SE190503C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: J J H Croymans och J F Brandwijk Prioritet begtird frail den 26 full 1960 (Nederlanderna) Foreliggande uppfinning avser sjalvstartande synkronmotorer, speciellt stegmotorer med lag effekt, omfattande -WA koaxiellt anordnade statorer och liadningar, varvid varje stator ar f5rsedd med polplattor pa varje plan sida hos motsvarande lindthng, vilka polplattor aro forsedda med polar som stracka sig i statorernas axiella riktning, varvid statorpolerna samverka med samma antal permanentmagnetiska nordpoler eller sydpoler pa en rotor, medan polerna pa den forsta statorn i ruin-met aro farskjutna ea 90 elektriska grader I forhallan.de till polerna pa den andra statorn. Uppfinningen kannetecknas darav, aft lindningen pa varje stator bestar air tvâ lika spolar, varvid en klamma pa varje spole ar separat uttagen och de aterstaende tva klammorna aro uttagna antingen separat eller kombinerade.

Detta medf8r en universa1motor som kan anvandas antingen som synkronmotor eller som stegmotor med n-steg eller 2n-steg per vary, varvid n beteeknar dubbna antalet polar ph en stator.

Enligt en annan egenskap hos uppfinningen kunna de fyra spolarna matas med pulser med samma polaritet men inb5rdes forskjutna 900. Pulserna kunna tillforas antingen pa elektronisk vag eller genom mekaniska medal, t. ex. medelst kollektorer eller omkopplare. I detta fall verkar motorn som en stegmotor med 2n steg per vary.

Om de tva spolarna pa varje stator aro kopplade i serie, kan motorn arbeta som kondensatormotor som matas med va.xelstrom genom anslutning air spolarna pa den ena motorn direkt till natet och spolarna pa den andra eta-torn medelst en seriekondensator eller cm motorn matas med pulsar kan den fungera som stegmotor med n-steg per vary.

Uppfinningen beskrives narmare i det 151- jande med hanvisning till i bifogade ritning schematiskt visade exempel.

Fig. 1 visar motorn enligt uppfinningen och fig. 2 visar matningen Och motorns arbetssalt.

I fig. 1 aro statorerna till vanster och hoger forsedda med karnor 3 och 4. Karnan 3 uppbar tva. spolar 5, 6, sum pa hada sidor arc forsedda med polplattor 9, 10 med poltander 13, 14. Kaman 4 uppbar tva spolar 7, 8, som pa hada sidor aro forsedda med polplattor 11 och 12 med poltander 15, 16.

En permanentmagnetisk rotor 17 har ett antal poler lika med antalet pa varje stator.

I det visade exemplet aro tanderna pa statorerna 1 och 2 inbordes ft5rskjutna 90 elektriska grader, men det är tydligt att statorandarna alternativt kunna ligga mitt for varandra, om man anvander sig av tva rotorer, vars polar arc inbiirdes forskjutna 90 elektriska grader.

Fig. 2 visar i en sprangskiss tanderna pa statorerna 1 och 2, varvid sex lagen hos rotorn 17 i fig. 1 visas for en stegmotor med 2n steg.

Spolarna pa statorerna ha beteeknats med I, III respektive II, IV, varvid mittuttag anvandas.

Figuren visar aven tva roterande omkopplare eller kollektorer 18, 19, var och en. omfattande en kopplingsarm 20 respektive 21 cell tva kontaktringar 22 och 23 respektive 24 och 25, var och en tackande en bage air 135°. Kopplingsarmarna aro hopkopplade och in-hordes forskjutna 90°. Kopplingsarmarna arc anslutna t. ex. till den negativa klamman, och mittuttagen hos spolarna fill den positiva klamman hos en likspanningskalla. Verkningssattet hos anordningen an foljande.

I det lage som visas i fig. 2 magnetiseras 2— polerna 26 och 27 av spolarna I och IV t. ex. pa sadant satt, att bada aro sydpoler och 28 och 29 hada aro nordpoler. Nordpolen hos rotorn vid age a är salunda belagen i det visade mellanlaget mellan 26 och 27.

Det antages att kopplingsarmarna vridas medurs.

Vid nasta la.ge hos armen 20 fir polen 26 alltjamt sydpol pa grund av spolen I, medan armen 21 lamnar ringen 24 och spolen IV är stromlos. Salunda vrides rotorn till laget b med sin nordpol mittemot 26.

I det tredje laget hos armen 20 är polen 26 alltjamt sydpol och 28 är nordpol, medan spolen II magnetiseras pa grund av kontakten mellan armen 20 och ringen 25, varigenom polen 29 blir sydpol i stallet fifyr nordpol. Salunda forskjutes rotorns nordpol till ett mellanlage markerat med c.

I sitt fjarde lage lamnar armen 20 ringen 22, varigenom spolen. I blir stromlos, medan 29 forblir en sydpol pa grund av spolen varigenom nordpolen pa rotorn forskjutes till laget d mittemot 29.

I sitt ferrite lage gor armen 20 kontakt med ringen 23, varigenom spolen III magnetiseras och polariteterna hos tillMrande statorpoler vaxlas, dvs. polen 28 blir sydpol, medan 29 forblir sydpol. Foljaktligen fiirskjutes rotorn till ett lage som markerats med e, varvid nordpolen intar ett mellanlage mellan sydpolerna 28 och 29.

I del sjatte laget hos armen 20 är polen 28 alltjamt sydpol pa grund av spolen III, medan armen 21 lamnar ringen 25, varigenom spolen II blir stronalos. Polen 29 magnetiseras inte liingre, varigenom rotorn intar ett lage f med sin. nordpol mitt for pole. 28.

Salunda ha spolarna I—TV, I,II, II— III och III successivt magnetiserats och fortsatta pa detta satt, varvid spolarna IV och IV—I magnetiseras sa, att varje period fullbordas. Pa grund av dessa mellanlä- gen är det salunda mojligt att erhalla 2n steg med anvandning av endast en lindning for varje statordel, enar Ivâ statorer utfOra arbetet hos fyra stab:wen Det är tydligt att statorpolerna alternativt kunna anordnas pa kant salt vid de inre periferierna hos spolarna.

Claims (3)

Patentansprak:

1. Sjalvstartande synkronmotor, speciellt en stegmotor med lageffekt, omfattande tva koaxiellt anardnade statorer och lin.dningar, varvid varje stator är forsedd med polplattor, en. pa van j e plan sida hos motsvarande lindning, vilka polplattor aro f8rsedda med poler som stracka sig i statorernas axiella riktning, varvid statorpolerna samverka med samma antal permanentmagnetiska nordpoler eller sydpoler pa en rotor, medan polerna pa den forsta statorn i rummet aro f8rskjutna c:a 90 elektriska grader relativt polerna pa den andra statorn, kannetecknad darav, att liudningen pa varje stator bestar av tva lika spolar, varvid den ena klamman pa varje spole r uttagen separat och de tva aterstaende klammorna aro uttagna separat eller tillsammans.

2. Sjalvstartande synkronmotor enligt patentanspraket 1, kann.etecknad darav, att de fyra spolarna maks med pulser med samma polaritet men inbardes forskjutna 90°.

3. Sjalvstartande synkronmotor enligt patentanspraket 2, karmetecknad. darav, att den ena spolen pa den forsta statorn och den andra spolen pa den andra statorn successivt matas med pulser. Anforda publikationer: Patentskrif ter (rim Sverige 88 382.