en backventi1 168, som är.monterad i urborr- ningen 152, vars funktion kommer att beskrivas senare. Venti1en 74 är försedd med en serie portar, som kommer att beskrivas, och inne- ,fattar vidare en horisonte11 kana1 170, som är ans1uten ti11 en kam- mare 172 vid den vänstra änden av venti1en och ti11 en ytter1igare kammare 174 vid venti1ens motsatta ände. En backventi1 175 är anord- nad i kammaren 172 och ändamå1et med venti1en kommer att beskrivas senare. Backventi1ernas 168 och 175 konstruktion är identiskt 1ika- dan som konstruktionen för venti1en 80, vi1ken beskrivits ovan och âskåd1iggjorts i figurerna 4 och 5.

Figurerna 7, 8, 9 och 10, som avser tvärsektioner av figur 6, visar o1ika yttre portar hos venti1en 74. En1igt figur 8 är en port 176 ans1uten ti11 drivmekanismens 10 kana1 76. En1igt figur 9 är en port 177 anordnad, vi1ken är ans1uten ti11 kanalen 77 ti11 motorns o1jesump 72. En1igt figur 10 visas en port 178, som är ans1uten ti11 kana1en 78, som är förbunden med drivmekanismen 10.

I figur 7 âskåd1iggöres en port 179, som är ans1uten ti11 kana1en 79, vi1ken är förbunden med motorns smörjmede1kä11a.

Såsom beskrivits ovan med avseende på figur 3 har venti1en 74, som påverkar drivmekanismen 10, ett 1äge 120 och ett 1äge 122, motsvarande den termiskt käns1iga motorns 126 påverkan. Vid det i figur 6 åskåd1iggjorda 1äget har det medium, vars temperatur ska11 avkännas, ett temperaturvärde, som 1igger under en förutbe- .stämd temperatur, varigenom.motorn 126 inte påverkas och fjädern 166 har återfört stången 164, varigenom backventi1en 168 kommer att befinna sig i 1äge för att arbeta i beroende av f1uidumtryck.

Motorns trycko1ja mottages i porten 179 och sedan i ett spår 200 i urborrningen 152. Trycket i spåret 200 kommer att verka på ko1- ven 156 för att förf1ytta denna åt höger mot fjäderns 162 kraft och för att överföra trycket i spåret 200 ti11 ett spår 202. 10 15 20 25 30 35 40 7804744-6 Trycko1jan kommer inte att strömma genom backventi1en 168 i rikt- ningen för urborrningen 154 beroende på venti1ens 168 envägsart, då stången 164 befinner sig i sitt återförda 1äge. Spåret 202 är ans1utet ti11 porten 176 och så1unda ti11 kana1en 76. Den i spåret 200 mottagna trycko1jan kommer att strömma qenom kana1en 76 och ti11 tvärkana1en 86, varvid ko1ven 102 kommer att befinna sig i sitt övre 1äge, såsom visas i figur 1, och överföra tryck i kana- 1en 86 ti11 kana1en 84, varvid trycko1ja föres ut genom de radie1- 1a kana1erna 85 för smörjning av kopplingen och 1agren hos mekanis- men 10. Såsom beskrivits ovan upptar pitot-rören 60 f1uidum i kavi- teten 20 och återför f1uidet ti11 kana1en 78 och porten 178 ti11 ett spår 204, varifrån fluidet, eftersom ko1ven 156 har förf1yttats åt höger, kommer att strömma me11an områdena 158 och 160 ti11 en port 206 och ti11 kana1en 77 och ti11baka ti11 sumpen 72. Tryck- o1ja vid spåret 204 kan inte strömma från kana1en 170 genom ven- ti1en 175 ti11 urborrningen 154 beroende på venti1ens 175 envägs- karakteristik.

När temperaturen hos det medium, för vi1ket motorn 126 är disponerad, överstiger den förutbestämda maximitemperaturen, t ex när motorn är a11tför varm, och anordningen 10 ska11 ans1utas ti11 en ky1f1äkt kommer motorn 126 att påverka stången 164 för förf1ytt- ning av denna åt höger mot fjäderns 166 kraft, varvid backventi1en 168 öppnas. Då backventi1en 168 är öppen kan nu tryckf1uidum, som mottagits från motorns smörjmede1krets från kana1en 79 och porten 179, strömma från porten 200 ti11 urborrningen 154, kammaren 172, kana1en 170, ti11 porten 178 och kana1en 78. Såsom beskrivits ovan kommer tryckf1uidum i kana1en 78 att påverka kopp1ingen 30, så att drivanordningen inkopp1as för reducering av motorns tem- peratur. Vid denna tidpunkt kommer även tryckf1uidet i 1edningen 170 att ans1utas ti11 kammaren 174 vid husets 150 högra ände och att säkerstä11a att ko1ven 156 har utjämnade tryck, varigenom fjädern 162 kommer att föra ko1ven 156 åt vänster och hopkopp1a spåren 202 och 206. Vid denna tidpunkt matas kana1en 76 av pitot- rörens 60 retur-tryckf1uidum. Returf1uidet kommer att matas via porten 176 och spåret 202 ti11 spåret 206 för porten 177, efter- som ko1ven 156 nu befinner sig i sitt vänstra 1äge, och returtryck- f1uidet ans1utes åter ti11 sumpen via porten 177 och 1edningen 77.

Av det ovanstående torde inses att den i figur 6 åskåd1ig- gjorda unika venti1mekanismen innefattar ett effektivt och re1a- tivt enke1t organ för kopp1ing av motorns trycko1jekä11a me11an 10 15 120 7304744-6 10 kana1en 76 och 78, vi1ket är nödvändigt för att åstadkomma påver- kan av drivmekanismen 10 e11er a1ternativt för att verksamt smörja mekanismen 10, när kopp1ingen 30 hos nämnda mekanism 10 inte på- verkas. Genom användning av backventi1erna 168 och 175 säkerstä11es att ko1ven 156 p1aceras rätt för åstadkommande av de erforder1iga ans1utningarna me11an kana1erna 77, 79, 76 och 78.

Förutom den ovan nämnda förde1en ger den nya konstruktionen ett unikt och förenk1at sätt för utnyttjande av en motors smörj- mede1krets såsom tryckpåverkande kä11a för kopp1ingsmekanismen.

Korrekt tryck säkerstä11es för att påverka kopp1ingsmekanismen genom användningen av tryckregu1atorventi1en 100 i f1uidumkretsen för åstadkommande av ett tryckuppbyggande. 0mede1bara in- och ur- kopp1ingar med avseende på kopp1ingen 30, vi1ka sku11e kunna resu1- tera i p1öts1iga ändringar i motorns ti11gäng1iga effekt, förhind- g ras genom användning av öppningen 93 för åstadkommande av 1ângsam in- respektive urkopp1ing med avseende på kopp1ingen 30. Av de ovan påpekade skä1en innefattar uppfinningen ett unikt och nytt sätt att styra och påverka en friktionskopp1ingsanordning för att spå termostatisk väg in- och urkopp1a kopp1ingen för att driva e11er urkopp1a drivningen ti11 en avky1ningsanordning.

Claims (3)

1. 7804744-6 ll Patentkrav l. För temperatur reagerande drivmekanism, vilken innefattar ett drivelement och ett drivet element, en friktionskoppling, som är inkopplad mellan nämnda element och som är avsedd att upprätta en lossbar koppling mellan desamma, en pâverkningsmekanism, som hör samman med elementen och är avsedd att inkoppla kopplingen i beroende av fluidumtryck, en tryckkälla samt en sump för nämnda mekanism, varvid en fluidumkrets är anordnad att koppla källan till påverkningsmekanismen, k ä n n e t e c k n a d därav, att fluidumkretsen innefattar en ventil (74) med ett temperaturkäns- ligt organ (l26), som exponeras för ett medium av varierande tem- peratur, varvid ventilen har två lägen, två fluidumkanaler (76, 78), som är anordnade att ansluta drivmekanismen (l0) och venti- len, vilken är ansluten till nämnda källa (79), varvid en av kana- lerna (78) är ansluten till påverkningsmekanismen (22) för att mata tryckfluidum till densamma, varvid ventilen arbetar för att alternativt ansluta källan till endera av de till drivmekanismen kopplade ledningarna och att alternativt ansluta ledningarna till en returkanal (77) till sumpen (72), varigenom en av kanalerna (76, 78) kommer att mata tryckfluidum till påverkningsmekanismen för att inkoppla kopplingen vid matning med tryckfluidum medelst ventilen (74), när mediets temperatur överstiger ett förutbestämt maximivärde, varvid den andra kanalen, då den matas med tryck- fluidum, åstadkommer smörjmedelmatning till drivmekanismen (10), när ventilen (74) befinner sig i det andra läget och mediet har en temperatur under ett förutbestämt värde, varvid nämnda kanaler (76, 78) alternativt verkar såsom fluidumreturkanaler, när den återstående kanalen är ansluten till källan.

2. Drivmekanism enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda element innefattar en mellanliggande kavitet (20), i vilken kopplingen är monterad, samt två backventiler (80, 82), anordnade mellan kanalerna (76, 78) och nämnda kavitet, varigenom tryckfluidum kan återföras från kaviteten till kana- lerna via backventilerna och varigenom tryckfluidum i kanalerna hindras från att strömma genom backventilerna till nämnda kavi- tet. 7804744-6 12

3. Mekanjsm enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att en tryckregleringsventiï (100) är ans1uten tíïl pâ- verkníngsmekanismen, varigenom ett förutbestämt minimítryck kom- mer att bibehålïas, när nämnda kanaï är ansïuten ti11 tryckkäïlan, för åštadkommande av korrekta trycknivåer för drivning av kopp- Iíngsmekanismen. ANFURDA PUBkIKATIONER: --__ \