SE202426C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: K G Gorling Foreliggande uppfinning avser ett salt vid rostning av finkorniga ,arsenikhaltiga ,svavelmineral, sarskilt pyriter. Uppfinningen tar speciellt sikte pa det slag av pyriter, som erhallas vid flotation av svavelmineral.

Del ãr kant, att rostning av :sarskilt finkorniga sulfidmineral, t. ex. flotationssvavelkis, enligt de moderna rostningsmetoderna, varvid materialet rostas i suspension med gasformigt medium, t. ex. antingen i NicholsFreeman-ugnar eller i virvelskiktsugnar, i vilka hada materialet medfoljer den bildade rostgasen ut ur ugnen, bereder aysevarda svitrigheter, om man viii erhalla ett rostgods, som är fritt frau arsenik. Narvaron av arsenik i rostgodset leder till nackdelar, can rostgodset shall bearbetas vidare, t. ex. genom. lakning f8r ntvinnande av vardefulla metaller, sasom guld, silver, koppar etc. eller, om rostgodset skall anvandas ,direkt for jarnframstallning, dã arsenik art& en icke ortskyard utreducerad bestandsdel i det fardiga j arnet.

Svarigheten att ,avlagsna arseniken beror pa att jarnarsenater, i synnerhet av fern:yard arsenik, är mycket bestandiga fOreningar. De bildas relativt snabbt vid temperaturer, som aro normala for rostningen, om oxidationsforhallandena medgiva detta.

Foraliggande uppfinning är baserad pa detta forhallande satillvida, att man genomfOr rostningen pa ett sadant satt, att man erhaller Atminstone en ,svag tsvavelsublimation, varvid arseniken kommer att foraligga i huvudsak sasom trevard sulfid. Delta kan man uppna genom att .anyanda lamplig rostningstemperatur, sasom Over 750° C, foretra.desvis Over 790° C, .oeh att instiila syrgaspartia:1- trycket i rostgasen, s att ej alit elementart svavel i sulfidmaterialet omvandlas till svaveldioxid. DA hummer aven den vid rostning,en lpildade gasblandningen att innehalla en del isvavelanga, forutom i angforan f5religgande arseniksulfider. I denna gasformiga blandning foreligger dessutom fast finkornigt material i form ay brander eller aska. Det vasentliga for uppfinningen ãi, att man avskiljer det fasta materialet fran den Yid mostningen erhallna rostgasen sued dari ingaende forangade arseniksulfider ,och svavel vid dtminstonc sh hog temperatur, att vasentligen endast det fasta materialet, som vasentligen halt utgores .av rostgods, avskiljes utan att sublimation av svavel och arseniksulfider konamer till stand. Denna avskiljning av fast material kan uppnas genom anvandande .av en intill ugnen belagen cyklon eller ekvivalent anordnbag, i vilken praktiskt taget alla brander avskilj as utan att fa Malta att i vasentlig grad reagera med famvarda arsenikforeningar under bildning av arsenater. Gaserna utsattas ,darefter for okat syrgaspartialtryck genom tillforsel av luft eller andra syrgashaltiga gaser i en lamplig kammare, t. ex. en ytterligare cykion nr 2, en special' .forbra.nningskammare eller halt enkelt i en gasled- varvid efterforbranning av elementart svavel, harrorande frau rostningen i det forsta ,steget, hemmer till stand. For efterforbranningsprocessen ar ,det onskyart men inte abs olut nodvandigt att den frau fast material befriade rostgasen har en sa. h5g temperatur, att forbranningen kan she direkt med mattligt .syreoverskott. Nodvandigt Mr processen ar emellertid, som namnts, att separeringen av rostgods—sker vid en sh hog temperatur, Dupl. kl. 40 a: 1/02 2 att flagon sublimation i separeranordningen av svavel ochteller arsenik ej intrader. Efterforhranningen ar &Avail:dig for att svavelforlusterna eljest bli for stora, i vissa fall ungefar 4 %, och utfores vid bibehallen hog temperatur, hl. a. aven for ,att undvika igensattning I tvattorn etc. av utfallande sublimerande svavel. Gamut denna uppdelning av rostningsprocessen kan man saledes uppna ett rostgads mad mycket lag halt av .arsenik. Det ar overraskande att man far sa lâ svavelhalt i branderna vid det laga syrepartialtrycket.

Forstik ha utforts med arsenikhaltiga flotationskiser, innehallande 0,3 % arsenik. Barvid har arsenikhalten kunnat nedbringas med 92 %. Aft arseniken bortgar sasom sulfid, far anses bevisat darav, att stoft, som ,uppsamlats i ett provtvattorn, endigt analys innehailer % arsenik och 39 % svavel. Eventuedit bildad As203 simile ha last sig I vattnet.

Arsenikavdrivningen genomfores saledes enligt uppfinningen under ,sadana betingelser, vilka aven ,ge .svavelsublimation. Hur rostningsbetingelserna skola atvaljas, for att arsenik skald sublimera sasom arsenik-IIIsulfid och nagot ,svavel samtidigt skald overgd angform, kan fackmannen latt avgara, synnerhet om man samlidigt .studerar farsoksresultaten I bifogade tabell — de faktorer, som vasentligen kunna anvandas for att installa de betingelser, .som aro nodvandiga enligt uppfinningen, Oro, sorn namnts, rostningstenaperaturen och forhallandet mellan syrgashaltig gas och far rosining avsett gads. Var!den runt liar dot for rostning av har avsedda material foreslagits idel tvastegsforfaranden ailed partial! avrostning °eh slutrostning. Enligt var uppfinning kan arseniken avdrivas kontinuerligt samtidigt som man uppnar en tolerabel svavelavrostning.

Uppfinningen genomfores, sasom torde 'framga av ovanstaende, heist sa gott s-om alltid kontinuerligt.

Sasom en sarskild forded vid fOrfarandet andigt uppfinningen kan namnas, att till foljd av rostningsbetingelserna kommer en ,stor del av jarnet i branderna ,att fOreligga sasom Fe304, vilket innebar akat varde och fordelar vid vidare behandling.

Nagra forsoksresultat Iran svavelsublimation.

Material Rostn. SO2 As-avdriv- As i bran- Ingaende S i kisel- S I tvatt- temp. c.c % ning der % As % brander % vattenstoft of Svavelkis flan 800 14 81,0,12 0,39 1,4 10,7 Bolidens gruv- 800 14 71,3 0,07 0,0,67 10,7 aktiebolag 900 80,9 0,03 0,19 0,21 10,8 8714,84,2 0,08 0,34 0,stark subl. 8714.92 0,04 0,31 2,3 41,3 8714.79,9 0,11 0,34 0.06 1,

Claims (1)

1. Patentansprak: Satt att framstalla ett arsenikfattigt rostgods vid rostning av arsenikhaltiga, jam innehaHande svavelmineral, foretradesvis pyriter, varvid svaveImineralet rostas i suspension med en syrgashaltig gas och bildade brander separeras fran rostgasen, kannetecknat darav, att man underkastar pyriterna en sadan forbranning, att I huvudsak all i pyriten ingaende arsenik Overgar i angform sasom sulfider och saratidigt en mindre del svavel farangas I elementar form, samt darefter, sedan branderna separeras frail rostgasen med dari ingaende ,arseniksulfider och vid rostningen forangat svavel, okar syrgaspartialtrycket i den .annu varma rostgasen, st att en fullstandig forbranning av narvarande arsenik och svavel sker I rostgasen i franvaro av branderna. Anforda publikationer: