SE201248C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: J L L Hood Prioritet begtird frit' n den 2 juni 1959 (Storbritannien) Foreliggande uppfinning avser antistatisk behandling av flexibel filmslang.

Flexibel filmslang av termoplastmaterial, sasom polyeten framstallas vanligtvis genom s. k. »blasstrangsprutning» vid vilken det filmbildande materialet i upphettat smalt till-stand strangsprutas genom en ringformig oppning for att pa sa satt bilda ett ror eller en slang, som omedelbart utvidgas genom en fasthallen gasbubbla inne i slangen for att Moja vaggen till Onskad tjocklek, atfoljt av nedkylning av slangen till under materialets stelningstemperatur samt tillplattning och avdragning av slangen mellan ett par roterande klamvalsar vilka aven tjanstgOra som gassparr for den fasthallna gasbubblan.

Den tillplattade filmslangen, som stundom Or kand under benamningen »flatliggande slang» (lay-flat tubing), ledes darefter runt en eller flera styrrullar till en upplindningsvals dar den upplindas pa en karna for expediering till forbrukaren.

Det finnes manga kommersiella anvOndningsomraden fOr filmslang. Den ena kanten kan skaras upp och filmen oppnas och pa sâ satt bilda film i form av ark eller ocksa kan filmen latt omvandlas till pasar i en snabbgaende maskin for pasframstallning genom tvargaende forslutning av tva motstaende vaggat i filmslangen med forutbestamda intervall, atfoljd av avskarning tvars over filmen i narheten av vane fOrslutning for att skilja de enskilda pa.sarna Manga av de material som anvandas fOr framstallning av filmslang aro kansliga fOr att antaga elektrostatiska laddningar och sadana laddningar komma till uttryck pa filmslangens inner- och yttersidor under framstallningen. De laddningar som bildas pa insidorna aro sarskilt besvarliga eftersom de genom inb8rdes attraktion fororsaka att filmens inatvanda ytor klibba fast vid varandra med resultat att svarigheter uppsta att oppna en filmslang after uppklippning for att bilda ett enkelt ark eller att oppna en pase hildad av filmslangen i avsikt att fylla densamma. liven dà filmslangens bada vaggar ha skilts at, forefinnes en utpraglad tendens hos vaggarna att atergâ i kontakt med varandra.

Foremalet for foreliggande uppfinning Or i huvudsak att eliminera sa.dana elektrostatiska laddningar som bildas ph insidan av en. filmslang av sadant material som Or kansligt for antagande av elektrostatiska laddningar. I enlighet med foreliggande uppfinning omfattar ett forfarande for eliminering av elektrostatiska laddningar pa insidan av en flexibel filmslang av ett for elektrostatisk laddning mottagligt material uppblasning av filmslangen med ett gasformigt medium, tillrackligt for att i huvudsak utsatta hela insidan av filmslangen for det gasformiga mediet och jonisering av det gasformiga mediet i sadan grad, att de pa insidan av filmslangen befintliga elektrostatiska laddningarna elektriskt neutraliseras.

I en foredragen form av uppfinningen joniseras det gasformiga mediet som inneslutes i den uppblasta filmslangen genom att utsattas for en elektrostatisk spa.nningskalla mel- 2 Ian ett par elektroder placerade intill, men foretradesvis pa hada sidor om filmslangen och som betjanas med en elektrisk vaxelspanning med en storlek i stand att jonisera det gasformiga mediet men jute tillracklig for att ge upphov till en gnisturladdning mellan elektroderna.

Filmslangen behandlas lampligen enligt ett kontinuerligt forfarande genom att den Mr passera -mellan ett par stationara elektroder, varvid filmen uppblases i narheten av elektroderna med en fasthallen bubbla av ett gasformigt medium, t. ex. luft, som Hiles innesluten i den lopande filmslangen mellan atskilda valsar. Krakningen av filmslangen runt en stor haze av valsamas omkrets kan vara tillrackligt for att halla kvar den inneslutna bubblan i filmslangen mellan rullarna. Emellertid aro de tva atskilda rullarna foretradesvis forbundna med ytterligare rullar, bestaende av klamrullar, for att forhindra att det gasformiga mediet forsvinner fran bubblan.

Elektroderna kunna vara av vilket som heist vanligt slag, men aro foretradesvis stayformiga och placerade tvars emot varandra pa hada sidor om filmslangen. Elektrodema behova jute vara isolerade, men for att undvika mojligheten av en gnisturladdning mellan dem är det, isynnerhet vid de andar som jute avskarmas ay filmslangen, att foredraga att belagga eller pa annat satt tacka dem med ett elektriskt isolerande material. En pa lamp-lit salt isolerad elektrod att anvandas vid sat- letforeliggande uppfinning utgores av en bit glasror pa insidan belagd med ett lager av elektriskt ledande kolloidalgrafit. Optima-la resultat erhallas da filmslangen befinner sig i kontakt med elektroderna varvid foretradesvis filmslangen ar uppblast i sadan grad, att, vid franvaro av elektroder, den skulle komma att antaga en diameter storre an avstandet mellan elektroderna, sà att elektroderna fororsaka en hopsnoming av den uppblasta filmslangen och i konsekvens harav delvis arc insvepta av filmen. Den elektriska vaxelspanningen som palagges elektroderna halles vid ett minimum eftersom okad potential medfor 8kad tendens hos filmslangen att klibba vid elektroderna och harigenom resulterar i dragning da filmen behandlas enligt ett kontinuerligt forfarande.

Dessutom, eftersom den minsta elektriska spanning som erfordras for att effektivt neu-tralisera de elektrostatiska laddningarna pa filmslangens insida akar med Rat avstand mellan elektroderna, är det att foredraga att elektroderna placeras sa nara varandra som det är praktiskt mojligt. Ett lampligt avstand mellan elektroderna är 1,59-6,35 mm.

,Den minsta effektiva elektriska spanning som erfordras f8r ett visst bestamt avstand mellan elektroderna, typ av elektroder och isoleringens tjockIek, om sadan finnes, kan la.tt bestammas genom att lata en filmslang med elektrostatiska laddningar pa insidan och i uppblast tillstan.d passera mellan ett par av elektroderna vilka palaggas en elektrisk vaxelspanning, varvid potentialen efterhand Ras stegvis och de aterstaende elektrostatiska -laddningarna-pa insidorna av den behandlade filmen bestammas efter varje steg. Den minsta effektiva elektriska spanningen är den lagsta spanning vid vilken den behandlade filmslangen jute har nagon kvarstaende elektrisk laddning pa insidan.

Om en viss del av en filmslang har nagra elektrostatiska laddningar pa insidorna eller ej kan grovt bestammas genom att taga en del av filmen i tillplattad form, avlagsna eventuella elektrostatiska laddningar pa utsidorna genom borstning med handen eller med en fuktig tygbit eller med flagon annan kand metod och darefter oppna slangen. Minsta tendens hos filmslangen att Ater vilja sluta sig anger narvaron av elektrostatiska laddningar pa insidorna.

En sakrare metod for bestamning av narvaron av elektrostatiska laddningar invandigt i filmslangen är att skara ut en rund skiva ur den tillplattade filmen och att maim den laddning som registreras av en elektrostatisk voltmeter da ett lager ay filmen avlagsnas fran det andra lagret av den dubbla skivan.

I praktiken har det visat sig, att far elektroder bestaende av tunnvaggiga »Pyrex» (inregistrerat varumarke) glasror, 12,7 mm i diameter, pa insidan belagda med kolloidalgrafit for att bilda ett elektriskt ledan.de skikt och placerade med ett inb6rdes avstand ay 2,54 mm, am en lamplig elektrisk vaxelspanning for att astadkomma neutralisering ay de elektrostatiska laddningarna pO. insidoma av filmslangen av polyeten av storleksordningen 11-12 kilovolt (effektivvarde). For liknande elektroder belagna p0. ett avstand av 1 turn fran varandra är den elektriska vaxelspanning som erfordras f6r att samma resultat skall uppnas ay storleksordningen 20-22 kV. For elektroder bestaende ay massingsstavar, 12,7 mm i diameter, overdragna med en polyester-film med en tjocklek av 0,127 mm och placerade pa ett avstand av 2,54 mm fran varandra, am den lampliga elektriska vaxelspanningen ay storleksordningen 9-10 kV.

Sattet att neutralisera elektrostatiska laddningar som bildats pa insidorna av filmslangen i enlighet med foreliggande uppfinning kan lampligen inforas som ett steg vid kontinuerlig framstallning av sadan film medan filmen kontinuerligt ledes frail rullar som samman- 3 pressa filmslangen, vilka rullar tillhora en strangsprutningsanordning for filmslang, till en upplindningsvals. De basta resultaten app-rids om sattet genomfores omedelbart fore det att filmen upplindas i form av en rulle for leverans till forbrukaren, eftersom det är troligt att en filmslang antager elektrostatiska laddningar p insidorna under handhavandet i det uppblasta eller flatliggande stadiet da en insida gnides i kontakt med den andra ytan. Om sâ erfordras kan emellertid neutraliseringen av de elektrostatiska laddningarna pa insidan genomfOras som en separat operation genom att filmslangen lindas fran en mile till en annan.

Dar en fangslad bubbla av ett gasformigt medium, lampligen luft, anvandes for att blasa upp filmslangen, kan luften i horjan inforas i filmslangen med tillhjalp av en ihalig nal eller genom en fri ande av filmen da klamvalsarna tillfalligtvis frigoras. I det fall att sattet enligt fereliggande uppfinning utgor ett kompletterande steg vid en kontinuerlig framstallning av filmslang enligt ett blassfrangsprutningsforfarande, kan den fdngslade luftbubblan ernas genom att tillfalligt latta pa klamvalsarna vid strangsprutningsstallet och lata en del av luften forsvinna fran den fangs-lade bubblan som anyandes for att toja ut det smalta roret till det stalle ddr neutraliseringen av de elektrostatiska laddningarna pa insidan genomfOres.

Da nyligen strangsprntad uppblast film-slang tillplattas mellan klamvalsarna bildas veck vid kanterna av den sammanpressade filmen. Pit liknande satt, vid framstallning av filmslang med dubbelvikta kanter, som vanligtvis formas med ett par kilformade organ placerade pa omse sidor om en. nyligen strangsprutad uppblast filmslang omedelbart fore sammanpressningsvalsarna fOr att trycka tva rnotstaende delar av filmen ink mot varandra och pit sit salt bilda dubbelveck eller kilar i den sammanpressade filmen, Midas veck vid kilarnas kanter. Da en sadan veckad film uppblases for det andamal som avses med foreliggande uppfinning och darefter tommes pa luft foreligger den m011igheten att filmslangen inte kommer att sjunka ihop pa de tidigare bildade vecken. En sadan eventualitet kan forebyggas genom att i narheten av elektroderna anbringa ett eller flera par av klamvalsar, vilka gripa tag i de veckade kanterna pa filmslangen med jamna mellanrum under uppblasningen av filmslangen.

Vid kontinuerlig framstallning av filmslang, sasom polyetenfilmslang, medfoljer allt emellanai frammande amnen sasom klumpar av det filmbildande materialet, fran matrisens framsida och folja med filmen. Da sadana klumpar aro storre an mellanrummet mellan elektroderna foreligger risk air att elektroderna eller filmen skadas. Sadan skada kan undvikas genom att anbringa ett kontrollorgan vilket vid registrering av att sadana frammande omnen medfolja fororsaka att elektroderna hoppa isar. FOretra.desvis utgores kontrollorganet av ett par fran varandra skilda stativ vart och ett uppbarande en elektrod och avgransande ett gap genom vilket filmslangen passerar innan den passerar mellan elektroderna, varvid minst ett av stativen kan svangas bort fran det andra organet som itr fiirsett med den till detta anslutna elektroden da frammande material som medfi5ljer filmslangen och som itr storre an oppningens storlek pressar mot stativet.

Om sit onskas, kan eventuella pit filmslangens utsida upptradande elektrostatiska laddningar neutraliseras med tiihjiilp av flagon kand anordning for borttagande av statisk elektricitet antingen fore eller efter behandlingen av filmen i enlighet med uppfinningen.

Fyra illustrerande exempel av olika former att genomfora sattet enligt foreliggande uppfinning komma nu att beskrivas med hanvisRing till de medfoljande schematiska ritningarna dar fig. 1 ar en sidoprojektion av ett slag av behandlingsanordning, fig. 2 ar en plan av fig. 1, fig. 3 är en sidoprojektion av en anordning for kontinuerlig framstallning av filmslang inklusive behandlingsanordningen och fig. 4 är en vy uppifran av en modifikation av en del av anordningen enligt fig. 3. Fig. 5 visar ett snitt av fig. 4 efter linjen 5-5. Fig. 6 är en sidovy av en annan anordning for kontinuerlig framstallning av film- slang inklnsive behandlingsanordningen, fig. 7 visar framifran sett en del av fig. 6 och fig. 8 är en sektion tagen genom linjen 8-8 i fig. 7.

Exempel 1. Med hanvisning till fig. 1 och 2 leddes en flatliggande filmslang 1 av polyeten med elektrostatiska laddningar pa insidorna av filmen 1, vilka kommo till uttryck genom en utpraglad tendens hos filmen 1 att ater sluta sig tillsammans da den oppnades med handen och slapptes, fran en matarvals 2 genom tva par atskilda klamvalsar 3, 4 till en driven uppsamlingsvals 5.

Filmen 1 var 228,6 mm bred (i flatliggande tillstand) och hade en vaggtjocklek av 0,033 mm. Mellan de hada atskilda klamvalsparen 3 och 4 voro ett par elektroder 6 placerade mitt emot varandra pit omse sidor om filmen 1 och med ett inhOrdes avstand av 2,54 mm mellan vilka filmen 1 lick passera.

Elektroderna 6 utgjordes av tunnvaggigt 2Tyrex» (inregistrerat varumarke) glasror, 12,7 mm i diameter och pa insidorna belagda 4 med kolloidalgrafit for att bilda ett elektriskt ledande skikt, varvid glasholj et bildar ett elektriskt isolerande skikt for det ledande skiktet. Den del av filmen 1 som befann sig emelIan de atskilda klamvalsarna 3 och 4 uppblastes med luft tillrackligt for att skilja insidorna pa filmen 1 fran varandra och M till stand att vaggarna pa filmen 1 delvis insvepte elektroderna 6 genom att blasa luft genom den fria anden av filmslangen 1 genom att tillfälligtvis latta pa trycket mellan klamvalsarna 4.

Matning av den elektrostatiska laddningen som fanns pa insidorna av fihnslangen 1 da denna passerade mellan valsarna 4 foretogs darefter pa foljande satt: En skiva, 127 ram i diameter, skars ut fran filmen i sektionen mellan valsarna 4 och valsen 5. Denna skiva, bestaende av tva lager i intim kontakt, lades pa en horisontell aluminiumplat ansluten till kontakten pa en elektrostatisk voltmeter pa vilken avlasningar fran 0 till 5 kV kunde Wins pa en icke linjar skala. Platen isolerades fran jord. Den andra anslutningskontakten pa den elektrostatiska voltmeter. anslots till jord. For att underlatta avlasningarna omkalibrerades voltmeterns skala sà att den kunde avlasas fran 0 till 30 enheter pa en linjar skala.

Det owe lagret av den pa platen liggande dubbla skivan drags darefter hart fran det undre lagret, som fortfarande var i kontakt med platen, med tillhjalp av en isolerad tang varvid .voltmeterns visare svangde over skaIan och gay en avlasning som utgjorde ett matt pa den elektrostatiska laddningen melIan. de tva filmlagren som bildade den dubbla skivan. Proceduren upprepades tva ganger med nya skivor skurna ur filmen 1 och ett medelavlasningsvarde av 9,7 enheter erholls.

En vaxelspanning (50 p/s) med vardet 7,6 kV palades darefter elektroderna 6 via en tillfOrselledning 7 frail en kalla 8 och fihnen 1 avdrogs fran valsen 2 medelst valsen 5 med en hastighet av 6,1 meter/min. Luftbubblan som hill's instangd mellan valsarna 3, 4 tjanade till att successivt blasa upp den frammafade filmen 1.

Provskivor utskuros ur filmen 1 sasom tidigare beskrivits och de kvarvarande elektrostatiska laddningarna uppmattes i exakt Overensstammelse med den ovan beskrivna metoden.

Hela proceduren upprepades med hogre spanningar pMagda elektroderna 6 tills matningarna visade, att provskivoma inte hade na.gra kvarvarande elektrostatiska laddningar. De erhallna resultaten framga av tabell 1 nedan.

ElektrodernaMatvarden utvisandeMedeltal p6lagd vaxelkvarvarande elektro- spanning i kVstatiska laddningar mellan filmlagren i provskivorna 0 7,13, 9 9,7 7,6 1, 2,2, 1,6 1,6 8,6 0,25, 0,8 0, 9,6 0,1 0,0,3 11,3 0,0 0,3 0, 12,8 0,0 0,0 0 Resultaten visade, att da en. vaxelspanning av c:a 12 kV palades elektroderna 6, joniserades luften mutt gasbubblan tillrackligt for att neutralisera de elektrostatiska laddningarna pa insidorna av filmen 1.

Filmslangen 1 pa valsen 2 behandlades darefter vid ett kontinuerligt forfarande sasom beskrivits med anvandande av vaxelspanning av 12 kV palagd elektroderna 6.

Da den behandlade filmen 1 befrias frau eventuella elektrostatiska laddningar pa utsidorna genom att strykas med handen eller genom att behandlas enligt nagon kand metod for a-vlagsnande av statisk elektricitet, visade den sig vara mu att oppna och visade inte nagon tendens att vilja atertaga det slutna tillstandet. Pasar framstallda av filmen 1 i en standardmaskin for pasframstallning gingo latt att oppna och forblevo oppna varigenom ifyllningen av gods underlattades.

Exempel 2. Refererande till fig. 3 framstalldes en filmslang 10 av polyeten genom stringsprutning av smalt polyeten genom en ringformig oppning 11 med en diameter av 101,6 mm i en form 12 och uppblasning av en slang utbildad genom en innesluten luftbubbla 14 mutt slangen 13. Den. uttojda slangen 13 kyldes med en ring av luftstrominar riktade frAn en ringformig lufttillforselkalla 15 placerad i narheten av formen 12 for att kyla ned polyetenen till under dess stelningstemperatur och pa sa satt hejda ytterligare uttojning genom uppblasning. Den nedkylda filmen 10 avdrogs darefter kontinuerligt Iran formen 12 och sammanpressades mellan ett par roterande klamvalsar 16. Luftbubbloma vilka fran borjan infordes genom roret 17, Milos inneslutna i slangen 10 mellan valsarna 16 och formen 12 och tjanade till att successivt blasa upp slangen 13. Uppblasnings- och kylningsbetingelserna voro si valda, att filmslangen 10 hade en vaggtjocklek av 0,03 mm och en bredd i tillplattat tillstand av 228,6 mm.

Den sammanpressade filmen 10 leddes mellan ett par statiska eliminatorer 18, 19 av konventionellt slag for att neutralisera eventuellt narvarande elektrostatiska laddningar pi utsidan av filmen 10 och leddes darefter mellan tva pa lampligt avstand fran varandra belagna par klam.valsar 20, 21 innan den slutligen lindades upp pa en driven vals 122 med en hastighet av 18,3 meter/min. MeIlan valsarna 20, 21 uppblastes filmen 10 anyo tillrackligt for att i huvudsak skilja insidorna at och leddes Indian och i kontakt med ett par elektroder 22 belagna pa ett avstand av 2,54 mm ifran varandra.

Elektroderna 22 bestodo av massingsror, 12,7 mm i diameter, omlindade med en polyesterfilm med en tjocklek av 0,127 mm och voro anslutna till en vaxelspanningskalla (50 p/s) pa 9 kV. Elektroderna 22 fororsakade en hopsnorning av filmen 10 pa sá satt, att filmen 10 delvis omslot elektroderna 22.

Vid igangsattningen uppblastes filmen 10 mellan klamvalsarna 20, 21 i Onskad grad genom att tillfälligt Mita pa tryeket av klamvalsarna 16 och 20 tillrackligt fOr att tillata en del av luften att bortgâ frail luftbubblan 14 till den del av filmen 10 som passerade mellan valsarna 20, 21.

Filmslangen 10 upplindad pa valsen 22 visade sig vara fullstandigt fri frOn elektrostatiska laddningar och kunde latt Oppnas utan nagon tendens hos filmen 10 att vilja Atertaga det tillplattade stadiet.

For kontrollens skull upprepades den kontinuerliga framstallningen av filmslangen 10 utan att nagon spanning palades elektroderna 22. Den pa sa. salt erhallna filmen 10 var svar att oppna och da den slapptes atertog den det sammanpressade stadiet.

Exempel 3. Det i exempel 2 beskrivna forfarandet under hanvisning till fig. 3 upprepades med det tillagget, att tva veck eller kilformiga markea insattes pa diametralt motsatta stallen i filmslangen 10 omedelbart fore hoppressningen vid valsarna 16 med tillhjalp av ett par konventionella kilformiga organ (inte visade).

Under den vid kanterna dubbelvikta filmslangens 23 passage mellan klamvalsarna 20, 21 (fig. 4 och 5) hollos ytterkanterna pa filmen 23 mellan par av gripvalsar 24 for att sakerstalla att filmen vid sammanpressningen mellan klamvalsarna 21 simile pressas samman exakt i vecken.

Gripvalsarna 24 voro nagot utatbojda for att eliminera nagon tendens hos den uppblasta filmen att skrynklas vid passagen mellan valsarna 24.

Exempel 4. Det i exempel 2 beskrivna fOrfarandet med referens till fig. 3 upprepades med den anordning som visas i fig. 6, 7 och 8.

Den avkylda, uppblasta filmslangen 10 sammanpressades mellan ett par roterande klamvalsar 25, 26 bestaende av en driven stalvals 26 och en icke driven stodvals 25, forsatt i kontakt med valsen 26.

Den sammanpressade filmslangen 10 led-des darefter runt en icke driven styrrulle 27 av stal, Over en driven stalstyrrulle 28 och upplindades pa en uppsamlingsvals 29.

En innesluten luftbubbla infordes I bOrjan i den del av filmslangen 10 som passerade mellan valsarna 27, 28 och tjanade till att successivt blasa upp filmslangen 10. En gummistodrulle 30 som pressades mot valsen 28 sammanpressade den uppblasta filmen 10 cla denna nadde valsen 28 och forhindrade att luft lackte ut fran den innestangda bubblan.

MeIlan valsarna 27, 28 voro ett par etchtroder 31, 32 placerade pa ett inbOrdes avstand av 1,6 mm, mellan vilka den uppblasta filmen 10 lick passera. Upphlasningen av filmen 10 var sadan, att vaggarna pa. filmen 10 kommo i kontakt med en eirkelbage p5. elektroderna 31, 32 vid passagen genom zonen.

Elektroderna 31, 32 (fig. 7 och 8) utgjordes av tunnvaggigt »Pyre)D (inregistrerat varumarke) glasror, 12,7 mm i diameter, ph insidan belagt med kolloidalgrafit for att bilda ett elektriskt ledande skikt 33. Elektroderna 31, 32 fasth8llos i metallkanaler 34, 35 med tillhj alp av klammor 36 och organen 34, 35 uppburos av andplatar 37, 38. Det kanalformade organet 34 var fast forankrat i platarna 37, 38 i hada andar medan det kanalformade organet 35 var vridbart lagrat med sin nedre dude i platarna 37, 38 medelst svangtappar 39, 40 och forhindrades att falla tillbaka till stoppklackarna 41, 42 genom kulsparrar 43, 44 i urtagen 45, 46 i platarna 37, 38. Den Oppna positionen for elektroden 32 med det till denna hiirande kanalformade organet 35 visas punktstreekat i fig. 8. Stoppklackarna 47, 48 anvandes for att forhindra att organet 35 skulle forskjutas under kulsparrens lage. De nedre andarna pa de kanalformade organen 34, befunno sig pa ett avstand av 4,8 mm fean varandra.

Med delta arrangemang for att uppbara elektroderna 31, 32 komma klumpar av polyeten eller annat frammande material som medfoljer filmslangen 10 och som liar benagenhet att bloekera oppningen mellan elektroderna 31, 32 att ffinga upp kanten pa det kanalformade organet 35 och fororsaka att kulsparrarna 43, 44 utlosas varigenom organet 35 tillsammans lined elektroden 32 faller tillbaka och pa sâ satt vidgar oppningen melIan elektroderna 31, 32 och varnar skotaren for narvaron av icke onskvart frammande material som medfoljer filmslangen 10. Vid drift anslotos de elektriskt ledande skikten ph elektroderna 31, 32 till en vaxelspanningskalla (50 p/s) pa 12 kV.

Eventuell statisk laddning p5. ytan av filmslangen 10 avlagsnades med tillhj alp av kon, 6 ventionella statiska eliminatorer 49, 50 omedelbart fore upplindnin.gen pa valsen 29. Filmslangen 10 som upplindades pa valsen 29 visade sig vara fullstandigt fri fran elektrostatiska laddningar och kunde latt 8ppnas utan nagon tendens hos filmen 10 att vilja atertaga det hoppressade tillstandet.

For kontrollens skull upprepades den kontin.uerliga framstallningen av filmslang utan att nhgon spanning palades elektroderna 31, 32. Den erhallna filmen 10 upplindad pa valsen 29 var svar att Oppna och efter att ha Oppnats atertog den sitt tillslutna stadium cla den slapptes.

I sa.dana fall cla filmslangen pa ett icke onskvart satt klibbar fast vid elektroderna till foljd av nodvandigheten att anvanda hoga spanningar, kan dragningseffekten pa filmslangen reduceras genom anvandning av fritt roterande elektroder eller fixerade elektroder med fritt roterande elektriskt isolerade reglerhylsor.

Awn can i exemplen endast har refererats till framstallning av polyetenfilmslang, är uppfinningen tillamplig pa flexibel filmslang av andra for elektrostatiska laddningar kan.sliga material, sasom polyamider, polyestrar, cellulosaacetat, polystyren, polyvinylidenklorid, polyvinylklorid, polykarbonat eller liknande material med hog elektrisk isoleringsformaga.

Andra organ an elektroder placerade pa 6m-se sidor om den uppblasta filmslangen kunna anvandas for att alstra elektrostatisk spanning i det gasformiga mediet inuti filmen. Ett par elektroder kunna placeras rid sidan om varandra pa samma sida om den uppblasta filmen eller ocksa kunna elektroderna best& av en serie av frista.ende atskilda element eller delar placerade pa den ena eller hada sidorna av den uppblasta filmen. Vidare kan en enkel elektrod matad med en intermittent hog spanning fran en konventionell Tesla-spole anvandas i omedelbar narhet av eller i kontakt med den uppblasta filmen.

Andra anordningar an elektrostatiska falt kunna anvandas for att jonisera det gasformiga mediet inuti den uppblasta filmen, t. ex. ultraviolett ljus med hog energi, rOntgenstralning, bombardering med partiklar med hog energi eller sadana elektriska radiofrekvensimpulser som kunna erhallas fran ett spar i i en vagledare eller rid flagon diskontinuitet i en radiofrekvenstransmissionsledning.

Claims (14)

Patentansprak:

1. Salt att vasentligt reducera eller eliminera elektrostatiska laddningar pa insidan av en flexibel filmslang av ett for elektrostatisk laddning mottagligt material, kannetecknat darav, att filmen kontinuerligt bringas att passera mellan tva fran varandra skilda valspar, att den uppblases mellan de atskilda valsparen medelst en innesluten bubbla av ett gasformigt medium, tillracklig for att utsatta i huvudsak hela insidan av filmslangen for det gasformiga mediet och att det gasformiga mediet joniseras inuti filmslangen i sa.dan grad, att pa insidan av filmslangen forhandenvarande elektrostatiska laddningar i huvudsak elektriskt neutraliseras.

2. Satt enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att det gasformiga mediet joniseras genom att det utsattes far en elektrostatisk spanning, framkallad mellan ett par fran varandra skilda elektroder, vilka aro placerade intill filmslangen och matas med en elektrisk vaxelspanning med en storlek tillracklig for att jonisera det gasformiga mediet men icke tillracklig for att ge upphov till en gnisturladdning mellan elektroderna.

3. Satt enligt patentanspraket 2, kannetecknat darav, att filmslangen placeras mellan elektroderna och uppblases i sadan grad, att den i handelse av att elektroderna icke skulle finnas, skulle komma att antaga en diameter, storre an mellanrummet mellan elektroderna, varigenom elektroderna befinna sig i kontakt med och delvis omsvepas av filmslangen.

4. Satt enligt nagot av patentanspraken 13, kannetecknat darav, att filmslangen behandlas under det att den kontinuerligt passerar fran klamvalsar for filmslang i en sprutanordning for filmslang till en uppsamlingsvals.

5. satt enligt nagot av foreghende patentansprak, kannetecknat darav, att filmslangen bestar av polyeten.

6. Anordning for att vasentligt reducera eller eliminera elektrostatiska laddningar pa insidan av lopande flexibel filmslang av ett for elektrostatisk laddning mottagligt material enligt patentanspraken 1-5, kannetecknad darav, att densarama omfattar ett par frau varandra skilda valsar, mellan vilka filmslangen passerar, fasthallningsorgan for att halla en innesluten bubbla av ett gasformigt medium fangen inuti filmslangen mellan valsarna, ett par fran varandra skilda elektroder, placerad intill den lopande, uppblasta filmslangen och en elektrisk vaxelspanningskalla, ansluten till elektroderna for att framkalla en elektrostatisk spanning mellan elektroderna av shdan storlek, att det gasformiga mediet inuti filmslangen joniseras i sadan grad, att ph insidan av filmslangen fOrhandenvarande elektrostatiska laddningar i huvudsak elektriskt neutraliseras, men icke tillrackligt far 7 att ge upphov till en gnisturladdning mellan elektroderna.

7. Anordning enligt patentanspraket 6, kannetecknad darav, att de frau varandra skilda valsparen aro fOrbundna med ytterligare valsar for att p. sâ satt bilda klamvalsar for att hiIla det gasformiga mediet fanget inuti filmslangen.

8. Anordning enligt patentanspraket 6 eller 7, kannetecknad darav, att filmslangen passerar mellan elektroderna och att elektroderna aro stavformiga och anbringade mitt emot varandra pa Omse sidor om den uppblasta filmslangen.

9. Anordning enligt nagot av patentanspraken 6-8, kannetecknad darav, att elektroderna aro tackta med ett elektriskt isolerande material.

10. Anordning enligt patentanspraket 9, kannetecknad darav, att vane elektrod bestar av en bit glasror, som pa insidan är belagd med ett skikt elektriskt ledande kolloidalgrafit.

11. Anordning enligt nagot av patentanspraken 6-10, kannetecknad darav, att avstandet mellan elektroderna uppgar till 1,6-6,35 mm.

12. Anordning enligt na.got av patentansprh.- ken 6-11, kannetecknad &ray, att minst ett par klamvalsar är anordnat pa vardera sidan om den vagbana, som genomlopes av den uppblasta filmslangen, for att gripa tag i filmens veckade kanter.

13. Anordning enligt nagot av patentanspraken 6-12, kannetecknad darav, att ett kontrollorgan vid registrering av, att for stora materialdelar medfolj a filmslangen fororsakar, att elektroderna fara isar.

14. Anordning enligt patentanspraket 13, ka.nnetecknad darav, att kontrollorganet omfattar ett par frail varandra skilda stativ, vartdera uppharande en elektrod och bildande en. oppning, genom vilken filmslangen passerar innan den passerar mellan elektroderna, varvid minst ett av stativen kan svangas bort fra.n det andra organet, som uppbar den med detta forbundna elektroden da material, som ar storre an oppningens bredd, pressar emot stativet. AnfOrda publikationer: