SE424109B - Metod och anordning for reglering av temperaturen i asfalt- eller betongkroppar - Google Patents

Description

78127656- s 2 _ .wrwrt““. ned värmeackumulatorer och i dessa uppsamla värme under varma perioder för att därefter utnyttja“denna värme under följande kalla perioder.

Detta system är dyrbart och komplicerat och är normalt inte möjligt att utnyttja i berg eller under befintliga byggnader, vägar, gator med mera.

Man har även försökt lösa problemet genom att lagra energi i sjöar och vattendrag, men även denna metod är dyrbar och komplicerad, ställer stora krav på utrustningen och ger relativt liten effekt beroende på att man normalt får en påfallande låg temperaturdifferens mellan ett medium som ska värmas och temperaturen i sjön eller vattendraget.* I Till grund för uppfinningen har därför legat prdblemet att åstadkomma en metod och en anordning för att upplagra värmeenergi i marken, berggrunden.

I med mera för att senare utnyttja denna upplagrade värme för reglering av temperaturen i asfalt- och betongkroppar, vilken metod och anordning är enkel och relativt billig, vilken kan utnyttjas nära nog var som helst utan hänsyn till markens och berggrundens beskaffenhet, vilken kan appliceras under redan befintliga gator, vägar, landningsbanor, hus och mycket annat, och vilken är mycket flexibel och kan användas för reglering av temperatur inom mycket vida gränser. _ Enligt uppfinningen borrar man hål snett ned i marken, berggrunden med mera och i dessa borrade hål skjuts ned insatselement utformade med kanaler för ett värmetransportmedium, och den tillvaratagna värmen trans- porteras genom dessa kanaler i insatselementen och åstadkommer en upp- värmning av marken, berggrunden med mera runt insatselementet. Den på så sätt upplagrade värmeenergin kan vid ett senare tillfälle med hjälp av samma värmetransportmedium återföras till den asfalt- eller betongkropp som ska tempereras. I många fall kan det vara lämpligt att utnyttja själva asfalt- eller betongkroppen för upptagning av solvärmeenergi och att anordna' ett reversíbelt värmetransportsystem mellan elementen för upptagning av värme i asfalt- och betongkroppen och insatselementen i de i marken eller berggrunden införda insatselementen. _ I Närmare kännetecken på uppfinningen kommer att framgå av den följande detaljerade beskrivningen, i vilken kommer att hänvisas till bifogade ritningar. På rítningarna visar figur 1 schematískt metoden och anordningen enligt uppfinningen i ett enkelt system för temperering av en asfalt- eller betongbana. Figur 2 visar ett partiellt snitt genom ett insatselement för montering i de i marken inborrade hålen. Figur 3 är ett snitt efter linjen III-III genom insatselementet i figur 2, och figur 4 visar på motsvarande sätt en alternativ utformning av ett insatselement enligt uppfinningen.

Figur 5 visar schematiskt en modifierad utföringsform av ett system enligt Ä ut, F .ae 4.:' u; ana-n... n. 7812026-s uppfinningen med ett flertal'under en landningsbana av asfalt eller betong inborrade värmeledningselemeñt. Figur 6 illustrerar schematiskt ett använd- ningsfall, där elementen enligt uppfinningen utnyttjas för samtidig upplagring av energi i en viss zon och utvinning av energi ur en annan zon. Figur 7 vi- sar en ventil av en typ som illustreras schematiskt i figur 6. Figur 8 visar ett tvärsnitt genom en enkel utföringsform av ett värmelagringselement med endast två kanaler. Figur 9 visar ett ventilsystem för anordningen i figur 8 sedd efter linjen IX-IX med ventilen i sänkt läge, och figur 10 visar på motsvarande sett ventilen i öppet läge. Figur 11 visar på samma sätt som i figurerna 9 och 10 en något modifierad utföringsform av ventilen.

I figur 1 visas ett enkelt system för temperering av en asfalt- eller betongkropp 1, vilken kan vara en väg, en trottoar, en landningsbana för flygplan, en betongsula, på vilken ett hus är uppbyggt eller liknande.

Avsikten är att enligt uppfinningen upplagra energi i marken invid eller under kroppen 1. Detta kan åstadkommas genom att man tillvaratar värme- energi på vilket som helst lämpligt sätt och ackumulerar denna för senare användning. Värmeenergin kan utgöra överskottsenergi från värmeanläggningar, solvärmeenergi, värme från kylvatten till maskiner, värme från avluftnings- anläggningar såsom luftkonditioneringsanläggningar, billig elvärme upptagen under lågförbrukningsperioder med mera. I det schematiskt illustrerade exemplet i figur 1 förutsätts att åtminstone någon del av värmen upptas såsom solenergi direkt i kroppen 1, och för ändamålet är ett system av ledningar 2 ingjutna på lämpligt sätt i kroppen eller banan 1. Ledningarna 2 är anslutna till en icke visad gemensam huvudledning, vilken via en värme- växlare, en pump, en värmepump eller annat lämpligt organ är ansluten till ett system för ackumulering av värme i marken eller i berg. Värmen kan givetvis tas från flera olika medier eller värmeanläggningar samtidigt och upplagras ett och samma markackumulatorsystem.

För upplagring av värme i marken används ett system av värmekanaler 3, som anordnats i marken eller berget vid eller under banan 1. Detta åstad- koms genom att man borrar hål i marken eller berget och i dessa hål inför insatselement, i vilka är anordnade ett kanalsystem för att via ett värme- överföríngsmedium transportera den upptagna värmen och avge denna vid lämpligt ställe i marken eller berget. Värmekanalerna 3 i figur 1 är sålunda nedborrade i marken parallellt med varandra från den ena sidan av banan 1 och snett ned under denna bana, så att kanalerna täcker en area väsentligen lodrätt under banan 1. Genom denna utformning kan man åstadkomma ett system av värmezoner under banan samtidigt som banan själv bildar en isolering uppåt av den i marken eller berget upplagrade energin.Värmekanalerna 3 kan vara anordnade på vilket som helst lämpligt avstånd från varandra, men /Ä- _f-( / sr" von ouAUTY . . w-Å-:swrw-.tcw aflfl- 'AfÅM-hfiilšflí 2026- 8D 4 vid ett specifikt_utföringsexempel har kanalerna borrats på cirka fem meters avstånd från varandra. Beroende på banans 1 bredd och vinkeln mot horisontalplanet för kanalerna kan dessa ges olika längd, men kanalerna bör ha en längd, så att de väsentligen täcker ytan vertikalt under banan.

Värmekanalerna 3 är anslutna till den pump eller annat organ, som upptarm värmen från solvärmeledningarna 2, och den däri upptagna värmen kan sålunda genom kanalerna 3 upplagras i marken under banan. Därigenom förhindras _ frostskador, kälskott med mera, och den i marken upplagrade värmen kan åtminstone under vissa betingelser avge sådan värme tillbaka, att denna hålls fri från_frost och is. Lämpligen utformas emellertid systemet rever- sibelt, så att i marken upplagrad värme vid behov kan uttas och överföras till banan 1, vilken sker genom att värmetransportmediet pumpas från värmekanalerna 3 och in i värmeledningarna 2ei banan 1.

I Den i de uppborrade värmekanalerna 3 anordnade insatsen visas som ett exempel i figur 2. Om kanalerna 3 borras i berg behöver insatsen inte någon yttre mantel, men om hålen borras i jord eller löst material kan den utformas med en mantel, så att den bildar en sammanhängande, tät enhet.

Den visade insatsen består alltså av en sluten hylsa 4, som i botten är tillsluten och lämpligen utformad med en spets 5, och som i toppen lika- ledes kan vara tíllsluten eller förbunden med en expansionskammare. I hylsan 4 är ett antal rör eller slangar 6 monterade. Varje rör 6 är tillslutet i botten och sträcker sig upp genom toppen på hylsan 4. Rören 6 hålls utvändigt samman av ett spiralband 7, vilket tätt anligger mot innerperi- ferin på hylsan 4. I det fall att kanalen 3 barrats i berg och ingen ytterhylsa behövs så tätar spiralbandet 7 direkt mot väggarna till kanalen.

För att hålla rören 6 mot innerkanten på spiralbandet 7 är de lämpligen monterade kring en kärna 8, vilken i vissa fall kan användas som retur- kanal för värmeöverföringsmediet. Kärnan 8 utgör ett rör eller en slang, som l I i är öppen nedtill och som likaledes sträcker sig upp genom toppen på hylsan 4.

Varje värmetransportrör 6 är vid ett speciellt utvalt ställe utmed dess höjd försedd med en öppning, t.ex. 9, för utsläpp resp. intagning av vörmetransportmedium. Öppningarna 9 i de olika rören är fördelade utmed ínsatselementets höjd, så att de blir fördelade motsvarande ett antal olika önskade vörmezoner. I det visade exemplet är insatselementet utformat för tre olika värmezoner, nämligen en övre zon 10, en mellanzon 11 och en under- zon 12. De olika temperaturzonerna 10, 11 och 12 är avskärmade från varandra genom tätande tvärskott, genom vilka rören 6 och kärnan 8 sträcker sig.

För tätning mellan de olika zonerna kan även en tätningsmassa 14 vara an- ordnad mellan rören 6 och mot kärnan 8.

Rören 6 är var för sig anslutna till organet för upptagning och ..-u . »_- Poun QUALITY t 78120261-8 ' 5 Fördelning av värmen, och denna anordning innehåller en eller flera fördelningsventiler, med vars hjälp värmetransportmedíet kan tillföras till ett eller flera av de oliku rören 6 i och för överföring av värme till en eller flera olika zoner eller för uttagning av värme från sådana zoner ellerfln för fördelning av värme mellan de olika zonerna.

För varje zon finns lämpligen en temperaturavkännare 15 med vars hfiälp temperaturen vid hylsan och därmed i den omgivande marken kan mätas. _Temperaturavkännarna 15 är var för sig anslutna till en icke-visad styr- enhet, från vilken värmefördelningen till resp. från de olika värmezonerna kan regleras. Öppningarna 9 i rören 6 är anordnade radiellt utåtriktade, så att de mynnar i den spiralformade kanal 16, som bildas mellan rören och ytter- manteln resp. kanalens väggar, och vatten eller annat transportmedium som från en öppning 9 pumpas ut i denna kanal 16 tvingas därigenom att i spiral följa kanal 16 till en annan öppning, där vattnet eller annat transport- medium tas in och leds tillbaka.

I figur 4 visas en alternativ utföringsform till insatselementet.

I det senare fallet har utrymmet innanför spiralbandet 7 fyllts ut med en enhet bestående av ett antal sektorformade kanaler 17, vilka anligger direkt mot varandra och stödjer varandra. I detta fall behövs inte någon kärna.

I figur 5 visas schematiskt en mer utvecklad utföringsform än det ovan beskrivna systemet. I det senare fallet är fyra stycken värmekanaler med insatselement uppborrade i olika vinkel mot varandra under banan 1, och med hjälp av dessa fyra kanaler kan fyra olika vertikala värmezoner upprättas. Genom att på ovan beskrivet sött utforma insatselementen med tötande tvärskott kan varje kanal 3 dessutom utformas så att värmen kan fördelas i ett flertal olika horisontella zoner, så att värmen kan fördelas exakt till det ställe där den behövs för tillfället. Genom indelningen i såväl vertikala som horisontella zoner kan man med stor noggrannhet tillföra respektive utta värme i exakt för tillfället lämpad område. I figur 5 visas endast schematiskt hur samtliga kanaler 3 genom ett samlande rör 18 är inbördes förbundna och anslutna till en styrenhet 19, som kan innehålla organ för elförsörjning, cirkulationspumpar, värmepumpar, fördelningsorgan, värmeväxlare med mera. Till denna styrenhet 19 är även solvärmeledningarna 2 anslutna. Till styrenheten 19 leder även en ledning 20, vilken antas tillföra värme från en kompletterande eller alternativ värmekälla såsom sjövatten, en värmecentral, en solfångare eller liknande.

Under varma eller soliga dagar uppfångor asfalt- eller betongkroppen 1 värme, och denna värme fördelas i ledningarna 2 och tillförs till styrenheten ---«~sss vnöß ii QUALITY isen.- '¿ 7812026-8 2 . 6 19. Genom avläsning av temperaturavkännarna 15 får man en uppgift om tempe- raturen i de olika zonerna_och med ledning därav regleras anordningen så att det uppvärmda vattnet genom ledningarna 2 förs just till denna zon.

Om exempelvis zonen 11 bedöms behöva ett värmetillskott överförs det varma mediet från ledningarna 2 till ledningen óa, och det uppvärmda mediet ~ pumpas ut genom dennas öppning 9a, vilket mynnar nära det övre tvörskottet 13a till denna zon. Det uppvärmda vattnet strömmar genom kanalen 16a och avger under tiden värme till hylsan 4 resp. till kanalens väggar. Återled- ningen av vattnet sker genom ett annat rör, t.ex. ób, vars öppning 9b är belägen nära det undre tvärskottet 13b till denna zon.

'När zoned 11 bedöms har tillräcklig värme i förhållande till övriga zoner kan det i ledningarna 2 uppvärmda mediet överföras till någon annan zon på motsvarande sätt.

Det är även möjligt att samtidigt tillföra det uppvärmda mediet till ett flertal zoner eller att samtidigt tillföra värme till en zon och utta värme från en annan zon. I Det kan antas att värme ska utvínnas ur zon 12 och tillföras till zon 10. Detta sker genom två olika transportsystem med en mellanliggande värmepump eller-vörmeväxlare. Uppvärmd vatten upptas genom ledningen 21 vid den övre änden av zon 12, och det uppvärmda vattnet leds via en första fördelningsventil 22, en pump 23 och en andra fördelningsventil 24 till en värmepump eller värmeväxlare 25, där värme avges. Det avkylda vattnet åter- förs genom en ledning 26, som mynnar i botten av zonen 12. Det avkylda vattnet pumpas genom spiralkanalen 16 uppåt, och systemet sluts vid intaget till ledningen 21 i den övre änden av zonen 12.

Det andra systemet upptar värme från värmeväxlaren eller värmepumpen , och det uppvärmda vattnet leds genom ledningen 27 till den undre änden av zonen 10, vattnet tvingas genom spiralkanalen 16 uppåt och upptas nära den övre änden av zonen 1Ö i ledningen 28. Systemet sluts över fördelnings- ventilen 29, pumpen 3Ö och fördelningsventilen 31, vars utgång är ansluten till värmeväxlaren eller vörmepumpen 25. I På detta sätt kan värme överföras från en zon till en annan zon i ett och samma värmeackumuleríngssystem.

I det fall att asfalt- eller betongkroppen mottar värme kan denna värma på motsvarande sätt överföras till vilken som helst önskad zon i vörmeackumuleringssystemet. I figur 6 markeras fördelningsventilerna endast schematiskt, varvid centrum på ventilerna utgör den samlande ventilköglan, vilken kan vridas till åtta olika lägen motsvarande de åtta olika rören 6 (figur 2, 3) eller kanalerna 17 (figur 4), vilka representeras av de radíellt utstrålande sträcken. Figur 7 visar ett exempel på en sådan ventil. ~=mI~_..._ 1 Poon ä* e-- QUALITY W - 7812026-8 ' 7 Det är emellertid underförstått att ventilen kan utformas på en mängd olika sätt och att det finns möjlighet att samtidigt koppla in flera olika ror 6 eller kanaler 17 från ett ochsanïna ventilsystem. _ H »Under vissa betingelser kan det inträffa att marken under banan 1 blir starkt uppvärmd, och det kan i sådana fall vara lämpligt att uppta värme både genom ledningarna 2 i banan och genom den översta kanalen och överföra denna värme till lägre belägna partier av marken eller berget.

Lämpligen utformas öppningarna 9 i rören eller kanalerna samt det tätande tvärskotten på sådant sätt, att man erhåller tvärgående zoner, där mittenzonen är varmast, och där man på vardera sidan om denna erhåller successivt svalare zoner. På detta sätt minskar man temperaturgradienten *mellan de olika zonerna och förhindrar onödiga värmeförluster.

I det i figur 2 illustrerade fallet kan det centrala kärnröret 8 utnyttjas såsom självcirkulationsrör jämsides med de övriga rören 6.

Såsom nämnts tidigare utformas värmetransportmediet reversibelt, så att värme antingen kan upptas från banan eller kroppen 1 och upplagras i marken eller omvänt upptas från marken och överföras till banan 1.

I sin enklaste utföringsform kan värmelagringselementet utformas såsom visas i i figur 8 med endast två kanaler 17 utformade i ett církulärt rör och delade genom en mellanvägg 32. Såsom tidigare beskrivits innehåller röret ett spiralband 7 och för att åstadkomma strämningar på olika nivå är ett antal öppningar anordnade längs med de båda kanalerna 17. Öppningarna täcks av ett ventilorgan 33, vilket tydligast illustreras i figurerna 9-11.

Ventilorganet består av två stycken ventilklaffar 34, som är upphängda på en gångled 35 på var sin sida om kanalväggen 17, och som pressas till stängt läge av en gemensam fjäder 36. Mellan klaffarna finns en gummibälg, en magnet- anordning eller liknande 37, vilken vid påverkan expanderar och trycker ut klaffarna 34 från varandra och från konalväggen 17, så att en strömningsväg öppnas från spiralkanalen 16 in i kanalen 17. Gummibälgen eller liknande påverkas genom en slang eller ledning 38, som leder till en styrenhet, t.ex. enheten 19 eller liknande. Figur 10 visar ventilen i öppet läge.

I figur 11 visas en modifierad utföringsform av uppfinningen, där fjädern 36' är anordnad för öppning av ventilklaffarna 34, medan ett par gummibälgar eller liknande 37' vid påverkan stänger ventilklaffarna.

Genom att ventilen har två stycken klaffar så kommer vätsketrycket att vid stängd ventil pressa klaffarna mot kanalväggen och på så sätt täta ventilen oberoende av från vilken sida av kanalväggen 17 som trycket appli- ceras. Genom att utnyttja de visade ventilerna eller andra motsvarande ventiler utplacerade längs ett innerrör kan man via tryckluft eller elektri- citet styra strömningen av vätskan i ínsatselementen. 77750012 i i (lUÅUTY ;ns";;§12026_8 .i »n fan m» ~ ma, m; w.- 8 Det är också möjligt att anordna dessa ventiler i tvörskotten 13, vilket skulle möjliggöra_en_yötskecirkulation Förbi dessa skott, t.ex. vid en önskad sjölvcirkulatíon i hela elementet.

I Det bör observeras att zonavskörmníngar i form av tvörskott 13 inte 'alltid är nödvändiga. Om man cirkulerar vätska mellan två öppningar i inner- rören kommer vötskepelaren ovanför vötskepelaren under området i spiral- kanalen 16 mellan dessa öppningar inte att delta i strömningen även om zbnavskörmningar saknas, Detta förutsätter givetvis att spiralkanalen inte ör så grov att sjölvcírkulatíon kan uppkomma i kanalen.

Vid den í figurerna 8-11 visade utföringsformen kan man åstadkomma 'en vörmefördelning mellan olika zoner på ett enkelt sött genom att öppna ventiler på två olika nivåer och på så sött reglera temperaturen i områdena på önskat sött.

Det ör uppenbart att ventiler av den typ som visas i figurerna 9-11 löven kan användas vid rör med ett stort antal kanaler 17 i stället för de öppna hål 9 som visas exempelvis i figur 2.

Det ör underförstått att ovanstående beskrivning och de på ritningarna visade utföringsformerna av uppfinningen endast utgör belysande exempel och att allehanda olika modifikationer kan förekomma inom ramen för följande patentkrav.

"Tíí QUALITY -

Claims (9)

9 7812026-e P a t e n t k r a v

1. Metod för reglering av temperaturen i asfalt- eller betong- kroppar (1) för upplagring av värme i jord eller berg, varvid kanaler (3) borras ned i marken eller i berget vid eller under den asfalt- eller betongkropp, vars temperatur ska regleras, k ö n n e t e c k - n a d av att insatselement innehållande två eller flera inre rör- eller kanalenheter (6; 17) för tillföring och bortföring av ett vërmetransport- medium monteras i de uppborrade kanalerna i och för upplagring av värme respektive uttagning av värme ur marken eller berget, varvid de inre rör- eller kanalenheterna (6; 17) monteras tötande inuti ett spiralband (7), vilket i sin tur tötar mot den uppborrade kanalen (3), och de inre rör- eller kanalenheterna (6; 17) utformas med radiellt utåt riktade öppningar (9) anordnade på sinsemellan olika höjd och mynnande i den spiralkanal (6), som bildas av spíralbandet (7), och en strömning av vörmetransportmedium åstadkoms mellan asfalt- eller betongkroppen (1) och en eller flera rör- eller kanalenheter (6; 17) till en av rör- eller kanalenhetens öppning (9) bestämd zon av den uppborrade kanalen (3) och/eller mellan öppningarna (9) till åtminstone två stycken rör- eller kanalenheter (6; 17) vid en i förväg fastställd zon av den borrade kanalen.

2. Metod enligt patentkravet l, k ö n n e t e c k n a d av att insatselementen för de uppborrade kanalerna (3) utformas med ett flertal i höjd över varandra anordnade zoner, vilka tötande (13) avskörmas från varandra, och varvid vörme tillförs till resp. bortförs från respektive zon i beroende av det för tillfället rådande behovet.

3. Metod enligt patentkravet l eller 2, k ö n n e t e c k n a d av att vürmeenergi tillförs till resp. bartförs från marken eller berget, så att en central vertikal zon erhåller högsta temperatur och så att på vardera sidan om denna centrala zon bildas ett flertal zoner med successivt lägre temperaturer. i i KPOUR QUAUTY var .É- . _., \" _. -,. -..- . .. »_ ... »vissa-n 7312026-5 w

4. Metod enligt-patentkravet l, 2 eller 3 för reglering av tempe- raturen i en på mark eller berg placerad asfalt- eller betongkropp (l), k ö n n e t e c k n a d av att ett stort antal kanaler (3) borras -parallellt med varandra i vinkel nedåt till sådant djup, att det sträcker sig över hela bredden på asfalt- eller betongkroppen (l), och kanalerna ansluts till ett styrorgan (19), vilket kan tillföras värme för vidare befordran till de borrade kanalerna (3) resp. från vilket vörme som ut- tagits'ur de borrade kanalerna (3) kan överföras till asfalt- eller betongkroppen.

5. Anordning för genomförande av metoden enligt något av före- gående patentkrav för reglering av temperaturen i asfalt- eller betong- kroppar (l) och för lagring av värme i jord eller berg, varvid ett antal kanaler (3) borras ned i marken eller berget vid eller under asfalt- eller betongkroppen (l), k ö n n e t e c k n a d av att varje kanal (3) innehåller ett insatselement bestående av två eller flera inre rör- eller kanalenheter (6; l7), vilka öppnar sig på olika höjd i kanalen (3), 'och till resp. från vilka värme kan ledas med hjälp av ett vörmetransport- medium, och av att insatselementets inre rör- eller kanalenheter (6; l7) år samlade till en enhet centralt inuti den nedborrade kanalen (3) och tötande omsluts av ett spiralband (7), vilket i sin tur tötande anligger mot kanalens (3) väggar, så att en spiralkanal (16) bildas mellan rör- eller kanalenheterna (6; 17) och väggarna på kanalen (3).

6. Anordning enligt patentkravet 5, ik ö n n e t e c k n.a d av att insatselementet år utformat med ett flertal tötande tvörskott (13), vilka bildar ett flertal löngsmed kanalens (3) höjd fördelade zoner, och varvid åtminstone två av de inre rör- eller kanalenheterna (6; 17) mynnar i var och en av dessa zoner med åtminstone en öppning (9) intill vardera önden av zonen. _

7. Anordning enligt patentkravet 6, k ö n n e t e c k n a d av att insatselementet innehåller en temperaturavkünnare (15) inom varje enskild temperaturzon (10 - l2) för indikering av temperaturen i varje zon (10 - 12) av marken eller berget. 4

8. Anordning enligt patentkravet 5, 6 eller 7, k ö n n e - t e c k n a d av att asfalt- eller betongkroppen (1) innehåller led- ningar (2) för att uppta vörme och överföra denna till de nedborrade kanalerna (3) resp. för att från de nedborrade kanalerna (3) överföra ,__.____\\\_\' PÛOR _77 “_ QUÅLITY H 7812026-s ackumulerad värme till asfalt- eller betangkroppen (l), varvid ledning- 'arna (2) och de nedborrade kanalerna (3) är anslutna till ett gemensamt styrorgan (19) innehållande en vürmeväxlare eller värmepump (25) ach en (eller flera pumpar (23, 30) för transport av vërmemediet.

9. Anordning enligt patentkravet 7 eller 8, k_ö n n e t e c k - n a du av att ett flertal kanaler är nedborrade i samma vertikala plan men i olika vinkel mot markplanet, och att de är anslutna till ett gemensamt samlingsrör (18) vilket i sin tur ör anslutet till styren- heten (19). Punk! uuAuTv