SE2130087A1 - Väggkonstruktion samt förfarande för att bilda en väggkonstruktion - Google Patents

Abstract

Ett förfarande för att bilda en väggkonstruktion (10) som har en väggskiva (12) uppvisande en förutbestämd tjocklek (T) är beskriven. Förfarandet innefattar att en träregel (14) monteras i väggkonstruktionen, vilken träregel uppvisar en plan monteringsyta (16) och minst en genomgående urtagning (18), som är anordnad parallellt med och på ett förutbestämt avstånd (D) från monteringsytan och uppvisar, i en riktning vinkelrätt mot monteringsytan, en förutbestämd bredd (B), att väggskivan anbringas mot monteringsytan, och att väggskivan fästs vid träregeln genom att ett fästdon, med hjälp av en spik- eller klammerpistol, drivs genom väggskivan och in i men inte igenom urtagningen.

Description

Förfarande för att bilda en väqqkonstruktion Föreliggande uppfinning avser ett förfarande för att bilda en väggkonstruktion.

Det är vanligt att använda träreglar som bärverk i byggnader, både i ytterväggar och i innerväggar. Reglarna ställs normalt vertikalt med ett center-centeravstånd (cc-avstånd) av cirka 450-600 mm. En övre regel eller skena (hammarband) och undre regel eller skena (syll) binder samman reglarna till ett ramverk. Ramverket bildar sedan ett underlag för montage av väggskivor.

Vanliga material i väggskivor är gips, MDF (Medium Density Fiber), OSB (Orientated Strand Board), spån och träflis. l\/lagnesiumoxid-, kalciumsilikat-, fibercement- och fibergipsskivor samt olika typer av kompositskivor förekommer också.

Väggskivorna skruvas eller spikas fast i regelverket. Fram till 1970-talet spikades i princip alla väggskivor, men man har alltsedan dess övergått mer och mer till att skruva väggskivorna.

En orsak till att skruv allt mer kom att ersätta spik, är att fuktvariationer i trä kan orsaka rörelser som driver ut spik. Följden av detta kan bli att spikarna efter ett tag riskerar att bli synliga i den färdiga väggytan, även genom färg eller tapet. Skruvar drivs inte ut på liknande sätt.

En annan faktor som gjorde skruven mer populär än spiken för montage av väggskivor, var att skruvdragarna utvecklades kring 1970-talet.

En nackdel med skruv är att den är dyrare än spik. En annan nackdel är att det tar längre tid att montera en väggskiva med skruv och skruvdragare än med spik och spikpistol. Ytterligare en nackdel är att skruvning av väggskivor är ett slitsamt och monotont arbete som utsätter montörerna för slitage. Att skruva över axelhöjd eller under knähöjd är påfrestande. Skruvmomentet ger ett vridmotstånd på montörerna handleder när skruvskallarna ska försänks i väggskivornas ytor. Mängden infästningspunkter är stor- vanligtvis används cirka 20 skruvar per kvadratmeter väggskiva. Ett bygge som omfattar tjugotusen kvadratmeter gipsvägg, vilket inte är ovanligt eller speciellt stort, kräver således cirka fyrahundratusen skruvar.

Att använda spik istället för skruv vid montering av väggskivor ger flera fördelar. Spik drivs in med slagkraften från spikpistolen och har en kropp med relativt liten diameter, medan skruv har gängor längs en stor del av kroppen och drivs in i skivmaterialet genom att den roterar.

Spikning är därför mindre påfrestande för skivmaterialet än skruvning och spikar kan därför placeras närmare väggskivornas kanter än skruvar utan att väggskivan spricker.

Ytterligare en fördel är att spik tar mindre plats i verktyget. Vissa spikmaskiner kan ta så mänga som 250 spikar i sitt magasin. l\/lotsvarande siffra för skruvautomater är cirka 50, vilket kräver fler tidskrävande påfyllningar av magasinet. Ytterligare fördelar är, så som har antytts ovan, att det går fortare att spika än att skruva, vilket reducerar monteringskostnaden, och att spikning är mindre påfrestande för montörerna.

Spikning i träreglar har dock ovannämnda nackdel att man riskerar att spikarna "arbetas" ut av den formförändring som sker i trä när fuktigheten i luften förändras.

Ett syfte med föreliggande uppfinning är att frambringa ett förfarande som kan bidra till att åtminstone delvis lösa detta problem.

En aspekt av föreliggande uppfinning avser ett förfarande för att bilda en väggkonstruktion innefattande en väggskiva uppvisande en förutbestämd tjocklek, vilket förfarande kännetecknat av stegen: - att en träregel monteras i väggkonstruktionen, vilken träregel uppvisar en plan monteringsyta och minst en genomgående urtagning, som är anordnad parallellt med och på ett förutbestämt avstånd från monteringsytan och uppvisar, i en riktning vinkelrätt mot monteringsytan, en förutbestämd bredd, - att väggskivan anbringas mot monteringsytan, och - att väggskivan fästs vid träregeln genom att ett fästdon i form av en spik eller klammer med en förutbestämd längd, med hjälp av en spik- eller klammerpistol, drivs genom väggskivan och in i men inte igenom urtagningen.

Uppfinnaren har insett att en orsak till att rörelser i trämaterial kan driva ut spikar vid konventionell spikning av väggskivor i träreglar, är att det finns trämaterial vid och framför spikens spets. Rörelser vid sidan av spikkroppen driver inte spiken utåt eller bakåt. Trämaterial vid och innanför spikens spets, däremot, kan "arbeta ut" spiken vid rörelser i trämaterialet, till exempel orsakade av fuktvariationer, och kan därigenom, med tiden, orsaka utskjutande spikhuvuden i väggskivorna.

Detta motverkas genom ovannämnda förfarande, som utnyttjar träreglar som uppvisar en urtagning där trä inte finns. Genom att fästdonen drivs genom den första flänsdelen men inte in i den andra flänsdelen uppnås den fördelen att fästdonets spets, efter väggskivans montering, kommer att vara belägen i nämnda urtagning, vilket innebär att fästdonets spets ej kommer att vara omgivna av trämaterial som riskerar att "arbeta ut" fästdonet. Urtagningens bredd kan företrädesvis vara i intervallet 5-10 mm.

Nämnda avstånd mellan monteringsytan och urtagningen kan företrädesvis vara i intervallet 15-25 mm.

Nämnda minst en urtagning kan företrädesvis ha en längd i intervallet 400-600 mm.

Fästdonets längd kan företrädesvis vara större än summan av väggskivans tjocklek och avståndet mellan monteringsytan och urtagningen, och mindre än summan av väggskivans tjocklek, avståndet mellan monteringsytan och urtagningen samt urtagningens bredd. l\/ler föredraget kan fästdonets längd vara lika med summan av väggskivans tjocklek, avståndet mellan monteringsytan och urtagningen, och halva urtagningens bredd.

Träregeln kan uppvisa ett flertal genomgående urtagningar anordnade i ett gemensamt plan och på samma, förutbestämda avstånd från monteringsytan. Urtagningarna kan vara lika långa och anordnade med ett inbördes avstånd (A) i intervallet 5-20% av urtagningarnas läng.

I det följande kommer utföringsformer av uppfinningen att beskrivas närmare med hänvisning till bifogade figurer, där: Figur 1 illustrerar en utföringsform av en träregel som kan användas i förfarandet enligt uppfinningen.

Figur 2 visar ett tvärsnitt genom en väggkonstruktion bildad enligt ett förfarande enligt uppfinningen.

Figur 3 illustrerar en annan utföringsform av en träregel som kan användas i förfarandet enligt uppfinningen.

Figur 4 visar ett tvärsnitt genom en väggkonstruktion bildad enligt ett förfarande enligt uppfinningen.

Figur 1 illustrerar en utföringsform av en träregel som kan användas i förfarandet enligt uppfinningen och figur 2 visar en väggkonstruktion bildad enligt förfarandet.

Väggkonstruktionen 10 innefattar en väggskiva 12 och en långsträckt träregel 14 på vilken väggskivan 12 är monterad. Träregeln 14 uppvisar ett i huvudsak rektangulärt tvärsnitt som har en bredd X och en höjd Y. Regeln 14 uppvisar en i huvudsak plan monteringsyta 16 (se figur 1) avsedd för mottagande av väggskivan 12 vid dess montering. Parallellt med och på ett avstånd eller djup D från monteringsytan 16 uppvisar regeln 14 ett flertal urtagningar 18 som sträcker sig i regelns 14 längdriktning. I den aktuella utföringsformen ärdessa urtagningar 18 genomgående, dvs. de sträcker sig genom regeln 14 i regelns 14 höjdriktning (Y). I regelns 14 längdriktning har urtagningarna 18 har en längd Lu och är anordnade med ett inbördes avstånd A. I en riktning vinkelrätt mot monteringsytan16, dvs. i regelns breddriktning (X), har urtagningarna 18 en bredd B.

De genomgående urtagningarna 18 är således anordnade med ett inbördes avstånd A i ett gemensamt plan på ett djup D från monteringsytan Vid bildandet av väggkonstruktionen 10 monteras regeln 14 på avsedd plats, till exempel mellan en golvkonstruktion och en takkonstruktion (ej visade). Detta steg kan till exempel innefatta att regeln 14 placeras i en golvskena (ej visade) och fixeras i en vertikalt stående position, till exempel genom att fästas i golvskenan samt i en ovanför golvskenan monterad takskena (ej visad).

Därefter anbringas väggskivan 12 mot monteringsytan 16 och fästs vid träregeln 14 genom att ett fästdon 20 i form av en spik (se övre fästdonet 20 i figur 2) eller klammer (se nedre fästdonet 20 i figur 2) med en längd Ls drivs genom väggskivan 12 och in i men inte igenom urtagningarna 18 med hjälp av en spik- eller klammerpistol. Härvid väljs fästdonet 20 så att dess längd Ls är större än summan av väggskivans 12 tjocklek T och det vinkelräta avståndet D mellan monteringsytan 16 och urtagningarna 18, men mindre än summan av väggskivans 12 tjocklek T, det vinkelräta avståndet D mellan monteringsytan 16 och urtagningen 18 samt urtagningens 18 bredd B, dvs. T+D < Ls < T+D+B. Företrädesvis väljs dock fästdon som har en längd Ls som är T+D+B/2, vilket, efter monteringen och i monteringsytans 16 normalriktning, placerar fästdonens 20 spetsar mitt i urtagningarna Urtagningarnas 18 breddmått B väljs företrädesvis tillräckligt stort så att det fästdonen 20 tränger in i men inte igenom urtagningarna 18 även vid en viss snedställning av spik- eller klammerpistol vid vägskivans 12 montering. För att inte i onödan försvaga regel 14 bör å andra sidan inte breddmåttet B vara onödigt stort. Försök har visat att ett breddmått B i intervallet 5-10 mm är föredraget.

Generellt gäller dock att urtagningarnas 18 utformning och placering i träregeln 14 anpassas till väggkonstruktionens 10 ändamål samt de krav och prestanda som är satta på väggkonstruktionen. Det inses till exempel att djupmåttet D definierar fästdonens 20 fästområde, varför detta mått bör anpassas till tjockleken hos väggskivorna samt till den önskade infästningskraften. I en yttervägg, till exempel, kan träreglarna ha olika dimensioner beroende på vilken tjocklek man vill ha på väggen, men en vanlig regeldimension i väggens tvärriktning är 195 mm, dvs. att regelns 14 breddmått X år 195 mm. I en sådan träregel kan, vid infåstning av väggskivor på ytterväggens insida, urtagningarna 18 exempelvis anordnas med ett djupmått D som år cirka 15-25 mm, med ett långdmått LU som år cirka 300 mm, och med ett inbördes avstånd A som är cirka 5-20 % av denna längd, dvs. cirka 15-60 mm.

Om väggskivor ska monteras pà bada sidor av en träregel, kan urtagningar anordnas i två parallella plan i regeln, såsom illustreras i figur 3. Om regelns breddmått X inte år för stort, kan urtagningar anordnade centralt i regeln användas för montage av väggskivor från båda hållen, såsom illustreras i figur 4.

Claims (1)

1.

1. Krav Förfarande för att bilda en väggkonstruktion (10) innefattande en väggskiva (12) uppvisande en förutbestämd tjocklek (T), kännetecknat av stegen: - att en träregel (14) monteras i väggkonstruktionen (10), vilken träregel (14) uppvisar en plan monteringsyta (16) och minst en genomgående urtagning (18), som är anordnad parallellt med och på ett förutbestämt avstånd (D) från monteringsytan (16) och uppvisar, i en riktning vinkelrätt mot monteringsytan (16), en förutbestämd bredd (B), - att väggskivan (12) anbringas mot monteringsytan (16), och - att väggskivan (12) fästs vid träregeln (14) genom att ett fästdon (20) med en förutbestämd längd (LS), med hjälp av en spik- eller klammerpistol, drivs genom väggskivan (12) och in i men inte igenom urtagningen (18). Förfarande enligt krav 1, varvid urtagningens (18) bredd (B) är i intervallet 5-10 mm. Förfarande enligt något av kraven 1 och 2, varvid nämnda avstånd (D) mellan monteringsytan (16) och urtagningen (18) är i intervallet 15-25 mm. Förfarande enligt något av föregående krav, varvid nämnda minst en urtagning (18) har en längd (Lu) i intervallet 400-600 mm. Förfarande enligt något av föregående krav, varvid fästdonets (20) längd (Ls) är större än summan (T+D) av väggskivans (12) tjocklek (T) och avståndet (D) mellan monteringsytan (16) och urtagningen (18), och mindre än summan (T+D+B) av väggskivans (12) tjocklek (T), avståndet (D) mellan monteringsytan (16) och urtagningen (18) samt urtagningens (18) bredd (B). Förfarande enligt något av föregående krav, varvid fästdonets (20) längd (Ls) är lika med summan (T+D+B/2) av väggskivans (12) tjocklek (T), avståndet (D) mellan monteringsytan (16) och urtagningen (18), och halva urtagningens (18) bredd (B). Förfarande enligt något av föregående krav, varvid träregeln (14) uppvisar ett flertal genomgående urtagningar (18) anordnade i ett gemensamt plan och på samma, förutbestämda avstånd (D) från monteringsytan (16). Förfarande enligt krav 7, varvid urtagningarna (18) år lika långa och anordnade med ett inbördes avstånd (A) i intervallet 5-20 % av urtagningarnas (18) längd.