SE190832C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: W W Carlton och H N Burnham FOreliggande uppfinning hanfor sig till variabla konvergentdivergenta gasmunstycken, sarskilt variabla utloppsmunstycken for reaktionsmotorer for flygplan.

IS/id konstruktion av utloppsmunstycken avsedda att anvandas vid reaktionsmotorer for flygplan är det ett flertal for gasmunstycken karakteristiska aerodynamiska forlallanden, som maste tas med i berakningen. En av dessa hanfor sig till munstyckets halsarea, vilken kan definieras som munstyckets minsta tvarsnittsarea. Munstyckets halsearea är bestammande for den storsta masstrOm av arbetsmedium, som vid givet tryckforhallande over munstyckshalsen och given temperatur kan passera genom munstycket.

Det stOrsta tryckforhallande, som kan uppnas over ett munstyckes halsparti, benamnes det pkritiska tryckforhallandet» for munstycket. Detta kritiska tryckforhallande uppstar, da arbetsmediets str8mningshastighet genom halsen uppnar ljudets hastighet i det genom munstycket pas serande arbetsmediet. Varje ytterligare stegring av arbetsmediets tryck medfOr endast, att utloppsgasen pa utloppssidan om halsen expanderar till omgivningens atmosfarstryck, medan tryckfOrhallandet over halsen bibehalles vid det kritiska vardet. Det inses, att ‘masstrOmmen av arbetsmedium genom munstycket, sedan munstyckshalsens kritiska tryckforhallande uppratts och 8verskrides, blir en funktion enbart av utloppsgasens tryck och temperatur ,samt. halsarean. DarfOr Or det i manga fall nadvandigt, saxskilt vid motorer, som Oro fOrsedda med sarskilda anordningar for dragkraftsokning, att forse motorn med en anordning for variering .av utloppsmunstyckets halsarea i syfte att med god verimingsgrad kunna anpassa motorns drift till de olika stora .masstromsvarden och gastillstand, som upptrada morn onhalet for motorns varierande drifttillstand, dvs. mm-torus arbetsomrade.

FOr att erhalla nyttig dragkraft av arbetsgas, vars tryck vida dverstiger det kritiska forhallandet, exempelvis vid gasturbinmotorer konstruerade for overljudhastigheter, har det numera blivit praxis att anordna en divergent munstyckskanal pa utloppssidan em munstyckshalsen. Munstycken av denna typ benamnas generellt 1.convergent-divergenta» munstycken, i det att munstyckskanalen Or sa utformad, att den i arbetsmediets stromriktning sett forst konvergerar radiellt inat till ett halsparti och efter detta diivergerar radiellt utat till en utloppsmynning. Ett dylikt munstycke kan astadkomma nyttig dragkraft genom den fullstandiga expansionen av arbetsgasen frail ett tryck overstigande det kritiska tryckforhallandet och anda ned till omgivningsluftens tryck. Tryckoverskottet omvandlas till nyttig dragkraft i munstyckets divergenta del genom expansion till omgivningstrycket under samtidig oinvandling av tryckenergi till en Overljudhastighet hos gasen, vangenom ett extra, ,dragkraftsalstrande reaktionstryck utavas p0 munstycket.

Ett allvarligt problem foreligger i samband med utloppsmunstycken, som anvandas vid reaktionsmotorer, vilka arbeta inom ett stort omrade for varierande tryckforhallanden Over och under det kritiska vardet, I. ex. sadana som anvandas for framdrivning av flygplan med overljudfarter saval som med underljudfarter. Ett rent konvergent munstycke Or icke i stand aft fill nyttig dragkraft alstrande reaktionstryck omvandla arbetsmedietryck Overstigande det, som svarar mot det kritiska tryckforhallandet. A andra sidan stravar en divergent munstycksdel vid underljudhastigheter respektive lagre tryckfOrhallanden att overexpandera arbetsmediet till ett tryck understigande ytterluftens tryck, varigenom den divergenta munstycksdelen orsakar ett stemningsmotstand, dvs. en negativ ,dragkraft. For att losa problemet med dessa inbordes mot- 2— — stridiga forhallanden är det onskvart att sa mycket som mojligt begransa graden av diver- gens hos den divergenta delen av ett konver- gent-divergent utlappsmunstycke, d. arbetsgasens tryckforhallande ligger I narheten av det kritiska vardet, och att Oka namnda dels grad av divergens, sâ snart tryckforhallandet stiger avsevart Over det kritiska vardet.

For att astadkomma maximal dragkraftsalstrande reaktionstryek frau arbetsgas, vars tryck varierar inam vida granser aver och un- der det kritiska vardet, bor motorn saledes vara forsedd med en anordning for variering av graden av divergens hos ett konvergent- divergent utloppsmunstycke, liksom dven munstyckshalsens genomstrOmningsarea, i motsvarighet till varierande aerodynamiska fOrhallanden hos arbetsgasen i munstycket. Detta kan astadkommas genom konstruktion av ett munstycke, vars halsarea och utloppsmynningsarea aro -varierbara.

Ett syfte med foreliggande uppfinning har salunda varit att astadkomma ett konvergentdivergent reaktions-utloppsmunstycke, som uppvisar ett enkelt system av stallbara munstycksklaffar av konvergent-divergent form, vars halsarea och utloppsmynningsarea aro samfallt varierbara i en Onskad, pa forhand bestamd inbordes relation i motsvarighet till varierande flygforhallanden.

Uppfinningen hard& sig narmare bestamt till ett sadant variabelt utloppsmunstycke for reaktionsmotorer for flygplan, som innefattar dels en primar munstycksdel for genomforing av arbetsgasstrommen fran motorn och uppvisande i stromningsriktningen raknat i tur och ordning en konvergent inloppskanal, en hals och en divergent utloppskanal, som utmynnar i en primar utloppsoppning, dels en fast anordnad sekundar munstycksdel, som periferiellt och med mellanrum ()Inger den primara munstycksdelen, sä att det mellan dessa bildas en passage for inforande av en sekundar gasstram i utlappsmunstycket.

Ett utloppsmunstycke av detta slag kannetecknas enligt uppfinningen i huvudsak darav, att den sekundara gasstrommen ãr luft av underljudhastighet, att den primara munstycksdelen är stallbar i och far variering av genomstrOmningsarean hos densammas hals och genomstromningsarean for densanimas utloppsoppning, att den sekundara munstycksdelen i stramningsriktningen utskjuter forbi den primara munstycksdelens utlappsoppning mom ett omstallningsamrade for den sistnamnda munstycksdelen, vilket omilde nedstroms begransas av ett installningslage, i vilket arbetsgasstrommen far stromma ut i ytterluften direkt genom den primara utloppsoppningen, medan namnda omrade uppstroms begransas av ett installningslage, i vilket arbetsgasstrommen avges till ytterluften frail den primara utloppsoppningen under f8rmedling av den sekundara munstycksdelens utlopps- Oppning, samt att namnda passage i den andra munstycksdelen ãr anordnad att mom namnda omstallningsomrade fOr den primara munstycksdelen varieras pa sadant satt, att den sekundara luftstr8mmen genom densam- ma astadkommer avlosning av arbetsgas- strommen Iran den nedstr8ms darom belagna delen av den sekundara munstycksdelens vagg n.arm.elsevis i skarningslinjen mellan denna vagg och det tvarsnittsplan, dar det vid radande installningslage foreligger tryckj dmvikt mellan arbetsgasstrommen .och yttertuften.

Konstruktionen är darvid enligt en sarskilt fardelaktig utforingsform av uppfinningen sadan, att den sekundara munstycksdelen uppvisar en hats och en divergent utloppskanal, att halsen tillsammans med den primara munstycksdelen bildar en ejektormunstyckspassage av variabel genomstromningsarea for sekundarluftstrommen, och den divergenta utloppskanalen bildar en forlangning av den primal-a munstycksdelens divergenta utloppskanal for att halla sekundarluftstrommen vid underljudhastighet. En vidareutveckling av munstyckets konstruktion utmarkes darvid av att den primara munstycksdelen Or sammansatt av i form av en cirkular krans anordnade, inbordes rorliga klaffar, sa utformade, att de tillsammans bilda en konvergentdivergent munstycksdel, ,och att en anordning forefinnes for uppbarande av dessa klaffar pa sadant satt, att de i forhallande till den sekundara munstycksdelen aro omstallbara langs i .fOrvag bestamda, fixerade kurvformiga banor fOr att variera hals- och utloppsareorna enligt en given inbordes relation.

Uppfinningen beskrives narmare i det foljande i anslutning till bifogade ritningar.

Pa dessa visar fig. 1 i axialsnitt ett brottstycke av en reaktionsmotors utloppsdel, f8rsedd med ett enligt en utforingsform av uppfinningen konstruerat utloppsmunstycke, varvid dettas delar visas i ett fOrsta, eller slutet lage; fig. 2 visar samma utlappsdel .med munstyckets delar i ett andra, eller maximalt oppet lage; fig. 3 visar en del avfmunstycksanordningen i andvy frail utloppsanden och med de munstycksbildande elementen I det forsta eller slutna laget enligt fig. 1; fig. 4 visar munstycksanordningen pa samma satt som fig. 3, men med de munstycksbildande elementen i det andra, eller maximalt oppna laget enligt fig. 2; fig. 5 visar i perspektiv ett av de munstycksbildande elementen enligt fig. 3 och 4 jamte vissa darmed farbundna organ; fig. 6 visar i perspektiv ett armat av munstyckselementen enligt fig. 3 och 4 jamte vissa armed forbundna organ; fig. 7 visar en del av munstycksanordningen i tvarsnitt tangs linj en 7-7 i fig. 2; fig. 8 visar i perspektiv vissa inanoverorgan — —a for de i fig. 1 och 2 askadliggjorda munstyckselementen; fig. 9 visar i perspektiv brottstycken ay yissa i munstycksanordningen enligt fig. 1 och 2 ingaende stodorgan, och fig. 10 visar munstycket i axialsnitt och rent schematiskt, dels med heldragna linjer i det forsta, eller slutna laget enligt fig. 1, dels med streckade linjer i det andra eller maximalt oppna laget enligt fig. 2.

Sasom visas i fig. 1, innefattar det forbattrade reaktions- eller utloppsmunstycket enligt uppfinningen en med 1 allmant betecknad, stallbar, primär munstycksdel och en med 2 allmant betecknad, fast anordnad sekundar munstycksdel. Dessa munstycksdelar avgransa genomstrdmningskanaler fOr en med svarta 'Aar betecknad strdm av arbetsmedium frail en reaktionsmotor ay godtycklig lamplig typ genom en ,utloppssandare 3 av cylindrisk form. Utloppssamlaren 3 är av valbekant konventionellt utforande och behover addr icke beskrivas narmare. Arbetsgasstrommen ledes till utloppsmunstycket genom utloppssamlaren 3 I och for ,omvandling av dess inneboende tryck- och varmeenergi till rorelseenergi i utloppsmunstycket, varigenom. ett som dragkraft tjanande reaktionstryck utovas pa utloppsmunstycket. Reaktionsmotorn med dess utloppsmunstycke och utloppssamlare omslutas normalt av flygplanets eller motorgondolens med prickstreckad linje antydda ytterholje eller >>skal>> i syfte att begransa stromningsmotstandet under flykten till lagsta mOjliga varde. Flygplanets skal antas har vara konstruerat och utformat pa. brukligt satt, varf Or det har askadliggjorts endast rent schematiskt.

Utloppsmunstycksanordningen är stodd pa utloppssamlaren 3 med hj alp av ett antal kring dennas omkrets fdrdelade fasten 4, som aro fastsvetsade vid utloppssamlaren eller pa annat lampligt satt forenade ined denna. Ett sA- dent faste 4 ar askadliggjort i fig. 1. En cylindrisk stodmantelring 5 omger med mellanrum utloppssamlaren och utskjuter i axialled bakat fran denna. Denna ,mantelring ar genom svetsning eller pa annat lampligt salt stodd pa ett antal kring del-mammas in.sida periferiellt f8rdelade fasten 6, belagna i narheten ay mantelringens framre ande. Ett sadant faste 6 ar synligt i fig. 1. For att mojliggora upptagande av inbordes termiska deformationer i radialled mellan mantelringen 5 och utloppssamlaren 3, ar vart och ett av fastena 6 f Orbundet med ett motsvarande av fastena 4 med hja'lp av avlanga, elliptiska hal 7 i samtliga fasten 4, runda hal 8 i fastena 6 saint en nit eller annan lamplig fastdetalj 9, som ar insatt i varje par dylika hal 7 och 8.

Den ,sekundara munstycksdelen 2 ar utfOrd som en. av metallplat bestaende ring med en flans 10, en konvergent konisk del 12 och en divergent konisk del 13, som avslutas med en sekundar utloppsoppning eller -mynning 13a.

Munstycksdelen 2 omger pa radiellt avstand munstycksdelen 1 och ar fast vid mantelringen 5 med hjalp av en ringformig inkladnad eller forlangning 14 i direkt anslutning till ringen 5. Munstycksdelen 2 ar kring ,omkretsen infast i mantelringsforlangningen 14 genom punktsvetsning eller pa annat lampligt satt, dels kring 'flansen 10, dels i omradet fOr den sekundara utloppsoppningen 13a. Ringforlangningens 14 framre kantparti tacker ett inkragat bakre kantparti 15 pa mantelringen 5 och ar fa.st yid ,detta ,med hjalp av ett antal kring dess omkrets fordelade bultar 16 och muttrar 17.

Den sekundara munstycksdelen 2 avgransar tillsammans med de utatvanda ytorna pa den stallbara primara munstycksdelen 1 en reglerbar ejektormunstyckskanal 18, vilken tillfores en med vita pilar antydd strom av sekundarluft genom de ringformiga passager, som bildas i mellanrummet Indian A ena sidan utloppsamlaren 3 och utsidan av munstycksdelen 1 och A andra sidan stodmantelringen 5.

Sekundarluften kan tillfiiras ejektormunstyckskanalen 18 fran vilken somhelstlamplig Ulla; fOretradesvis anvandes emellertid luft, som uttagits frau reaktionsmotorns (icke visade) inloppsande. Ejektormunstyket tjanar till att suga denna luft in. i utloppsgasstrommen genom .munstyckshalsen 12 pa. Mom hithOrande tekniska omrade valbekant salt.

For att narmare fdrklara konstruktionen av den stallbara primara munstycksdelen 1, som visas i hopmonterat skick i fig. 3 och 4, hanvisas nu till fig. 5-och 6. Denna primara munstycksdel ar sammansatt av ett ringformigt anordnat system av i periferiell led overlappande munstycksklaffar, som Oro inbordes forskjutbara. Foretradesvis anvandas, som i den visade utforingsformen, tvd. olika typer av vaxelvis anordnade klaffar fOr ifragavarande andamal, namligen ytterklaffar 20, av vilka en Or visad i fig. 5, och innerklaffar 21, av vilka en ar visad i fig. 6. Sasom framgar av fig. 5, bestar var ocli en av klaffarna 20 ay me- som genom dragpressning eller pa annat lampligt salt ar utformad till sadan kriikt axialsnittsprofil, att klaffen uppvisar ett kon- vergent parti 22, ett halsparti 23 och ett divergent parti 24, varvid klaffarnas sistnamnda partier Are sa avslutade, att de tillsammans bilda det hopmonterade 'munstyckets primara utloppsoppning eller -mynning. For att hos den sammansatta primara munstycksdelen erhalla den erforderliga krokningen i periferiell led, Are klaffarna 20 utformade med ett asformigt upph8jt mittparti 26, soin stracker sig utefter klaffens hela langd.

For att mojliggora klaffarnas 20 stodjande och desammas forskjutning langs avsedd bana, ar vid var och en av klaffarria 20 fast en langsgaende akskena 28. Akskenan 28 ar utford som en partiellt sluten U-skena eller lad-balk med den partiellt oppna sidan vand utat 4— — och ãr krokt i Ifingclled i enlighet ,med en godtycklig anskad variatiansmajlighet for den primara munstyeksdelens dimensioner. Akskenan är vidare forsedd med lattningshal 28a. Akskenan 28 Sr. for att astadkomma farhojd formstyvhet, fast vid klaffen 20 langs dennas konvergenta parti 22 med hjalp av ett flertal flansforsedda fastbyglar 29 och langs det .divergenta partiet 21 med hjalp av en. flansad fastbygel 30. Fastbyglarna 29 och 30 aro genom svetsning eller pa annat lampligt salt fasta ,vid klaffen 20 langs dennas upphOjda, langsgaende mittparti 26 samt vid akskenan 28.

For att ytterligare forstyva klaffen 20, Sr denna forsedd med en. forstyvningsplat 31, vars sidokanter sanamanfalla med klaffens 20 oeh vilken Sr fast vid klaffen genom punktsvetsning eller ph annat lampligt satt. Forstrningsplaten 31 Sr forsedd med ett antal lattningshal 32, som ocksa ge plats far fastbyglarna 29. Forstyvningsplaten Sr vidare utformad med en serie tvarlister 33 for att ytterligare forstyva konstruktionen.

Sasom visas i tvarsnitt i fig. 7, Sr forstyyningsplaten 31 utformad med ett upphojt mittparti 34, som stracker sig kings hela platen och Sr utformat p5 sadant salt, att det i platens pamonterade lage hojer sig nagot over klaffens 20 upphoj da mittparti 26, vilket ytterligare forhojer klaffkonstruktionens formstyvhet. Tvarlisterna 33 ligga an mot akskenans 28 undersida tvarsaver det upphojdu mittpartiet 34 och aro fa.sta vid akskenan genom punktsvetsning.

Sasom vidare visas i fig. 5, aro anordningar mks& rvidtagna for forstyvning av klaffens 20 divergenta parti 24, far vilket andamal forefinnes en tvargaende bygel 35, vars utatbockade skanklars andkanter sammanfalla med klaffens sidokanter och vilken Sr fastsvetsad vid klaffen. Bygeins 35 upphojda mittparti 36 omgriper fldnsarna eller skanklarna 30a pa fAstbygeln 30 och Sr fastsvetsat vid dessa kings de mot varandra anliggande ytorna. Tvarbygeln 35 Sr o&sh utformad med tvargaende forstyvningslister 37 far att ge Okad formstyvhet St sidopartierna av klaffens divergenta del 24.

Far att bibringa klaffen 20 dess avsedda rorelse, Sr varje klaff 20 forbunden med en sarskild drivlank 40. Drivlanken 40 Sr utford klykformig, sA att den uppvisar tungor 41, som aro avsedda att farbindas med motsvarande tungor 42, utformade pa akskenan 28. Drivlanken 40 och akskenan 28 dro drivande forbundna med varandra med hj alp av en ledtapp 43, som Sr insatt i pa lampligt satt utformade hal 44 oeh 45 i tungorna 41 respektive 42. Drivlanken 40 Sr vid sin motsatta ande utformad 'med tva. Iiknande klyktungor 16, fOrsedda med hal 47 for drivande hopkoppling med en lamplig drivanordning.

Sasom visas i fig. 6, likna innerklaffarna 21 till formen ytterklaffarna 20, men de forra ara av en mera elastiskt bojlig, dvs. mindre formstyv konstruktion. Alyea klaffarna 21 aro utforda av metallplat, men denna har foretrddesvis na' got mindre tjocklek och .styvhet an den, varav ytterklaffarna 20 besta. Genom att utfora klaffarna 21 relativt bajliga, kan man dra nytta av de under matorns arbete radande gastrycken inuti munstycket for att brings. klaffarna 21 att tatt ansluta sig till de Matva.nda ytarna p5 klaffarnas 20 kantpartier, att en .effektiv tatningsverkan erhalles mellan angransande klaffar. Klaffarna 21 kunna safunda tillverkas relativt latta och elastiskt bOjliga, utan att den effektiva forrmstyvheten hos munstycksdelen som helhet aventyras.

Klaffen 21 Sr likaledes utformad med ett konvergent parti 50, ett halsparti 51 °eh ett divergent parti 52, vars bakre andkant samverkar med klaffarnas 20 bakre andkanter for bildande av det sammansatta munstyekets primara utloppsoppning eller -mynning. Klaffen 21 Sr utformad flied ett langsgaende, upphojt mittparti 53. For att astadkomma glidande samverkan mellan klaffarna 20 och 21 samt far att astadkomma en periferiellt sluten genomstromningskanal i munstycksanordningen, Sr klaffen 21 forsedd med ett par utat och framat ombojda tungor 54, som arc anordnade pa klaffens bakre andparti och utga fran deltas bakre dndkant pa omse sidor om det upphajda mittpartiet. Tungorna 54 avergripa glidbart klaffarnas 20 bakre andkanter i det sammansatta munstycket och tjdna till att halla narbeldgna klaffars bakre andpartier tatt intill varandra, samtidigt som de medge relativ forskjutning av klaffarna periferiell led under den primara munstycksdelens omstallning.

Var och en av klaffarna 21 Sr oeksh forsedd med en Ifingsgh.ende akskena 55, som i langdled Sr krokt pa samma salt som akskenan 28 och liksom denna ocksa liar partiellt sluten Uformig tvarsnittsprofil. Akskenan 55 Sr forsedd med lattningshal 55a, sa att kanstruktionen blir sh latt som mojligt. Akskenan Sr fd.st vid klaffens upphajda mittparti 53 med hjalp av flansade fastbyglar 56 fordelade utefter klaffens konvergenta parti 50 samt en flansad fastbygel 52, som stracker sig kings det divergenta partiet 52. Dessa fastbyglar aro vid sina anliggningsytor mat Skskenan respektive klaffen fasta vid dessa genom svetsning eller ph annat lampligt satt.

Varje klaff 21 Sr anordnad att paverkas med hjalp av en sarskild drivlank 60, sam Sr forsedd med ett par klyktungor 61 far samverkan med motsvarande tungor 62, utformade vid framre anden av akskenan 55 DrivMilken 60 och akskenan 55 aro drivande sammankopplade med hj alp av en ledtapp 63, som Sr insatt i lampliga hal 64 och 65, anordnade i tungorna 61 respektive 62.

Samverkan mellan ytterklaffarna 20 och — — innerklaffarna 21 i den sammansatta primara munstycksdelen framgar av fig. 3 och 4, av vilka den forra visar den primara munstycksdelen i det slutna laget enligt fig. 1, medan den ,senare visar densamma i det maximalt oppna laget enligt fig. 2. Hdr ser man, att klaffarna 21 underifran overlappa klaffarna 2.0 i periferiell led, och att klaffarnas 21 framatbojda tungor 54 glidhart oragripa de bakre kantparlierna pa. motsvarande klaffar 20. Klaffarnas inhOrdes rarelse i periferiell led ãr sa.lunda hegransad till de for de askadliggjorda lagena sa.som granslagen, i det att de framatbojda tungorna 54 i ena gran:slaget stota emot fastbyglarna 30 och i det andra granslaget stota emot byglarna 35, som aro fastsvetsade vid klaffarnas 20 bakre kantparti. Del bar observeras, att ,medan stela konvergent-divergenta klaffar teoretiskt icke skulle kunna hoppassas med glidbar inbordes anliggning pa detta satt .och darvid bilda en periferiellt flint sluten kanal, uppnas detta resultat i fOreliggande fall, genom att klaffarna 21 aro elastiskt bojliga.

Forskjutningen av .klaffarna 20 och 21 i samband med munstyckets .omstallning mojliggines, genom att vid mantelringen 5 fast anbragta loprullar samverka med klaffarnas respektive akskenar 28 och 55. Dessa loprullar aro tydligast askadliggjorda i fig. 1, 2 och 7. Tvi stall dylika loprullar samverka med varje akskena, sa att varje klaff är forskjutbar langs en bana, som bestammes av klaffens egen krolming samt av placeringen av de badarullstallens rotationsaxlar.

I fig. 7 visas ett sadant rullstall 70 i samverkan med en akskena 28 ph en klaff 20. Rullarnas 70 diameter ãr sh avpassad, att rullarna samverka med hkskenans 28 motstaende invandiga ytor med minsta mOjliga radialspel. Rullarna 70 i varje rulistall aro fasta vid var sitt andparti av en axel 71, som ãr roterhart lagrad i en delad glidlagerskal 72. Lagerskalen 72 är monterad i en barbygel eller hallare 73, som salunda hailer rullarna 70 i rullningskontakt med alskenan 28. For att hindra loprullran 70 fra.' n att under rotationen skava mot Riprulls- eller lagerhallaren 73, aro sjalvsmorjande brickor 74 anbragta pa axeln 71 mellan respektive mile och hallaren. Brickorna 71 kunna vara av godtyckligt lampligt material med lag friktionskoefficient.

En anordning for uppbarande av lOprullshallarna 73 innefattar en liven i fig. 1 synlig barring 75. Ringen 75 ar till formen stympat konisk ,och forsedd med cylindriska flansar 76 .och 77, vilka med sin utsida ansluta sig periferiellt till .inantelringens 5 insida. Flansarna 76 och 77 aro genom punktsvetsning eller pa annat lampligt salt fasta vid mantelringen 5 for att uppbara loprullshallarna 73 pa lagom avstand from derma. Varje 18prullshdalare 73 är fast vid barringen 75 me-deist nitar 78 eller andra lampliga fastdetaljer. En loprullshallare 73 med tillhorande lop- ruHar 70 aro anordnade for varje akskena 28 och 55, tillhOrande klaffarna 20 respektive 21, loch loprullshallarna aro fordelade runt bar-ringer's 75 omkrets i motsvarighet till det avsedda antalet klaffar i den primara munstycksdelen och klaffkransens delning.

Sasom framgar av fig. 1 fiirefinnes vidare far varje akskena 28 respektive 55 ytterligare ett stall laprullar 80, som are lagrade i en loprullshMlare 81 med hi alp av en gemensam axe! 82. Rullarna 80 aro anordnade pa avstand bakat fran rullarna 70, och axlarnas 71 och 82 inhordes lage är tillsammans med akskenornas 28 och 55 kurvatur bestammande for klaffarnas 20 och 21 rorelsebanor. Rullhallarna 81 aro infasta i en barring 83, som är sammansatt av en fOrsta flansf5rsedd profilring 84 och en andra flansforsedd profilring 85, vilka aro forenade med varandra genom svetsning eller pa annat lampligt satt. Flansringarna 84 och 85 lire kring sina yttre periferiella flansar genom punktsvetsning fasta vid insidan av mantelringen 5 for att uppbara ruillhallarna 81 pa lagom avstand frau denna. Rullhallarna al aro fordelade runt barringens 83 omkrets och uppbara medelst loprullarna akskenorna 28 och 55 med avsedda inbOrdes avstand runt barringens insida samt aro fasta vid barringen medelst nitar eller andra lampliga fastdetaljer 86. I den visade utfaringsformen stOder profilringen 85 med sin ytterflans mot insidan av mantelringens 5 inkragade andparti 15 och ãr fast vid detta med hjalp av bultarna och muttrarna 16, 17.

Det inses, att rullarna 70 och 80 uppbara klaffarna 20 och 21 pa sadant satt, att dessa aro rOrliga langs banor, som bestammas av placeringen av rullstallsaxlarna och av akskenornas 28 respektive 55 kurvatur, varvid klaffarna sdlunda aro fOrskjutbara Indian det maximalt slutna laget enligt fig. 1 och 3 och det fullt oppna laget enligt fig. 2 och 4, vilka lagen utgora and- eller granslagena for klaffarnas rorelse andledes. I sammansatt skiek bilda klaffarna 20 och 21 tillsammans en stall-bar, konvergent-divergent primar munstycksdel, som innefattar ett halsparti 87 och en prinaar utloppsoppning eller -mynning 88.

Sa.som visas i fig. 1 och 8, finns en manOvereller drivanordning for valfri lagesinstallning av munstyckets klaffar 20 och 21. Sasom beskrivits i det foregaende, ar en sarskild driveller overforingslank 40 drivande forbunden med varje akskena 28 och Sr en liknande lank 60 drivande forbunden med varje akskena 55. For paverkan av alla drivlankarna och likskenomna gemensamt anvandes en drivring 90. Drivringen 90 Sr sammansatt av ett par koncentriska ringar 91 och 92, som kring omkretsen genom svetsning eller pa annat lampligt satt aro forenade ,med varandra genom ett par mellanringar 93 och 94. Ytterringen 91 Sr utformad med en runtomgaende, vulstformig 6— — korrugering, och genom det beskrivna utförandet av drivringen 90 erhaller denim storsta mojliga formstyvhet parad med Fagsta mojliga vikt.

Drivringen. 90 ar drivande .forbunden med var och en av drivlankarna 40 och 60 genmn ett motsvarande antal i tvarsnitt U-formiga dragfasten 95 (se sarskilt fig. 8). Dragfastena 95 aro utformade med utvikta kantflansar 96, som ansluta sig till drivringens 90 inre periferiella yta och stracka sig tvarsover denna samt firo fastsvetsade vid densamma. Ett sadant dragfaste 95 finnes for varje drivlank 40 respektive 60, varvid dragfastena firo fordelade kring drivringens 90 insida med samma .delning som drivlankarna. Sasom angivits i det foregaende, är var och en av lankarna 40 forsedd med tungor eller la.geroron 46 med motsvarande hal 47. Dragfastena 95 aro utforda med liknande tungor eller lageroron 97, avsedda att hopkopplas med lageroronen eller tungorna 46. Darvid Sr dragfastet 95 lampligen ledbart forbundet med motsvarande drivlank 40 med hjalp av en nit 99 eller annan lamplig fastdetalj, som Sr ford genom de i tungorna 46 och 97 anordnade halen 47 respektive 98. Ett sarskilt sadant dragfaste 95 ar pa detta satt sammankopplat med var och en av drivlankarna 60. Pa detta satt är drivringen 90 genom drivlankarna forbunden med samtliga klaffar 20 och 21 for att driva dessa gemensamt.

For paverkan av drivringen 90 i .och for omstallning av klaffarna 20 och 21 finnas ett antal (joke visade) drivmotorer av godtycklig lamplig qp. Antalet drivmotorer kan variera, men det har i praktiken visat sig onskvart med minst Ire, sa att drivringen 90 kan paverkas likformigt for att parallellforskjutas i axialled utan tendens till snedstallning. En drivstang 102 utgar fran varje drivmotor. For pa_verkan av drivringen 90 medelst drivstangerna 102 finnes for var och en av de sistnamnda ett Uprofilerat dragfaste 103. Dragfastet 103 ar forsett med utvikta kantflansar 104, som aro fasta vid drivringens 90 inre periferiella yta genom svetsning. Drivfastet 103 ar vidare at-format med ett par lagerbron 105 for hopkoppling med motsvarande drivsting 102. Detta astadkommes med hjalp av en oglebult 106, som fir inskruvad i ett gangat, axiellt hal drivstangens 102 narhelagna ande, sa att drivlanksystemet kan regleras .och justeras. Oglebulten 106 sakras i korrekt injusterat lage relativt drivstangen 102 med hjalp av en pa oglebulten pagangad lasmutter 107, som dras at mot drivstangens andyta. Oglebulten dr forbunden med dragfastets 103 lageroron 195 med hjalp av en bult 109, som Sr tradd genom oglan och lagerOronens (icke synliga) hdl samt sfikrad pa sin plats Tried hjalp av en mutter 108.

Fig. 9 visar en anordning for glidbart stodjande air drivringen 90 i ett med utloppssam laren 3 och munstycksanordningen koncentriskt, koaxiellt lage. Denna anordning innefattar ett antal kring motorholjets 125 °eh atloppssamlarens 3 omkrets med jamna mellanrum fOrdelade glidskenor 112. Varje glidskena 112 Sr utformad med en plan, langstrackt alidbana 113 for samverkan med undersidan av drivringens 90 inre ringformiga del 92. Glidskenan 112 är utformad med tre par stOdben 114, 115 och 116, som aro forsedda med at respektive sidor utvikta flansar eller fiitter 117, 118 respektive 119, medelst vilka glidskenan star pa motorholjets och utloppssamlarens utsida. I den visade utforingsformen ligger utloppssamlarens failure andkant om lott med utsidan av motorholjets 125 bakre andkant och ar fast vid denna pa lampligt (icke visat) satt. Glidskenorna 112 aro sa dimensionerade, att deras plana glidytor 113 glidhart samverka med drivringens 90 inre periferiella yta utefter drivringens hela rorelsestracka i langdled mellan lagena enligt fig. 1 och fig. 2. Glidskenornas 112 fatter 117 och 118 vila i den visade utforingsformen pa. motorholjets 125 utsida och aro fasta vid denna genom punktsvetsning eller pa annat lampligt salt. Varje glidskenas 112 rater 119 vila pa utloppssamlarens 3 utsida och aro losbart fOrbundna med denna pa sadant satt, att demonteringen av utloppssamlaren fran motorholjet underlattas. Denna losbara forbindning innefattar ett par overfallsbeslag 126, som genom punktsvetsning eller pa. annat lampligt salt aro fasta vid utloppssamlarens 3 utsida. Beslagen aro utformade med uppbockade overfallsflikar 127,som glidbart overgripa glidskenans respektive fatter 119. Pd detta satt Mlles drivringen 90 i koncentriskt lage kring utloppssamlaren 3 och ar i langdriktningen glidbart stodd pa glidskenorna 112.

Med hj alp av do i det foregaende heskrivna anordningarna kan den av klaffsystemet 20, 21 bestaende primara munstycksdelen saledes utefter en bana, som bestfimmes av loprullarnas 70 och 80 lagen och akskenornas 28 och 55 kurvatur, omstallas mellan det partiellt maximalt slutna laget enligt fig. 1 och det maximalt oppna laget enligt fig. 2. En man& verim.attning av godtyckligt lampligt slag kan farefinnas for manovrering av ornstallningsanordningen eller drivanordningen i ,enlighet med ett onskat omstallningsprogram eller -schema fOr den primara munstycksdelen.

For att avtata den av utloppssamlaren 3 och den primara munstycksdelen 1 avgransade genomstromningskanalen for motorns arbetsgasstrom gentemot den av sekundarluft genomstrommade ejektormunstyckskanalen 18 i alla installningsla.gen hos den primara manstycksdelen, anvandes en i fig. 1 och 2 visad glidtatning 130. Denna glidtatning 130 Sr utford som en. profilring med ett stympat koniskt mellanparti 131, ett bakre kantparti, som ansluter sig till klaffarnas 20 och 21 inatvan- — —7 da ytor och ett framre kantparti, som st8der mot uloppssamlarens 3 utsida. Tatningsringen är genom svetsning eller pa annat lampligt satt fast vid utloppssamlaren 3 och ansluter sig vatsketatt och langclledes glidbart till klaffarna 20 och 21. Tatningsringen är utford av elastiskt bojligt material, sa att tryckskillnaden mellan arbetsgasstrommen och sekundarluftstrommen bringas till verkan pa den stympat koniska delen 131, varigenom tatningsringens bakre kantparti tryckes elastiskt radiellt utat och jamnt Mande ansluter sig till Maffarna.

Verkningssatt Far att underlatta forstaelsen av reaktionsmunstyckets verkningssatt hanvisas till principschemat i fig. 10. Har visas den primara munstycksdelen 1 med heldragna linjer i det maximalt slutna laget enligt fig. 1 och 3 saint med streekade linjer i det maximalt oppna la-get enligt fig. 2 och 4. Den primara munstycksdelens hfinvisningsbeteckningar aro i det maximalt oppna laget forsedda med primtecken. For enkelhets skull inforas foljande beteekningar for forekommande diametermatt i syfte att ange tvarsnittsarean for olika delar av munstyeket: betecknar diametern for den primara munstycksdelens 1 hals parti 87 i det maximalt slutna laget; betecknar diametern for den primara munstycksdelens 1 utloppsOppning 88 i det maximalt slutna laget; betecknar divergensvinkeln for den primara munstycksdelens 1 divergenta d.el i det maximalt slutna laget; betecknar diametern for den primara munstycksdelens 1 halsparti 87 i det maximalt oppna laget; betecknar diametern for den primara munstycksdelens 1' utloppsoppning 88' i det maximalt oppna laget; betecknar divergensvinkeln fOr den primara munstycksdelens 1' divergenta del i det maximalt oppna laget, och betecknar diametern for den stationara, sekundfira munstycksdelens 2 utloppsoppning 13a.

Det Or att marka, att den primara munstycksdelens 1 maximalt Oppna och maximalt slutna lfigen har valts endast som belysande exempel, och att installningslagen belagna mellan dessa bade granslagen komma till anvandning vid flygforhallanden, som ligga mellan dem, som har komma att beskrivas, varjamte lampliga anordningar forutsattas komma till anvandning for reglering av den primare munstycksdelens installningslfigen, sd att dessa svara mot alla fOrandringar av drifttillstandet under flygningen.

Vidare ar att marka, att da i den visade utforingsformen av den primara .munstycksdelen 1 denna inter sitt maximalt oppna respektive sitt maximalt slutna lage, sa. ha oeksa dimensionerna av halspartiet 87, den primara utloppsi5ppningen 88 samt divergensvinkeln a sine respektive gransvarden. Daremot kunna de relativa dndringshastigheterna for dessa dimensioner, da den primara munstycksdelen omstalles mellan sina granslagen, bestammas i forvag genom lamplig utformning av kurvaturen for akskenorna 28 och 55 samt genom placering av 18prullarna 70 och 80 i lampliga lagen i fOrhallande till denna kurvatur.

Drift med lagre tryck och maximalt slutet munstycke.

Det maximalt slutna laget hos munstyeksdelen 1 anvandes, da trycket hos arbetsgasstrOmmen har sitt minimivarde, motsvarande ett drifttillstand utan efterforbranning. Den av diametern TP hestamda halsarean har harvid sitt .minimiyarde. Forhallandet .mellan arbetsgasstrommens tryck och atmosfarstrycket Or harvid tamligen lagt och uppgar i allmanhet till mellan 2: 1 ,och 4: 1, generellt svarande riot underljudfarter hos flygplanet. Optimal arbetsverkningsgrad och framdrivningsverkan kan darvid erhMlas med munstycket, om den primara utloppsoppningen fir endast helt litet storre an halsarean; darfor bor divergensvinkeln a nedbringas till ett litet varde, sa att forhallandet mellan den primara utloppsarean yid diametern DP och mun:styekets halsarea vid diametern TP blir narmelsevis like imed 1 (ett) i syfte att forhindra en overexpansion av arbetsgasstrommen till undertryck (ett lryck understigande atmosffirstrycket). Ett sadant utforande av munstycket enligt uppfinningen Or praktiskt mojligt och skulle kunna astadkommas genom lampligt labor-des lagesforhMlande mellan lOprullarnas axlar och klaffarnas akskenor. I praktiken har det dock visat sig mojligt att astadkomma en tillrackligt god approximation till det ideala forhallandet genom att begransa munstyckets rorelse till det askadliggjorda laget i maxi-malt slutet tillstand.

I munstycksdelens 1 slutna lage ar den primara utloppsoppningen 88 belagen ungefar i plan med den sekundara utloppsOppningen 13a, dvs. den sekundara munstycksdelens 2 utloppsoppning, sa att en mycket ringa ejektorverkan sker genom vaxelverkan mellan arbetsgasstrommen och sekundarluftstrommen I ejektormunstyckskanalen 18, I utloppsoppningens plan har arbetsgasstrommen expanderats till narheten av atmosfarstryck, vid vilket tryck den kommer att bibehallas, oin den joke tillates expandera ytterligare in i det vidare omradet efter den sekundara utloppsoppningen riled diametern DS. Den langsammare isekundarluftstrommen fyller derma ringformiga oppning eller Aoasv och skiljer TP DP a TP' DP' a' DS 8— — arbetsgasstrommen fran den stem av atmosfarsluft, som passerar Over det sekundara utloppet samt astadkommer darigenom, att Overexpansionen av arbetsgasstroramen eller av den yttre strOmmen av atmosfarsluft nedstroms fran den primara utloppsoppningen, vilken Overexpansion skulle kunna medfOra bromsning, eller negativ dragkraft, begransas till ett minimum. Narvaron av den langsammare sekundara luftstrommen medger overforing av atmosfarstryck till namnda »basomrade», varigenom Overexpansion av arbetsgasstrammen till undertryck inom detta omrade forhindras.

Nedstromsanden av mantelringsforlangningen 14, vilken bildar en avslutning pa flygplanets eller motorgondolens ytterholje eller »skal», är utformad med en successivt iikande konvergensvinkel fl; darigenom astadkommes, att den yttre luftstrommen, slipstrommen, konvergerar mot utloppsgasstrommen pa sadant salt, att den i samverkan med den primara utloppsoppningens lage i plan med den sekundara .utloppsoppningen astadkommer en minskning av blandningen mellan luft- och gasstrommarna och darmed favljande acceleration av den langsamma sekundarluftstrommen.

Drift med medelhogt tryck och maximalt, oppet munstycke.

Om arbetsgasens tryck stegras, exempclvis genom okad bransleinsprutning, forskjutes den primara munstycksdelen i riktning mot det fullt appna laget 1'. I detta lage samverkar den sekundara munstycksdelen med den primara munstycksdelens divergenta parti och bildar tillsammans med detta en forlangd divergent del av utloppsmunstycket, varvid ejektormunstyckskanalen .mynnar i mittpartiet av den salunda forlangda divergenta munstycksdelen. Den primara munstycksdelen samverkar med den sekundara munstycksdelen saint med det sekundara luftejektormunstyckets genomstramningskanal 18, som salunda mynnar i den forlangda divergenta munstycksdelen, pa sadant satt, att den effektiva utloppsoppningsarean automatiskt varieras som en funktion av forhallandet mellan arbetsgasstrommens tryck -oda det radande atmesfarstrycket.

!Da. arbetsgasstrommens tryck overskrider del kritiska vardet och uppnar ett varde av 3-5 atmosfarer, kommer den primara munstycksdelens 1' divergenta del aft expandera arbetsgasstrammens tryckoverskott utover det kritiska vardet ungefar till atmosfarstrycket, varigenom arbetsgasstrammens hastighet Ras till ett sa hogt Overljudvarde, som erfordras far att motorn skall arbeta med god verkningsgrad. mom detta driftornrarle for flygplanet bar den primara munstycksdelens divergenta parti inta sidant lage, att dess langd, divergens ,och utloppsarea effektivt astadkomma expansion. av gaserna till de onskade tillstanden, varjamte den divergenta delen av det sekun.dara munstycket 2:1&r sattas ur stand att ytterligare expandera arbetsgaserna; dvs. den primara utloppsarean (med diametern DP') bor stâ i ratt relation till halsarean (med diametern TP') for att flygplanet under ifragavarande .driftforhallanden skall framdrivas med maximal totalverkningsgrad och maximal dragkraft.

Detta resultat astadkommes enligt uppfinningen, genom att ejektormunstyckskanalen 18 bringas att bli belagen pa ett stalle mellan halsen 87' och den sekundara munstycksdelens utloppsoppning I3a. Det har befunnits, att det avsedda upphavandet av den sekundara munstycksdelens expansionsverkan uppnas till foljd av denna placering vid ifra.gavarande tryckforhallanden och flyghastigheter; den sekundara luftstrommen satter arbetsgasstrommen i stand att losa sig fran munstycksvaggarna vid den primara munstycksdelens utloppsOppning 88'. Pa sa satt kommer arbetsgasstrOmmen ieke att divergera i sa hog grad som erfordras for att Raja den sekunddra munstycksdelens va.ggar, varigenom denna munstycksdel hlir ur stand att under ifragavarande driftforhallanden respektive flygningsfOrhallanden overexpandera arbetsgasstrommen.

Teorien far avlosning av en utloppsgas: strom Iran vaggarna till ett divergent munstycke är icke fullstandigt utredd. Dessa forhallanden diskuteras i handboken »Boundary Layer Theory» av dr Herman Schlichting, McGraw-Hill, New York (1955). Stromningsavlosning kan emellertid sum bekant ske, om atmosfariskt lufttryck langs munstycksvaggarnas insida kan 5verfiiras Lill en punkt, dar utloppsgasstrommen har uppnatt atnaosfarstryck, sa att tryckjamvikt uppnas pa. detta stalle. Atmosfarstryck kan emellertid pO. detta satt joke 5verforas gencan ett gransskikt med overljudhastighet. Det ãr dad& nadvandigt att astadkomma en stromning med underljudhastighet (Mugs de divergenta vaggarna, for att darigencvm mojliggora overforing av atmosfarstryck till gransskiktet. Utan inforandet av en stromning med underljudhastighet i dessa omraden, kommer namligen det med liverljudhastighet strOmmande arbetsmediet att fortsatta .att expandera och Oka sin hastighet, anda tills det uppnatt munstyckets utloppsoppning, dar det kommer att ha uppnatt ett tryck understigancle amosfarstrycket (och foljaktligen utOvar en bromskraft pa. motorn respekive flygplanet. Genom att enligt uppfinningen. infara en sekundar luftstram med underljudhastighet i arbetsgasstrommens gransskikt, tillates atmosfarstryck att Uedaras uppstroms till en jamviktspunkt, dar arbetsgaserna narmelsevis uppnatt atmosfarstryck, varigenom arbetsgasstrommen bringas att losa sig fran munstycksvaggarna pa detta — —9 stalle utan att underga nagon nainnvard overexpansion nedstroms fran detta.

Enbart inforandet av den sekundara tuftstrommen är emellertid icke tillrãekligt for att sakerstalla det avsedda resultatet, sasom visat 'sig vid forut kanda munstycken air ejektortyp. Sekundarluften maste namligen hallas vid underljudhastighet, tills den uppnar atmosfarstryck under stromning bakat, och darigenom erbjuda en kontinuerlig vag, lungs vii-ken atmosfarstrycket kan overforas uppstroms tangs det omrade med starkare vaggdivergens, som är belaget nedstroms fran det stalle, dar .arbetsgasstrommen skall avlosa sig Iran ,munstycksvaggen. Den hastiga arbetsgasstrommen och atmosfarsluftstrammen invid sekundfirluftstrommen tendera till att accelerera den, sistnamnda ‘genom viskos blandning. Denim blandning maste forhindras eller begransas .sa mycket SOThl mOjligt. Genom att enligt uppfinningen placera en ej ektormunstyckspassage ftir sekundar tuft langs munstyckets divergenta del, minskas den del av munstyckets langd, Mom vilken blandning och acceleration av den langsammare strOmmande sekundarluften kan ske. Pet liar enligt uppfinningen vidare befunnits, att det di mojligt att utfora ej ektormunstyckspassagen relativt snn1, vilket medfor en forbattrad prestationsformaga vid hOgre tryckforhallanden for arbetsgasstrommen, da hela den divergenta munstycksdelen ar fylld med arbetsgas av overlj udhastighet.

Drift vid Mgt tryck och oppet munstycke.

Out flygplanets fart nu skall okas till ett varde, som avsevart 8verstiger ljudhastigheten, eller om stegrad acceleration onskas, Ras arbetsmediets tryck genom stegring av ranuntrycket hos den i motorn instrOmmande luften. Pit stromningshastigheten narmar sig machtalet 2, liar det enligt uppfinningen i praktiken visat sig, att arbetsmediets tryck kan uppna ett varde av storleksordningen 10-15 atmosfarer. Vid sit hoga flyghastigheter och arbetsgastryck fir den primara munstycksdelens divergenta del icke langre i stand att expandera arbetsgasstrOmmen till narheten air atmosfarstrycket, utan det erfordras darfor ett okat forhallande !Indian utloppsarea och halsarea for utloppsmunstycket. Arhetsgasen har ett visst tryekoverskott, da den lamnar .den primara munstycksdelen, och stravar darfor efter att fortsatta att expandera och avta i statiskt tryck i den sekundara munstycksdelen 2 samt att ftilja dennas vaggar till den sekundara utloppsoppningen 13a. Det tryckoverskott, som finns kvar hos arbetsgaserna i den primara munstycksdclen 1' primara utloppsoppning 88', har ett varde, som är tillrackligt hogt for att forhindra den stromningsavlosning i den. primara utloppsoppningen, som sker vid lagre strumningshastigheter och tryckforhallanden. Pet tryckoverskott, som finns kvar hos arbetsgaserna i den primara utloppsiippningen, har sadan storlek, att det alstrar ett mottryck ph sekundarluften i ejektormunstycket, sa att sekundarluften verkar som ett dragkraftsoverfOrande medium i mellanrummet mellan den primara munstycksdelen och den sekundata munstycksdelen. Till foljd av denna verkan liar det enligt uppfinningen visat sig, att det icke sker flagon plotslig overexpansion av arbetsgasstrammen, da den lamnar den primara utloppsOppningen 88' for att fOlja den sekundara munstycksdelens vaggar, och att det uppstar en helt ringa forlust i dragkraft, jamfort med vad fallet ar, dii man anvander en kontinuerlig, slatvaggig divergent munstycksdel. 1/id de tillfallen, da ett forhallande mellan arbetsfluidets tryck och atmosfarstrycket mellan de nyss angivna maximivardena och de i det fOregaende angivna medelhoga vardena anvandes, kan arbetsgasstrommen uppna atmosfarstryck pa ett stifle belaget mellan de primara och sekundara utloppsOppningarna (med diametern DP' respektive DS). Under dylika forhallanden erhalles i munstycket en.- ligt uppfinningen stromningsavlosning i det Onskade mella;nlaget.

Ett visst, litet tryckoverskott Over atmosfarstryeket bibehalles i arbetsgasstrommen, sedan denna lamnat den primara utloppsOppningen 88', och gasstrommen fortsatter darfor att expandera langs en mindre stracka utefter den sekundara munstycksdelens 2 vaggar och darvid utOva mottryck mot sekundarluftstrommen genom ejektormunstyckspassagen 18. Pa ett stalk, dar tryckjamvikt -appals mellan arbetsgasstrommens tryck och del atmosfarstryck, som Overfores uppstroms genom den, med underljudhastighet strain- mande sekundarluften, sker strOmningsavlosning hos arbetsgasstrommen fran den sckun- dara munstycksdelens divergenta vaggar. Ar- betsgasstriimmen fortsatter darefter i utloppsriktningen utan ytterligare expansion till lag- re tryck dxi atmosfarstrycket (dvs. till under- tryck), och sekundarhiften fyller ut det divergenta mellanrummet mellan arbetsgas- str8mmen och den sekundara munstycksde- lens vaggar pa nedstromssidan om avlosningsstallet. Avlosningsstallets lage bestammes av jamviktstrycket och kan upptrada var som heist mellan de primara och sekundara utloppsoppningarna. For varierande .driftfOrhal- landen under flygning uppratthalles salunda -automatiskt den optimala utloppsarean, utan att flagon mekanisk ,omstalluing eller reglering av utloppsmunstycket behlivs.

Air det foregaende inses, att man enligt uppfinningen erhallit .ett konvergent-divergent re- aktions-utloppsmunstycke, vats halsarea och utloppsarea aro samfallt varierbara i onskad inbordes relation, rnotsvarande ett stort omride air varierande driftforhallanden vid un- -- — der- och averljudfarter, men vilket är utfort med endast ett enkelt system av rorliga munstyckselement. Detta resultat uppnas genom atgarder, varigenom namnda areor aro varierbara delvis med mekaniska hjalpmedel och delvis genom automatiska aerodynamiska verkningar.

Claims (4)

Patentansprik:

1. Variabelt utloppsmunstycke far reaktionsmotorer for flygplan, innefattande dels en primar munstycksdel for genomforing av arbetsgasstrommen Iran motorn och uppvisande i stramningsriktningen raknat i tur och ordning en konvergent inloppskanal, en hals och en divergent utloppskanal, som utmynnar i en primar utloppsoppning, des en fast anordnad sekundar munstycksdel, som periferiellt oth med mellanrum omger den primara munstycksdelen, sâ att det mellan dessa bildas en passage for inforande av en sekundar gasstrom i utloppsmunstycket, kannetecknat av att den sekundara gasstrommen är luft av underljudhastighet, att den. primara munstycksdelen (1) är stallbar i och for variering av genomstromningsarean (TP, TP') hos densammas hals (87) och genomstromningsarean (DP, DP') for densammas utloppsoppning (88), att den sekundara munstycksdelen (2) I stromningsriktningen utskjuter forbi den primara munstycksdelens (1) utloppsoppning (88) Mom ett omstallningsomrade for den sistnamnda munstycksdelen (1), vilket omrade nedstroms begransas av ett installningslage, i vilket arbetsgasstrommen far strain-ma ut i ytterluften direkt genom den primara utloppsoppningen. (88), medan namnda OMrhde uppstroms begransas av ett installningslage, i vilket arbetsgasstronunen avges till ytterluften frau den primara utloppsappningen (88) under formedling av den. sekundara munstycksdelens (2) utlopps5ppning (13a), samt att namnda passage (18) i den andra munstycksdelen (2) Ar anordnad att Mom nananda omstallningsomrade for den. primara munstycksdelen (1) varieras pa sadant satt, att den sekundara luftstrammen genom densamma astadkommer avlosning av arbetsgasstrommen fran den nedstroms darom belagna delen av den sekundara munstycksdelens (2) vagg narmelsevis i skarningslinj en radian denna vagg och det tvarsnittsplan, dar det vid radande installningslage foreligger tryckj amvikt mellan arbetsgasstrommen och ytterluften.

2. Utloppsmunstycke enligt patentanspraket 1, kannetecknat av att den sekundara munstycksdelen (2) uppvisar en hals och en divergent utloppskanal (13), att halsen tillsammans med den primara munstycksdelen (1) bildar en ejektormunstyckspassage (18) av variabel genomstrOmningsarea for sekundarluftstrOmmen, 'och den divergenta utloppskanalen (13) bildar en forlangning av den primara munstycksdelens (1) divergenta utloppskanal (24, 51, fig. 5, 6) for att halla sekundarluftstrammen vid underljudhastighet.

3. Utloppsmunstycke enligt patentanspraket 1 eller 2, kannetecknat av att den primara munstycksdelen (1) är sammansatt av i form av en cirkular krans anordnade, inbordes rorliga klaffar (20, 21), sa utformade, att de tillsammans bilda en konvergent-divergent munstycksdel, och att en anordning (5, 7074, 28, 55) forefinnes for uppbarande av dessa klaffar (20, 21) pa sadant satt, att de i forhallande till den sekundara munstycksdelen (2) are omstallbara langs i forva.g bestamda, fixerade kurvformiga banar (28, 55) for att variera hals- och utloppsareorna (87, 88) enligt en given inbordes relation.

4. Utloppsmunstycke enligt nagot av de faregaende patentanspraken, kannetecknat av att en. utioppsmunstycket pa avstand omgivande stramlinjeformad inkladnad (11) ar anordnad att rikta den omgivande, utvandiga luftstrommen i en konvergent bana i riktning mot den genom munstyckets utloppsoppning (88) utstrommande arbetsgasstrommen i syfte att reducera den overexpansion av arbetsgasstrommen, Rom framkallas genam det periferiella, rutomgaende mellanrummet mellan den sekundara munstycksdelen (2) och den primara munstycksdelen (1). Anfiirda publikationer: Patentskrifter freuz Frankrike 1 215 236; USA. 2 724 238. °mind: Civ.ing.IBergenstrahle, Stockholm Stockholm 1964. Kungl. Boktr. P. A. Norstedt ec Soner. 640089 28 1197 GENERALSTABENS LITOGR. ANSTALT