SE420867B - Forfarande och anordning for att astadkomma en krypningsfri fastsettning av deformiationsgivare pa ett metobjekt - Google Patents

Description

_ -_77141os-4 10 15 20 25 30 35 Detta principiella förfarande kan utövas på. många. olika sätt med större eller mindre krav på. noggrannhet och omsorg vid applioerandet av deformationsgivaren.

Det i princip enklaste förfarandet är att medelst en sk-.rmv med lång, klen hals för erhållande av en vise fjädring, pressa in spetsarna till erforderligt djup och därefter lätta något på. skruvarna. Denna metod kan dock knappast ge en väldefinierad faethâllningslcraft. Hed ett fjäderelement, lämpligen i form av två mot eller från varandra vända tallriksfjädrar, kan man däremot med viss omsorg och med hjälp av 'olsdmått få. relativt väldefinierade värden på såväl intryckningshaft som hâllkraft. Vid båda de nu nämnda metoderna maste skru- varna givetvis vara självlâeande, exempelvis med nylonplugg.

Uppfinningen komer att visas ooh beeln-ivas dels i en mer generell utför-inge- foxm, dels i en speciell utföringeform anpassad för givaren enligt svenska utluggtingeenirten 770953642 (mneenmgennnnen 410 226). vea een känneteck- nar uppfinningen framgår av pstentkreven. ya bifogad ritning visar: Fig 1e. en sidovy av en töjningsgzhrare med speteförband._ Pig 1'b givaren sedd uppifrån. mg 2e en eíaevy ev en givare för tnfe-etning 1 ett nunnan-t m1. mg at ett snitt efter :in-yen I-I 1 fi; ae.

Fig Sa en sidovy av ett kilorgan.

Fig 31: kilorganet enligt fig Sa sett uppifrån.

Fig So kilorgsnet enligt fig 3b sett från höger.

Pig 1a visar en töjningsgivere med en nätdel B ooh en fästdel a vid vardera änden. Verdere. fäetdelen är försedd med spetsar 1, som är avsedda att tryckas » in s. det etjent 2, vete tagning eken näten. Pa aen epeteerne neteette tiden av fästdelen finns ett fast kilorsan b, med två. plana tryokytor 'I och 8 samt två lutande ytor 9 och 10. Ett rörligt kilorgan c är anordnat att samverka med det fasta. kilorganet b och' är för detta ändamål försett med två plana tryckytor 11 och 12 och två lutande ytor 13 och 15. De båda rörliga. kilorganen c är anordnade att förflyttas mot eller från varandra medelst en skruv d med en gängad del i vardera änden och som med sina gängede ändar är i ingrepp med ven eítt nannge kiiengen. smvänaenne än gängeae it neteett nen, en ett när sin-aven vridas, rör sig de rörliga kilorganen antingen mot eller från va.- randra. De rörliga. kilorganen hållas tryckta mot fâstdelarna e. medelst en platta e och skruvar f, som är skruvade in i objektet 2. 10 15 20 25 30 35 40 77141103-4 Fig 1a visar töjningsgivaren innan den är fäst vid mätobjelctet. Vid infäst- ningen vridas skruven d så. att det vänstra kilorgazaet c rör sig åt vänster och det högra åt höger. De båda lutande ytorna 9 och 15 åstadkommer att spet- earna 1 pressas in i mätobjektet. När den plana try-ckytan 12 komit upp på tryclqvtan 7 har maximal intryclnzingslcreft uppnåtts. Vid de rörliga kilorganens o fortsatta rörelse åt vänster respektive höger komer tryckytozna 7 och 12 att släppa ingreppen med varandra, men innan dess har tryckytan 11 komit upp på tryck-ytan 8. Den del av kilorganet o, som uppbär tryolqrtan 11, är emeller- tid fjädrande på grund av spåret 17, så att den nu verkande kraften på. spet- sarna 1 blir mindre än den maximala intryckningskraften och utgör den håll- kraft, som skall hålla kvar givaren, även om objektet 2 utsättas för töjning.

Tryclqtornes 7 och 12 höjder är så valda, att tillräcklig inspänningslcraft erhålles ooh tryckytomas 8 och 11 höjder samt spårets 17 dimensioner är så. valda, att tillräcklig hållkaraft erhålles på. fästdelarna även när givaren utsättas för en tvärlcraft på grund av mätobjektets töjnzlng. Genom att tryck- ytorna och spåret är bestämda till sina. dimensioner fås alltid rätt inspën- ningskraft och rätt hålllmaft.

I fig 2a är givarens mätdel beteoknad med B. Denna visas ej i detalj här efter- som den ej ingår i uppfinningen. Mätdelen uppbär i vardera änden två fástdelar a, som var och en är irzfäst vid mätdelen medelst tunna fjädrande balkar 3. vardera fästdelen är vid sina. ändar försedd med ett infästningselement 4, 5, vardera bestående av en symmetrisk, i huvudsak triangulär skiva med toppen utförd som en härdad spets 1, vilket framgår tydligare av fig 2b, som visar ett snitt efter linjen B-B i fig 2e.. Det cirknlära hål, vari givaren är av- sedd att infästas, visas med cirkeln 6 i fig 2b. Infäetningsdelarna a uppbär på sina mot varandra vända sidor två. fasta kilorgan b, som har en övre tryokyta 7 och en nedre tryckyta 8. Mellan de båda tryolqtorxza går en lutande yta. 9 och mellan den nedre tryckytan 8 oohiästdelen a. går en annan lutande yta. 10. De fasta kilorganen b är utbildade för samverkan met ett rörligt kilorgan o, som visas i figurerna. 5a, åb och Bo. Kilorgenet o är, som det vises i fig Ba, av- sett att placeras mellan de båda fästdelarna a i fig 2a.. Kilorganet c har på. vardera sidan en övre tryck-yta. 11 och en nedre tryclqyta 12. Till vänster om den nedre tryolqtan 12 finns en lutande yta 13 ooh mellan de båda tryckytorzza är kilorgsnet utformat med en plan yta. 14 och en lutande yta 15. Mitt emellan ae baáa tryexq-:om 12 finns genomgående nu 16 och 16' och via nior-gasen; högra ände är upptaget ett genomgående spår 17. Kilorganet är försett med ett genomgående hål 18, som vid organets vänstra ände är försett med gängor 19, som är i ingrepp med en genom hålet 18 gående skruv, ej visad, för förflyttning av kilorganet. Fig äb viser kilorganet sett uppifrån i fig äs. och fig Bo är en vy av fig 5b sedd :rån vänster. ;-' 771410-3-4 10 15 20 25 4 Fair det rörliga kilorganet c är placerat i spåret mellan de 'båda fästdelarna a. och är i sitt utgångsläge, befinner sig den lutande ytan 9 på de fasta kil- organen b mitt för de lutande ytorna 13 på. det rörliga kilorgenet. Kilorganen påverkar ej varandra och spetsarna 1 har det läge i förhållande till hålet 6 i den bärande kroppen 2, som medger att givaren kan föras in i hålet. När giva- ren skall spännas fast i hålet, vrides slmzven i hålet 18, så att det rörliga kilorganet med hjälp av gängorna. 19 förskjutes åt vänster. Ytoma. 9 ooh 13 komer i kontakt med varandra och ytorna 15 pressar isär fëstdelerna. a., så att spetsarna 1 tryckes in i hålväggen. Det under denna rörelse allt mer ökande trycket på det rörliga kilorganet åstadkommer en stukning av de smala väggarna 20 respektive 21 mellan hålen 16, 16' respektive mellan hålet 16 ooh spåret 17, så ett hålet 16 blir mer eller mindre ovslt. 'Jack vare dessa stuk- element kan diametern på det hål, vari givaren är avsedd ett fästes, tillåtas en spridning på 0,4 mm. Når de lutande ytorna 9 och 15 passerat varandra kom- mer de plana. tryokytcrna. 7 och 12 till anliggiing mot varandra. Iïaïmed har maximal inspänninækraft uppnåtts och detta. tillstånd varar tills ytorna 7 och 12 under ldlorganets c fortsatta rörelse åt vänster lämnar varandra. Innan detta sker, har emellertid tryckytoma. 8 och 11 kommit i kontakt med varandra..

När ytorna. 7 och 12 lämnar varandra komer ytorna 8 och 11 att hålla kvar spet- sarna 1 i intryckning-azna i hålväggen. Det tidigare nämnda spåret 17 mellan ytorna 15 och 11 åstadkommer dock att fjäderkonstanten mellan ytorna. 11 blir betydligt mindre än mellan ytorna 12, varigenom det på.. spetsarna 1 verkande trycket minskar. Spetsarna 'bibehåller sitt läge i intryckningarna., men det tryck, varmed spetsarna anligger mot i utryckning-arna, avtager dock så mycket, att materialet där ej uppnår flytgz-äzzaen, även om spetsarna 'belas- tas med viss tvärkraft från deformationsmätelementet. Inspänningsln-aften kan alltså bestämmas medelst dimensionering av stukningselementen 20, 21 och håll- luaften bestämmas medelst dimensionering av spåret 17 så att de önskade värdena erhålles.

Claims (7)

5 7714103-4 PATEITKBAV

1. För-farande för att åstadkoma en lcrypningsfri fastsättning av deformations- givare på. ett nasïtobjekt medelst minst två. spetsförbend med ett antal spetsar (1) eller liknande i varje spetsförbend och med ett deforma-tionsavkännezxde ele- ment (s) men-en epeteförbmaen, r ä n n e t e e x n e z därav, ett den give- ren fasthàllande normalkraften först ges en av i spetsförbandet ingående tryck- ytor (7, 12) bestämd inspänningslcraft, varvid. nämnda spetsar intryckes i nät- objektet till ett av tryckytorzza bestämt djup och därefter minskas till ett så- dant värde att pÅkännixxga-ma i det mot spetsar-nas ytor liggande materialet i mätobjektet minskas så långt under flytgränsen, att en tillskottslcaft från det defomationslcännsnde elementet vinkelrätt mot normalkraften ej åter kan höja. pâlcäxmingen i mätobjektets material vid spetsytorna över gränsen för be- gynnande flytning.

2. Anordning för utövande av förfarandet enligt patentkravet 1, varvid var- dere. spetsförbsndst är åstadkomnet genom att deformationsgivaren är försedd med ett antal spetsar (1) eller liknande, att ett förskjutbart, rörligt kil- organ (e) är anordnat att vid sin rörelse pressa. spetsarna till fasthållande ingrepp i mätobjektets yta, k ä. n n e t e c k n a d därav, att nämnda rör- liga kilorgan (o) och minst ett fast' kilorgen (b) är så utformade, att vid det rörliga kilorganete rörelse relativt det fasta kilorgszxet, nämnda spetsar först blir utsatta för en intryckningskraft av bestämd storlek, som åstadkom- mer en inpressning av epetsarna i mätobjektets yta och därefter blir utsatta för en hållkraft, som är mindre än nämnda. intryokningshaft men tillräcklig för att hålla. spetsförbandet feat föranlmat i mätobjektet när spetsförbsndet utsättas för en lcraft, som är vinkelrät mot de två först nämde. krafterna..

3. Anordning enligt patentlaavet 2, k ä. n n e t e c k n a d därav, att spetsförbandet omfattar företrädesvis två i förhållande till varandra och till set aefemetienekännenae e1ementet fjäarenae faezaeler (e) sem är föreeeae med spetsar (1), utformade för inträngning i mätobjektet (6) och med var sitt fasta kilorgan (b) och att ett rörligt kilorgan (o) för samverkan med fästdelanaas kilorgan är anordnat mellan fästdelarna, varvid kilorganen (b, o) är så ut- formade, att vid det rörliga kilorgenets rörelse mellan de fasta kilorgenen nämnda spetsar först mtryokas i det omgivande mätobjektet med en viss intryck- ningskraft och därefter påläggas en hållkraft som är mindre än nämnde. intryck- nhlgskraft . \ 7714103-4

4. Anordning enligt patentluavet 3, k ä. n n e t e o k n a. d därav, att så- väl de fasta somdet rörliga kilorganen är försedda med en första (7, 12) och en andra (8, 11) tryokyta., som är så. anordnade, att vid det rörliga kilorganets förflyttning de första tryckytorna. först komer i ingrepp med varandra och där- efter de andra tryokytonza..

5. Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e o k n a. d därav, att tryclqrboma. är så. anordnade, att efter det att de andra tryckytorna (8, 11) har kommit till ingrepp med varandra. upphör ingreppet mellan de första tryck- ytorna (7, 12).

6. Anordning enligt patentlmaven 5-5, k ä. n n e t e o k n a. d därav, att tryekytemee höjd är de veld, ett spetsar-ne (1) är utsatte för mepammgemef- ten när de förste tryexqterde (7, 12) är i ingrepp med varandra den ett epet- eerde är uteette för nänkreften när de .andre tryekytem (e, 11) är i ingrepp med varandra. '

7. Anordning enligt patentkraven 3 och 4, k ä. n n e t e c k n a. d därav, ett det rörliga kilergeret (e) är försett med genomgående hel (16, 16') een en eute (17) mellan vilka det kvarvarande meter-talet bilder etumungeuement (20, 21), som utsättas för stukning nä: de fasta. och det rörliga kilelementens första. tryckytor (7, 12) är i kontakt med varandra, varvid nämnda. stulmings- element är så. dimensíonerade att den önskade inträngningsluaften erhålles. ANFÖRDA PUBLIKATIONER :