SE1400611A1 - Tunn bräda med längsgående förbindningar av typ not och spont - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en tunn bräda (1) med längsgående förbindningar i form av not (3) och spont (2) och med en under ett täck- eller slitskikt befintlig folie (10), som är elektriskt påverkbar och förbunden med längs not- och/eller spontytor (12-19) anbragta elektriskt ledande kontaktytor (+,-) för elektrisk förbindning till motsvarande kontaktytor (+,-) på intilliggande hopfogade brädor (1). Enligt uppfinningen innefattar kontaktytorna ett stelnat, tunt skikt (20) av ledande färg eller lim, som applicerats genom sprejning eller mekanisk påstrykning av ett flytande material.(PY?

Description

TuNN BRÄDA MED LÄNGsGÅENDi-ï FÖRB|NDN|NGAR Av TYP Nor ocH sPoNT.

Föreliggande uppfinning avser en tunn bräda med längsgående förbindningar av typ not och sponteller liknande för läggning mot golv eller vägg och försedd med en under ett täck- eller slitskiktbefintlig folie, som är elektriskt påverkbar och förbunden med längs not- eller spontytor anbragta,elektriskt ledande kontaktytor för elektrisk förbindning till motsvarande kontaktytor på intilliggande, hopfogade brädor.

Brädor av detta slag är tidigare kända genom patentskriften SE 525 146, varvidhopfogningen var utförd att ske genom hopskjutning av brädorna i sidled. På senare tid har en ny typav bräder framkommit, som är betydligt tunnare, och som har not- och spontliknande förbindningaranordnade att skjutas ihop i höjdled och dessutom har en låsanordning med snäppverkan förfasthållning av förbindningen. På grund av dessa bräders ringa höjd, ca 7 mm, har det visat sigomöjligt att på brukligt sätt fästa kontaktytor på de endast ett par mm breda not- och spontytorna.Det har därför föreslagits, att på en brädas undersida fräsa ut en längsgående urtagning och i dennafästa en platt träribba, som med ett utsprång skjuter ut så långt in i en motsvarande urfräsning iintilliggande brädas undersida, att det blir plats för att fästa två längsgående kontaktytor i träribbansovansida och två motsvarande kontaktytori urfräsningen i den intilliggande brädans undersida. Ennackdel är, att vid belastning på bräderna det finns risk för att de långt utanför fogensvridningscentrum belägna kontaktytorna ska säras. Vidare är det önskvärt att bräderna skall kunna användas utan för stora ändringar. Ändamålet med uppfinningen är att med minsta möjliga ändring av bräderna försedessa med de erforderliga kontaktytorna, varvid de befintliga längsgående not- och spontytorna skall komma till användning för att uppbära kontaktytorna.

Detta har åstadkommits därigenom, att kontaktytorna innefattar ett stelnat, tunt skiktav eïektriskt ledande material, som applicerats genom sprejning eller mekanisk påstrykning av ettflytande material. Om kontaktytorna görs tillräckligt tunna kan de för närvarande dominerandebrädorna användas utan ändring. l annat fall kan en lätt slipning av ytorna på not och/eller sponterfordras, helst såatt en svag konicitet erhålles, för att en fog med effektivt presstryck, efteranbringandet av kontaktytorna skall. erhållas. Till detta bidrar användningen av de allmänt förekommande bräderna med låsning med snäppverkan. En kontaktyta enligt uppfinningen kan bestå av ett tunt limskikt på vilket en tunn aluminiumremsa har anbragts. Vid hopfogningen kan remsa skadas mer eller mindre, varför enligt en utföringsform av uppfinningen Iimmet är elektriskt ledande för kompensering av den skadade remsan.

Uppfinningen är närmare tydliggjord i det följande under hänvisning till bifogaderitning, som schematiskt visar några olika utföringsexempel på brädor enligt uppfinningen, och på vilken Figur 1 är en ändvy av en tunn golv- eller väggbräda av standardtyp med s.k. klicklåsning av fogen, Figur 2 är en ändvy av två bräders hopfogningsdelar i läge för hoptryckning Figur 3 är en ändvy av bräderna i fig.2 efter hoptryckning, ochFigur 4 är en ändvy av bräderna i fig.2 med en alternativ placering av kontaktytor.

Den i fig.1 visade golv- eller väggbrädan 1 är av en standardtyp med tjockleken ca 7mm och längden 1,2 meter. För hopfogning med andra brädor är den försedd med not- ochspontförbindningar för hoptryckning i tvärriktningen, här med en spont 2 utmed ena långsidan ochen not 3 utmed andra långsidan. För låsning hoptryckt läge är en i en urtagning 4 placerad, fjädrandelåstunga 5 anordnad att skjuta in i en urtagning 6 i intilliggande bräda och låsa denna i nedtryckt läge, såsom visas i fig.3.

Brädan 1 har här försetts med en elektriskt påverkbar folie 10, som är täckt av ett täck-eller slitskikt 11 för samma ändamål som beskrivs i ovannämnda SE 525 146, som visar tjocka brädervid vars not- och spontvtor kontaktanordningar av metall lätt kunde fästas. Förhållandena blir heltannorlunda vid användning av tunna bräder, där not- och spontytorna har en så liten bredd som ca 2mm. Vid försök att limma en tunn remsa av aluminiumfolie inträffar det lätt att remsan slits av på flera ställen, varvid strömförsörjningen till delar av folien 10 upphör.

Det har vid försök visat sig vara möjligt att lösa strömförsörjningen på ett enkelt sättgenom att använda sig av elektriskt ledande lim eller färg, som finns på marknaden i en mängdvarianter. Lim eller färg av detta slag leder inte elström lika bra som metall, men kontaktytan har enbredd motsvarande större delen av brädans längd och mindre än ett par mm bredd i elströmmens riktning, vilket har visat sig i hög grad kompensera den sämre ledningsförmågan.

Fig.2 och fig.3 visar placeringen av elektriskt ledande färgränder markerade med'samhörande plus- och minustecken, även om det naturligtvis kan handla om växelström. För att fåplats med även mycket tunna färgränder kan det vara nödvändigt, att slipa ned not- och spontytorna(12-19) något, varvid med fördel slipningen utförs så, att en svag konicitet uppstår, som underlättar hopskjutningen av bräderna (1) utan skador på färgränderna.

Fig.4 visar en alternativ placering av kontaktytorna, nämligen på notens (3) botten och spontens (2) topp. Här kan det vara lämpligt att använda elektriskt ledande lim för fästande av två remsor aluminiumfolie på åtminstone den ena brädans not- eller spontytor (16,17 eller 18,19).

Uppfinningen är självfallet inte begränsad till de här visade och beskrivnautföringsexemplen på brädor enligt uppfinningen utan kan modifieras på åtskilliga sätt inom ramenför den av patentkraven definierade uppfinningstanken. Sålunda kan not- och spontförbindningarnavara utförda på annat sätt. Om den elektriskt påverkbara folien utgörs av en ljusemitterande folieskall den vara belägen under täck- eller slitskiktet överst på brädan. Det bör folien även vara om den utgörs av en värmeemitterande folie, men alternativt kan den vara belägen på brädans undersida bakom ett täckskikt.