SE408538B - Elektronisk ljussettningsanleggning - Google Patents

Description

'?713171_-2 En elektronisk ljussättningsanläggning åstadkommer medelst ett elektronstrålrör ljussatser av digitalt upp- tecknade skrivtecken.

I Med skrivtecken avses skrivtecken, specialtecken, symboler, i raster uppdelade halvtonbilder samt grafiska reproduktioner såsom signeter, diagram eller streckteckningar.

De för en satsuppsättning erforderliga skrivtecknen har avlämnats i ett digitalminne i form av videodata för elektronstrålrör.

Den text, som skall sättas, omvandlas i en sats- räknare till uppteckningsdata, vilka bildar sättningsan- visningarna för ljussättningsanläggningar.

Vid sättningsdrift anropar uppteckningsdata successivt de för uppbyggnad av skrivtecknen erforderliga videodata från digitalminnet. Varje anropat skrivtecken upptecknas medelst en motsvarande ljust-mörkt-styrning av elektronstrålen på elektronstrålrörets ljusskärm, varvid skrivtecknen radvis sammanföres till ord, satser och reproduktioner.

Skärmbilden belyses medelst en optik på film- eller fotopapper. Den framkallade filmen bildar redan då tryckformen för offset-trycket. Den på fotopapper belysta och framkallade ljussatsen betecknas som satsspalt.

Före den slutgiltiga satsframställningen måste tecknen kontrolleras med avseende på fel och utformning (layout) och eventuellt korrigeras och redigeras.

För textkorrigering användes datasiktinstrument, medelst vilka i dialog med en satsdator genomföres en bearbetning av uppteckningsdata. Data och datablook anropas från satsräknaren, återges på bildskärmen, korrigeras medelst en terminal och avlämnas åter till satsdatorn.

Med datasiktinstrumentet kan visserligen texten kontrolleras med avseende på fel, men det är icke möjligt att bestämma satsutformningen med avseende på skriftart, skriftdimension samt anordnandet av textspalter, rubriker 7713171-2 och bilder, eftersom texten återges synlig blott rad- och blookvis till en enhetsskrift.

För utformningskontroll och för ombrytning måste därför i ett provförlopp av ljussättningsanläggningen en satsspalt framställas som korrekturavdrag. Detta korrektur- avdrag korrekturläses av redaktionen och återsändes med motsvarande korrekturanvisningar till ljussättningsavdel- ningen, där därefter en datakorrigering genomföras.

Detta förfarande är kostnadskrävande och tids- ödande. Eftersom för korrekturavdraget man använder relativt dyrt fotomaterial, uppkommer extra kostnader. Även fram- kallningsförloppet kräver en viss tid fram till det att korrekturavdraget står till förfogande för kontrolländamål.

Ytterligare tidsförlust uppstår genom transporten av korrekturavdraget från sätteriet till redaktionen och åter.

På senare tid nar framkommit s.k. formsikts- instrument, vid vilka det är möjligt att bestämma typogra- fiskt svåra sättningsarbeten, t.ex. vid tabeller, annonser och helsidesombrytning. Detta formsiktinstrument uppvisar en av 1jussättningsanläggningen styrd, separat teckengenerator, som på bildskärmen likaledes alstrar en stiliserad matris- skrift. Därigenom standardiseras vid kända formsiktinstrument normal- och kursivskrift eller de olika stilarterna såsom "antiqua","tempora" osv. till en enhetlig matrisstil.

Standardiseringen innebär en betydande nackdel, eftersom utformningen av en layout med säkerhet kan bestämmas blott vid en originalskriftbild.

Maskinskriften kan visserligen upptecknas inom området i olika stilstorlekar, men detta område omfattar långt ifrån alla faktiskt förekommande stildimensioner, så att dessa måste nivelleras till det möjliga området.

Genom nivelleringen uppkommer en förfalskad skriftbild, och satsuppbyggnaden upptecknas blott i det närmaste identiskt med satsspalten resp. med slutprodukten på bildskärmen. 7713171-2 Skärmbilden vid en känd formsiktapparat återger därför icke det verkliga totalintrycket, vilket är att anse som en ytterligare nackdel.

Den i kravet 1 angivna uppfinningen har därför till ändamål att eliminera dessa nackdelar och åstadkomma en förbättrad anordning för ombrytning och satsutformning vid en ljussättningsanläggning, vilken för kontroll- och korrekturändamål lämnar en.med den förväntade ljussatsen i skrift och uppbyggnad identisk reproduktion.

Uppfinningen skall i det följande närmare för- klaras med hänvisning till de bifogade ritningarna, varå fig. 1 är ett principblockkopplingsschema för en ljussätt- ningsanläggning och fig. 2 visar ett utföringsexempel på ett skrivstyrverk. Fig. 3 visar ett utföringsexempel på ett bildlinjeminne och på ett lässtyrverk och fig. 4 visar ytterligare ett utföringsexempel på ett bildlinjeminne.

Fig. 1 visar ett principblockkopplingsschema för en ljussättningsanläggning 1 och en kontrollanordning 2 för satsidentiskt återgivande av den text, som skall sättas.

Ljussättningsanläggningen 1 består i huvudsak av ett elektronstrålrör 3 för flyktig uppteckning av texten på bildskärmen 4, en styrkoppling 5 för elektronstrålröret 3, ett skrivteckensminne 6 för videodata för det skriv- tecken, som skall genereras, och av en uppteckningsbärare 7.

Uppteckningsbäraren 7 är förskjutbar medelst steg- motorer 8, 9 parallellt med bildskärmens 4 yta.

På uppteckningsbäraren 7 är uppspänt ett uppteck- ningsmedium 10, på vilket elektronstrålrörets 3 skärmbild belyses medelst en optik 11. Uppteckningsmediet 10 kan ut- göras av filmmaterial eller fotopapper. Redan det exponerade och framkallade filmmaterialet bildar tryckformen för offsettrycket.

Varje från skrivteckenminnet 6 anropat skriv- tecken upptecknas på bildskärmen 4 av ett flertal tätt bredvid varandra belägna, vertikala bildlinjer i ett i 7713171-2 horisontell linjeriktning kontinuerligt linjeraster. Varje bildlinje är sammansatt i motsvarighet till konturerna hos bildteoknet och den därav resulterande 1just-mörkt-av- känningen av elektronstrålen av svarta och vita avsnitt.

Under uppteckningen sammanfogas de enskilda skriv- tecknen i ord, satser och reproduktioner. Vid slutet av en rad hoppar elektronstrålen till början av nästa rad eller förskjutes uppteckningsbäraren 7 i vertikal riktning med radavståndet.

Den yta, som kan bestrykas av elektronstrålen utan bilddistorsion, bildar den användbara skrivytan 12 på bildskärmen 4.

Uppteckningsmediets 10 belysningsyta 13, som kan belysas utan förskjutningsrörelse av uppteckninga- bäraren 7, motsvarar projektionen av den användbara skrivytan av bildskärmen 4 på uppteckningsmediet 10.

Skall en större yta belysas på upptecknings- mediet, förskjutes uppteckningsbäraren 7 i horisontell och/eller vertikal riktning. När belysningsytan 13 mot- svarar t.ex. en A4-sida och en hel tidningssida skall framställas med en yta motsvarande fyra A4-sidor, belyses successivt belysningssidorna 13, 14, 15 och 16 under mellankoppling av motsvarande framskjutningssteg av upp- teckningsbäraren 7.

Den beskrivna satsutmatningen styres av styr- kopplingen 5, som av uppteckningsdata alstrar en video- signal i en ledning 17 för ljust-mörkt-avkänning av elektronstrålen, analoga horisontella och vertikala av- länkningssignaler (X; Y) i ledningarna 18, 19 för in- ställning av elektronstrålen inom skrivytan 12 på bild- skärmen 4 och frammatningssignaler (XV; Yv) i ledningarna 20, 21 för förskjutning av uppteckningsbäraren 7 i X- Y-riktningen. I Styrkopplingens 5 arbetssätt skall närmare beskrivas i det följande. _ '7713171-2 I ett före satsframställning genomfört arbetsför- lopp nppdelas skrivtecknen i enskilda bildlinjer och de vita och svarta avsnitten i varje bildlinje längdkodas i svart- och vitvärden. Svart- och vitvärdena avlämnas som videodata i en datakälla 22 i form av en hålremsa, ett magnetband eller en magnetplatta, från vilken de för sätt- ningsuppdraget erforderliga videodata via en ledning 25 överföres till 1jussättningsanläggningens 1 skrivtecken- minne 6, Likaledes före satsframställningen utvinnes ur den text, som skall sättas, de uppteckningsdata, vilka innehåller sättningsanvisningarna och styrorderna för ljussättningsanläggningen 1.

Texten beredes medelst en satsräknare, som är yrogramerad för avstavning och radavslutning.

De i satsräknaren bearbetade data kan avlämnas för senare användning till ett minne eller direkt över- föras till ljussättningsanläggningen i On-line-drift.

Vid Off-line-drift anropas de förvarade date vid behov från minnet. Satsräknare eller minnet betecknas i ut- föringsexemplet som datakällan 4, vilken via en ledning 25 står i förbindelse med ljussättningsanläggningen 1.

Under sättningsförloppet uppdelas de från data- källan 24 anropade uppteckningsdata i en engångsdekoder 26 i skrivteckensdata, strållägesdata och frammatnings- data och mellanupptecknas.

Skrivteckensdata väljer via en ledning 27 de adresser i skrivteckenminnet 6, under vilka videodata för ifrågavarande skrivtecken har avlämnats. Videodata läses bildlinjevis och omvandlas i en efter skrivtecken- minnet 6 kopplad dekodifieringsanordning 28 i en tvånivåvideosignal (V) i ledningen 17 och i en början och slutet av en bildlinje kännetecknande start/stopp- signal i en ledning 29. 7713171-25 Strållägesdata i ledningarna 50 Och 31 Omvaflälfis i D/A-transformatorer 52, 55 till analoga signaler (X1; Y1) och matas till efterkopplade blandningssteg 34, 35.

Signalen Y1 överlagras i blandningssteget 34 med en sågtandspänning Y2, som alstras i en första generator 56.

Sågtandspänningen Y2 åstadkommer en vertikal avlänkning av en elektronstråle för uppteckning av bild- iinjerna i iinjerastret.

Start/stopp-signalen i ledningen 29 synkroniserar generatorn 56 på så sätt, att sågtandspänningen Y2 startar vid ifrågavarande bildlinjebörjan och återföres vid bild- linjens slut.

Till signalen X1 adderas i blandningssteget 55 vid bildlinjens ände ständigt ett konstant spänningsvärde X2, som åstadkommer en horisontell förskjutning av elektron- strålen med bildlinjeavståndet. Det konstanta spännings- värdet X2 alstras i en andra generator 37, vilken likaledes är synkroniserad med start-stopp-signalen i ledningen 29.

Utgångssignalerna X3; Y3 i blandningsstegen 54, 35 tillföras ett transformationssteg 58 med förstärkningsgraden ett, i vilket utgångssignalerna X5; Y3 inverteras och/eller utbytes mot varandra för en videouppteckning med en vridning på 900, 1800, 2700 på bildskärmen 4 i elektronstrålröret 3.

Detta förlopp inledes genom en vridorder i ledningen 59.

Transformatorstegets 58 utgångssignaler förstärkas i avlänkningsförstärkarna 40, 41 och matas som horisontella och vertikala avlänkningssignaler X; Y till elektronstrål- rörets 5 avlänkningssystem 42 genom ledningarna 18, 19.

Motorstyrstegen 45, 44 för stegmotorerna 8, 9 matas med frammatningsdata XV; Yv. Dessa frammatningsdata XV; YV signalerar de ifrågavarande frammatningslängderna för upp- teckningsbäraren 7 som antalet motortakter resp. enskilda steg av stegmotorerna.

I US patentskriften 3 505 841 beskrivas detaljerat uppbyggnaden av en dylik ljussättningsanläggning. 7713171-2 Ljussättningsanläggningen 1 står i verksam Förbin- delse med kontrollanordningen 2 enligt uppfinningen För kontroll och korrektur av satsutformningen.

Kontrollanordningen 2 består av en bildlinjeminnes- anordning 45, ett skrivstyrverk 46, ett linjestyrverk 47 och av ett andra elektronstrålrör 48 för satsidentisk upp- teckning på bildskärmen 49. ' Den första videosignalen V För ljussättningsanlägg- ningens 1 elektronstrålrör 3 inskrives via ledningen 17 i bildlinjeminnesanordningen 45 och omformas där till en andra För reproduktion av en stående bild lämplig video- signal V', Den andra videosignalen V' utläses åter ur bild- linjeminnesanordningen 45 och matas via en ledning 50 till elektrodstrålröret 48 som bildinïormation.

För styrändamål tillföras bildlinjeminnesanord- ningen 45 dessutom start/stopp-signalen i ledningen 29.

I Pig. 3 och 4 visas utföringsformer För bildlinje- minnesanordningen 45.

Mellanlagringen av videosignalen i bildlinjeminnes- anordningen 45 styras medelst skrivstyrverket 46 och läs- styrverket 47.

' Till skrivstyrverket 46 matas avlänkningssignalerna X; Y för ljussättningsanläggningens 1 elektronstrålrör 3 via ledningarna 18 och 19 och Frammatningsdata XV; YV via led- ningarna 2D, 21. Skrivstyrverket 46 omvandlar ingångssigna- lerna till skrivsignalerna X'; Y' i ledningarna 51, 52 För bildlinjeminnesanordningen 45.

Skrivstyrverket 46 visas i detalj i Fig. 2.

I lässtyrverket 47 utvinnes avläsningssignaler X"; Y" i ledningarna 53, 54 För bildlinjeminnesanordningen 45, synkrona avlänkningssignaler X*; Y* i ledningarna 55 och 5o och en synkroniseringssignal "Syn" i en ledning 57 för kontroll- anordningens 2 elektronstrålrör 48.

Med hjälp av lässtyrverket 47 utläsas de i bildlinje- minnesanordningen 45 mellanlagrade videoinformationerna kon- tinuerligt cykliskt 50 gånger i sekunden och radvis som 17131v1-2 stående bild på elektronstrålrörets 48 formbildskärm 49, som är helt identiskt med satsspalten resp. med den sats, som skall framställas.

Satsidentisk återgivning innebär att vid uppteck- ningen hänsyn tas äventill motsvarande förskjutningsrörelse av uppteckningsbäraren 7. I det valda exemplet återges i mindre skala sålunda icke blott uppteckningsbärarens 7 belysningsyta 13 utan hela tidningssidan (ytorna 15,14,15 och 16).

Satsidentiskt återgivande innebär emellertid även att de olika skrivtecknen uppteoknas ej i en enhetsskrift utan med äkta stilart och stilstorlek såsom de uppträder i en senare sats.

Genom den identiska återgivningen av tecknen och uppbyggnaden av satsen kan typografiskt svåra former, t.ex. komplicerade annonser och flerspaltiga tabeller, enkelt korrigeras på ett bättre sätt.

Korrekturen genomföres t.ex. medelst fram och åter gående korrespondens mellan formbildskärmen 49 i kontroll- anordningen 2 och en korrekturbildskärm 60 i ett datasikt- instrument 61, som i sin tur samverkar i dialog med en sats- räknare eller ett dataminne, i utföringsexemplet enligt fig. 1 med datakällan 24.

Den text, som skall prövas, anropas från data- källan 24 och återges via ljussättningsanläggningens 1 styrkoppling 5 och via kontrollanordningen 2 på formbildskärmen 49. Samtidigt upptecknas de till den anropade texten hörande datablocken, som omfattar textnummer, radnummer och sats- ordet på korrekturbildskärmen 60.

Layouten på formbildskärmen 49 bedömes genom optiskt betraktande. I samband med en korrektur genomföres en markering vid det motsvarande korrekturstället på korrek- turbildskärmen 60, t.ex. medelst med ett ljusmärke (Cursor).

Medelst en terminal 62 genomföras den önskade text- ändringen - komplettering, uppteckning eller utbyte - och texten återsändes för dataomställning till satsräknaren __ 7713171-2 10 och den korrigerade texten anropas på nytt för återgivande.

Korrekturerna kan även qqmecknas under angivande av adresser och rader på ett korrekturband. Under ett räkne- genomlopp styras därvid den felaktiga koden i det första bandet genom korrekturbandet samt ersättes och ett andra band utformas (bandsmältning).

Under korrekturen kan av en betjäningsperson via ytterligare en terminal 63 olika arbetsorder inmatas i kontrollanordningen 2.

Exempelvis kan medelst en order "format" bestämmas om på formbildskärmen 49 skall återges blott en belysninge- insats eller en hel tidningssida. ' Med ytterligare en order "skala" kan satsbilden återges avsnittsvis i förminskad eller förstorad skala.

Genom motsvarande utplåningsorder kan reproduk- tionerna utplånas på de enskilda formbildskärmarna.

Slutligen kan genom en vridorder vid kontrollan- ordningen 2 den i transformatorsteget 58 i ljussättnings- anläggningen 1 alstrade vridningen av satsbilden upp- hävas, så att satsbilden ständigt upptecknas läsbart på formbildskärmen 49.

Upplösningen av elektronstrålrörets 48 formbild- skärm 49 är mindre än upplösningen vid ljussättnings- instrumentets 1 elektronstrålrör 3. För återgivning av texter kan man även arbeta med mindre upplösning än vid satsutgivandet. Därför återges på formbildskärmen 49 skrivtecknen grövre på motsvarande sätt. Det grövre återgivandet åstadkommas lämpligen med utbländningen av bildlinjer under upptecknandet av skrivtecknen på form- bildskärmen 49. Exempelvis skrives var fjärde bildlinje.

Kontrollanordningens 2 elektronstrålrör 48 kan matas av ljussättningsanläggningens 1 styrkoppling 5 eller alternativt av en egen styrkoppling parallellt med ljussättningsanläggningen 1. 7713171-2 11 Den samtidiga uppteckningen av satsbilden på elektronstrålrörets 3 bildskärm 4 är icke erforderlig för kontrollanordningens 2 funktion.

Vid utföringsexemplet kan därför elektronstrålröret 3 avkännas dunkelt av omkopplaren 64 och satsutmatningen utelämnas.

För en samtidig återgivning av flera lika eller olika satsbilder kan man anordna ett antal elektronstrålrör 48. I detta fall kan medelst en urvalsorder en av formbild- skärmarna väljas för en viss layout.

Slutligen är det även möjligt att överföra sats- bilder till på avstånd i rummet belägna elektronstrålrör 48.

Vid ljussättningsanläggningen, som styres av främmande, icke integrerade satsräknare, kan anslutningen i On-line-driften företas vid ett motsvarande snittställe i sättningsanläggningen 1 eller som självständig, perifer apparat.

Fig. 2 visar ett utföringsexempel på skrivstyr- verket 46. _ Frammatningsdata (XV; Yv) i ledningarna 20, 21 uppadderas i registren 69, 70 och omvandlas i efterkopplade D/A-transformatorer 71, 72 till analoga avlänkningssignaler (X'v; Y'v) för elektronstrålrören 48 i kontrollanordningen 2, varvid dessa avlänkningssignaler är proportionella mot för- flyttningsrörelserna av uppteckningsbäraren 7.

Den horisontella avlänkningssignalen X i ledningen 19 och den vertikala avlänkningssignalen Y i ledningen 18 ledes till ytterligare ett transformationssteg 73, i vilket den med hjälp av 1jussättningsanläggningens 1 transforma- tionssteg 58 åstadkomma satsvridningen på bildskärmen 4 upphäves för en läsbar uppteokning på formbildskärmen 49 i kontrollanordningen 2. Ãtervridningen av transformationssteget 73, som har förstärkningsgraden ett, åstadkommas genom invertering och utbyte av ingångssignalerna. Transformationssteget 73 aktiveras genom en återvridningsorder i en ledning 74; som 7713171 -2 12 vid en motsvarande vridorder i ledningen 39 utlöses för 1jussättningsanläggningens 1 transformationssteg 38.

De horisontella avlänkningssignalerna X och X'v sammanfattas i ett blandningssteg 75 till skrivsignalen X'.

Likaledes förenas de vertikala avlänkningssignalerna Y och Y'v i ytterligare ett blandningssteg 76 till skriv- signalen Y'.

Additionen av avlänkningssignalerna åstadkommer alltid en förskjutning av satsbilden till formbildskärmen 49 med samma värde som uppnås genom förskjutningsrörelsen av uppteckningsbäraren 7. eFörstärkningsgraderna hos blandningsstegen 76, 75 kan halveras med ordern "format", varigenom i fallet med en helsidesombrytning alla belysningsytorna 15, 14, 15 och 16 i satsen samtidigt återges förminskade på formbild- skärmen 49 med faktorn tvâ.

Halveringen av ett blandningsstegs förstärkninga- grad åstadkommes genom överbryggning av ett av de likvärda motkopplingsmotstânden 77 medelst en kontakt 78. Kontakten 78 är styrbar medelst ordern "format".

Uppteckningsskalan kan givetvis godtyckligt ändras genom en motsvarande inställning av förstärkningsgraden.

I det fall det är önskvärt med en förstorad åter- givning av en av belysningsytorna 13, 14, 15 eller 16, bortkopplas avlänkningssignalerna X'v och Y'v medelst kontakterna 79, varigenom elimineras additionen av avlänk- ningssignalerna och halveringen av förstärkningsgraden upphäves.

Med skrivsignalerna X' och Y' i ledningarna 51, 52 kan flera bildlinjeminnesanordningar 45 och sålunda flera elektronstrålrör 48 styras.

Fig. 5 visar ett utföringsexempel på bildlinje- styranordningen 45 och lässtyrverket 47.

Bildlinjeminnesanordningen 45 består av ett uppteckningsrör 80 (Silikon-target-uppteckningsrör), t.ex. 7713171-2 15 av typen 659 S från firman Hughes. Detta uppteckningsrör beskrives utförligt i “Customer Service Application Notes", 91-'11-009, aprii 1973, från firman Hughes- Vid ett dylikt uppteckningsrör upptecknas den an- kommande videosignalen i skrivfasen medelst den av skriv- signalen styrda elektronstâlen i form av en elektrostatisk laddningsbild på uppteckningsskiktet 81 (target) i upp- teckningsröret 80. Under läsfasen avkännes åter laddnings- bilden med den nu av lässignalen styrda elektronstrålen och laddningarna omvandlas till en modifierad videosignal och avges.

I stället för det visade enstråluppteckningsröret 80 kan man även använda uppteckningsrör med för skriv- och läsförloppet skilda strålsystem.

Vid skrivfasen matas skrivsignalerna X' och Y', som alstras i skrivstyrverket 46, via ledningarna 51, 52, via elektroniska omkopplare 82, 83 och via avlänkningsför- stärkare 84, 85 till uppteckningsrörets 80 avläsningssystem 86.

De elektroniska omkopplarna 82, 85 har i fig. 5 antytts som kontakter, vilka styres av motsvarande skriv- och läsorder i ljussättningsanläggningen 1 till en ledning 87.

Videosignalen (V) i ledningen 17, som kommer från ljussättningsanläggningen 1, styr ljust-mörkt-avkänningen av elektronstrålen, varigenom på uppteckningsrörets 80 laddningsskikt 81 uppkommer en virtuell satsbild.

Lässignalerna X" och Y" utvinnes i avlänknings- generatorerna 88, 89 i lässtyrverket 47 och avges under läsfasen till ledningarna 55, 54 och via de elektroniska omkopplarna 82, 85 till avlänkningssystemet 86 i upp-_ teckningsröret 80. Under läsfasen befinner sig kontakterna i det strecket antydde läget.

Avlänkningsgeneratorerna 88, 89 synkroniseras via en ledning 91 av ett styrsteg 90. 7713171-2 14 Avlänkningsgeneratorerna 88, 89 alstrar samtidigt avlänkningssignalerna X*, Y* i ledningarna 55, 56 för kontrollanordningens 2 elektronstrålrör 48. Lässignalerna (X"; Y") och avlänkningssignalerna (X*; Y*) är sådana, att en radvis uppteckning alstras på formbildskärmen 49, varigenom för återgivning av bilden kan användas även en vanlig på marknaden förekommande TV-monitor, t.ex. av typen DOM 44 från firman AEG-Telefunken. Eftersom en TV>monitor uppvisar interna avlänkningskopplingar är det tillräckligt att i stället för avlänkningssignalerna X* och Y* leda blott den i styrsteget 90 alstrade synkroniseringssignalen via ledningen 57 till TV-monitorn.

Lässtyrverket 47 innehåller ytterligare ett, i fig. 5 icke visat styrsteg, som omkopplar bilduppteck- ningsdelens arbetsmodus (skrivning, läsning, utplåning osv.).

Extra styrsignaler åstadkommer delvis hildutplåning och/eller innehållsändringar samt komnkmteringar av den visade satsbilden. Dessutom kan lässtyrverket 47 påverka även reproduktionsskalan.

Lässtyrverket 47 beskrivas likaledes utförligt i ovan nämnda litteraturställe. Användes flera elektronstrål- rör 48 för samtidigt återgivande av layouter, anordnas för varje elektronstrålrör 48 en bildlinjeminnesanordning 45 och ett lässtyrverk 47. Ett enda skrivstyrverk 46 har anordnats.

Såsom redan förklarats upptecknas av de från skrivteckenminnet 28 med 1jussättningsanläggningen 1 anropade bildlinjerna blott var n:e bildlinjen på formbildskärmen 49 i elektronstrålröret 48. För detta ändamål befinner sig i det inre av bildlinjeminnesanordningen 45 i videosignalans signalväg en OCH-grind 92, som styres av en bildlinjeräknare 95. Den av 1jussättningsanläggningen 1 till ledningen 29 avgivna start/stopp-signalen, som signalerar änden av varje bildlinje, inräknas i bildlinjeräknaren 95. Bildlinjeräknaren 95 är via programmeringsingången 94 förinställbar på det antal 7713171-2 15 bildlinjer, som skall utbländas. Motsvarar räkneläget det förutinställda värdet, föres utgången 95 från bildlinje- räknaren 93 till H~området. OCH-grinden 92 är sålunda förberedd och videosignalen i den efterföljande bildlinjen ledes blott för vidarebearbetning till uppteckningsröret 80.

Lämpligen kan bildlinjeutbländningen genomföras redan vid den bildlinjevisa utläsningen av videodata ur skriv- teckenminnet 28 i ljussättningsanläggningen 1, varigenom skrivtid inbesparas.

Fig. 4 visar ytterligare ett utföringsexempel på bildlinjeminnesanordningen 45.

Bildlinjeminnesanordningen 45 består i huvudsak av en bit-organiserad tvådimensionell minnesmatris 98 med en kapacitet på t.eX. 1024 X 1024 bitar för upptagande av videoinformationerna för den satsbild, som skall reproduceras.

Varje uppteckningscell i minnesmatrisen 98 kan adresseras i motsvarighet till lägeskoordinaterna för elektronstrålrörets 5 elektronstråle genom en X-adress och en Y-adress om vardera 10 bitar.

Minnesmatrisen 98 består t.ex. av 1024 enskilda skriv/läsminnen 99 (RAM) av typen TMS 4053 från firman Texas Instruments med en minnesorganisation på 1024 x 1 bit, varvid varje skrivläsminne 99 upptar videodata för en rad.

De integrerande byggstenarna kan erhållas i handeln och är kända för fackmannen, och därför torde en detaljerad beskrivning av uppbyggnad och verkningssätt här vara över- flödig. Givetvis kan varje annan minneskonstruktion och varje annan minnesorganisation komma till användning.

Varje skriv/läs-minne 99 uppvisar adressingångar 100, en dataingång 101, en Tri-State-datautgång 102, en selektions- ingång 103 och en skriv/läs-ingång 104.

Ledningarna 105, som matas med X-adresserna, står i förbindelse med adressingångarna 100 till samtliga skriv/läsminnen 99. Ledningarna 106, som matas med Y-adresserna 7713171-2 16 i BCD-kod, är anslutna till en raddekoder 107 (t.ex. en BOD-decimaldekoder av typen SN 7442). Utgångarna 108 från raddekodern 107 och de via sektionsingångarna 105 på motsvarande sätt förbundna skriv/läs-minnena 99 har värderats med siffrorna O - 1023, varigenom alltid utväljes och aktiveras det skriv/läsminnet 99, som siffermässigt hör till ett radnummer eller en Y-adress.

Under det att Y-adressen utväljer det radmässigt tillhörande skriv/läs-minnet 99, tillslår X-adressen en av minnescellerna i det inre av det valda skriv/läs-minnet 99, så att en X-Y-adresskombination alltid adresserar en viss minnescell i minnesmatrisen 98.

I skrivfasen omvandlas de analoga skriv-signalerna X' och Y' i skrivstyrverket 46 via ledningarna 51, 52 och via elektroniska omkopplare 109, 110, som i fig. 4 likaledes har symboliserats som mekaniska kontakter, i 10-bit-A/D- transformatorer 111, 112 till X-adresserna i ledningarna 105 och till Y-adresserna i ledningarna 106.

Under varje genom X-Y-adresserna tillslagen minnescell avlämnas den tillhörande videoinformationen, som via ledningen 17 avges från ljussättningsapparaten 1, varvid t.ex. det logiska "H" motsvarar videoinformationen "svart" och det logiska "L" motsvarar videoinformationen "vitt".

Eftersom adressen lägesmässigt motsvarar de enskilda strållägena på formbildskärmen 4 i elektronstrålröret 3, uppbygges i minnesmatrisen 98 en virtuell satsbild.

Ofta skall efter fyllandet av minnesmatrisen 98 satsbilden ändras genom komplettering eller överskrivning av skrivtecken. Tillslås i detta fall ånyo en minnescell, som är redan belagd med informationen "H", förblir denna information upptecknad, även när den nya videoinformationen "L" signaleras. Därvid bibehålles de enskilda skrivtecknen oförändrade vid skrivandet av skrivtecken över varandra. 7713171-2 17 I utläsningsfasen befinner sig de elektroniska om- kopplarna 109, 110 i det streckat återgivna läget och A/D-informationerna 111, 112 matas nu med de i lässtyrverket 47 alstrade lässignalerna X" och Y". Lässignalerna X" och Y" är så beskaffade, att utläsningen av videoinformationen ur minnesmatrisen 98 försiggår likaledes radvis och synkront med den radvisa uppteckningen på formbildskärmen 49.

Först anropas kontinuerligt alla X-adresser i det första skriv/läs-minnet 99, och videodata på den första raden utläses och upptecknas seriemässigt via ledningen 50. Vid radänden tillslås därvid genom en motsvarande Y-adress det andra skriv/läs-minnet 99 och nästföljande rads videoinforma- tion utläsas.

Genom upprepad cyklisk utläsning av hela minnes- informationen bildas på formbildskärmen 49 den önskade, stående satsbilden för en obegränsad längd. Uppteokningen kan försiggå även efter radbytesförfarandet, när i ett första genomlopp de ojämna raderna och i ett annat genom- lopp de jämna raderna utläses ur minnesmatrisen 98.

Uppvisar elektronstrålröret 48 egna avlänknings- generatorer, är det tillräckligt att ånyo överföra blott synkroniseringssignalen "Syn" för lässtyrverket 47 till elektronstrålröret 48. I detta fall kan X- och Y-adresserna alstras för läsförloppet medelst räknare i lässtyrverket 47, så att en analogdigitalomvandling av de analoga läs- signalerna X"; Y" till adresserna kan utelämnas.

Minnesmatrisen 98 kan utplånaagenom inläsning av informationen "L" i varje enskild minnesoell, varigenom även den återgivna satsbilden utplånas på formbildskärmen 49.

Reproduktionsmätskalan på formbildskärmen 49 kan ändras medelst skrivsignalerna (X'; Y'), lässignalerna (X"; Y") eller genom avlänkningssignalerna (X*; Y*) för elektronstrålröret 48. 7713171-2 18 Har man anordnat flera elektronstrålrör 48 för samtidig återgivning av layouter, anordnas för varje elektronstrålrör 48 en minnesmatris 98 och ett låsstyr- verk 46, varvid ånyo blott ett sådant skrivstyrverk 46 thar anordnats. Enligt en lämplig utföringsform har för de enskilda elektronstrålrören 48 anordnats bildrepetitions- minnen. Den omständliga, bit-organiserade minnesmatrisen 98 är däremot gemensam för alla.

Arbetssättet kännetecknas exempelvis därigenom, att först en första satsbild inskrives i minnesmatrisen 98 och därefter överföreszën till ett första bildrepeti- tionsminne.

Under det att det första bildrepetitionsminnet utläses cykliskt för reproduktion av den första stående satsbilden, kan minnesmatrisen 98 redan åter fyllas med en andra satsbild, som då överföras till ett andra bild- repetitionsminne.

Vid bildrepetitionsminnet kan det vara lämpligt att parallellt utläsa videodata för en delrad och överta dem i ett skiftregister, som då utläses i serie med elektronstrålrörets 48 radfrekvens.

Redan när informationerna uttages ur skift- registret, kan de nya minnescellerna adresseras, varigenom accesstiden minskas. En speciell fördel med den digitala mellanuppteckningen av videosignalen består däri, att elektronstrålröret 48 resp. TV-monitorer kan installeras på ett avstånd från 1jussättningsanläggningen 1 beläget mottagarställe och videodata överföres från minnesmatrisen 98 till ett motsvarande bildrepetitions- 9 minne vid mottagarstället via fjärröverföringskanaler.

Utläsningen av videodata ur minnesmatrisen 98 kan ske på vilket som helst godtyckligt sätt och med vilken som helst önskad datahastighet.

Claims (13)

19 7713171-2 P a t e n t k r a v

1. Elektronisk ljussättningsanläggning (1) För bitvis uppteckning av skrivteoken Från upptecknade videodata med en med sättningsanvisningar matad styr- koppling (15) För omvandling av de genom sättningsanvis- ningarna anropade videodata till en första videosignal (4) och För alstring av de För uppteokningen erforderliga avlänkningssignaler (X, Y) För ett Första elektronstrål- rör (3) och Frammatningssignaler (X', Y') För en i För- hållandet till det Första elektronstrålröret förskjut- bar uppteckningsbärare (7), k ä n n e t e o k n a d a v ett andra elektronstrålrör (48) för identisk åter- givning av en ljussättning, som är att förvänta, en med den Första videosignalen matad bildlinjeminnesanordning (45) För omvandling av den Första videosignalen till en andra videosignal För det andra elektronstrâlröret (48), av en Första generator (46) För alstring av skrivsignalen till bildlinjeminnesanordningen (45) genom blandning av avlänkningssignaler och Frammatningssignaleroch av en andra generator (47) För alstring av lässignalen till bildlinjeminnesanordningen (45) och aulänkningssignaler för det andra elektronstrålröret (48).

2. Anläggning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k- n a d d ä r a v, att bildlinjeminnesanordningen (45) består av ett minnesrör (80).

3. Anläggning enligt kravet 1, k ä nfn e t e c k- n a d d ä r a v, att bildlinjeminnesanordningen (45) består av ett digitalminne (98).

4. Anläggning enligt något av Föregående krav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den Första gene- ratorn (46) uppvisar blandningsFörstärkare (75, 76) För addition av Franmatningssignaler och avlänkningssignaler från de: första elektronstrålrere: (as) till skrivsig- nalen. - 7713171-2 20

5. Anläggning enligt kravet 4, k ä n n e t.e c k- n a d d ä r a v, att Förstärkningsgraden av blandninge- Förstärkarna (75, 76) är inställbar För skaländrad åter- givning av ljuesatsen.

6. Anläggning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c'k n a d d ä r a v, att till varje hori- sontellt och/eller vertikalt Förskjutningssteg av upp- teckningsbäraren (7) hör en takt, att i den Första gene- ratorn (46) har anordnats register (69, 70) för uppsum- mering av takterna och att efter registren (69, 70) är anordnade digital-analogtransformatorer (71, 72) För om- vandling av de valda takterna till Förskjutningssignalerna.

7. Anläggning enligt något av Föregående krav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den första gene- ratorn (46) innehåller en omkopplare (79) För omkoppling av Frammatningssignalerna Före blandandet.

8. Anläggning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att styrkopplingen (5) i ljussättningsanläggningen (1) uppvisar ett trans- Formatorsteg (38) för avlänkningssignalerna Från ett Första elektronstrålrür (3) För uppnående av en vriden uppteckning och att den Första generatorn (46) inne- håller ytterligare ett transformationssteg (73) För ut- byte och/eller invertering av avlänkningssignalerna Från det Första elektronstrålröret (3) för upphävande av vrid- ningen för uppteckningen på det andra elektronstrål- röret (48).

9. Anläggning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att i signalvägen för den Första videosignalen har anordnats en bländar- anordning (92, 93) För enskilda bildlinjer.

10. I 10- Anläggning enligt något av Föregående krav, k ä n n e t e o k n a d d ä r a v, att För samtidig 7713171-2 21 återgivning av ljussättningar för flera elektronstrâl- rör (48) har anordnats och att till varje elektronstrâl- rör (48) hör en bildlinjeminnesanordning (45) och en andra generator (47).

11. Anläggning enligt något av kraven 1 - 9, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att För samtidigt återgivande av ljussättningar har anordnats Flera elektronstrålrör (48) och att till varje elektronstrål- rör (48) hör ett bildrepetitionsminne och en andra gene- rator (47) För cyklisk utläsning av videosignalen och att en på valbart sätt till bildrepetitionsminnet anslut- bar bildlinjesminnesanordning (45) har anordnats.

12. Anläggning enligt kravet 11, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att Fjärröverföringskanaler är kopplade mellan bildlinjeminnesanordningen (45) och bildrepetitionsminnena.

13. Anläggning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att en TV-monitor har anordnats För identiskt återgivande av en ljussätt- ning, som kan förväntas. qANFURDA PUBLIKATIONER: