SE123136C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: F. LjungstrOm.

Vid elektrotermisk skif ferolleframstallfling har .det redan foreslagits att uppvarm.a skifferberget in situ me deist ett antal i detsamma nedstuckna elektriska motstands.element. Uppfinningen avser en forbattring av sattet for inbyggandet av .dylika motstand i skifferberget. Motstanden hava till uppgift att 1 alla riktningar, huvudsakligen i horisontalplanet, pa ett effektivt salt sprida den till varme o.mvandlade .elektriska ,energien, sa att skifferberget uppvirmes till en temperatur, som ligger mellan 300 och 500°, mom vilket temperaturomrad.e de i skifferberget i finfordelad form inmangda bituminosa substanserna genom torrdestillation :Overga i gasform med andrad kemisk sammansattning. Genom oasens delvis kondensation erhalles darefter skifferolj a och dessutom diverse kolvaten, BOM ieke aro kondenserbara. Framstallningsproeessen i fraga .ar med hansyn till med densamma fOrknippade kostnad.erbland -annat beroende -av det antal hal per ytenhet, som befinnes nodvandigt for att inom rimlig tid crud den avsedda temperaturgransen. Darjamte foreligger ett onskemal, att forkorta begreppet »rimlig tith s mycket som mojligt, d.etta ,eined:an det parti av skifferberget, som uppviirmes, ãr omslutet .av icke uppvarint skifferberg, till vilket genom den .existerande temperaturskillnaden ett varmelackhge uppstar, som motverkar den .avsedda uppvarmningen av det for oljeframstallning .avgransade omradet. Detta varmelackage star med hansyn till den daray framkallade forlusten av elektrisk .energi eller varme i samband med den tid, som uppvarmningen kraver. Vid liingre uppvarmningstid bliver salunda lackaget mera framtradande. Man kan I Or att paskynda uppvarmningen Oka .antalet hal per Vtenhet, i vilka varmeelement .aro nedforda, men darigenom stiger tydligen kostnaden for :anlaggningen i sin helhet.

En ann.an vag att minska uppvarmningstiden är att 1 mojligaste man Ora varmeoverfOringen effektiv mellan det elektriska varmeelementet och den omgivancle bergmassan.

Uppfinningens huvudandamal är .att inom varmeelementet och 1 samband med detsammas inbyggande i berget sk.ap.a storsta intima kontakt mellan de varmealstrande, varmemedd:elande on de varmemottagande elementen samtidigt som utvinningen av hogyardigt flytande bransle blir stor.

Uppfinningen skall nedan narmare beskrivas under hanvisning till a bifogade ritning- ar som exempel visade utforingsformer for sattets genomfitrande, varvid aven ytterligare uppfinningen kanneteckrtande egenskaper sk.ola .angivas.

Fig. 1 visar .ett fardigt i skifferberget inbyggt varmeelement delvis i langdsektion.

Fig. 2 visor en detalj av ,det .elektriska varmeelementet .delvis i samm.a sektion som i fig. 1 ()eh fig. 3 denna detalj se:dd uppifran.

Fig. 4 askadliggor fOr inbyggandet av ett elektriskt varmeelem.ent i skifferberget lamplig .apparatur.

Fig. visor en langdsektion genom ett varme:element och genom ett riirelement fOr elementets sammanbyggnad.

Fig. 6 visar en sektion .efter linjen IV—VI i fig. 5.

Fig. 7 visar en anordning .eller ett hjalpordan :delvis i sektion som anvandes i saraband med det i fig. 5 och 6 visade r5relementet.

Fig. 8 visor en modifikation av det elektriska yarmeelementets inbyggnad i skiffer- berget jamte en anordning fOr clementets losgorande fran delta; figuren dr en sektion efter linjen VIII—VIII i fig. 9, som i sin tur visar en sektion efter linjen 1X—IX i fig. 8.

Fig. 10 visar i s:ektion en modifikation av ett vanneelement jamte- en modifikation av ett hjalporgan for detsammas sammanbyggnad.

Fig. 11 och 12 visa sektioner efter linjerna XI—XI resp. XII--XII i fig. 10.

Fig. 13 visar annu en modifikation .av det elektriska varmeelementet jamte en modifikation av hjalporganet fOr detsammas sammanbyggn.ad.

Fig. 14 visar en sektion efter linjen XIVXIV i fig. 13.

En elektrisk ledare 2 .enligt fig. 1 star i fiir- — — bindelse med en skruvformig ledare 3, vilken lampligen Sr .utford av vanligt jam. Ledaren 3 dr vid 4 sammansvetsad med en likaledes skruvformigt utformad elektrisk motstandsspiral 5. Motstandsspiralen 5 Sr vid sin undre ande ringformigt sammansvetsad med en kontakthylsa 7, vilken medelst en skruv 8 kan fast andragas mot en bottenplur 9, vilken Sr medelst en svetsfort 10 fast forbunden med ett ronformigt mottandsholje 11. Delta halje star harigenom i elektriskt ledande forbindelse med den .av detsamma omslutna motstandsspiralen 5. Motstandsholjet 11 Sr upptill medelst en klamma 12 och en jordlecining 13 satt i forbindelse rued de anordningar for jordforbindning, som finnas inom den elektriska .apparatur, som overfor strom till motstandsspiralen 5. Om an en enfas Vaxelstriiin ledes genom ledaren 2, spiralen 3, motstandsspiralen 5, bottenpluggen 9, motstandsholjet 11 och slutligen jordfarbindningen 13, limnmer motstandsspiralen 5 och foretratlesvis Sven hOljet 11 att uppviirinas och den sitlunda .alstrade varmen overfores till det WMjet onigivande skifferberget 14.

Det i skifferberget nedborratle h.alet 13, i vilket det ovan beskrivna Varmeelementet Sr nedfort, uppvisar pa grund ax bergartens beskaffenhet icke garna en jiinin kontur, utan fastmer en ganska trasig och i detalj irreguljar kontur, sasorn antytts vid 16. Samtidigt bliver halet i sin helhet icke fullt rakt, vaefor det icke pa ett regelbundet salt geometriskt passar till det rorformiga motstandsholjet 11. Ett mellanrum 17 Sr clad& nodvandigt for att motstandsroret 11 skull kunna nedfiiras i ha-let 15. Halet 15 har ett djup, som kan uppga till 20 5 30 meter eller mer och de elektriska viirmeelementen bliva myeket langa och sumIa. Mostandsholjena 11 aro darftir sammansatta av flera riirlangder, vilka forenas genom svetsskarvar 18. Dessa svetsskarvar kunna antingen vara autogena gassvets.ar eller oek elektriska motstandssvetsar och lampligast sadana av stunt svetstypen. Mot standsholjena monteras darvid sa, att en rarliingt1 19 pit t. ex. 6 meter forst nedfOres i halet 15, varefter en annan rtirlangd 20 genom gas- eller elektrisk svetsning sammansvetsas med rot.- Itingden 19 samt diirefter Inert en efterfoljande tredje rorliingd o. s. v., till dess att motstandshOljet bar onskad langcl i bidet 15. Sedan holjet 11 pa delta stilt nedmonterats i bidet 15, infores det hojliga i sin liingdriktnine' ett stycke bildande motstandet 5 i liOl- jet.kontakthylsa 7 fastes vid bot- tenpluggen 9 medelst skruven 8 med tillhjalp ax en pa lampligt satt ax flera langcler hopkopplad skruvnyckel.

For att bl. a. Ora varmeiiverforingen till skifferbergets vaggyta 16 mojligast effektiv fylles enligt uppfinnirwen mellanrummet 17 med sand eller liknande pulverformi sub-sinus, t. ex. naturlig kvartssand eller Crossad kvarts. Emellertid innehaller ett skifferberg, i vilket nedborrats sS djupa hal, \quoin bar Sr fraga, grundvatten 1 storre eller mindre grad, som instrommar i borrhiden, eller, om man genom lampliga anordningar sokt avdranera grundvattnet frail berget, i varje fall fuktiga eller biota partier har och var utefter bidets langdriktning. Darjamte fOrekomma i de geologiska skifferformationerna smarre ilagringar av lera eller andra lOsare amnen, sum bar och var alternerande avlagrats med skiffern under skifferbergets olika utveeklingsperioder, vilka uppvisa tidsskillnader av millioner Sr mellan de olika lagrens tillkomst. Nagon homogenitet filmes dad& icke i vaggens struktur. Ibland kan den vara smetig av intriingande lera och ibland sipprar vat-ten in ur de olika lagren. Detta medfOr att sanden, am den pa vanligt satt Hynes mellanrummet 17, bliver med nOdyandighet fuktig eller kletig av de i Wet forekommande biota onnaidena eller av de av lera eller dylikt uppbyggda smapartierna av halvaggen. Sanden klumpar darvid ihop sig och vagrar att pa tillfredsstallande salt fylla mellanrurnmet 17.

Uppfinningen angiver medel fOr att eliminera dessa svarigheter, sa att mellanrummet 17 och samtliga skrymslen i detsamma belt utfyllas av ett kompakt sandlager. FOr delta andantal anbringas direkt a roret en vibrator 21 (fig. 4), vilken lampligen pa kant salt Sr sammanbyggd med en motor 22, Sum driver en rotationsaxel 23, pa vilken Sr anbragt en excentrisk slangvikt 24. Apparaten 21 Sr me-deist en klamanordning 25 fastdragen pa skyddsroret 11. En skill 26 Sr medelst en packning 27 och en eementskoning 28 WE ansluten till bidet 15. I skalen 26 ifylles vatten och darefter sand 128. Vattnet nedstrommar darvid oeh fyller bidet 15, vorefter sandal hingsamt sjunker ned igenom vattnet och grund av sin storre tyngd tranger unclan detsamma uppat. Anordningen baserar sig 1 det- Inpa fiiljande fysikaliska fore- te el se.

Om sand fuktas eller Motes, sa kan densamma formas I olika former. Sanden far grand av vattnets narvaro en viss sainnianhOilning, vilken ytterst beror darpa, att en vidskehinna mellan tva sandkorn i sjalva smygvinkeln Indian de intill varandra beltigna sandkornen uppvisar en vattenyta med mycket liten krakningsradie och stark kapillarverkan. Vatskeytan stravar att vidga denim krokningsradie och daftly Mlles sandkornen tryekta mot varandra med en viss kraft. Sand av enbart fuktig eller vat karaktar kan saledes I. ex. paekas i en kopp (jam-for ett barns lek) och genom att vanda den-no upp och ned erhalles sum bekant en sammanhangande sandkropp av koppens form. Sand av derma struktur kan ditremot icke vare sig stromma eller tryekas genom langa hat eller noggrant utfylla ett mellanrum av mel- — 123'136 —3 lanrummets 17 (fig. 1, 4) karaktar, i synnerhet um dessutom lera Iran halvaggen fOrorenar sanden. litir man ned en kapp i en fuktig eller vat sandhog sã lamnar happen vid uppdragningen ett h1 efter sig. Analogt harmed erhalles ,en mangd mellanrum om man torso-her fylla ett langt small hal med sand, darest detta overhuvud taget ãr mojligt.

Enligt uppfinningen sker paryllningen av sand, sasom av ovanstaende framgar Bretradesvis under vaftenytan. Mellan tyenne mot varandra .anliggande sandkorn Wainnes i dylikt fall icke flagon vaskehinna, som stravar att pressa kornen mot varandra. Alla krafter kring sandkornen aro belt balanserade och de rora sig lika 1511 i forhallande till varandra som om de Toro torra. Om man oser upp torr sand i en hog pa ett plan, bilda hogens sidytor en vim vinkel, den s. k. rasningsvinkeln, mot horisontalplanet beroende pa friktionen mellan sandkornen. Ar sanden fuktig, Myer .derma rasningsvinkel myeket braid:are och kan i vissa fall vara vertikal (t. ex. lialet .efter kappen). Befinner sig sanden Yid upphallningen helt under en vattenyta far daremot sandhogen den form, som betingas ay ,dess rasningsyinkel I torrt till-stand, och bliver saledes i mojligaste man lattrorlig. Darest sanden i senare fallet utsattes for vibration, komma alla s,andkornen I livlig rorelse, varav foljer, att atta tankbara mellanrum kompakt utfyllas ay sandkorn ax olika storlek. Uppfinningen tillampar de ovan skisserade fysikaliska fOrutsattningarna pa sd salt att rarhOljet 11 efter hela sin langd bringas i kraftig vibration .formedeist vibratorn 21 under det att mellanrummei 17 Or fyllt med vatten och varefter sand 128 under vattenytan 29 patylles i den av skalen 26 bildade behallaren. Mellanrummet 17 1:yrIles pd ,detta salt effektivt och kompakt Bled sand nedifriM och upp oheroende av mu grand-vatten finnes i skifferberget och oberoende av om skifferberget till smarre delar bestar ax tunna inlagringar avi yatten uppslambar tern. Sedan vibrering .och parylining av sand pa-gat under lamplig tid, I. ex. 1 timme, avliigsnas yibratorn 21 och skaIen 26. Skyddsroret 11 star darefter medelst sandlagret 17 i kompakt intim forbindelse med skifferberget 14, varigenom storsta mojliga varmeoverledningsformaga mellan morel 11 och skifferberget astadkommits.

Vid den elektriska strOmmens paslOppande meddelar det -elektriska motstandet 5 (fig. 1) sitt varme till °nigh-nil-igen -oda saledes till skyddsroret 11. Hela aggregatet uppnar slutligen en temperatur, som t. ex. ligger meilan 500 -och 1000° C. Ett starkt yttre tryek paverkar no motstandshOljet 11, detta emedan detsamma genom det mellaniiggande sandlagrets 17 fasta sammanpackning Or i huvudsak orubbligt forbundet med halvaggen 15, och Millet 11 genom den termiska utvidg ningen stravar att forlanga sig men hindras 'darifran av den oingivande bergmassan. Detta tryck a holjet blir annu mera utpraglat diirigenom, att skifferberget yid den torrdestilla- som Or en foljd av upphettningen, herOvas en del ay sina bestandsdelar och bliver porost, sd att det slutligen sjunker samman i vertikalriktningen till en dimension, som kanske Or ett par procent eller mem mindre On den ursprungliga. Tendensen bliyer darfOr, att det rorformiga holjet 11 sammanstukas i sin langdriktning. Samtidigt med denna foreteetse undergar Oven motstandselementet 5 en termisk utvidgning, som striivar att deformera detsamma. Enligt en annan uppfinningen utmarkande egenskap Or motstandselementet fixerat med hansyn till silt lage relatiyt skyddsh5ljet 11 av i det senare nedford elektriskt oledande pulverformig substans, t. ex. kvartssand eller alum lampligare krossat kyartsgrus. Samtidigt tjanar -denim substans till att uppstaga skyddsholjet mot det ovannamnda yttre trycket sO att en intim kontakt mellan .detsamana och den yttre sandpalyllningen 17 uppratthalles i trots ay de radande hOga temperaturerna.

For ifyllningen ay den namnda substansen kan Yid utforingsformen enligt fig. 1 den i fig. 5-7 yisade anordningen men fordel komma till anyandning. I motstandsholjet 11 nedfores ett ror 31, som liar nagot mindre diameter an motstandsspiralen 5 ark genom yilket kyarlsgrus 32 nedslappes i hOljet. floret 31 liar ett styrorgan 33, viIket medelst mellan motstandets 5 tradvary utskjutande nabbar (en eller Hera) 34 erhaller ett fixerat lage i forhallande till motstandsaggregatets langdaxel. Roret 31 star i forbindelse med en piifyllningstratt 35 (fig. 7), van kyartsgrus 36 patylles. Gruset nedrinner ,daryid genom ett antal hal 41 i ett sammanbindningsorgan 40 i roret 31. FOr att den pa delta satt I höljet inkommande grusmassan shall bliva effektiyt sammanpackad Or enligt uppfinningen roret 31 fOrhundet med en vibrator 37, vilken medelst de bagge enradiga kullagren 38 och 39 star i roterbar forbindelse med riiret 31 formedelst sammanbindningsorganet 40. Slides nu vibrator n 37 igang medelst en roterande remskiva 42, som kan ,drivas ax en elektrisk motor, hammer beta .det aggregat, som bestar ay vibratern 37 och delarna 40, 31 on 33 avensom den i dessa nedstrommande grusmassan 32 i vibration. Denna vibration sprider sig darjamte till det elektnis- ha5 och genom fOrmedlingen av gruset Oven till °nigh-and@ delar sasom t. ex. hOljet 11. Samtidigt SOM. gruset 32 pafylles kringuides rOret 31 t. ex. genom manuell paverkanatt nabbarna 34 mellan det i det- to fall skruvformiga mellanrummet i motstandsspiralen 5 skruyas -uppat under &tan-dig pafyllning av grus. Under sadan skruvning nedifran on uppat pafylles hela mot- — — standsaggregatet med kvartsgrus 32 alit -trader standigt pagaende vibration, varigenont gruset bliver tatt sammanpackat for hoIjets 11 uppstagning samtidigt som motstandet 5 halles fast i sitt ratta lage utefter hela sin langd nedifran och uppat. Vidare sakerstalles ett maximum av varmeoverforingsformaga mellan detta motstand och oingivningen.

Ett elektriskt motstand av den karaktar, som uppfinningen avser, liar, sasom ay °van- staende framgar, stor utstrackning 1 vertikal riktning. Skulle motstandet vara nedbyggt frisvavande eller t. ex. hallas av desanuna uppliarande delar av olika konstruktioner sa- dana som fOrekomma inom uppbyggandet av elektriska motstand i allmanhet, sa skulle darvid likval uppbarandet av motstandet val- la allvarliga och kanske ciiverkomliga konstruktionssvarigheter, detta emedan den sana- manlagda vikten av hela motstandet skulle utOva for stora pakanningar pa de uppbarande delarn,a, paverkade som dessa aro av den haga temperaturen inom motstandet, varige- nom deras hallfasthet ãr i mycket hog grad forsvagad. I enlighet med uppfinningen bil- das emellerticl ett fast grepp om samtliga motstandets delar inbordes och i forhallande till den omgivande bergmassan, sii att ingen del av motstandet bliver utan stOd och diiri- genom utsfittes for farliga deformationer, men pa samma gang Sr sa fast forbunden med omgivningen att de ovan berorda dimen- sionsforandringarna i motstandets langdriktning kunna forsigga under betryggande am- standigheter, d. v. s. utan att framkalla kortslutning eller i Ovrigt oregelbunden deformering.

Motstandet 5 är lampligen utfort av kromjarnlegering med hZig kromhalt. Ett sadant material ar tamligen dyrbart och bOr diirfor utnyttjas s lange som miijligt. Sedan den omgivande bergrnassan natt Onskad tempera- tar kan darfor det elektriska motstandet avlagsnas ur holjet 11 f5r att any° anvandas i ett annat skyddsholje och ett annat hal i berget. For detta andamal nedfores i mot- standet 5 ett vertikalt nedstucket r5r, som star i forbindelse med hogtrycksluft, varvid sanden uppblitses ur holjet 11. Darefter lossas sknuven 8 medelst den ovan namnda hopkopplade skruvnyckeln, varefter motstandet 5 kan uppdragas ur holjet 11 for att any) fastskruvas i eft annat mostandsholje.

Det Sr Sven mOjligt att ur berget avtagsna motstandsaggregatet i sin helhet. Eftersom sanden 17 hiller riiret 11 orubbligt fast i her-get kan detta icke ske sa lange denna sand är packad amkring aggregatet. Enligt fig. 8 och 9 kan ardor det i skifferberget upptagna let 43 vara fOrsett med en rannformad utvidgning 44, van i kan nedforas ett utblasningsror 45. Harigenom kan sanden medelst trycklutt uppirlasas fran mellanrummet 17, sir att roret 11 frigores och kan uppdragas ur halet 43. Pii delta satt kan salunda hela motstandselementet komma till ,anvandning flera ganger after varandra for olika uppvarmningsperioder samtidigt sorn ett fast saraband mellan detsamma ,och det omgivande berget avensom en molligast effektiv yarmeoverforing till detta sakerstalles.

Vid den i fig. 10-12 yisade utforingsformen Sr motstandet utfOrt i tva halvmanfortaiga sektioner 46. Sandpackningsorganet 47 Sr centrerat i holjet 11 medelst en manchett 48, som Sr forbunden med detta organ Over tvenne nitar 49. Mellan sandpaekningsorganet 47 och centreringsmanchetten 48 inrymmas de halvmanformiga motstandselementen 46. Pafyllningen av kvartsgrus sker ph enahanda satt som harovan skildrats med det undantag att pafyllningsorganen har icke be'lova roteras utan kunna dragas rakt uppat under pafyllningen.

En annan modifikation av motstandselementen visa fig, 13 och 14. Ett pifyliningsorgan 50 omfattar medelst en med t. ex. sex hal urborrad krona 51 lika manga motstandsspiraler 52, vilka saledes pa enahanda salt som ovan skildrats lianas i lage under pafyllning av kvartsgruset under det att organet 50 under vibration fOrmedlar pafyllningen och sammanpackningen av kvartsgruset.

Under den forutsattning att motstandselementet bestar av en enda spiral 3 (fig. 5), kan Sven styrorganet 33 ersattas av ett ringformigt styrorgan motsvarandehylsan48 (fig. 10), vilken hylsa darvid under sandpafyllningen kan manovreras uppifran fOrmedelst ett med sagda hylsa sammanskruvat ror oiler annat organ, som tinker sagda hylsas forande uppat under pagaende Ett sadant styrorgan behOver tydligen icke sasom t. ex. styrorganet 33 (fig. 5) roteras under dragningen uppat.

Motstanden enligt fig. 10-14 behova icke nOcivandigtvis vara sammanbundna med del omgivande holjet, utan kan den elektriska strommen ledas ned och app genorn seriekoppling av de olika elementen inom motstandet. I motstanclselementet entigt fig. 13 .och 14 kunna dessa aven vara stjiirnkopplade on anpassas till trefas vaxelstriim, varvid sammankopplingen av de sex spiralerna sker antingen i botten .av motstandet ,eller ock sker sagda sammankoppling Indian tre motstandselement upptill, varvid strommen fOrst lades nedat i ire motstandsspiraler och &r-often uppat i Ire andra spriraler. Dc olika kopplingssatten aro inom elektrotekniken allmant kanda och skola darfOr icke narmare beskriyas i detalj. Dock pavisas i saraband darmed den enligt uppfinningen visade metoden och grupperingen, som mojliggor dessa olika sammanbyggningssatt samtidigt som den ovan berorda fasta sammanby-ggnaden och effektiva varineOverfOringen sakerstalles.

Vid sammanbyggnaden av de elektriska — — motstanden är det av vikt, .att lake pa nagon enstaka punkt mom hela motstandsaggregatet en spanningsforande del kommer i for nfira grannskap med en ,annan del av lag're eller hogre spanning Ett visst minimiaystand med en darav betingad s. k. kryplangd erfordras darfor for ,att skapa trygghet for oyerslag .ay den elektriska strommen. Skulle t. ex. genom ovarsamhet flagon del ay motstandsspiralen eller motstandselementet vid nedforandet i skyddsholjet bliva deformerad, sa kan det tankas, att densamma i trots ay de oyan beskriyna styrorganen dock pa nagon punkt genom ,denna deformering kan komma fOr nara ett p.arti med annan elektrisk spanning. For att forhindra en dylik eventualitet ar enligt uppfinningen det pulverformiga fyllmaterialet sonderkrossat, am det hestar av krossat material, eller utsiktat, am det bestir t. ex. av naturlig kvartssand, med sadana kornstorlekar, att ett start antal korn mom materialet ifraga liar en sà star kornstorlek, att ett .enda korn, som ligger mellan tva i spanningsforhallande sta.ende delar, ar tillrackligt fOr 'att halla ,dessa bagge delar pa betryggande krypavstand fran varandra. Dessa storre korn fOrekomma i sh start mital inom det pulverformiga materialet, att storsta utsikt finnes for att ingen yta a motstandsmaterialet skull kunna komma i narmare kontakt med motsyarande yta an storleken av dessa grovre korn. Si liar t. ex. am motstandsaggregatet avser ,ett mellanrum mellan motstan.dsholjet och motstandselementet ay Overallt minst 3 mm en storsta kornstorlek valts, sam kan siktas genom en sil med 2 mm mellanrum. Om nu t. ex. 10 % av motstandsmaterialet bestar .av sadana 2 mm korn, sa forekomma dessa I sa star mangd uppblandade i de finare kornstorlekarna, att overallt ,ett minsta spelrum ay minst 2 mm är tryggat samtidigt som de mindre kornstorlekarna tillata uppfyllandet av mellanrummen och churn de ej direkt bidraga till den elektriska isolationen dock synnerligen effektiyt medverka till varmeOverforingen det .elektriska motstandet och det omgivande skyddsholj et.

Uppfinningen ãr giyetyis icke begransad till dc ovan beskrivna specifika utforingsformerna utan kan varieras i vidaste bemarkelse mom ramen for de efterfoljande patentanspraken.

Claims (12)

Patentansprak:

1. Satt vid framstallning ay olja ur skifferberg, kannetecknat dara.v, att ,ett elektriskt motstand anbringas i ett rorformigt skyddshOlje, som nedfores i ett hal i skifferberget och aft ett mellan skyddshOljet och halets vaggyta fOrefintligt mellanrum ubfylles med pulver- eller kornformigt material, sasom sand.

2. Slab enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att i skyddsholjet anbringas ett varmealstrande elektriskt, exempelvis skruvformigt motstand, vilket inbaddas i och upphares i skyddsholjet av ett pulver- eller kornformigt elektriskt isoleringsm,aterial, pa sa. salt, ,att detta material samtidigt motverkar en hoptryckning ay det i skifferberget nedforda, inpackade skyddsholjet under olj eutvinningsperioden.

3. Satt enligt patentanspraket 1 eller 2, kannetecknat darav, att Indian skyddsholjet och halets vagg resp. i det forra ifylles krossad kvarts.

4. Sall ,enligt patentanspraket 2 eller 3, kannetecknat darav, att kornstorleken av det pulver- eller kornformiga materialet resp. den krossade kvartsen 'ayvages sa i forhallande till mellanrummet mellan det elektriska motstandet och det oingivande skyddsholjet, att grOvre korn hindra motstandet ;aft komma mom ,ett avstand Iran skyddshOljets yagg, vid vilket ,ett elektriskt Oyerslag kan intraffa, medan mindre korn bilda en hoppackad utfyllnad Indian de grovre kornen fOr sakerstallande ay en god varmeoverforing mellan motstandet och skyddsholjet.

5. Satt enligt nagot ay de foregaende patentanspraken, kannetecknat darav, att skyddshOljet sammansattes av ett antal i foljd after varandra i halet nedstuckna vilka sammansvetsas med varandra, och att det ,elektriska motstandet utgores ay minst ett i motstandselementets langdriktning sammanhangande bojligt organ.

6. Satt enligt nagot ay de foregaende patentanspraken, kannetecknat darav, att del elektriska motstandet forbindes med det av elektriskt ledande material utforda skyddsholjet i dess nedre del.

7. salt ,enligt nagot .ay de fOregaende patentanspraken, kannetecknat darav, att tva eller flera elektriska motstand forenas med varandra I skyddshOljets nedre del.

8. salt enligt nagot ay de fOregaende patentanspraken, kannetecknat darav, att ,det i skifferberget upptagna halet forsetts med en utvidgning, i vilken infores ett ror for utblasfling av den sammanpackade pulver- eller kornfyllningen omkring skyddsholjet yid dettas avlagsnande ur

9. Satt att packa det pulverformiga materialet enligt patentanspraket 1, kanneteeknat daray, att man fyller mellanrummet mellan skifferhergets yagg och skyddsholjet med en vatska (yatten) och att det pulver- eller kornformiga materialet nedfores under denna vatskas yta, under det att skyddsholjet me-deist en vibrator bringas att vibrera.

10. Satt enligt magot av de foregaende patentanspraken, kannetecknat ,darav, att det elektriska motstandet ,eller motstanden givas sadan form, t. ex. ringform, att en langs- — — giende kanal forefinnes i motstandselementets lure, i vilken nedfores ett pfifyllningsrOr for det pulver- eller kormformiga isoleringsmaterialet.

11. Apparat fOr genomforande av fOrfaringssattet enligt patentanspraket 10, kannetecknad av ett med en vibrator hopkoppIat pafyllningsror (31), vilket är anordnat att nedforas i skyddsholjet och vilket darvid fir fOrsett med styrorgan for det eller de elekt riska motstanden, sâ att, d detta rtir vibreras och under det pulver- eller kornformiga materialets pafyllning lyftes uppat, motstanden bliva inpackade i namnda material i det avsedda laget.

12. Apparat enligt patentanspraet 11, lannetecknad dfirav, att namnda styrorgan är utbildat med styrnabbar, vilka vid pafyllningen ingâ mellan tradvarven i det skruvformigt utbildade elektriska motstandet. Stockholm 1948. Kungl. Boktr. P. A. Norstedt & Saner 4800S9 Pl. I. GENERALSTABENS LITO