SE181971C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: R E Bell, R B Williams Jr och C E Adler Prioritet begard fran den 11 augusti 1955 och den 21 juni 1956 (USA) Foreliggande uppfinning Mid& sig till en forbattrad apparat for matning och indikering av tillstand och kommer att sarskilt beskrivas tillampad vid en vh.'g.

Pa grund av tidsdtgAngen och risken for fel, da manskliga operatorer skola avlasa indikeringen ph en tillstandskanslig apparat, sasom en vhg, och manuellt registrera denna indikering, Sr det Onskvart, att &Man avlasning och registrering gores medelst helt automatiska medel. Det Sr vidare vid manga anlaggningar onskvart, att registreringsorganen plaeeras ph avstand frhn apparaten. Det Sr vidare onskvart i manga fall, att indikeringen ph den tillsthndskansliga och -indikerande apparaten multipliceras med en arbitrart vald faktor. Om det exempelvis Sr kant, att ett visst material liar en fukthalt pa 2 procent kan det vara onskvart att multiplicera avlasningen p5 vhgen med 98 procent, sa att nett o- eller torrvikten hos materialet hr det varde, som verkligen visas och registreras. En annan anvandning, som innebdr multiplikation med en arbitrart vald faktor, kan vara i detaljaffarer, dar man onskar rakna ut ett varupakets varde i pengar i enlighet med det ifragavarande paketets vikt och varans pris per viktenhet. Annu en annan shdan anvandning Sr vid rakning av sink likartade stycken efter vikt, varvid antalet stye-ken per viktenhet bestammes for varje styckeklass och detta antal Sr den arbitrart valda faktorn och det utraknade resultatet Sr antalet stycken i den ph vagen lagda massan.

En automatiskt arbetande tillstandsmatande eller -indikerande apparat enligt uppfinningen, anvandbar for nagot av ovan angivna eller analoga andamal, innehaller ph kant sat ett rorligt tillstandskannande organ, storleken av vars rorelse indikeras genom noggrann rdkning av en serie fotoelektriska pulser alstrade genom en fotoelektrisk anordnings avldsning av en skala, vars skalstreck varierbart avtackas i motsvarighet till det tillstandskdnnande organets rorelse.

Hittills kanda apparater av detta slag uppvisa olika nackdelar och brister, sasom upplasningsformaga Over indikeringsomradet i dess helhet, kanslighet for vibrationer i synnerhet vid hog upplosning och till foljd hdrav onoggrannhet i pulsrdkningen, nodvandigheten att lasa det tillstandskannande organet for avlasning, langsam funktion etc.

Dessa nackdelar och brister aro eliminerade eller reducerade vid en apparat konstruerad enligt uppfinningen, vilken i fOrsta hand kannetecknas av att den skalstrecksforsedda skalan Sr stationdrt anordnad i det tillstandskannande organets rorelsebana och att antalet fotoelektriska impulser bestdmmas av storleken av det tillstandskannande organets reorelse i forhallande till skalan for avtdekning av skalstrecken ph densamma, varj hmte den fotoelektriska avldsningsanordningen innehhller en projektionsoptik med en i forhallande till skalan rorlig samt optiskt mellan skalan och ett fotoelektriskt organ beldgen lins, som Sr anordnad att under sin rorelse kasta successiva bilder av de avtackta skalstre&en mot det fotoelektriska organet, vilket hr forsett med en blandare, som begransar det mot organet infallande ljuset till det frau ett enda skalstreck projicerade, och att darigenom alstra den serie fotoelektriska pulser, som skola noggrant rdknas.

Uppfinningen forklaras narmare i foljande beskrivning av en ph bifogade ritningar visad fOredragen utforingsform. Fig. I visar i blockdiagramform den allmanna uppbyggnaden av utrustningen for avldsning av ett tillstandskansligt organ i en tillstandsmdtande och -indikerande apparat samt for indikering av denna avlasning i for registrering lSmplig sifferform samt liven for multiplicering av denna avldsning med en arbitrart vald faktor och 2— -- indikering av produkten, aven denna i en form lamplig for visuell indikering och registrering. Fig. II visar en frontvy med delar borttagna av lastbalanseringsmekanismen samt en darpa monterad avlasningsanordning for en vag. Fig. III visar schematiskt ett fjadervagstangssystem utrustat med en avlasningsanordning. Fig. IV visar en horisontell sektion genom avlasningsanordningen med det optiska systemet och de mekaniska anordningarna for drivning av det optiska systemet i forhallande till skalan. Fig. V visar en vertikalsektion kings linjen V—V i fig. IV for askadliggOrande av avlasningsanordningens samverk an med skalan. Fig. VI visar en sektion i huvudsak kings linjen VI—VI i fig. IV for askadliggorande av ett satt att kontrollera avlasningsanordningen. Fig. VII visar ett kopplingsschema over en elektronisk kopplingsanordning anpassad for anvandning tillsammans med avlasnings- eller avs5kningsanordningen i fig. IV. Fig. VIII visor ett schema Over kopplingarna for en multiplikatorpulsgenerator, pulskombineringsmatris samt en faktorinstallningsanordning lampliga att anvandas i den i fig. I visade avlasnings- och indikeringsmekanismen. Fig. IX visar ett kopplingsschema over vissa forstarkare anvanda mellan den i fig. VIII visade multiplikatorpulsgeneratorn och de elektroniska raknarna i fig. I. Fig. X visar ett kopplingsschema Over ett steg i en elektronisk raknare lamplig att anvandas i de i fig. I visade raknardekaderna. Fig. XI visar ett tidsschema fOr askadliggorande av den fOljd av handelser, som intraffar under en avlasning av vâ- gen. Fig. XII visar schematiskt en dekad i en raknare och utrustningen fOr astadkommande av en visuell indikering av det i denna rakflare lagrade resultatet. Fig. XIII sisal' ett schema Over en kommutatorskiva lampad att anvandas i den i fig. XII visade mekanismen. Fig. XIV a" en tabell Over stromfOringstillstandet I de olika stegen i den elektroniska raknardekaden i fig. XII for olika rakneresultat. Fig. XV visar ett diagram Over de pa utgangsledningen fran kommutatorn i fig. XII upptradande och for styrning av indikeringsmekanismen anvanda spanningarna. Fig. XVI visar en dimetrisk avbildning av ett fiiredraget utforande av mekanismen for mekanisk indikering av det i en raknardekad ackumulerade resultatet. Fig. XVII visar ett kopplingsschema Over de olika elektriska kretsar, som erfordras for drivning av de olika delarna 1 a-vlasnings- och registreringsanordningen. Fig. XVIII visar ett kopplingsschema Over de fOrreglingskretsar, som anvandas for att kontrollera den i fig. XI antydda operationsfoljden. Fig. XIX visar ett schema Over en koppling anordnad att kontinuerligt mata valda ledningar i overensstammelse med ett i en elektronisk raknare periodiskt infort rakneresultat. Fig. XX visar ett schema Over elektroniska kopplingar lampade for avkanfling av ett flertal raknare och for att for varje steg patrycka vissa av ett flertal ledningar spanning i overensstammelse med det i den raknardekad, som for tillfallet avkannes, angivna resultatet.

Sasom framgar av fig. I, är det tillstandskansliga instrumentet, vilket kan utgoras av en vag eller flagon annan matanordning, f Or-sett med en avsoknings- eller avlasningsanordning 1 (se fig. IV, V och VI), som är anordnad att alstra en serie pulser till antalet proportionella mot avlasningens numeriska varde. Dessa pulser alstras sasom oberoende, successiva vagfoljder eller pulsfoljder och kunna antingen alstras kontinuerligt, dvs. den ena pulsfoljden Mier pa den andra efter ett kort tidsintervall, eller ocksa kunna de alstras i beroende av en start- eller fragesignal. En fragesignal kan utgoras av en genom en startknapp eller annat styrorgan framford begaran till avlasningsanordningen att utfora en avlasningscykel.

De i avlasningsanordningen 1 alstrade pulserna overforas via en ledning 2 till en pulsformare och vagfoljdsidentifieringsmekanism 3, vilken i sin tur utsander pulser av noggrant bestamd vagform Over en ledning 4 till en multiplikatorpulsgenerator 5. Multiplikatorpulsgeneratorn 5 anvandes endast i sadana anlaggningar eller kombinationer, dar man onskar indikera och/eller registrera produkten av avlasningen pa det tillstandskansliga organet och den valda faktorn. Om nagon sadan multiplikation joke erfordras, utelamnas multiplikatorpulsgeneratorn 5 i kopplingen och signalerna pa ledningen 4 overforas direkt till en raknaringangsledning 6. Nar pulsgeneratorn 5 anvandes, lamnar den till raknarledningen 6 en puts Mir varje puls mottagen pa ledningen 4. Dessa pulser pa. raknarledningen 6 inmatas till en forsta dekad 71 en raknare av modifierad binar typ, vilken bestar av fyra dekader, dekaden 7 samt dekaderna 8, 9 och 10 anordnade att registrera entals-, tiotals-, hundratals- och tusentalspositionerna i den av avlasningsanordningen 1 avlasta indikeringen. Medan den maximala raknings- och indikeringskapaciteten hos den av dekaderna 7, 8, 9 och 10 sammansatta raknaren Or 9,999 rakningar, utnyttjas i allmanhet icke hela kapaciteten, enar det vanliga tillstandskansliga elementet 1 endast kan ge ett eller Iva tusen skilda skalstreck. Salunda kan dekaden 10 endast indikera ett eller tva. I tusentalspositionen. Det inses, att entalen, tiotalen, hundratalen och tusentalen kunna representera saval decimaldelar som hela tal, I det att en liten va.g exempelvis kan avlasas pa en. tusendel nar av en viktenhet, antingen pund eller kilogram, eller om vagen an storre och avlases pa en hundradels enhet, kan indikera upp till 99 enheter. Sasom namnts, utnyttjas emellertid sallan hela kapaciteten, i — — det att exempelvis en tio enheters vag kan avlasas till den narmaste hundradelen av en en- het, dar dekaderna 7 och 8 skulle indikera hundradelar och tiondelar av enheter, medan dekaden 9 skulle indikera hela antal enheter och dekaden 10 antalet tiotals enheter. Vid avslutandet av avlasningsanordningens 1 avlasning av det tillstandskansliga elementet OverfOres det i den av dekaderna 7-10 besta.- ende raknaren ackumulerade resultatet over en utgangskabel 11, som innehaller ett flertal ledningar fran varje raknardekad. De Over kabeln overforda spanningarna patryckes en indikeringsanordning 12, som pa skalor eller sifferhjul kan ge en direkt sifferindikering av resultatet och som liven kan vara anordnad att installa typhjul, sa att avtryck direkt kunna erhallas fran indikeringen.

Om endast en direkt sifferindikering av avlasningsanordningens 1 avlasning av den tillstandskansliga apparaten är alit vad som onskas, aro de hittills angivna anordningarna kompletta och lamna det Onskade resultatet. I manga anlaggningar är det emellertid Onskvart att icke blott erhalla den direkta sifferindikeringen utan liven att astadkomma en indikering av produkten av den direkta sifferavlasningen ganger en arbitrart vald faktor sasom priset per viktenhet, stycken per viktenhet, fuktighets- eller vathetsfaktorer, etc. For att frambringa denna ytterligare information är pulsgeneratorn 5, som utgor ett organ fOr alstring av ett forutbestamt antal spanningspulser for varje mottagen puts, anordnad att pa langre fram beskrivet sat for varje puls ph ledningen 4 astadkomma utgangspulser pa_ en ntgangsledning 13, fyra utgangspulser pa en utgangsledning 14, tva utgangspulser pa. en utgangsledning 15 och en utgangspuls ph. en utgangsledning 16. Dessa OverfOras via en kabel 17 till en omkopplingsmatris eller ett kombinationsnat 18, som ar uppbyggt av dioder och i det foljande kommer att kallas diodmatris. De Over kabeln till diodmatrisen 18 overfOrda pulserna kombineras i denna f Or att palryckas en grupp av nio ledningar i en kabel 19, i vilken den forsta ledningen tillfOres en enda puls for varje spanningspuls, som tillfores pulsgeneratorn 5, en andra overfor tva pulser, en tredje tre pulser osv. upp till nio. Dessa ledningar Oro anslutna till valjare i en multiplikatorinstallningsanordning 20, vilka valj are aro installbara i enlighet med priset per viktenhet, stye-ken per viktenhet etc.

Det anvanda antalet valjare ar lika med antalet siffror eller positioner i den multiplikator, som skall anvandas. For att angiva priser per pund i ett tre enheters decimalt myntsystem, shsom den i A.f.s. anvanda myntningen, dollar, tiocentsmynt och centmynt, skulle salunda kravas tre valj are. Valjarnas armar aro forbundna med utgangsledningar 21, 22 eller 23, vilka aro forda genom en kabel 24 till kombineringsforstarkare 25, 26 och 27, vilka i5verfora pulserna frail multiplikatorinstallningsanordningen 20 till motsvarande dekader i en elektronisk rakneanordning 28 anordnad att rakna pulser representerande det utraknade beloppet och best& ende av dekaderna 29, 30, 31, 32, 33 och 34. I det i fig. I visade exemplet kan den tillstandskansliga anordningen 1 utgoras av en vag med en kapacitet lamplig f Sr anvandning i detaljaffarer och i vilken den minsta skaldelningen är 1/100 av en amerikansk viktenhet. Likash kan den i multiplikatorinstall- ningsanordningen 20 installda multiplikatorn utgora ett pris i dollar, tiocent och cent. EMIT cent an den minsta monetara enhet, som skall indikeras, aro de forsta tva dekaderna i belopprakneanordningert 28, dvs. dekaderna 29 och 30, vilka resp. rakna hundradelar och tiondelar av cent i produkten, icke anslutna till en indikeringsanordning utan de acku- mulera blott dessa bralidelar av cent och OverfOra den ackumulerade delen till narmast hogre dekad i rakneanordningen 28.

De cent, tiocent, dollar och tiotal av dollar representerande spanningarna i dekaderna 31-34 i den utraknade produkten overforas via en kabel 35 med atta ledare for varje dekad till en beloppindikator 36.

Friar pulser utsandas fran pulsgeneratorn 5 genom diodmatrisen 18 och multiplikatorinstallningsanordningen 20 samtidigt fill ledningarna 21, 22 och 23 och enar dessa pulser overforas samtidigt till raknardekaderna 29, 30 och 31 genom forstarkarna 25, 26 och 27, ar det for att forhindra fel nodvandigt att fordroj a eventuella minnespulser fan en dekad till en foljande dekad eller till en dekad med hOgre position, tills overforandet av pulser genom forstarkarna 25, 26, 27 avslutats. Endr det enda static, dar sadana fel skulle kunna intraffa, ãr i de dekader, som matas fran forstarkarna 26 och 27, aro sadana anordningar vidtagna, att minnespulser fran dekaden 29 Overfores via en ledning 37 till en ackumuleringskrets 38, dar den kvarhalles, tills ackumuleringskretsen 38 mottager en klarningspuls fran pulsgeneratorn 5 via utgangsklamman 39 och ledningen 40.

Den frAn utgangen 39 Over ledningen 40 utsanda klarningspulsen upptrader en gang for varje puls pa ledningen 4 men upptrader senare i tiden an de till diodmatrisen 18 och faktorinstallningsanordningen 20 uts and a pulserna. Om raknaren 29 under rakning av en grupp pulser frail diodmatrisen 18 Overskrider sin kapacitet och alstrar en minnespuls pa ledningen 37, lagras denna puls och utsandes sedan vid mottagandet av klarningspulsen till Rasta forstarkare 26 via ledningen 41 och sedan genom denna forstarkare till nasta dekad 30 i beloppraknaren 28. Ph. samma satt overforas minnespulser fran dekaden 4— — 30 over en ledning 42 till en andra ackumuleringskrets 43. Ackumuleringskretsen 43 installes salunda for utsandning av en puls for varje gang den mottager en minnespuls fran dekaden 30 och utsander denna puls vid mottagandet av en klarningspuls fran utgangsklamman 44 och ledningen 45. Vid mottagandet av pulsen Iran utgangsklamman 44, -vilket sker en tidsenhet efter pulsen pa utgangsledningen 39, dar en tidsenhet är tidsavstandet mellan pulser fran multiplikatorgeneratorn 5, utsander minnesackumuleringskretsen 43, om den omstallts av en minnespuls Iran dekaden 30, en puls Over en ledning 46 till kombineringsforstarkaren 27 och darifran till raknardekaden 31.

Tidsfoljden hos pulserna fran pulsgeneratorn 5 är sadan, att utgangsledningen 13 Over-for de forsta tva i generator n alstrade pulserna, vilka upptrada under de forsta tva tidsenheterna, utgangsledningen 14 de fyra nasta pulserna, vilka upptrada under de filljande fyra tidsenheterna, medan utgangsledningen 15 overfor de foljande tva pulserna, vilka upptrada under de foljande tvã tidsenheterna och ledningen 16 Overfor en enda impuls, som upptrader under den nionde tidsenheten. Darefter overfor utgangsklamman 39 den tionde pulsen och utgangsklamman 44 den elite pulsen, vilka pulser upptrada med i huvudsak lika tidsintervall efter de &riga pulserna. Tidsavstandet mellan pulserna är tillrackligt, for att en minnesackumuleringskrets, exempelvis kretsen 38, nar ett minne liar bildats och lagrats i derma, skall hinna utlosas av pulsen pa ledningen 39 och inmata sin puls genom forstarkaren 26 till dekaden 30 och for att darefter denna dekad, om den liar raknat till nio och star i beredskap att utsanda en minnespuls, shall hinna klaras och fa denna minnespuls utsand och lagrad i minneskretsen 43 i tid for att utsandas genom utlosning av en puls Iran ledningen 44, sâ att den andra minnessifferoverforingen sker pa raft salt, oavsett i vilket tillstand den elektroniska rakneanordningen befinner sig.

Vid v5.gens anvandning astadkommes, sedan en last har placerats pa vagen, en start-signal pa en ledning 47, vilken signal utsandes till en sekvensstyranordning 48 pa avlasningsstallet 49. Avlasningsstallet 49 innehaller alla de mom den streckade ramen liggande anordningarna, namligen indikatorerna 12 och 36, multiplikatorinstallningsanordningen 20 samt diodmatrisen 18. Vid mottagandet av startsignalen pa ledningen 47 utsander sekvensstyranordningen 48 en puls eller en signal Over en utgangsledning 50 till avlasningsanordningen 1, sa. att den borjar en avslikfling. Samtidigt utsandes Over en ledning 51 en deblockeringssignal till forstarkar- och pulsformarsteget, sa att detta steg kan Over-fora de av avlasningsanordningen 1 uppfangade pulserna och utsanda dem sasom riktigt formade pulser Over ledningen 4 till multiplikatorpulsgeneratorn 5.

Vid mottagandet av startsignalen pa ledningen 47 utsandes aven en aterstallningssignal Over ledningen 52 till var och en av raknardekaderna, sa att alla dessa dekader 'Aterstallas till noll som forberedelse fOr nasta avlasning. Det enda undantaget Iran aterstallning till noll utgor raknardekaden 30 i beloppraknaren, vilken for avrundning av det narmaste centvarde forinstalles till ett varde pa 5 representerande en halv cent. Sâ snart som en halv cent eller vilket som heist antal cent plus en halv cent liar ackumulerats, indikerar foljaktligen centraknardekaden 31 nasta centvarde och avrundar pa sa satt heloppet till narmaste cent.

Vid mottagandet av en avsokningsslutsignal, vilken kan utsandas Over en ledning 53 fran avlasningsanordningen 1 till sekvensstyranordningen 48, satter denna anordning de visuella indikeringsanordningarna 12 och 36 under spanning Over i fig. I icke visade ledningar, sâ att dessa anordningar omedelbart avkanna tillstandet i raknarstegen och instal-la indikeringshjulen och tryckningshjulen, om sadana anvandas, i lagen svarande mot de di i raknaren ackumulerade rakneresultaten. Enar detta sker efter slutet pa avlasningsavsokningen och enar de elektroniska raknarna, saval viktindikeringsraknarna 710 som beloppindikeringsraknarna 31-34, hava natt sina slutliga indikeringstillstand, arc de mekaniska indikatorerna 12 och 36 redo att avkanna dessa raknare och installa sig sjalva i enlighet med de indikerade vardena.

For bekvamlighetens skull kan nu har lamnas en kort oversikt av verkningssattet, innan de respektive anordningarna for utfOrande av de olika funktionerna i utrustningen diskuteras. Avlasningsanordningen 1 alstrar en sere pulser, en for varje viktenhet. Dessa pulser overforas efter vederborlig formning genom pulsgeneratorn 5, vilken avger ett fast antal pulser pa var och en av ett flertal olika ledningar for varje mottagen puls. Den utgangsledning Iran pulsgeneratorn, som OverfOr den sist i densamma alstrade pulsen, an ansluten till den elektroniska raknaren med dekaderna 7-10, vilken an anordnad att rakna det verkliga antalet pulser, som utsandes fran avlasningsanordningen 1. Sasom en sakerhetsatgard uttages pulsen fran det sista steget i pulsgeneratorn i stallet for fran ingangsledningen 4, emedan nar generatorn dr sa inkopplad det icke kan bli nagon indikering av vare sig vikt eller belopp savida icke pulsgeneratorn 5 fungerar pa ratt satt.

Pulserna, dvs. det fasta antal pulser, som alstras i pulsgeneratorn 5 for varje puls i pulsserien frau avlasningsanordningen 1, overforas Over diodmatrisen 18 till valjarna i en faktorinstallande aoordning och de valda — pulserna, som utgara ett forutbestamt antal, averforas genom de till de aura forsta dekaderna i beloppraknaren 28 anslutna forstarkarna. Dessa pulser adderas i beloppraknaren 28, vilken tillsammans med in:dikatorn. 36 indikerar produkten av avlasningen pa det tillstandskansliga organet enligt avlasningsanordningen 1 och den i faktorinstallningsanordningen 20 installda faktorn.

Pulserna raknas av de elektroniska raknarna samtidigt med avlasningen av det tillstandskansliga organet, sa att de fullstandiga rakneresultaten representerande vikt eller till-stand och belopp eller produkt aro fardiga for att anvandas antingen for visuell indikering eller tryckning, sa snart som avlasningsanordningen har slutat sin avsokning eller avlasning av det tillstandskansliga organet. Vanligen installes avla.sningsanordningen 1 att arbeta med en sadan hastighet, att pulsfrekvensen i pulsserien: är av storleksordningen 0000 per sekund. Om det maximala antalet skalstreck, som skall indikeras är 2500, exempelvis vid en vag for 25 viktenheter avlast pa en hundradel av en enhet, skulle salunda avlasningsanordningen drivas sa, att en enda avsokning skulle krava en tredjedels sekund eller nagot mera. Anordningen far installning av indikatorhjulet i indikatorerna 12 och 36 arbetar pa en maximal tid nagot mindre an tva tiondels sekund. Det gar salunda at approximativt en halv sekund for avlasning och indikering av vikten och beloppet eller vikten ganger den konstanta faktorn. Om en tryckt registrering onskas, maste den erforderliga tiden far att gam ett avtryck av de av indikeringshjulen 12 och 36 installda typhjulcn adderas till denna tid. Normalt kan en tryckapparat anordnas att gam ett avtryck pa en tid icke averskridande en halv sekund, sa att en total tid pa approximativt en sekund kraves frail den ph ledningen 47 utsanda startsignalen, tills en tryckt biljett är fardig for utkastning.

I fig. II, som visar en form av tillsthndskansligt organ, till vilket avlasningsanordningen 1 kan kopplas, utgores detta organ av en dubbelpendlig lastutbalanserande och indikerande mekanism for en vanlig vag. En sadan mekanism innefattar ett par pendlar 60 och 61, vilka aro upphangda i en sektorstyrning 62 medelst b6jliga stalband 63, vilka aro fastade vid sektorstyrningen 62 nara dennas ovre ande och hanga ned langs styrning- ens parallella sidor och vid sina nedre andar aro fastade vid de nedre andarna pa bagformiga sektorer 65 och 66 pa respektive pend- lar 60 och 61. Lastkrafter, som medelst en stang 67 averfi5ras fran en lastbarare, delas och overforas med lika delar via lastband 68 och 09 till excentriska bagsektorer 70 och 71 pa pendlarna 60 och 61. Den pa stangen 67 verkande lastkraften bringar pendlarna 60 och 61 att rulla uppat kings sektorstyrningens 62 vertikala sidor, varigenom deras vridningscentra vid vilka kompenseringsstanger 72 Or fastade, lyftas. Kompenseringsstangernas 72 uppatgaende rarelse overfOres till en kuggstang 73, vilken ingriper med ett kuggdrev 74 pa en indikeringsaxel, vilken aven uppbar ett indikeringsorgan 75, som samverkar med skalstreck 76 pa ytan av en skala 77 for indikering av storleken pa den utbalanserade vikten.

En Iran byre anden ph kuggstangen 73 eller fran kompenseringsstangerna 72 uppat sig strackande slang 78 stracker sig ut genom aversidan pa holjet far pendelmekanismen och uppbar vid sin ovre ande en blandare 79, som Or anordnad att exponera varierande de- lar av en stationar graderad skala 80, som utgar en del av avldsningsanordningen 1. Av- lasningsanordningen 1 askadliggores mera detaljerat i fig. VI. Sasom visas i fig. II, drives en del av avlasningsanordningen medelst en rem 81, som forbinder en roterande del 82 avlasningsanordningen med en drivmotor 83. Avlasningsanordningen Or lampligen innesluten i ett Mk 84 monterat p0 oversidan av holj et for pendelmekanismen.

- Shsom an.tydes i fig. III, kan avlasningsanordningen 1 Oven appliceras pa en fjader- vag sasom ett annat exempel pa ett tillstands- kansligt instrument. Sasom visas i denna figur, averforas pa en stang 85 applicerade be- lastningar Over en enarmad haystang 86, soul Or lagrad i ett fast lager 87 och vars belastningslager 88 medelst en stang 89 Or ledbart forbundet med ett lager 90 pa en tvaarmad havstang 91. flaystangen 91 är lagrad p0 en pelare 92 och aterhalles av en belastnings- utbalanserande fjader 93 inkopplad mellan en ande pa havstangen 91 och en fast stativdel 91. Anden pa havstangen 91 Or anordnad att genom en stang 95 forskjuta en blandare 96 i avlasningsanordningen i motsvarighet till havstangens 91 rorelse, varvid blandaren 96 Or likartad med den i fig. II visade blandaren 79. Det ovriga i avlasningsanordningen Overensstammer med det f5rut visade. Blandaren utgor salunda ett rorligt tillstandskansligt or- gan, langs vars rorelsebana stracker sig en station Or skala med skalstreck, som varier-hart exponeras i motsvarighet till det tillstandskansliga organets lage.

Avlasningsanordningen kan anyandas tillsammans med vilket som heist tillstandskansligt organ med en r5relse proportionell mot den matta storheten. Om proportionalitetsfaktorn icke Or linjar, kan anordningen anvandas for att ge linjara resultat genera att anordna skalstrecken med lampliga mellanrum pa den stationara skalan.

De mekaniska huvuddelarna i avlasningsanordningen 1 askadliggaras i fig. IV, V och VI.

Sa.som framgar av fig. IV, Or avlasningsanordningen fotoelektrisk, sa att den erbjuder — — Ininsta mOjliga motstAnd mot det tillstandskansliga organets rorelse. I det fotoelektriska .sy,stemet anvandas rOrliga optiska projektionselement, sd att ljusbanan bringas att sveipa Over den exponerade delen av den stationara, graderade skalan 80 och att alstra fotolelektriska pulser i motsvarighet till antalet exponerade skalstreck. De optiska elementen innefatta en stationfir lampa 101 monterad pa en stational. hallare 102. Lampan 101 stracker sig axiellt in i en ihfflig ande p0. ett rorligt organ i form av en roterande revolver 103 °eh belagen radiellt i linje med samlingslinser 104 monterade i en radiellt riktad arm 105 pa revolvern 103. Efter passagen genom samlingslinserna 104 reflekteras ljuset fran lam-pan medelst en av den radiellt riktade armen 105 uppburen spegel 106 mot den stationara graderade skalan 80, som ãr monterad i en fran avlasningsanordningens bottenplatta 108 uppsthende hallare 107. Efter passagen ge110m den graderade skalan uppfangas ljuset av en i en radiellt gdende arm 110 pa revolvern 103 monterad projektionslins 109, som tjanar till att fokusera det projicerade ljuset efter reflektion mot en stationar spegel 111 pa en rued blandare fOrsedd fotocell 112. Armama 105 och 110 pa den roterande revolvern 103 aro i huvudsak parallella mot varandra, sa att linserna hallas pa sadant salt i linje med varandra langs den optiska vagen, att maximal ljusmangd Iran ljuskallan 101 kan riktas mot projektionslinsen 109.

Pa framsidan Or fotocellen 112 f8rsedd med en blandare 100, som har en slits, som Or just sã bred, att den slipper igenom en projicerad bild av ett skalstreck. Allteftersom projektionslinsen 109 sveper Over den stationara skalan, fOras salunda de projicerade forstorade bilderna av skalstrecken over den fotoelektriska cellen 112 och vart och ett alstrar sin pills av utgangsstriim.

Samlingslinserna 104 Oro fOretradesTis monterade i ett radiellt hal i armen 105 och hallas pa avstand fran varandra medelst en skru.vfjader 113. En vanlig fjaderring kan anvandas far att tillsluta oppningen i halet och fasthalla linserna dad.

Revolvern 103 Or lagrad for rotation ph en stationar axel 114, som i horisontell led straeker sig ut frau en vertikal vagg 115 i anordningens stativ. Kullager 116 och 117 anvandas far sakerstallande av att revolver. nog-grant Hiles pa sin plats, dâ den roterar. Den hindras fran att rora sig i axiell led medelst en hylsa 118 insatt mellan de yttre lopringarna i lagren 116 och 117 och medelst kil eller stilt eller pa annat sail fast i hfflet i revolvern 103. Revolvern 103 drives fran motorn 83 medelst en rem 81, som Or ford Over en remskiva 119 utformad pa den ena anden pa en trumma 120, som Or lagrad ph kullager 121 och 122 pa axeln 114. Trumman 114 fasthalIes mot axiell r8relse medelst en hylsa 123 ins att mellan lagren 121 och 122 och faststiftad eller pa annat satt fast vid insidan pa trumman 120. De inre lopringarna pa kullagren 117 och 122 pressas hart frau varandra medelst en mellan dem inlagd fjader, som icke visas pa ritningarna. Enar de inre lopringarna ph lagren Oro lOsa eller kunna atföra axiella rorelser pa axeln 114, hailer ring-en mellan de inre lopringarna hela aggregatet i axiellt fixerade lagen.

Den cylindriska ytan pa trumman 120 hildar den inre arbetsytan i en skruvfjaderkoppling 124, varvid den ena anden p0. kopplingsfjadern Or i ingrepp med revolvern 103 i en punkt 125, medan den andra anden pA fjadern är i ingrepp med en manoverskiva 126, som Or fritt roterbart lagrad pa anden ph revolvern 103 och pa nagot aystand fran trumman 120. Skivan 126 har, sasom synes i fig. VI en. utatriktad tand 127 anordnad att fangas av en hake 128, som tjanar till att hejda skivans 126 rorelse och darigenom fransla. kopplingen. Haken. 128 manovreras av en solenoid 129, som korttidigt magnetiseras for inledandet av en avlasning.

Sasom framgar av fig. V, Mlles den roterande revolvern 103 i beredskapslage under intervallen mellan avlasningarna medelst en rulle 130, som uppbares pa ena an.den av en fjadrande arm 131 och Or anordnad att ingripa i en dartill passande urtagning 132 i periferien ph revolvern 103 i ett sadant lage, att dO rullen befinner sig i fullt ingrepp i urtagningen balmier sig projektionslinsen 109 nOra men icke i projektionslage i forhallande till det forsta skalstrecket pa skalan 80. Samtidigt Or haken 128 i ingrepp med tanden 127 med tillrOeklig kraft for att nagot linda upp skruvfjaderkopplingen 124 och pA sa sOtt latta pa friktionskontakten Indian trumman 120 och fjadern 124. Vid magnetisering ay solenoiden 129 drages haken 128 tillbaka och tillAter darmed sammandragning av kopplingsfjadern 124, varvid den ingriper mot trumman 120 med tillracklig kraft for att driva rullen 130 ut ur sin urtagning och bringa revolvern 103 att rotera tillsammans med drivskivan 119.

Nar revolver. 103 roterar, svepa projektionslinsen och det optiska systemet Over den stationara graderade skalan 80 och projicera bilder av skalstrecken ph den fotoelektriska cellen 112, tills linsens synfalt aybrytes av blandaren 79, som Or installd av det tillstandskansliga organ, Tars loge skall indikeras. Efter skivans 126 frigivning avmagnetiseras solenoiden 129, sh att haken kan aterga. till sitt ovre lage i beredskap fOr fangning av tanden 127 yid fullbordandet av ett varvs vridning av revolvern 103. Nar haken ingriper med tanden och stoppar skivan 126, lindas kopplingsfjadern 124 upp nagot och tvingas rullen 130 av fjadern 131 in. i urtagningen 132 och hailer dammed revol- — --7 vern i det valda vinkellaget i beredskap fSr nasta avsokning.

De elektroniska delarna i den forbfittrade tillstandsmatande och -indikerande apparaten askadliggoras i fig. VII, VIII, IX och X.

Efter forstarkning i en forforstarkare i avlasningsanordningen 1 iiverforas, sasom fig. VII visar, de elektriska pulserna fran fotoeellen 112 over en ledning 135 och en kondensator 136 och ett gallerstromsbegransningsmotstand 137 till ett styrgaller 138 i en pentodfiirstarkare 139. Forbindelsepunkten melIan kondensatorn 136 och motstandet 137 ãr jordad medelst ett gallerlackmotstand 140. Pentodforstarkaren 139 dr av helt normal konstruktion med ett anodmotstand 141 samt en skarmgallerledning 142 anslutna till en B+-ledning och med bromsgallret och katoden 143 hopkopplade och forbundna med forbindelsepunkten mellan de spanningsdelande motstanden 144 och 145. Motstandet 145 fungerar som ett slags katodforspanningsmotstand och är forbikopplat av en kondensator 146. Utgangssignalen fran fOrstarkaren 139 uttages fran anodmotstandet 141 over en kondensator 147 till forbindelsepunkten melIan de spanningsdelande motstanden 148 och 149 och overfOres darifran via ett gaiterstromsbegransande motstand 150 till ett forsta galler 151 i en utlosnings- eller vippkoppling av Schmidt-typ.

Schmidt-kopplingen utgOres av en tvastegsmotstandskopplad forstarkare med katodmotstandsaterkoppling fran det andra steget till det forsta. Denna speciella koppling innehaller ett forsta anodmotstand 152 for det fOrsta steget °eh ett anodmotstOnd 153 for det andra steget. Katoderna 154 och 155 aro hopkopplade och anslutna till jord Over ett katodmotstand 156. Anoden 157 far den forsta triodsektionen i kopplingen ãr via en parallellkombination av ett motstand 158 och en kondensator 159 forbunden med ett styrgaller 160 i den andra triodsektionen, vilket galler Oven fir f8rbundet med jord Over ett mot-stand 161. Enar denna koppling anvandes pa konventionellt sat, är aterkopplingen tillracklig for att astadkomma ett sadant ostahilt tillstand, att den andra halvan av rOret rued katoden 155, gallret 160 och motsvarande anod 162 antingen är ledande med full strOm eller icke ails ledande. Tillstandet bestammes av den pa gallret patryckta spanningen och kopplingen arbetar pa sadant salt, att nar potentialen pa gallret 151 langsamt okas (den forsta halvan oledande) nas en punkt, vid vilken katoden 154 borjar draga anodstrom fran anoden 157 och darigenom reducerar potentialen pa gallret 160. Denna andra rorsektion minskar hfirvid omedelbart strommen till katoden 155 och tenderar dfirmed att rninska str8mmen genom katodmotstandet 156, varigenom spanningen eller potentialen pa katoden 154 sjunker. Denna sankning av potentialen kOmbinerad med den kontinuerliga stegringen av potentialen pa gallret 151 eller denna potentialsfinkning en-hart är tillrdcklig fOr att aka strommen nom anoden 156 och katoden 154 ytterligare. Derma verkan fortsatter, this strommen fran anoden 157 till katoden 154 blir maximum och stromflodet genom den andra halvan av roret, dvs. anoden 162 och katoden 155 fir helt sparrat. Vid denna tidpunkt har potentialen pa anoden 162 sadan den overf Ores Over en utgangsledning 163 sitt maximivarde. Nar potentialen pa gallret 151 faller under den genona forstarkaren 139 overforda pulsens avtagande ager den motsatta funktionen snabbt rum, a gallret 151 passerar genom det kritiska potentialomradet. Den av de tva stegen bestaende kopplingen fungerar salunda som en ekvivalent till en vippstromstal lare, i det att utgangsstrommen snabbt Over-gar fran ett tillstand till det andra, Oven om ingangsspanningen pa gallret 151 varieras kontinuerligt fran en potentialniva till en annan.

De pa ledningen 163 upptradande spanningarna overforas Over en utgangsklamma 164, som svarar mot ledningen 4 i fig. I, och anvandas alit efter omstandigheterna till att lamna pulser till pulsgeneratorn 5 eller direkt till viktraknaren. Om man onskar styra signalerna genom en oppningskrets, vilket kan vara nodvandigt i vissa anlaggningar och vilket antydes i diskussionen av fig. I, shuntas det andra gallret 160 till jord genom anodkretsen for en pa ritningarna icke visad triod, vilken antingen Or ledande eller icke ledande i beroende av om Oppningskretsen skall vara oppen eller sluten. Om den ytterligare trio-den Or oledande overforas pulserna till ledningen 164 utan nagon forlust. Om emellertid triodsektionen Or ledande, kommer vippkopplingen icke att snappa Over frail ena tillstandet till det andra och foljaktligen kommer det icke att finnas nagra utgangspulser att 8verf Ora.

De forstarkta och formade pulserna pa ledningen 163 overforas Oven Over ett motstand 165 och en kondensator 166 till en diodlikriktare 167, som Or jordad Over en kondelF. sator 168 och Oven ansluten till ett forsta styrgaller 169 i en andra vippkoppling samt via ett motstand 170 till B+-spanningskfilIan. Diodlikriktarens 167 anodsida Or forbunden med jord Over ett motstand 171. Likriktaren 167 tjanar till att under den tid pulser Overforas driva styrgallret 169 i den andra Tippkopplingen i negativ riktning i forhallande till dess statiska tillstand i sadan grad, att vippkopplingen snapper Over till sitt andra tillstand och darigenom alstrar en skarp puls ph sin utgangsledning 172. Denna forsta skarpa puls pa ledningen 172 kan tagas som en indikation p0 borjan av avlasningsanordningens 1 avsoknings- eller avlasningscykel, i det 8— — fall att denna signal icke tages fran manovreringen av solenoiden 129.

I de fall, da den negativt riktade pulsen pa ledningen 172 anvandes som en indikation p. starten av en avsOkning, ar avlasningsanordningens stationara skala forsedd med ett ytterligare skalstreck ph 5 till 10 skalstrecks avstand fran de som skola raknas. Detta forsta skalstreck alstrar vid avs5kningen den forsta pulsen pa ledningen 172, vilken anvandes sasom en kalla for en aterstallningssignal for aterstallning av alla i kopplingen anvanda raknare. Denna spanningspuls, som gar skarpt i negativ riktning vid borjan av en avlasning, gar aven skarpt i positiv riktning en kort tid efter den sista pulsen i en pulsfoljd. Denna positivt riktade signal markerar salunda slutet pa avsokningen. De individuella komponenterna i den andra vippkopplingen beskrivas icke liar, enar de hava liknande funktion och varden som de i den forsta vippkopplingen.

For aterstallning av raknarna overfores den forsta negativt riktade signalen pa ledningen 172 Over en kopplingskondensator 173 till ett katodmotstand 174 i en. forstarkare 175 med jordat galler. En anod 176 i denna f8rstarkare ar ansluten till B-F-ledningen over ett anodmotstand 177 parallellkopplat med en primarlindning 178 i en oseillatortransformator 179. Den salunda till den gallerjordade forstarkaren 175 overforda, negativt riktade pulsen astadkommer anodstrom genom primarlindningen 178 i transformatorn °eh inducerar darmed en spanning i sekundarlindningen 180 i en sadan riktning, att denna spanning tenderar att driva det claimed fOrbundna gallret 181 i positiv riktning och darmed frambringa strom genom den primarlindningen 178, anoden 182 och katoden 183 innehallande kretsen i forstarkarens oscillatorsektion. Strommen genom denna krets astadkommer en. tilltagande diming av den I sekundarlindningen 180 alstrade spanning-en, tills roret blir mattat och icke kan fora mera strom. Nir delta tillstand nas, alstras icke flagon spanning i lindningen 180 och roret sparras darefter for strain. Den stora strompulsen genom roret och dess katodmotstand 184 bildar en stor lagimpedansig pulssignal pa en ledning 185, vilken signal fungeyar sasom aterstallningssignal for alla raknarna.

Denna signal kan uttagas fran denna punkt for aterstallning av raknama eller ocksa kan den tagas fran sekvensstyranordningen 48, sisom askadliggores i fig. I. Enar det all-manna arrangemanget kan goras till foremal for flera modifikationer, kan den typ av styrning anvandas, som bast passar de speciella forhallandena i vane fall. Gallret 181 i forstarkarens oscillatorsektion Hiles normalt pa en tillrackligt negativ potential, for att strommen genom sektionen skall vara sparrad, me delst de spanningsdelande motstanden 186, vilka aro inkopplade mellan en jordledning 187 och en matningsledning 188 fran en negativ spanningskalla. Det ena av motstanden 186 ar shuntat medelst en kondensator 189 for stabilisering av dess spanning.

Resten av den i fig. VII visade kopplingen anvandes i samband med den i fig. XIX visade apparaturen och ar icke nodvandig for funktionen av den i fig. I allmant visade utrustningen. Detaljbeskrivningen av denna del skall dad& uppskjutas, tills fig. XIX har behandlats.

De pa ledningen 164 i fig. VII upptradande pulserna, vilka motsvara de av skalavsokningsanordningen avlamnade pnlserna, Overforas via ledningen 164 (fig. VIII) till pulsgeneratorn 5, nar produkten av vikten ganger en arbitrar faktor maste beraknas. I det fall att produkten icke erfordras, overforas de fran ledningen 164 mottagna ingangspulserna direkt till en raknare, sasom exempelvis via ledningen 6 till de i fig. I visade raknarna 7, 8, 9 och 10.

Multiplikatorpulsgeneratorn, som visas i fig. VIII, bestar av en serie eller kedja av sparroscillatorer, av vilka den forsta i kedjan innehaller en forsta halva 190 av ett forstarkarror med en katod 191, styrgaller 192 och anod 193. Katoden 191 ay kopplad till jord Over ett motstand 194, medan anoden 193 Or ansluten till en B-I--ledning 195 Over en primarlindning eller anodlindning 196 i en oscillatortransformator och ett parallellkopplat dampningsmotstand 197. Gallret 192 ar anslutet till en forspanningsledning 198 Over sekundarlindningen 199 i transformatorn samt ett motstand 200. Ingangsledningen 164 Or via en kopplingskondensator 201 ansluten till forbindelsepunkten mellan gallermotstandet 200 och sekundarlindningen 199 i oscillatortransformatorn. Den negativt riktade delen av pulssignalen pa ledningen 164 har ingen inverkan pa sparroscillatorn pa grund av att oscilIatorerna redan patryckas en sparrande forspanning. Den positivt riktade delen av pulssignalen hojer daremot gallerpotentialen i sadan grad, att stromgenomgang genom riftret tillates. Denna begynnande strom genom primarlindningen 196 i en transformator och genom roret Iran anoden 193 till katoden 191 alstrar genom transformatorverkan en spanning i sekundarlindningen 199 av sadan riktning, att gallerpotentialen alias i positiv led och darigenom tillater mera strom genom roret. Denna verkan Or sjalvstegrande och begransas endast av resistansen hos katodmotstandet 194 och resistansen i roret och primarlindningen 196. Strommen akar salunda till ett maximivarde och nar sedan roret blir mattat vid detta varde, ager icke nagon ytterligare stromokning rum och alstras icke nagon spanning i sekundarlindningen 199 och foljaktligen sjunker potentialen pa gallret 192 — —9 till noll eller till forspanningskallans potential, varigenom strommen genom roret 190 sparras och en skarp positiv spanningsstegring pa anoden och en sankning av potentialen over katodmotstandet 194 erhalles.

Den pa anoden 193 i roret 190 upptradande spanningspulsen, vilken forst gar i negativ riktning och sedan i positiv riktning overfores via en kopplingskondensator 202 till en gallerlindning 203 i nasta sparroscillatortransformator 204. Gallerlindningen 203 är direkt ansluten till ett galler 205 i nasta sparroscillatorror for styrning av strommen genom detta ror 206. Den andra oscillatorn ar kopplingsmassigt lika den forsta och har sin katod 207 kopplad direkt till katoden 191 och aven till utgAngsledningen 13. Enar oscillatorerna utliisas eller bringas att alstra en svangningsperiod genom en positivt riktad signal, foljer harav, att den negativt riktade signal, som upptrader under den forsta delen av den forsta oscillatorns 190 svangningsperiod icke har flagon inverkan ph den andra oscillatorn fransett att den laddar kondensa; torn 202 Over motstandet 208. Den positivt riktade eller bakre flanken ph spanningsimpulsen pa anoden 193 gar emellertid gallret 205 positivt, sâ att en svangningsperiod startas i det andra roret 206.

Den genom rorsektionen 190 gaende strommen alstrar en skarp positivt riktad puls Over katodmotstandet 194. Pa samma satt alstrar svangningsperioden i roret 206 en liknande spanningspuls pa katodmotstandet 194, sA att ledningen 13 saledes patryckes tva spanningspulser for varje pa ingangen 164 patryckt puls. Dampmotstandet 107 är inkopplat for att kontrollera den spanningstransient, som foljer ph den plotsliga sparrningen av stron-imen genom vart och ett av sparroscillatorToren. De ovriga oscillatorerna, bestaende av rorsektionerna 210, 211, 212, 213, 214, 215, 216 och 217, aro inkopplade i likadana kretsar och var och en utilises av den bakre delen eller anddelen av det foregaende oscillatorrorets svangningsperiod. Rorsektionerna 210-213 hava ett gemensamt katodmotstand 218, medan sektionerna 214 och 215 ha ett gemensamt katodmotstand 219. Slutligen ha de tva sista rorsektionerna 216 och 217 var sitt katodmotstand 220 resp. 221. Lampliga varden for kopplingselementen aro 1000 pikofarad for var och en av kondensatorerna, 5000 ohm for motstandet 200 i den forsta oscillatorn och 1000 ohm for motsvarande motstand i de ovriga oscillatorerna samt 500 ohm for vart och ett av katodmotstanden. Transformatorerna besta foretradesvis av fast kopplade spolar med ett omsattningsforhallande pa 1:1 och med lampliga induktansvarden fOr att ge en svangningsperiod pa omkring 10 mikrosekunder. Den ph ledningen 198 patryckta gallerforspanningen ãr Whacklig for att sparra vart och ett av riiren, sa att vid franvaro av ingangspulser kopplingen icke for nagon strom. Ledningen 13 är ansluten till katodmotstandet 194 och mottager salunda tva positiva spanningspulser, en fran var och en av oscillatorriirsektionerna 190 och 206 och ger darmed tvá pulser for varje ingangspuls pa ingangen 164. Katodmotstandet 218, till vilket ledningen 14 är ansluten, jj gemensamt for katoderna i rorsektionerna 210, 211, 212 och 213 och erhaller salunda fyra spanningspulser for varje signalpuls pa ingangsklamman 164. Pa liknande satt tjänst- gOr219 f5r sektionerna 214 och 215 och mottager salunda tva spanningspulser per period eller ingangssignal. Den nionde sektionen 216 har sitt eget katodmotstand 220 och avger salunda en enda spanningspuls pa utgangsledningen 16 for varje ingangssignal pa ledningen 164.

Den negativt riktade delen av den Over det sista katodmotstandet 220 upptradande spanningspulsen utnyttjas i det minnesackumuleringssteg 38, som arbetar mellan raknardekaderna 29 och 30. Denna koppling utnyttjar den negativa utgaende delen av pulsen eller chess bakre del och dess funktion tidsfordrOjes salunda i fOrhallande till den ursprungliga positivt riktade pulsen, som utnyttjas for den egentliga multipliceringsoperationen. Pa liknande satt tages den for klarning av det andra minnesackumuleringssteget arrvanda signalen fran katoden i det sista oscillatorsteget 217. Genom att pa detta shit utnyttja den positivt riktade delen i varje oscillatorspanningspuls for multipliceringsandamal och genom att utnyttj a den bakre delen av var och en av de tva sista pulserna, vilka bakre delar I allmanhet sammanfalla i tiden med den positivt riktade delen av nasta puls, erhaller man i sj diva verket av tio sparroscillatorkopplingar elva med jamna mellanrum atskilda pulser. De extra pulserna erhMlas genom att utnyttja saval de negativt som positivt riktade delarna, som upptrada Over katodmotstandet 220 i den nionde oscillatorn.

Sasom namndes i samband med fig. I, Overforas utgangspulserna fran pulsgeneratorn 5, dvs. den nyss beskrivna kedjan av sparroscillatorer, via ledningar 13, 14, 15 och 16 till diodmatrisen 18, dar dessa fyra ledningar aro kopplade med nio ledningar pa sadant salt, att pa en forsta ledning upptrader en puls for varje signal pa den mot ledningen 4 svarande ingangsklamman 164, medan pa den andra ledningen upptrada tva pulser per signal, pa en tredje tre etc. Denna diodmatris är visad i nedre vanstra hornet i fig. VIII och bestar av ett antal dioder for koppling av ledningarna 13, 14, 15 och 16 till sina respektive av de nio ledningar, som representeras av de nio horisontella linjerna i nedre halvan av figuren.

Ledningen 16, som for en puls for varje genom pulsgeneratorn gaende puls, är direkt — — ansluten till den forsta horisontella linjen, linjen nr 1 i en numerisk sekvens. Ledningen 15 är likasa direkt ansluten till den andra linjen markerad 2, enar den avger tva pulser per period. Likasa fir ledningen 14, vilken for fyra pulser per period eller per ingangspuls, direkt ansluten till linje nr 4. Linje nr 3 matas med tva pulser per period over den till ledningen 15 anslutna dioden 222 och med en puls per period via den till ledningen 16 anslutna dioden 223. Enar pulserna pa de olika ledningarna 13, 14, 15 och 16 aldrig sammanfalla i tiden, kunna pulserna adderas genom att blott leda dem till respektive linjer Over diodlikriktare, varvid dioderna anvandas for att forhindra varje atermatning fran en pulskfilla till en annan. Linje nr 5, som skall fora fern pulser per period, matas salunda fran linje nr 4 Over dioden 224 och är awn ansluten till linje nr 1 Over dioden 225. Derma linje mottager pa detta salt fyra pulser Over dioden 224 och en Over dioden 225, vilket gOr fern pulser per operationscykel. Likasa mot-lager linje nr 6 fyra pulser per period Iran ledningen 14 Over dioden 226 och aven tva pulser per period Over dioden 227. De sex pa linje nr 6 upptrfidande pulserna overforas awn till linje nr 7 Over dioden 228, vilken linje dessutom mottager en ytterligare puls over dioden 229 fran ledningen 16, vilket totalt g8r 7 pulser per cykel.

Atta pulser for linjen nr 8 erhallas genom sex pulser fran linje nr 6 via dioden 230 och tva ytterligare fran ledningen 13 over dioden 231. Dioden 231 fir nodvandig for att forhindra atermatning Iran ledningama 14 och 15 till ledningen 13. Av denna anledning kan ledningen 13 icke anslutas direkt till den del av linjen 8, som molar valjarna utan inaste istallet isoleras, sasom visas.

Den aterstaende linjen, nr 9, mottager nio pulser per cykel, atta av den fran linje nr 8 via dioden 232 och den ytterligare via dioden 233. Denna kombination av dioder eller halvledare gOr det mojligt att kombinera de olika tidsatskilda pulserna pa ledningarna 13, 14, 15 och 16 till de pa linjerna 1-9 upptradande kombinationema, dar varje linje fOr ett antal pulser per cykel svarande mot dess lage i gruppen och salunda linje nr 1 for en puls per cykel, nr 2 tva pulser per cykel, etc.

Dessa linjer arc via kabeln 19 anslutna till faktorinstalIningsanordningen, vilken bestar av ett flertal valjare 234, 235 och 236. Valjarna, en for varje sifferposition i faktorn, arc forsedda med omkopplingsarmar, vilka i sin tur aro anslutna till utgangsledningarna 21, 22 och 23 till beloppraknaren. Pulsgeneratorns utgangsimpedans är sa lag, att ett antal valjare storre On det visade kan anvandas utan inbordes paverkan av kretsarna och utan overbelastning av generatorn. Dot svaraste Overbelastningstillstandet intraffar, d alla valjare anslutas till samma linje. Aven i detta lfige Or emellertid ingangsimpedansen till de efterfoljande fOrstarkarna tillraekligt hog, for att ingen signal skall ga forlorad i kopplingen.

Av fig. IX jamfort med fig. I framgar, att spanningspulserna fran den i fig. XIII i detalj visade pulsgeneratorn 5 via matrisen 18 och vfiljarna 234, 235 och 236 Overforas till kombineringsforstarkarna 25, 26 och 27. Saval dessa forstarkare som minnespulsackumuleringskretsarna visas i fig. IX. De av valj area 234 utvalda pulserna, vilka kunna representera entalspositionen i faktorn, overfOras via ledningen 21 till kombineringsforstarkaren 25. Kopplingen for donna forstarkare mime-hiller en kopplingskondensator 237, ett gallerstromsbegransningsmotstand 238 samt ett gallerforspanningsmotstand 239. Ledningen 21 fran valjaren 234 är kopplad till jord Over ett belastningsmotstand 240 for att sakerstfilla, att gallret i forstarkaren 25 aldrig ser en hog impedans och for att i mojligaste man uppratthalla konstant belastning pa matrisen 18. Utan motstandet 240 skulle matrisen — verkande sasom likriktare — g5ra ledningen 21 positiv och darigenom ackumulera en laddning pa kondensatorn 237 och astadkomma en forspanning pa dioderna, som forhindrar ytterligare tillfOrsel av impulser till forstarkaren. Belastningsmotstandet 240 astadkommer emellertid en urladdningsvag, sa att alla pulser overforas till forstarkaren 25. Gallerlaekmotstandet 239 Or shuntat med en kristalldiod 241 for forhindrande av att gaiterfOrspanningen blir negativ pa grund av gallerstriim i forstarkarroret. Gallerlackmotstandet och dioden Ore kopplade till en gallerforspanningsledning 242, som halles pa approximativt —8 volt medelst motstand 243 och 244, som bilda en spanningsdelare frau en —16 V gallerforspanningskalla fOr pulsgeneratom 5. Forstarkarens katod Or kopplad till jordledningen, medan dessa skfirmgaller 245 Or anslutet till en +150 V matningsledning 246. Forstarkarroret 25 innehaller Oven en anod 247, som via ett anodmotstand 248 Or ansluten till matningsledningen 246. De frail valjaren mottagna positiva spanningspulserna fOrstarkas i forstarkaren 25 och upptrada sisom negativa pulser ph doss utgangsledning 249, vilken tjanstgiir som in-gang till den forsta dekaden 29 i beloppraknaren 28. Amplituden has den utga.ngsledningen 249 patryckta signalen begransas i positiv riktning genom sparrningen av anodstrOmmen i forstarkaren 25 och i negativ riktning av stromgenomgang genom en diod 250 kopplad till spanningsdelarmotstanden 251 och 252, av vilka det andra motstandet 252 Or shuntat medelst en kondensator 253. Resistanserna hos motstanden 251 och 252 forhalla sig foretradesvis som 2:3, sh. att spanningsfallet Over motstandet 251 Or omkring 60 V. Harigenom regleras amplituden hos signalen pa. ledningen 249, sa att tillfOrlitlig — —11 funktion av de elektriska raknarna 29, 30, 31 etc. sakerstalles.

Nur dekaden 29 (fig. I) blir fylld, sander den en minnespuls over ledningen 37 till minnesackumuleringskopplingen 38, vilken signal Overfores over kopplingskondensatorerna 254 och 255 till ett forsta styrgaller 256, som normalt ligger pa positiv potential, sh att strom gar fran matningsledningen 246 genom anodmotstandet 257, anoden 258, styrgallret 256, katoden 259 och det till jordledningen anslutna katodmotstandet 260. Katodmotstandet 260 är shuntat med en kondensator 261. Denna minnesackumuleringskoppling 38 ar likartad med ett vanligt bina.rt elektroniskt raknarsteg, i det att den bestar av ett par trioder, den ena med katoden 259, den andra med en katod 262, ett styrgaller 263 och en anod 264. Sasom Sr brukligt i sadana kopplingar aro anoderna och gallren korskopplade medelst motstand shuntade med kondensatorer och i detta fall är anoden 258 kopplad till gallret 263 Over ett motstand 265 och en kondensator 266, medan anoden 264 Sr kopplad till gallret 256 via ett motstand 267 och en kondensator 268. Gallren aro forbundna med jord Over gallerlackmotstand 269 och 270. Det senare ingar i aterstallningskopplingen, vilken Sr jordad, fransett da spanning for aterstallning av ackumuleringssteget till ett visst starttillstand inskjutes. Likasa är forbindelsepunkten mellan ingangskondensatorerna 254 och 255 forbunden med jord Over en parallellkoppling av ett mot-stand 271 och en diod 272.

Vid denna kopplings normala funktion utsandes vid borjan av en. avlasningsoperation och f8re utsandandet av pulser till raknekopplingarna en positiv puls pa aterstallningsledningen 52 Over motstfindet 270, som gOr gallret 256 positivt, om det joke redan är i detta tillstand, sa att den hogra halvan i roret for stri5m, som gar genom anodmotstandet 257 och anoden 258. Spanningsfallet pa anoden 258 overfores via kopplingsmotstandet 265 till det andra styrgallret 263, sa att strommen till anoden 264 i denna rOrsektion sparras. Anoden 264 och den dartill anslutna ledningen 41 befinna sig salunda nu pa sin hogsta positiva potential, som bestammes endast av anodmotstandet 274 och kopplingsmotstandet 267. Detta Sr kopplingens normala tillstand.

Nar raknardekaden 29 blir fylld och avger minnespulsen Over ledningen 37, gor denna impuls, vilken gar i negativ riktning, gallret 256 negativt och sparrar darmed strommen i hogra halvan av roret, sa att potentialen pa anoden 258 stiger i positiv riktning och denna positiva spanning overfores till gallret 263, varigenom den vanstra sektionen i roret blir ledande. Nar denna sida av roret blir ledande, gifir det as strommen genom motstandet 274 fororsakade spanningsfallet ano den 264 och ledningen 41 negativa och uppratthaller darigenom sparrningen av strommen i den hogra rorsektionen. Detta spanningsfall driver fiven via den lilla till ledningen 41 anslutna kopplingskondensatorn 275 gallret i nasta kombineringsforstarkare 26 negativ, vilket Sr utan verkan vid denna tidpunkt, emedan forstarkaren redan Sr sparrad genom fOrspanning. Sedan sal minnesackumuleringskopplingen 38 omstallts av den pi ledningen 37 mottagna minnespulsen, forblir den i detta omstallda tillstand, tills den antingen aterstalles eller tills en puls mottages fran pulsgeneratorn 5 Over ledningen 44, som via kopplingskondensatorerna 276 och 277 Sr ansluten till gallret 263. Forbindelsepunkten mellan kondensatorerna 276 och 277 Sr kopplad till jord Over en parallellkoppling av ett motstand och en diod 279. Dioden Sr sa vand, att den shuntar strom till jord, nar ledningen. 44 soker bli positiv, och ladder darigenom kondensatorn 276, sa. att den negativa bakre delen eller bakre sidan av den positiva pulsen driver gallret 263 i negativ riktning. Nfir gallret 263 drives i negativ riktning, sparrar det strommen till anoden 264 och alstrar p5 sa satt en positivt riktad spanning pa anoden 264, vilken via ledningen 41 och kondensatorn 275 overfores till styrgallret i den andra kombineringsforstarkaren 26. Denna klarningspuls fran generatorn 5 staller om minnesackumuleringskopplingen 38 till dess ursprungliga tillstand och utsander den ackumulerade minnespulsen Over forstarkaren 26 och ledningen 280 till den andra raknardekaden 30.

Den andra kombineringsforstarkaren Sr likartad med den fdrsta fransett tillsatsen av pulser frail minnesackumuleringskretsen 38 och doss utgangssignal uttages Over utgangsledningen 280 och inmatas i raknardekaden 30 i beloppraknaren 28. Nar denna andra raknare blir fylld, dvs. nar gransen for sin kapacitet och starter pa nytt, utsander den en spanningspuls via ledningen 42 till den andra minnesackumuleringskopplingen 43. Denna koppling Sr likartad med den forsta och da den aterstalles av den negativt riktade delen eller bakre kanten pa den fran pulsgeneratorn 5 pa ledningen 39 mottagna pulsen, utsander den en positiv signal Over ledningen 46 och kopplingskondensatorn 281 till styrgallret 282 i nasta kombineringsforstarkare 27. Den ph detta styrgaller patryckta positiva pulsen astadkommer en motsvarande negativ puls pa utgangsledningen 283, vilken Overfores direkt till den tredje raknardekaden 31.

Medan de kombinerade eller blandade forstarkarna 26 och 27 have visats med motstands-kondensatorkoppling till styrgallren, hunna de Sven bringas att arbeta med en diod inkopplad mellan ett styrgaller och den Over valjarna gaende ingangsledningen fran multi- 12— — plikatorgeneratorn med sjalva styrgallret shuntat till den negativa forspanningsledningen over ett motstand. En likriktare pa detta stalle fungerar sasom en 5ppningskoppling, sa att den f5rstarkare, som soker driva det ifragavarande steget, icke palagges nagon belastning. Dioderna skulle salunda avlasta minnesackumuleringsstegen och tilIata nagot snabbare funktion av stegen.

Dessa speciella komponenter mojliggor salunda overfOring av multiplikatorpuIser samtidigt till flera dekader i beloppraknaren och hindrar varje interferens mellan raknardekaderna genom att ackumulera minnespulserna under multiplikatorpulsernas overforing och genom att efter denna serie av pulser utsanda minnespulserna till de foljande dekaderna i raknaren. Denna klarning av minnesackumuleringskopplingarna genom att bringa dem att utsanda eventuella ackumulerade pulser sker vidare i tur och ordning, sa att det icke vid nagot tillfalle foreligger flagon mojlighet for samtidig ankomst av pulser till flagon av de elektroniska raknardekaderna.

Ett enda steg i var och en av de i dekaderna 7-10 eller 29-34 anyanda binara talcnarna askadliggores i fig. X. Bet forutsattes, att varje dekad anvander fyra sadana steg. Varje individuelit sadant steg ar allmant kant under benamningen vippkoppling (flip-flopkoppling) och bestar sasom bekant av ett gemensamt anodmotstand 285, individuella anodmotstand 286 och 287, mellan anod och galler inkopplade motstand 288 och 289 och mellan galler och jord inkopplade motstand 290 och 291. Dessutom aro katoderna 292 och 293 hopkopplade och fOrbundna med jord iiver ett gemensamt katodmotstand 294, som ar shuntat med en kondensator 295. A.ven de mellan galler och anod inkopplade motstanden 288 och 289 aro shuntade med kondensatorer 296 och 297. Bet med katoden 292 samverkande gallret 298 ar anslutet till forlindelsepunkten mellan motstandet 288 och 290, medan den med katoden 292 och gallret 298 samverkande anoden 299 ar ansluten melIan motsta.nden 287 och 289. Pa samma salt ar det med katoden 293 samverkande gallret ZOO forbundet med forbindelsepunkten mellan motstanden 289 och 291, medan en med gallret 300 samverkande anod 301 ar ansluten till forbindelsepunkten mellan motstanden 286 och 288. I negativ riktning gaende ingangspulser overforas till raknekopplingen via en ingangskondensator 302 och utgangspulser fran raknarsteget utsandas Over en utgangskondensator 303, som kan vara ingangskondensator for nasta steg. Ingangskondensatorn ar ansluten till forbindelsepunkten mellan det gemensamma anodmotstandet 285 och de separata anodmotstanden 286 och 287, sa att den i denna punkt patryekta negativa spanningspulsen fordelas lika pa anoderna 299 och 301. Utgangspulsen uttages Fran ano- den 299, som an ansluten till f8rbindelsepunkten mellan anodmotstandet 287 och det mellan galler och anod inkopplade motstandet 289.

Med de vanligen antagna vardena pa anodmotstanden, de Indian anod och galler och mellan galler och jord inkopplade motstanden ar kopplingen bistabil, dvs. den ena eller den andra sidan av r8ret kommer att f5ra strom, medan den andra kommer att vara sparrad. Detta stromtillstand kan omkastas genom tryckning av en skarp negativ puls pa anodmotstanden via kondensatorn 302. Detta kan farklaras pa foljande satt: Nar gallret 300 ar positivt i forhallande till sin katod 293, sa att strom gar genom anodmotstandet 286, drives potentialen pa gallret 298 negativ i sadan grad, att denna riirsektion ar sparrad och en relativt hog spanning upptrader pa ftirbindelsepunkten mellan. motstanden 287 och 289. Detta innebar en laddning pa kondensatorn 297 med en relativt hog laddning och en relativt mindre laddning pa kondensatorn 296. Den pa forbindelsepunkten mellan anodmotstanden patryckta negativa impulsen driver bada anoderna i negativ riktning och samtidigt drivas gallren negativa. Nar anoderna och gallren goras negativa, sparras givetvis strommen genom anoden 301 och katoden 293 och den resulterande tendensen hos anoden 301 att bli positiv pa grund av minskningen i strommen genom motstandet 286 tenderar att driva gallret 298 i positiv riktning i forhallande till katoden 292 och darigenom att bringa vanstra halvan av roret att fora strom. Med forsvinnandet av den negativa pulsen pa anodmotstauden forblir salunda kopplingen i det stabila tillstand, dar strom gar fram mellan katoden 292 och anoden 299. Detta resulterar i en skarp negativt riktat spanningssprang pa anoden 299, vilket via kondensatorn 303 overf8res till nasta steg. Tidskonstanten hos kondensatorerna 302, 303 eller ekvivalenta kondensatorer samt de gemensamma anodmotstanden 285 är sa liten, att det ingangskondensatorn patryckta spanningsspranget upptrader sasom en kort spanningspuls vid utgangen. Den foljande, via ingangskondensatorn patryckta spanningspulsen omkastar pa nytt ledningstillstandet i roret, sa att den fullstandiga funktionscykeln avslutas for tva ingangspulser och resulterar i en. utgangspuls. Ledningstillstandet I roret eller steget overfores till lasanordningar via motstand 304 och 305 anslutna till utgangsledningar 306 och 307, vilka gà till respektive indikeringsanordningar. Dessa kunna antingen utgoras av neonlampkombinationer eller besta av en kommutator eller andra omkopplingsanordningar anordnade att avsoka anslutningarna till en dekad, en grupp om fyra sadana steg, och av spanningstillstandet bestamma det av denna dekad visade rakneresultatet. — —13 For att en dekad skall kunna visa och repetera i cykler om 10 istallet fOr 16, vilket senare Sr den normala repeteringscykeln for en fyrastegs binar raknare, aro aterkopplingsforbindelser anordnade frail anoden i det tredje steget till ett styrgaller i det andra steget och Iran en anod i det fjarde steget till ett styrgaller i det tredje steget pa val kant salt, sa att pa artificiell vag motsvarigheten till sex ytterligare impulser injiceras och rakneresultatet darigenom framstegas, sa. att den fullstandiga cykeln avslutas p5 tio ingangspulser istallet for sexton.

Elektromekaniska organ, en form av utlosningsanordning for visning av en indikering svarande mot det av raknardekaderna representerade resultatet, askadliggores schematiskt i fig. XII, XIII, XIV och XV och den verkliga mekanismen visas i fig. XVI. Sasom antydes i fig. XII, ddr de olika stegen i en dekad aro markerade mcd rektanglar numrerade 1, 2, 2' och 4, hava dessa steg sina utgangsledningar 306, 307 anslutna till kontakter schematiskt askadliggjorda sasom 308, 309, 310, 311, 312, 313, 314 och 315 och det finns alltsa atta kontakter f8r en dekad. Rorliga kontakter anordnade att kunna svanga mellan tva och tva av dessa kontakter aro visade medelst kontaktarmarna 316, 317, 318 och 319. Dessa kontakter och kontaktarmar aro endast en symbolisk representation av ett arrangemang med en kommutator eller stegomkopplare eller annan anordning, vilken installes for att sluta stromkretsar I olika kombinationer i tur och ordning i enlighet med de olika spanningskombinationer, som kunna erhallas i raknardekaden. Den for kontaktarmarna 316-319 gemensamma forbindelseledningen Sr ford till ett galler 320 i ett forstarkarror med en anod 321 och en. katod 322. Anodkretsen innehaller en relaspole eller solenoid 323, som Sr anordnad att styra en sparrhake 324, som samverkar med ett friktionsdrivet tandhjul 325. Tandhjulet Sr anordnat pa en arm 326, som Sr lagrad ph en axel till en indikatortrumma 327, som me-deist kugghjul med en utvaxling pa 21 Sr kopplad med tandhjulsaggregatet 325. Tandhjulsaggregatet 325 innehaller en slat del anordnad att ingripa med ett gummibelagt drivhjul 328, nar en utlasning skall goras.

Nar man under apparatens funktion onskar Ora en avlasning, sedan raknarna hava natt sitt slutliga raknelage, drages sparrhaken 324 undan, sa att armen 326 kan svanga nedat och f8ra tandhjulsaggregatet 325 i inrepp med det medurs roterande drivhjulet 328. Harigenom drives sedan tandhjulsaggregatet och den darmed mekaniskt kopplade indikatortrumman 327 med ganska hog hastighet. Indikatortrumman 327 Sr fOrsedd med en kommutator, sasom visas i fig. XIII, eller med flagon slags kamanordning for manovrering av stromstallare, sasom kontaktarmarna 316, 317, 318 och 319 Mr att forhindra stromkretsarna fran raknarstegen med gallret 320 i forstarkaren i Overensstammelse med indikatortrummans 327 stallning. Nar den valda spanningskombinationen erhalles, vid vilken kontaktarmarna 316-319 aro i kontakt med de da positiva ledningarna frail raknaren, blir roret ledande och solenoiden 323 manovrerar sparrhaken 324 till att fanga den annalkande tanden ph tandhjulet 325. Trogheten hos indikatortrumman 327 och eventuella darmed forbundna typhjul, sasom typhjulet 329, soker tvinga tandhjulet att fortsatta att rotera moturs och kastar darigenom detta, da det fangas av haken 324, ut ur ingrepp med drivhjulet 328 och upp mot ett icke visat stoppanslag, som stannar indikeringstrummans och typhjulens rorelse. Trogheten hos indikeringsanordningen utnyttjas salunda for frikoppling av drivanordningen, sa att mycket liten kraft erfordras fran den elektriska solenoiden f8r att stanna de relativt tunga indikeringshj ulen.

En kommutator lampad att anvandas tillsammans med indikatortrumman 327 askadliggores i fig. XIII. En skim kommutator Sr monterad pa. varje indikeringstrumma 327 och innehaller nio ringar, mot var och en av vilka en separat borste antydd medelst de sma cirklarna anligger. Atta av borstarna aro anslutna till de fran de fyra stegen av den. motsvarande dekaden i raknaren kommande ledningarna, medan den nionde ledningen Sr den till gallret 320 i forstarkarroret gaende gemensamma fOrbindelsen. Sasom visas, Sr ett lampligt arrangemang av ledande och icke ledande delar valt for kommutatorn, sa att alla delar aro sammankopplade utan att nagra overbryggningsledningar behova anordnas pa baksidan av kommutatorskivan.

Fig. XIV askadliggor den kod eller det led-, ningstillstand, som forefinnes i de fyra stegen i en dekad i en binar raknare, som drives med det namnda aterkopplingssystemet for omvandling fran de binara raknarnas sextondelade skala till dekadskala. Sasom visas i tabellen i fig. XIV, indikeras decimalsiffran 0, nar alla vanstersektioner i roren aro oledande och alla hogersektioner ledande. De relativa tillstanden av ledning eller icke ledning pa utgangsledningarna fran vart och ett av stegen i en. binar raknare aro angivna pa tabellen i fig. XIV. Siffran 1, som upptrader, sedan en plus i det forsta steget astadkommit en omkastning av ledningen i det forsta steget, vilket indikeras genom att den vanstra sidan for strOm och den hogra sidan Sr oledande och de aterstaende tre stegen icke dro paverkade. Den andra pulsen aterstaller det fOrsta steget till sitt ursprungliga tillstand och detta i sin tur utsander en signal till det andra steget, varigenom detta gar till sitt andra tillstand med den vanstra sidan ledande och den hOgra sidan oledande. Den tredje pul- 14— — sen aterstaller det fOrsta steget till dess ledande tillstand och laminar salunda stegen 1 och 2 ledande for att representera siffran 3. Den fjiirde pulsen aterstaller vid normal funktion det forsta steget till dess oledande tillstand, varpa detta i sin tur driver det andra steget till sitt oledande tillstand och detta i sin tur driver det tredje steget till sitt oledande tillstand, vilket indikeras genom att den vanstra sidan for strom. 'Aterkopplingsforbindelsen fran det tredje till det andra steget utsander em.ellertid i detta lfige en signal tillbaka till det andra steget for att aterstalla detta i tillstandet med dess vanstra sida ledande. Den garde pulsen indikeras salunda genom ledning i det andra och tredje steget. Den femte pulsen overfor blott det forsta steget ater till dess ledande tillstand, medan den sjatte pulsen overfor det forsta steget till dess oledande tillstand. Detta i sin tur 'Wed& det andra steget till dess oledande tillstand och detta i sin tur Overfor det tredje steget till dess oledande tillstand, varefter detta steg liverfor det fjarde steget till dess oledande tillstand men den fran det fjarde till det tredje steget aterkopplade pulsen aterstfiller detta till dess ledande tillstand, sâ att siffran sex indikeras genom ledning I det tredje och garde steget. Den sjunde pulsen overfor blott det fOrsta steget ater till dess oledande tillstand, medan den attonde pulsen overfor det forsta steget till dess oledande tillstand och det andra steget till dess ledande tillstand under lamnande av det tredje och det fjarde steget som de aro. Den nionde pulsen aferfor det forsta steget till dess ledande tillstand och lamnar darigenom alla de fyra stegen i ledande till-stand. Den nasta pulsen eller den tionde pulsen overfOres genom hela kedjan for att Aterstalla alla stegen, sa att den vanstra sidan är oledande eller hOgra sidan ledande, vilket indikerar siffran 0. Omstallningen av det fjfirde steget astadkommer minnessignalen for den nasta dekaden.

Den i fig. XIII visade kommutatorn har sina ledande delar sa anordnade i forhallande till borstarna, att de olika i tabellen i fig. XIV angivna spanningskombinationerna kunna erhallas vid tio olika punkter runt kommutatorns omkrets. I detta arrangemang ett och endast ett av de tio segmenten resulterar i ett tillstand, dar alla borstar, som Ora kontakt med ledande delar av kommutatorn aro anslutna till positiva spanningar. Vid denna tidpunkt gores gallret 320 tillrackligt positivt for aft manovrera sparrhaken. Vid alla andra tidpunkter patryckes r6ret en forspanning, som varierar i storlek i beroende av den ifragavarande kombinationen.

Ordningen mellan segmenten pa kommutatorn ãr sã vald, att vid overgang fran ett segment till nasta endast tvh borstar &erg& fran ledande till oledande segment eller vice versa. Genom detta arrangemang uppnis, att det vid kommutatorns rotation aldrig uppstar en storre spanningsandring vid Overgangen fran ett segment till nasta an ett steg eller 1/4 av det totala spanningsomrade, som patryckes gallret i roret. Ilfirigenom undvikes risken for felaktig funktion pa grand av stora transientspanningar harrorande fran stern spanningsandringar pa ledningen till roret. Sasom visas, är kommutatorn sá anordnad, att den innersta cirkeln fir kontinuerlig och ansluten till den gemensamma borsten, vilken I sin tur är ansluten till gallret i det solenoidkontrollerande roret. Den nfista borsten i ordningen ãr ansluten till den hogra sidan i det forsta rfiknarsteget, dvs. till kontakten 309, den nfista ringen, den tredje, till htigra sidan I det andra raknarsteget, den garde ringen till den vanstra sidan i det forsta, dvs. till kontakten 308, den femte ringen till den vanstra sidan i det andra steget, dvs. till kontakten 310, den nasta ringen, den sjatte, till hogra sidan i det tredje rfiknarsteget, den sjunde ringen till den hogra sidan i det garde steget, dvs. till kontakten 315, medan den attonde ringen är ansluten till vanstra sidan I det tredje raknarsteget och den nionde ring-en fir ansluten till den vanstra sidan i det fjarde raknarsteget.

De spanningar, som vid kommutatorns rotation upptrada pa styrgallret i manoverroret, aro visade i fig. XV f Or tre olika raknarstallningar. I den Ovre delen av figuren med raknaren stand pa noll har salunda spanningen sitt maximivarde, nar indikeringstrumman star i sitt nonage, faller sedan trappstegsvis I fyra successiva steg allt efter som kommutatorn vrider sig fran noll till laget nummer 9, stiger sedan under tvá steg till Iaget nummer 6, faller sedan till laget 1, stiger sedan trappstegsvis tillbaka till noll eller till maximispanningen, da noll Ater har natts vid slutet av ett helt vary. Det inses salunda, att endast pa ett stalle av vane vary av kommutatorn overstiger spanningen den forspanning, vid vilken roret är sa styrt, att det slipper fram strain under endast 1/10 kommutatorvary. Likash inses, att da raknaren an installd pa sex nas maximispanningstillstandet, da kommutatorn star i laget nummer 6. Detsamma gfiller for andra mojliga raknarkombinationer, vid vilka, om de Mips, maximispanningen upptrader vid respektive nummer och icke pa nagot annat stalle. Nfir salunda kommutatorn drives medelst tandhjulsdrivanordningen enligt fig. XII och det spanningstillstand nas, vid vilket roret ar ledande, in-griper tandhjulet med haken och stoppar indikatortrumman i ratt lage f6r indikering av det cid i den elektroniska raknaren sta.- ende beloppet. En sadan anordning finnes for var och en av de dekader, vilkas belopp skola indikeras. I den i fig. I visade anordningen finnas salunda atta sadana indikeringstrum- — —- mor, kommutatorer, tandhjul och styrande sparrhakar.

Ett lampligt mekaniskt utfOrande av en saclan anordning askadliggores i fig. XVI. Sa- som visas i denna figur, upphares indikator- trumman 327 pa en axel 330, som stracker sig genom hela aggregatet av indikeringstrum- mor. Var och en av armarna 326, vilka aro i huvudsak triangulara till formen, har en uppat gaende del, pa vilken tandhjulsaggre- gatet 325 fir lagrat. Detta sker medelst en axeltapp, som straeker sig i sidled utat frail anden pa armen 326 och uppbar tandhjulsaggregatet. En manoverstang eller -axel 331 stracker sig genom hela aggregatet i huvudsak parallellt med axeln 330 och pA denna Sr lagrat ett ok 332, som kan sva.ngas fram och tillbaka en liten vinkel for att styra funktionen av aggregatets rOrliga delar.

Nar indikeringstrummorna 327 skola vridas till lagen svarande mot det da i de elektroniska raknarna ackumulerade resultatet, vrides manoverstangen 331 och oket 332 medurs sett som i fig. XVI, tills oket ingriper med ett finger pa en regelarm 333 och ett finger 334 pa armen 326. Den resulterande vridningen av regelarmen 333 trycker genom kamverkan sparrstangen 334 ut ur ingrepp med tandhjulet och samtidigt driver oket 332 genom att ingripa mot fingret 334 armen 326 neat, sa att tandhjulsaggregatet 325 fores i ingrepp med drivhjulet 328, som roterar moturs i fig. XVI. Drivhjulet 328 driver nu tandhjulsaggregatet och detta i sin tur driver indikeringstrumman 327 moturs, sa att den pa dess insida monterade kommutatorn Hires forbi en serie borstar monterade pA armen 326 och anslutna till den genom sidan pa armen utforda gruppen av ledare. NSr trumman liar vridits till ett lage, dar kommutatorn indikerar korrespondens mellan raknarspanningarna och indikatortrummans lage, magnetiseras solenoiden 323 for att draga sparrstangen 324 i ingrepp med en motande tand pa tandhjulsaggregatet 325. Genom de roterande delarnas troghel drives yid detta ingrepp tandhjulsaggregatet uppat At vanster med den fOljande tanden just gaende klar frau en stoppstang 335, vilken forhindrar eventuell bakatstudsning hos indikatortrumman 327. Nar armen 326 ror sig uppat, r5r sig ett griporgan 336 in under en utskjutande flik pa armen 326, sA. att armen lases i ett iivre lage. Harigenom forhindras varje ytterligare andring i indikeringen pa detta speciella typhjul. Sedan alla hjulen pa detta satt hava lasts, finales oket 332, vilket hade hfillits tillbaka av de reglar 333, som annu icke frigjorts genom rorelse av de motsvarande armarna 326, slutligen att rora sig till sitt Elversta Age canned indikerande att alla typhjul hava instants pa vederbOrligt satt. Denna slutliga rorelse av oket 332 kan om sO. onskas utnyttj as f Or att inleda en operationscykel i en tryckmekanism.

Ett forenklat schema Over lampliga liretsar fiir en sekvensstyranordning for den forbattrade indikerings-, multiplicerings- och registreringsmekanismen askadliggores i fig. XVII och XVIII. Sasom visas i fig. XVII, aro ett par vaxelstramsmatningsledningar 340 och 341 anordnade att lamna kraft till en glOdstromstransformator 342 Over en glodstromstallare 343. En anodspanningskalla 344 matas frau ledningarna 340 och 311 Over en strihnstallare 345. Stromstallaren 345 kontrollerar a.ven strommen till en ledning 346, som matar en motor 347 fOr drivning av avsOkningsmekanismen pa vagen, en motor 348, som driver tryckningsmekanismen varje gang den kopplas med motorn medelst en senare beskriven solenoid, samt en likriktare 349, som lamnar likstrom till ledningarna 350 och 351 fiir matning av de i manoverkretsen anvanda solenoiderna. Tva solenoider SOL-1 och SOL-2 foretradesvis av vridtyp anvandas vanligen i manoveranordningen. Solenoiden SOL-1 ar anordnad att manOvrera oket 332 i fig. XVI, vilket sasom nyss namnts anvandes for att utlasa sparrhakarna och bringa tandhjulsaggregaten i ingrepp med drivrullarna 328. Denna solenoid uppbar tva strainstallare, den ena en ordinal., normalt oppen enpolig envagsstromstallare och den andra en enpolig tvivagsstromstallare. Den enpoliga envagsstromstallaren 354 dr inkopplad i ledningen J i fig. XVIII, medan den enpoliga, tvavagsstroms ifillaren 355 fir inkopplad i ledningarna N och 0 i fig. XVIII. Solenoiden SOL-1 ar anordnad att sluta sin. stromstallare 354, nar den ror sig till det 'age, i vilket samtliga tandhjul aro i ingrepp med drivrullar. Vid samma tidpunkt manovrerar den sin enpoliga tvavagsstromstallare 355 till dess manOvrerade lage och denna stromstallare aterfores joke till sitt ursprungliga tillstand, form-fin solenoiden SOL-1 och oket 332 nar sitt hell tillbakadragna 'age, nar den sist till indikeringslage kommande indikatortrumman verkligen dr forreglad i detta lage. Det fornyade slutandet av stromstallaren 355 ar silunda en signal om att raknarindikeringarna hava blivit ratt reproducerade av indikeringsmekanismen. Den andra solenoiden SOL-2 anvandes for inledande av tryckningscykeln och har en normalt sluten kontakt, som ar oppen under tiden feu. tryckningseykeln. Denna kon- takt 356 ar inkopplad i likstromsmatningsledningen 351 till spolen fOr solenoiden SOL-1, sasom visas i fig. XVII, ledning A.

Tre relaer R-1, R-2 och R-3 anvandas i den i fig. XVIII visade styranordningen. De olika relaerna aro nodvandiga for att forregla ope- rationerna, sa att felaktiga operationer eller resultat forhindras. Den speciella risk, som man har att skydda sig emot, ar partiell avlasning, dvs. en ofnllstandig avsokning av VA- 16— — gen eller annat tillstandskansligt element. Om exempelvis en aterstallningsoperation skulle intraffa mitt under en avsokning, sa skulle endast den atersta.ende delen av denna avsOkning indikeras. Detta skulle ge ett resultat som yore mycket mindre an instrumentets verkliga indikering. For att skydda sig mot detta ãr kopplingen sa anordnad, att paverkan av startknappen icke av sig sjalvt inleder en avlfisningsoperation. Den kan starta den kopplingsforsedda typen av avsokare, dfir den egentliga avsokningsmekanismen inkopplas av en koppling och dilates att Ora ett enda vary for varje avlasning. I andra slag, dar ingen koppling anvandes utan avstikaren arbetar kontinuerligt, maste starten av avlasningsoperationen synkroniseras med avsokaren. Detta sker genom den i fig. XVIII visade relfianordningen. Antages, att avslikaren gar kontinuerligt, utfores den sa, att den. antingen mekaniskt genom av densamma manovrerade stromstallare eller elektroniskt, sasom antydes i fig. VII, alstrar vissa signaler. En av dessa signaler, en avsokningsstartsignal, intraffar en kort tid f6re eller vid borjan av den egentliga avsokningen av skalan. Denna signal fir antydd sasom aterstallningssignalen I fig. XI och astadkommes av avsokarstromstallaren 357 i ledningen Q i fig. XVIII.

I sekvensstyranordningen, vars koppling visas i fig. XVIII, startas avlasningsoperationen genom nedtryckning av en startknapp 358 i ledningen E, sa att strain kan gä frau en positiv ledning 359 genom ett strombegransande motstand 360, spolen i relaet R-1 och darifran genom den normalt slutna kontakten R-2 till det andra relfiet och den nu slutna tryekknappstrOmstfillaren 358 till aterledningen 361. Relaet R-1 sluter darpa sin kontakt R-1 i ledningen F, sa att en hallkrets bildas, som hailer relaet 11-1 magnetiserat, nar tryckknapp en slapp es.

Funktionen eller forreglingen av relaet R-1, som representeras av den tredje kurvan i tidsdiagrammet i fig. XI, kan sasom synes ske vid Aiken tidpunkt som heist i forhallande till avsokningscykeln hos en kontinuerligt arbetande avsokare. En sadan avsokning representeras av den forsta kurvan i fig. XI, dar starten av en avsokning markeras med de uppatgaende stegen 362, medan slutet pa avsdkningar representeras av de nedd.tgaende stegen 363. Tidpunkten for paverkan av startknappen och clamed magnetisering av relfiet B.-1 representeras av det uppatgaende steget 364.

Sedan reldet R-1 har forreglats och sIutit sin kontakt i ledningen A i fig. XVII, slutes stromkretsen for magnetisering av solenoiden SOL-1 nasta gang avsokaren sinter sin kontakt 85-1B i ledningen A vid en tidpunkt svarande mot slutet av en. maximal avs8kning, andra kurvan i fig. XI. Solenoiden SOL-1 magnetiseras endast under den korta tid, dã avsokarstromstallaren ar sluten och tjanar till att frige tandhjulen i indikeringsanordningen och fora dem i drivforbindelse med drivrullen och samtidigt till att genom slut-Ring av sin kontakt 354 i ledningen J fullborda en krets frau matningsledningen 359 via motstandet 365, manoverspolen for relaet R-2 och den nu slutna kontakten 354. Solenoidkontakten 354 i ledningen J forblir sluten, tills var och en av indikeringstrummorna 327 har natt sitt slutliga indikeringslage och utlosningsoket 332 har atergatt till sitt andlage. Foljaktligen Mlles relaet R-2 tillslaget minst sa lange som visas med den sjatte kurvan i fig. XI. Relfiet R-2 Mlles aven tillslaget genom kontakten 366 pa en trycksolenoid SOL-2, vilken forblir sluten till slutet av tryckningsoperationen och genom sin egen kontakt R-2 i ledningen K, som ligger i serie med en andra avsokarkontakt 367 anordnad att oppna kort fore borjan av en avsokning.

Reldet R-2 har flera kontakter, av vilka en visas inkopplad i ledningen P i fig. XVIII. Denna ledning är ansluten till ett av gallren i forstarkar- och formarkopplingen i fig. VII for att Ora denna koppling overksam, sa lfinge som denim kontakt är sluten. En. annan kontakt i relaet R-2, som är visad inkopplad i ledningen It fir anordnad att shunta och darigenom Ora en avsokaraterstallningskontakt 357 overksam, vilken kontakt styr en aterstallningskrets, som elj est skulle aterstalla raknarna under en utlasningscykel. Nor-malt aterstallas raknarna periodiskt vid slutet av varje avsokning genom verkan av avsOkarkontakten 357 i ledningen Q. Detta är den aterstallningssignal, som upptrader i den nedersta kurvan i fig. XI.

Sa snart som samtliga indikeringshjul hava nail sina slutlagen, vilket markeras genom den fullstandiga aterstallningen av solenoiden SOL-1, sluter den sin kontakt 355 i ledningen N, sa att relaet R-3 slas till genom strom frau ledningen 359 genom relaspolen i ledningen. N och sedan genom en ganska stor kondensator 368 pa omkring 20 mikrofarad och vidare genom den nu pa nytt slutna kontakten 355 for den forsta solenoiden. Genom kondensatorns 368 laddningsstrom tillslas relaet R-3 fOr ett ogonblick men tillrackligt lange for att sluta kontakten R-3 i ledningen C och salunda momentant magnetisera solenoiden SOL-2. Vid den momentana tillslagningen av relaet R-3 oppnas aven dess kontakt R-3 i ledningen F, sa att forreglingen av relaet R-1 brytes och detta rela aterstalles till sitt icke magnetiserade tillstand. Vid avslutandet av tryckningscykeln, vilket markeras genom Oppnandet av kontakten 366 i ledningen M pa solenoiden SOL-2, kan relaet R-2 avmagnetiseras. Huruvida relfiet verkligen avmagnetiseras eller icke beror pa tillstandet has avsokarkontakten 367 i ledningen K. Denna kontakt — —1'T maste aven oppnas for att bryta hallkretsen ledningen K till spolen for relaet R-2. Relaet R-2 Wiles salunda magnetiserat, tills hela avlasnings- och tryckningscykeln är avslutad och hindrar darmed felaktig funktion, vilket elj est skulle kunna intraffa genom oavsiktlig nedtryckning av startknappen 358 under avlasningscykeln.

Enar det är onskvart, att relaerna R-1 och R-2 reagera mycket snabbt, matas deras manoverspolar Over motstand 360 eller 365, vilka aro anslutna till aterledningen 361 Over kondensatorer pa 20 mikrofarad. Nth- relaet är avmagnetiserat laddas kondensatorn till full spanning och nar sedan stromkretsen for relaspolen slutes, patryckes momentant full spanning. Spanningen och spolstrommen falla sedan till varden bestam.da av motstandet i manoverspolarna och seriemotstanden 360 resp. 365. For att skydda kontakterna i stromkretsarna for relaspolarna och solenoidspolarna och isolationen pa spolarna frail hoga spanningsstotar i respektive induktiva kretsar aro spolarna var for sig shuntade rnedelst kristallikriktare, som astadkomma en lagimpedansig urladdningskrets for den i reldoch solenoidspolarna lagrade energin.

Denna speciella koppling ger salunda mojlighet till att med en kontinuerligt arbetande avsokare synkronisera en utlasningsoperation, vid vilken det i de elektroniska raknarna ackumulerade resultatet vid slutet av en avsokning kvarhalles genom att Ora aterstallningskopplingen overksam och detta resultat sedan overfores till den mekaniska indikeringsmekanismen och vid slutet av derma Overforing registreras genom att ett avtryck tages av typhjul installda av den mekaniska indikeringsmekanismen. Anordningen är heft f Orreglad, sa att varje steg maste vara avslutat, innan ett annat av det foregaende beroende steg kan aga rum.

De i nedre delen av fig. VII visade kopplingarna lamnade aven elektroniska signaler svarande mot starten och slutet av en avsokning och dessa signaler skulle med hj alp av valkanda medel kunna ersatta de av avsOkaren manovrerade stromstallarna i fig. XVII och XVIII.

Olika andra slag av indikerings- eller visningsanordningar kunna anvandas tillsammans med de elektroniska raknarna i fig. I. Medan salunda den beskrivna indikeringsanordningen ger en mekanisk indikering, vilken kan innefatta indikering med hj alp av typhjul, kunna andra tillampningar av mekanismen endast krava en visuell indikering. I vissa fall kan det aven vara onskvart att driva additionsmaskiner eller elektriska skrivmaskiner eller liknande utrustning, sasom kortstansningsutrustning, fran de elektroniska raknarna.

En form av koppling lamplig for ackumulering och indikering av det i en elektronisk rakneanordning ackumulerade resultatet enligt den sista aysokningen eller sista avlasningen askadliggores i fig. XIX. Tva dekader 375 och 376 godtyckligt valda ur en flerdekadraknare visas endast som exempel och behova icke nodvandigtvis representera na.gon speciell ordning i raknaren. Var och en av dekaderna ha fyra utgangsledningar, sasom ledningarna 377, 378, 379 och 380 fran dekaden 376. Dessa ledningar aro foretradesvis forbundna med vanstra anoden i vart och ett av de fyra stegen i dekaden. Var och en av dessa ledningar är Over ett hogohmigt mot-stand av storleksordningen 1 megohm, sasom motstanden 381, 382, 383 och 384, anslutna till styrgallren i en grupp tyratroner 385388 med dubbla galler. Katoderna 389 i tyratronerna aro kopplade till jord, sasom antydes av jordsymbolerna. Styrgallren aro aven kopplade till en. negativ forspanningsledning 390, via motstand 391-394. Tyratronerna 385-388 tillforas anodspanning via anodspanningsledningen 395 och var och en av anodkretsarna innehaller en relaspole 396 shuntad med en kristallikriktare 397. Nor-malt patryckes ledningen 390 en sadan negativ forspanning, att ingen av tyratronerna kan fora strom, aven om anodspanning patryekes dem.

Nar vid slutet av en avsOkning, en signal mottages om att aysokningen är avslutad, patryckes ledningen 390 en puls i positiv riktning av tillracklig storlek for att rethicera forspanningen pa de tyratroner, vars galler Oro anslutna till de raknarrors anoder, som da aro positiva. Nar ledningen 390 erhaller en puls i positiv riktning reduceras salunda forspanningen pa tyratronerna 385-388 till olika belopp i beroende av ledningstillstandet i de tillhorande stegen i dekaden. Storlekarna ph spanningarna aro sit valda, att tyratronerna komma att tandas, endast om motsvarande raknarror dr ledande for att markera en rakning dari. Om raknarroret Or i oledande till-stand, dvs. med den hogra halvan oledande och den vanstra halvan ledande, tandes icke den motsvarande tyratronen. Sedan tyratronerna val ha tants, fortsatta de att f8ra strOm oavsett det efterfoljande spanningstillstthidet ph gallren och tills anodspanningsledningen 395 genom en pills gores tillraekligt negativ for att driva anodpotentialerna nagot negativa i forhallande till katoden. Ledningen 395 till-Hires en negativ puls tillracklig f6r att slaeka tyratronerna strax efter varje avsokning av en kontinuerligt arbetande avsokare. Operationsfolj den ar den att forst patryckes ledningen 395 en negativ puls fOr att slacka eventuellt dit ledande tyratroner och pit detta satt klara lagrings- och indikeringsanordningarna Iran eventuella tidigare indikeringar och att omedelbart darefter, sedan spanningen Aterstallts pa ledningen 395, patryckes ledningen 390 en positiv puls for registrering av det sist 18— — ackumulerade rakneresultatet i den elektroniska rakneanordningen. Pa detta salt klaras och aterstalles ackumulerings- och indikeringsanordningarna inom ett mycket kort tidsintervall.

Vart och ett av de relder, vilkas lindningar 396 ingâ i anodkretsarna till tyratronerna, styra en eller flera enpoliga tvavagsstromstallare. Dessa aro anordnade 1 matrisform, kand under benamningen kontaktmatris, sà att de i beroende av den speciella kombination av relaer, som magnetiseras, pfitrycka spanning pa en av elva ledningar. Tyratronen 388 styr gencan sitt rela en fOrsta stromstallare 400, vilken motsvarar rakningen av ett ental eller den minsta del, som kan angivas av dekaden. Den andra tyratronen 387 svarande mot det andra steget i den elektroniska raknaren styr stromstallarna 401 och 402. Pa samma satt styr den tredje tyratronen 386 svarande mot det tredje steget i den elektroniska raknaren 376 fyra stromstallare 403, 404, 405 och 406, medan den sista tyratronen 385 svarande pa det fjarde steget styr stromstallarna 407, 408, 409 och 410.

Om inget relã eller ingen tyratron dr magnetiserat respektive ledande, vilket svarar mot resultatet 0 i raknaren, stâ alla stromstallare I det visade laget, sa att en till stromstallaren 400 inkommande ledning via stromstallama ãr forbunden med en ledning till den med 0 markerade linjen i ovre hOgra hornet i fig. XIX. Om endast den forsta tyratronen 388 dr ledande, kan pa samma sat stromkretsen foljas fran stromstallaren 400 Over stronastallaren 401 till stromstallaren 404 och darifran Over den med siffran 1 markerade ledningen. Andra sifferkombinationer kunna pa liknande satt fOljas, var och en svarande mot det cla av tyratronerna registrerade resultatet, vilket overensstammer med resultatet i den elektroniska raknaren 376 vid den tidpunkt, cla tyratronen patryckes en impuls for att overtaga eller overfora avlasningen frau raknaren till tyratronerna. Utgangsspanningarna fran strEanstallarna kunna anvandas for att ge olika slag av indikering, sasom glodlampor ma-lade med var sin av dessa spanningar och markerade med motsvarande siffervarde eller de kunna utgoras av kantbelysta transparenta skivor pa var och en av vilka motsvarande siffra Or ingraverad fOr att representera de olika siffrorna superponerade pa varandra, varvid den vars lampa Or land framtrader mest och de andra mycket otydligt om ails synliga. Likasa kunna ledningar foras till solenoider monterade Over de individuella tangenterna i en vanlig additionsmaskin, sa att en solenoid for varje rad av tangenter magnetiseras for paverkan av motsvarande additionsmaskinstangent. Sedan vat alla solenoider magnetiserats, kan en manoversignal averforas till motortangenten for att astadkomma registrering av indikeringen.

Signalerna f Or styrning av tyratronerna speciellt pulsspanningarna for ledningarna 390 och 395 erhallas frail den i nedre halften av fig. VII visade kopplingen, vilken tidigare omnamnts men icke beskrivits i detalj. Enligt denna figur, patryckes kopplingen en spanning pa. approximativt +230 V i forhallande till jord Over en ledning 411. Denna ledning lamnar spanning till en forsta spanningsdelare bestaende av motstanden 412, 413, 414, av vilka de sistnamnda tva aro shuntade med ett spanningsreglerande glimurladdningsriir 415. Det spanningsreglerande glimurladdningsroret 415 lamnar spanning for B+-ledningen i de pulsforstarkar- och formningskopplingar, som visas i ovre halften av fig. VII. Via den av motstanden 413 och 414 bildade spanningsdelaren laminar vidare spanningsregleringsroret 415 en referensspanning for ett forsta galler 416 i en forstarkare for en spanningsregleringskoppling, som innehaller ett serieregulatorror 417. Regleringsroret 417 har anoden och skarmgallret anslutna till den positiva ledningen 411, katoden 418 ansluten till tyratronmatningsledningen 395 och aven till en anod 419 i forstarkaren 420. Forstarkaren 420 Sr katodkopplad och har ett katodmotstand 421 inkopplat mellan rorets katod och jord. Den innehaller aven ett anodmotstand 422 for anoden 423 i den andra halvan av roret, vilken anod 423 Or direkt ansluten till ett galler 424 i serieregulatorraret 417. Eft galler 425 erhaller spanning fran en spanningsdelare 426, 427, vars andra motstand 427 Or shuntat med en kondensator 428. Med denna anordning resulterar en okning i spanningen pa katoden 418 i regulatorroret i en Wining av strommen genom vanstra halvan av roret 420 och darmed i en. Wining av strommen genom anodmotstandet 422, sa att spanningen.pa gallret 424 i regulatorriiret minskas och damned minskar strommen genom roret och sanker spanningen pa katoden 418. Kopplingen fir salunda sjalvreglerande och tenderar att uppratthalla en konstant spanning pa ledningen 395 oavsett normala andringar i spanningen pa. matningsledningen 411.

Forspanningen pa ledningen 390 erhalles Iran katoden i ett forstarkarror 430, vars anod Or direkt ansluten till den positiva ledningen 411 och vars katod via ett motstand 431 ãr ansluten till den negativa ledningen 188. Ett galler i forstarkaren 430 ár anslutet till en spanningsdelare, vilken gar frau den negativa ledningen 188 till jord och en del av denna spanningsdelare är reglerbar, sa att katodpotentialen pa farstarkaren 430, vilken matar forspanningsledningen 390, kan installas pa ett onskat arbetstillstand i beroende av tyratronernas forspanningskrav.

Sasom Mut namnts, tjanar likriktaren 167 I fig. VII i kombination med spanningsdelaren 170, 171 saint kondensatorn 168 till att — —19 driva gallret 169 i Schmidt-kopplingen negativt under varaktigheten av en avsokarpulsfOljd. Pa grund av utlosningsfunktionen be-star spanningen pa utgangsledningen 172 fran utItisningskopplingen av ett skarpt negativt gaende sprang vid bOrjan av en avsOkning och forblir sedan negativ, tills mottagandet av pulser frail avsokningsanordningen upph8r och en kort tid darefter atergar i positiv riktning, alit efter som utlosningskopplingen Ater-gar. Detta spanningssprang overfOres via ledningen 172 och kondensatom 432 till ett Mrsta galler 433 i en forstarkare 434. Potentialen pa styrgallret 433 i forstarkaren 434 stabiliseras av de spanningsdelarmotstand, som aro inkopplade mellan en positiv ledning 435 pa approximativt 170 V i forhallande till jord samt jord. Den forsta negativt gaende delen av spanningsvagen pa ledningen 172 har ingen inverkan pa fOrstarkaren 434, fransett att den delvis laddar kondensatorn 432 over spanningsdelaren. Detta beror pa att forstarkaren redan ar sparrad genom forspanning °eh att en negativ signal icke kan andra detta till-stand. Vid slutet av avsaningen, nar spanningen pa ledningen 172 tvart gar i positiv riktning, patryckes en positiv spanningspuls pa gallret 433, fOrstarkes i den vanstra halvan av roret och patryckes via ledningen 436 och kopplingskondensatorn 437 ett styrgaller i forstarkaren 430. Enar spanningen var positiv pa forstarkarens ingangsgaller 433, astadkommer den en negativ spanningspuls pa styrgallret i forstarkaren 130 och tenderar darmed att minska forspanningen pa ledningen 390 genom att driva styrgallret i Mrstarkaren 430 och darmed dess katod i negativ riktning i forhallande till deras ursprungliga tillsthnd. Harigenom laddas kopplingskondensatorn 437, vilken i forening med ett gallerlackmotstand 438 har en kort tidskonstant, sa att vid pulsens av tidskonstanten for forstarkarens 434 kondensator 432 bestamda avtagande gallret i forstarkaren 430 drives positivt, sa att en positiv spanning momentant patryckes ledningen 390. Denna positiva potential fOrdroj es emellertid, tills pulsen Ateruppbyggts, i stallet for att upptrada samtidigt med pulsen.

Den negativt riktade pulsen pa ledningen 436 overfores liven via en kopplingskondensator 439 och ett motstand 440 till det andra gallret i forstarkaren 434 och forstarkes i motsvarande rorsektion och overfores via ut- gangsledningen 441 sasom en positiv puls till ett styrgaller 412 i en forstarkare 443. Ut- gangssignalen fran forstarkaren 443 overfOres via en kopplingskondensator 444 till styrgallret 424 i regulatorrOret 417. Den vid slutet av vagfolj den upptradande pulsen upptrader salunda ph gallret 424 som en negativt riktad pills av tillraeklig amplitud fOr att sparra strommen genom regulatorroret och darigenom sanka potentialen pa ledningen 395 till jordpotential eller nara jordpotential och darmed slacka eventuella tyratroner, som kunna vara ledande. Tiden for slackning av tyratronerna är kort i jamforelse med tidskonstanterna i kretsarna for forstarkarna 434 och 443, sit att tyratronerna definitivt slackas, innan matningsspanningen aterkommer vid slutet av pulsen och gallerforspanningen pa ledningen 390 gores positiv medelst en pills.

Denna koppling i kombination med tyratron- och relakopplingarna i fig. XIX bildar ett slags ackumulerande indikering, i det att relaerna hituias i tillslaget eller icke tillslaget tillstand fran cykel till cykel och endast andra sitt tillstand, da det foreligger andring av indikeringen pa skalan. Detta kommer sig av att den tid, under vilken tyratronerna aro oledande, tills de pa nytt gnus ledande nasta cykel, ar mycket kort jamford med relaernas franslagstid. Ett relit kommer sedanda att arbeta, endast dã sit erfordras f Or att fOlj a en verklig andring i indikeringen melIan en avsokning och den foljande.

Denna koppling jamte den i fig. XIX visade reMmatrisen kan anvandas for att manovrera en tiotangentig additionsmaskin eller en kortstansningsutrustning eller elektriska skrivmaskiner genom att anordna en stegvaljare for att i tur och ordning avsoka utgangsledningarna till de olika relamatriserna fOr att manovrera de motsvarande tangenterna i additionsmaskinen eller skrivmaskinen. En mera ekonomisk anordning kan emellertid erhallas genom att anordna en stegomkopplare pit ingangssidan till tyratronerna och ersatta tyratronerna med vakuumror och anvanda endast en serie relaer. En sadan koppling askadliggores i fig. XX, dar ledningarna 451--454 med sina seriemotstand aro anslutna till motsvarande uttag i stegomkopplare allmant askadliggjorda vid 455. Ehuru ledningar fran endast en dekad aro visade, forutsattes det, att andra dekader skola anslutas till andra grupper uttag i tar och ordning med borjan med varden av h8gre ordning forst och fortsattning genom de lagre ordningarna i riktning av stegreldets rorelse. Kontaktarmarna 456--459 aro direkt forbundna med styrgaller 460, 461, 462, 463 i triodforstarkare 464, 465, 466 och 467. Styr- gallren i forstarkarna aro awn forbundna med en forspanningsledning Over motstand 468. Forspanningen Or sit installd, att mot- svarande forstarkarror kommer att fora strain, om deras galler aro anslutna till en ledning kopplad till en icke ledande del av den tillhorande elektroniska raknardekaden, da en positiv spanning upptrader ph ledning- arna 451-454. Forstarkarna 464-467 korn- ma salunda att representera tillstandet i den elektroniska raknardekad, till vilken deras galler aro anslutna Over stegomkopplaren 455. Var och en av fOrstarkarna 464-467 har i sin anodkrets en relaspole av samma slag som de — — i fig. XIX visade, vilka spolar aro anordnade att manavrera kontakter eller stromstallare anordnade i en matris for att frau en ingangsledning 469 fistadkomma en stromkrets till valda utgangsledningar 470. Utgangsledningarna 470 kunna anslutas till solenoider anordnade att manovrera en vanlig tiotangents additionsmaskin, tangenterna i en elektrisk skrivmaskin eller manoverorgan i en kortstansningsutrustning. Ytterligare manoveranordningar for reglering av stegomkopplarens framstegning kunna inga alit efter den darmed forbundna utrustningens krav. Sadana manoveranordningar aro icke antydda pa ritningarna, enar de kunna variera i motsvarighet till den utrustning, som skall drivas.

I denna koppling ar del nodvandigt, att nar stegomkopplaren stegas framfil for Overforing av raknarindikeringarna till tryeknings- eller indikeringsanordningar raknaren sjalv sattes ur funktion. Detta sker genom att satta ingangsforstarkar- och formarkopplingen ur funktion och genom att samtidigt satta aterstallningskopplingen ur funktion, sa att raknaren icke kan arbeta.

Claims (2)

Patentansprak:

1. Tillstfindsmatande eller -indikerande apparat med ett rorligt, tillstandskannande organ, storleken av vars rorelse indikeras genom noggrann rakning av en serie fotoelektriska pulser, alstrade genom en fotoelektrisk anordnings avlasning av en skala, vans skalstreck varierbart avtackas i motsvarighet till det tillstandskannande organets rorelse, kannetecknad darav, att den skalslrecksforsedda skalan (80) dr stationart anordnad i det tillstandskannande organets (79, 96) rorelsebana och att antalet fotoelektriska impulser bestammas av storleken av det tillstandskannande organets rorelse i forhallande till skalan for avtackning av skalstrecken pa densamma, varjamte den fotoelektriska avlasningsanordningen (101-112) innehaller en projektionsoptik (101-109) med en i forhallande till skalan (80) rorlig samt optiskt mellan skalan och ett fotoelektriskt organ belagen lins (109), som fir anordnad att under sin rfirelse kasta successiva bilder an de avtackta skalstrecken mot det fotoelektriska or ganet (112), vilket fir forsett med en blandare (100), som begransar det mot organet infal- lande ljuset till det frail ett enda skalstreck projicerade, och att darigenom alstra den serie fotoelektriska pulser, som skola noggrant raknas. 2. Apparat enligt patentanspraket 1, kfinnetecknad darav, att skalstrecken utgoras av rata linjer anordnade parallellt med varandra Over ett bfigformigt band och att linsen (109) det optiska systemet fir anordnad all rora sig i en motsvarande bfigformig bana for pro- jicering av bilder av de individuella skal- strecken pa det fotoelektriska organet (112). 3. Apparat enligt patentanspraket 1 eller 2, kannetecknad darav, att den fotoelektriska avlasningsanordningen (101-112) är anord- nad att arbeta kontinuerligt och att en anordning (165-185, fig. VII; 357, fig. XVIII) ar anordnad fOr aterstallning av en rakneanordning for de fotoelektriska pulserna omedelbart fore alstrandet av varje serie av sadana pulser. 4. Apparat enligt patentanspraket 3, kannetecknad darav, att aterstallningsanordningen utgores av elektroniska kretsar (165-185), vilka aro kansliga for den forsta pulsen i varje serie av fotoelektriska pulser. 5. Apparat enligt patentanspraket 1, kannetecknad darav, att organ (126-128) aro an- ordnade att stoppa den fotoelektriska avlas- ningsanordningen (101-112) i ett lage omedelbart f5re skalavsokningsomradet och att ett organ (129) fix anordnat att utlosa dessa stopporgan for att i beroende av en startsignal astadkomma en enda avsokning av skaIan (80). 6. Apparat enligt nagot av de fOregaende patentanspraken, kanneteeknad darav, att en for pulsar, alstrade av den fotoelektriska avlasningsanordningen (101-112), kanslig anordning (5, fig. I) är anordnad att alstra ett forutbestamt antal spAnningspulser for varje sadan puls och att organ (29, 34, fig. I) aro anordnade for att rakna dessa spanningspulser. Anforda publikationer: Patentskrif ter !rein Sverige 88 709; Frankrike 980 052, 1 034 751; Storbritannien 725 926, 744 321, 749 09

2. Stockholm 1962. Kungl. Boktr. P. A. Norstedt & &incr. 620089 to frt I 0I tr) 1 P1.1 GENERALSTAGENS LITOGR.