SE1200658A1 - Förfarande för användning av talloljebeck - Google Patents

Abstract

(57) Sammandrag Forfarande for behandling av talloljebeck. Enligt detta forfarande frigors en del av fettsyroma och hartssyrorna fran sina sterol- och traspritsestrar och omvandlas till metanol- estrar eller etanolestrar. De transesterifierade produkterna avlagsnas fran becket medelst avdunstning och kondenseras harefter, och medelst hydrering av det erhallna kondensatet dekarboxyleras syroma och dubbelbindningarna mattas. Det är mojligt att anvancla foreliggande uppfinning for att framstalla motorbransle fran talloljebeck.

Description

(57) Sammandrag Forfarande for behandling av talloljebeck. Enligt detta forfarande frigors en del av fettsyroma och hartssyrorna fran sina sterol- och traspritsestrar och omvandlas till metanol- estrar eller etanolestrar. De transesterifierade produkterna avlagsnas fran becket medelst avdunstning och kondenseras harefter, och medelst hydrering av det erhallna kondensatet dekarboxyleras syroma och dubbelbindningarna mattas. Det är mojligt att anvancla foreliggande uppfinning for att framstalla motorbransle fran talloljebeck. 1 Forfarande for anvandning av talloljebeck Foreliggande uppfinning avser ett forfarande for behandling av talloljebeck i enlighet med ingressen till krav 1.

Vid ett dylikt forfarande innehaller den sammansattning som behandlas fran tallolja harstammande fett- och hartssyrors sterolestrar och eventuellt estrar av andra trasprit.

Foreliggande uppfinning avser aven en produkt enligt krav 14 och dess anvandning enligt krav 16.

Tallolja är en , som erhalls som en biprodukt inom cellulosaindustrin. Det ar redan valkant att tallolja innehaller hartssyror, fettsyror, steroler och andra trasprit samt sma mangder oorganiska foreningar, sasom Na2SO4, som ar rester fran cellulosakokning. Vidare innehaller tallolja metallkatjoner, som harstammar fran tra och godsel, vilka katjoner är harledda t.ex. frail foljande grundamnen: Ca, Fe, Mg, P, Al, Zn, Mn, V, As och Si. Tallolja kan aven innehalla andra oorganiska foreningar. Dessa forekommar vanligast i form av resinat eller/och salter av fettsyror. Deras halter uppgar vanligtvis till 140-280 ppm. Detta betyder att de binder material ca 6,7 — 7, ganger sin egna molekylvikt. Beroende av koncentrationen binder de ifragavarande materialen t.ex. hartssyror 900 — 1900 ppm = maximalt 0,2 vikt-% i ratallolja och ca 0,6 % i beck fran talloljeforadling.

Talloljebeck, som ar en rest fran destillationsforadling, brdnns vanligtvis blandat med talloljeforadlingens fordestillat. Talloljebeck innehaller ca 13 % fria hartssyror, ca 3 — 8 % fria fettsyror, endast ca 1 % fria steroler och ca 12 % bundna steroler och ca 60 % fettsyraestrar och fettsyraestrar av trasprit. Dessutom innehaller becket en liten mangd lignin, vars molekylvikt vanligtvis ligger over 1000, och dimerer och oligomerer av hartssyror.

DA avsikten är att anvanda beck for att framstalla motorbransle fran fett- och hartssyror som becket innehaller, maste metallresterna avlagsnas. Branslen som innehaller metallrester lampar sig inte for motordrift; dessutom blir dessa rester katalysatorgifter under hydreringsprocessen, som utfors vid framstallning av motorbranslen for att stabilisera branslet och for att forhindra att det oxideras och for att sanka stelningspunkten. 2 Enligt en losning som beskrivs i den offentliggjorda patentansokan nr WO 2009131510, utfors avlagsnandet av dessa katjoner med en svavelsyra- och fosforsyrabehandling och en pafiiljande filtrering genom ett < 10 vm filter. Enligt patentansokan anvands ratallolja (CTO, crude tall oil) i behandlingen.

En behandling enligt kant forfarande avlagsnar dock inte fullstandigt zink, vanadin och arsen. Om avlagsningarna forverkligas genom att var och en syrabehandling utfors separat, varvid utfallningen är nastan fullstandig, blir processen dyr och komplicerad. Foljaktligen, da CTO behandlas enligt kand losning, maste en stor mangd material behandlas. Denna be-handling avlagsnar inte lignin, utan gör det istallet t.o.m. annu losligare.

US-patentet nr 4,426,322 beskriver en CTO-behandling medelst vatten under tryck, med vilket vatten de vattenlosliga saltema, huvudsakligen Na2SO4, avlagsnas, foretradesvis vid en temperatur av 130 °C, fran talloljan fore destillationsbehandlingarna. Denna behandling avlagsnar dock inte de katjoner som är bundna till hartssyrorna och fettsyrorna och inte heller de suspenderade fibrema.

Enligt US-patentet nr 4,248,769 tvattas sulfatsapa med en lOsning av koncentrerat Na2SO4 fore acidifiering, varvid det är mojligt att avlagsna ca 50 % av ligninsalterna, d.v.s. lignan- erna.

I den offentliggjorda US-patentansokan nr 2009/0217573 Al beskrivs hur bransle for forbranningsmotorer framstalls av ratallolja Enligt detta esterifieras ratalloljan med alkohol (C1—C8), vattnet och alkoholen separeras, den aterstaende torra esterblandningen destilleras till tva fraktioner och mangden svavelforeningar minskas genom att avlagsna dem medelst destillation i olika steg.

En artikel i tidskriften Energy & Fuels (2001. 15, 1166-1172) beskriver hur en hartssyra- fraktion av ratallolja omvandlas till motorbransle. Enligt denna artikel avlagsnas forst — COOH -grupperna genom att de omvandlas till alkoholer eller kolvaten medelst termisk klyvning, varvid CO2 avlagsnas. For detta behovs en temperatur uppgaende till ca 400 °C och en Ni-Mo-katalysator. Enligt samma artikel är det mojligt att direkt hydrera hartssyrorna vid en temperatur av 350-400 °C och vid ett vatetryck av 100 bar under det att en 3 Ni-Mo-oxidkatalysator anvands pa ytan av aluminiumoxid. PA detta sat är det mojligt att astadkomma cykloalkaner och hydrerade "aromater".

Testen i denna publikation var sa tillvida interessanta att en ren hartsfraktion anvandes i 5 dem (Unitol NCY/Arizona Chemicals). Kokpunkten for huvuddelen av den erhallna produkten var ca 320 °C vid normalt tryck.

I US-patentet nr 5,705,722 framfors att tallolja, som är vdsentligen fri frail aska (en destillerad produkt, vars bottenprodukt dr talloljebeck), hydreras vid ett 4MPa H2 -tryck och vid en temperatur av 370-450 °C. En pa detta sat framstalld produkts cetanindex pastas vara sa bra att den kan anvandas som tillsatsamne i petrokemisk diesel av dalig kvalitet.

De patent som beskrivits ovan utnyttjar systematiskt fraktioner, fran vilka kemikalier med hog molekylvikt har avldgsnats, eller enligt nagra publikationer har laboratorietest utforts med "rena" kemikalier. Tallolja, och i synnerhet dess beck, innehaller stora mdngder kat- joner, vilka dr katalysatorgifter. Foljaktligen är forfaranden som as baserade pa att hydrera rena kemikalier inte industriellt anvdndbara.

Andamalet med den foreliggande uppfinningen är att eliminera atminstone nagra problem i forhallande till kand teknik och att tillhandahalla ett fullstandigt nytt forfarande for att be- handla talloljebeck, i synnerhet att behandla det pa sa satt, att det är mOjligt att ddrav erhalla motorbrdnsle eller ett tillsatsamne for detta brdnsle.

Denna uppfinning baserar sig pa iden att forst frigora de harts- och fettsyror som becket innehaller fran sina estrar. Detta kan astadkommas genom att t.ex. anvanda vattenhydrolys eller transesterifiering eller en kombination av dessa, varvid transesterifieringen i synnerhet utfors medelst en alkohol med lag molekylvikt. Harefter avldgsnas fettsyrorna eller deras lagre alkylestrar, som frigjorts fran en ester med hog molekylvikt, fran becket medelst destillation eller foretrddesvis avdunstning. Angan kondenseras och tas tillvara.

Det har konstaterats att avdunstningen utfors foretradesvis medelst en anordning, vani becket behandlas pa sa satt, att det inte vdsentligen kokar pa avdunstningsytan. En foredragen utforingsform avser en kortvdgsforangare, d.v.s. en anordning, van i den yta som skall uppvarmas och avkylningsytan ligger nara varandra och van i det gasflode som 4 separeras fran den avdunstade vatskan är mycket langsamt pa grund av stora uppvarmnings- och kondenseringsytor. Genom att anvanda en dylik anordning är antalet droppar och andra partiklar som gasflodet for med sig Det är mojligt att hydrera de produkter som framstallts pa ovan namnda satt, varvid fett- syromas alkylestrars dubbelbindningar hydreras, d.v.s. mattas, och fettsyrans -COOH eller -COOCH3 -grupper omvandlas till koldioxid och metan eller etan. Hartssyrornas alkylestrar utsatts for ett liknande fenomen med den skillnaden att deras ringstruktur Atminstone delvis oppnas. Da man gar tillvaga pa detta sat erhalls en biokomponent, som lampar sig att anvdndas som motorbransle, t.ex. dieselbransle.

Ndrmare bestamt kannetecknas fdrfarandet enligt uppfinningen huvudsakligen av det som är anfort i ingressen till krav 1.

Produkten enligt foreliggande uppfinning är kannetecknad av det som anforts i krav 14 och anvandningen enligt foreliggande uppfinning av det som anforts i krav 16.

Avsevarda fordelar uppnas med foreliggande uppfinning. Salunda är det mojligt att avsevart hoja det ekonomiska vardet pa komponenterna av talloljebeck i jamforelse med att en- dast branna det.

DA huvuddelen av fettsyrornas och hartssyromas estrar, och de fria fettsyrorna och hartssyroma frigjorts genom att de avdunstats fran becket, aterstar i becket steroler som aven frigjorts och som är t.o.m. mera vardefulla an fettsyroma.

Av de metaller som dr narvarande i talloljan, utgor Zn, As, Fe, Si och Pb, och enligt vissa experter aven Na and Ca, skadliga katalysatorgifter, eftersom de tapper till den egentliga katalysatorbararens porer, sasom aktivt kol och A1203. De forsta fern metallema i upprakningen, d.v.s. Zn, As, Fe, Si och Pb, utgor aven hydreringskatalysatorgifter. Dessutom utgor metaller, tillsammans med t.ex. fosfor, som är narvarande i bilbranslen avgasomvandlares katalysatorgifter, bland vilka bly är den skadligaste. I jetmotorbranslen uppgar den maximala tillatna mangden metaller tillsammans till 5 — 98 ppb (0,001 ppm), beroende av skriftliga kallor.

Koppar i sin tur är den skadligaste metalliska smutsen i fardigt bransle. Redan vid halter av 25 vg/1 fororsakar den oligomerisering av molekyler (gummiharts).

Foljaktligen maste metallema noggrannt avldgsnas fran fettsyror och hartssyror, som er- halls fran talloljebeck, och i allmanhet fran brdnslen, som framstalls fran talloljeprodukter.

WO/2010/003504 beskriver ett forfarande for adsorbering och absorbering av metaller fran dieselbransle. Denna losning avser avlagsnande av Cu-, Pb- och Zn-katjoner genom att anvanda fettsyror (R2COOH) som är impregnerade pa ett bdrarpulver.

De rena och metallfria fettsyroma och hartssyrorna eller deras alkoholestrar, som kan erhallas med hjalp av foreliggande uppfinning, är de facto hogst onskvarda da de anvands som brdnsle i dieselmotorer. Det är mojligt att hydrera fettsyroma, aven tillsammans med hartssyrorna, for att erhalla t.o.m. gasturbinbransle.

I det foljande undersoks foreliggande uppfinning narmare med hjdlp av en detaljerad beskrivning.

Den bifogade ritningen visar ett flodesschema enligt en foredragen utforingsform av foreliggande uppfinning.

Generellt avser den foreliggande uppfinningen foljande: en vdsentlig del av fettsyroma och hartssyrorna frigors fran sina sterolestrar och eventuellt fran sina andra traspritsestrar, foretradesvis omvandlas de till metanol- eller etanolestrar eller dylika ldgre alkyl- estrar, de transesterifierade produktema avldgsnas fran becket medelst avdunstning och kondenseras harefter, foretradesvis omedelbart, och det erhallna kondensatet hydreras.

Med "en vasentlig del" avses hdr att atminstone ca 50 mol-%, ldmpligast atminstone 70 mol-%, i synnerhet atminstone 80 mol-% av fettsyrornas och hartssyromas sterolalkoholer och trasprit, som becket innehaller, frigors &An sina estrar och omvandlas till ldgre alkylestrar. 6 Med en "lagre alkohol" avses hdr C1-4 alkohol, foretradesvis metanol eller etanol.

Enligt foreliggande uppfinning finns det atminstone tva tillvagagangssat (se figur), be- roende av hur fettsyrorna och hartssyroma frigors fran sterolestrarna och eventuellt fran andra trdspritsestrar. Det är ocksa moljligt att kombinera dessa tva sail.

I den forsta utforingsformen med bendmnd "Alt. 1" i figuren startar processen med en vattenhydrolys, som foretradesvis utgors av en syrahydrolys. I figuren avser referens- nummer 1 hydrolyssteget. Losliga salter, och atminstone en del av de katjoner som är bundna till hartssyrorna, upploses i vatten, som avIdgsnas medelst dekantering efter hydrolysen. I figuren avser referensnummer (2) torkningssteget.

Foretradesvis utfors hydrolysen vid en temperatur av ca 250-360 °C och motsvarande vid 15 ett tryck av 40-86 bar, och vidare utfOrs klamingen vid en temperatur av ca 95 °C. Det är ocksa mojligt att operera vid en temperatur av ca 220-280 °C och motsvarande vid ett tryck av 25-65 bar.

Nu är de losliga salterna och atminstone en del av de salter som upplosts pa grund av aciditet fortfarande i sin vattenfas.

Den ovan beskrivna vattenhydrolysen kan vara partiell eller endast en vattentvdtt. Det är viktigt att i sá manga steg som mojligt, sa mycket metaller, fosfor och fasta dmnen som mojligt avldgsnas fran fettsyrorna, hartssyrorna och/eller deras lagre alkylestrar (metyl- eller etylestrar), som frigjorts fran becket. Efter vilken som helst vattenbehandling maste den fettsyrablandning som skall esterifieras torkas omsorgsfullt. Om blandningen inte utsatts for esterifiering overhuvudtaget, utan destilleras bort och hydreras efter frigoringen antingen pa den ursprungliga destillationsplatsen eller pa nagot annat stdlle, sa är frigorelsen fran metallerna lika viktig.

En speciell egenskap hos vattenhydrolysen utgors av att de upplosta salterna avidgsnas tillsammans med overskottsvattnet, antagande att atminstone en stor del av vattnet dekanterats fore vattenavdunstningen for att frigora det fran organiska material. Med vatten- eller 7 vattenangehydrolys avses Mr en forbehandling fore en eventuell alkoholesterifiering.

Istallet for vattenhydrolysen 1, ar det mojligt att utfora endast en vattentvatt, torkning och transesterifiering. pa detta satt är det mojligt att avldgsna den storsta delen av saltema (Na2SO4).

Aven metanol eller etanol kan anvandas i en vattenhydrolys for att hjalpa att losa upp emulsionerna och genom att bidra till transesterifieringen (J. Am. Chem. Soc., 2001, 123(41) s. 10101-10102).

Darefter utfors transesterifieringen 3 med en ldgre alkohol, typiskt en C1_4 alkohol, sasom metanol eller etanol, efter det att reaktionsblandningen torkats.

Enligt en annan utforingsform anvands direkt transesterifiering som utfors med den ovan- namnda ldgre alkoholen, sasom metanol eller etanol (denna losning bendmns alternativ "Alt. 2"). Aven i detta fall anvands en sur katalysator, som underldttar metallemas separation till den genererade vattenfasen, som avldgsnats medelst dekantering eller centrifugering eller avdunstning.

Transesterifieringens tryck och temperatur vdljs beroende av hur mycket alkohol som upplosts i becket och vilket blandningens angtryck dr. I allmanhet valjs trycket sa att det sakerstaller att alkoholen inte kan koka bort vid den valda temperaturen. Salunda ligger temperaturen i allmanhet i intervallet 25-300 °C, t.ex. ca 50-250 °C, och trycket utgors av normalt lufttryck eller hogre, t.ex. hogst 150 bar (abs), ldmpligast hogst 100 bar (abs), t.ex. ca 2-90 bar (abs).

Transesterifieringen utfors ldmpligast med metanol eller etanol under anvandning av en sur katalysator, t.ex. svavelsyra eller en sur jonbytarharts.

Dessa transesterifieringar och pafoljande torkningar och avdunstningar 5 utfors alltid den ena omedelbart efter den andra.

For att maximalt utnyttja becket, t.ex. i framstallning av motorbransle, separeras de fettsyror som skall frigoras flirt estrarna medelst destillation 6. 8 Det existerar manga separationsforfaranden. Det är mojligt att utfora separationen t.ex. med antingen en fraktioneringskolonn, som i allmanhet omfattar flagon slags returnering, eller endast medelst "strippningsdestillation", varvid kolonnen inte omfattar en retumering, men omfattar ett flertal separationsbotten, eller en tunnfilmsforangare eller "kortvagsfor- angare".

Da fettsyror eller deras estrar avdunstas ar det viktigt att de avdunstas utan att de kokar. Ddrfor är det mojligt att anvanda en tunnfilmsforangare, men foretradesvis utgors den for-10 angare som anvands av en "kortvagsforangare", som omfattar en separat droppseparator.

I en kortvagsforangare är kondenseringsytan och avdunstningsytan i samma utrymme och är ungefar av samma storlek. Gaserna forflyttar sig ett kort avstand med lag hastighet. Pa detta satt sakerstalls att metallkatjonema inte migrerar fran uppvarmningsytan till kondens- eringsytan. Da rena fettsyraestrar erhalls pa detta satt är det Ida att utfOra en eventuell hydreringsbehandling av dem pa grund av att katalysatorerna inte är forgiftade med metaller.

Det är fordelaktigt att anvanda en kortvagsforangare pa grund av att da forflyttas minsta mojliga mangd metaller, om nagra, till destillatet eller avdunstningen. Detta är viktigt for att da, ndr pa detta sat frigjorda fettsyrors och hartssyrors alkylestrar (typiskt metylestrar) anvands for framstallning av dieselbransle medelst hydrering, sa nedsmutsas inte hydreringskatalysatorerna. Det är mojligt att mata dessa estrar, tillsammans med petrokemiskt ramaterial, direkt till vidareforddling vid ett oljeraffinaderi.

I bada fallen maste bade vattnet och overskottsalkoholen fran transesterifieringen forst av- ldgsnas medelst avdunstning i en separat enhet 4 och inte dessforinnan separeras fettsyromas och hartssyrornas metylestrar i ett Mgt vakuum fran beckets andra bestAndsdelar.

Enligt en foredragen utforingsform av foreliggande uppfinning avdunstas 6 sterolforeningarna vid ett vdsentligen lagre tryck, efter det att fettsyrornas och hartssyrornas estrar avldgsnats medelst avdunstning. En annan mojlig behandling bestar i att efter avdunstningen av de frigjorda syroma upploses beckets aterstaende destillationsrest till en ldgre alkohol, i synnerhet till C1 eller C2 alkohol, och den separerade alkoholfasen avdunstas och sterolema 9 tas tillvara for vidare rening.

I bada fallen destilleras eller avdunstas sterolerna vid ett dnnu ldgre tryck an fettsyrorna (T är i synnerhet ca 225 °C, p = 0,01-3,5 mbar).

Den avdunstade alkylestern som erhalls kondenseras ldmpligast omedelbart efter avdunstningen. Kondenseringen utfors typiskt inom ca 1-60 minuter, i synnerhet inom ca 1-10 minuter efter avdunstningen.

Enlig en annan foredragen utforingsform bestar behandlingen i att en produkt, van i fettsyrorna och hartssyrorna inte ldngre är bundna till att bilda estrar med hog molekylvikt, torkas for att frigora dem fran vatten (efter dekantering) och harefter avdunstas, foretradesvis i tva steg.

I detta fall erhalls en sammansattning av fettsyrametylester och hartssyrametylester i for- angarens kondensat i det forsta steget 5, och en sterolsammansdttning i det foljande steget 6. Aterstoden omfattar neutrala material och oligomerer med en hog kokpunkt. Aterstoden innehaller dven metaBresinat.

I det forsta steget uppgar operationstrycket till ca 3 — 15 mbar (abs.) och operationstemper- aturen till 220 °C, och i det andra steget — sasom ovan beskrivits — uppgar operationstemperaturen ldmpligast till ca 225 °C och operationstrycket till 0,01 — 3,5 mbar (abs).

Pa detta sat är det mojligt att ta tillvara ca 60 — 70 % av beckets bestandsdelar, fria fran metallsalter.

Aven om det är mojligt att med framgang anvanda metylestrar som sadana som brdnsle for dieselmotorer (Bioresource Technology volym 98, utgiven 2 jan. 2007 s. 241-246), är produkten kanslig for oxidation och oligomerisering.

Foljaktligen hydreras fettsyrans och hartssyrans alkylesterfraktion katalytiskt och isomeriseras vid behov for att hoja cetanindexet. Medelst hydrering är det mojligt att dekarboxylera syrorna och matta dubbelbindningarna.

Om man i detta steg onskar ta sterolfraktionen tillvara for slutlig rening, separeras den me-deist avdunstning vid ett lagre tryck. Hydreringen kan utfors pa ett satt kant per se, t.ex. sasom beskrivits i publikation Petroleum and Science and Technology 16(5&6), 597-609 (1998).

Det efter avdunstningen aterstaende becket ("restbeck" i figuren), som innehaller dimera hartssyror, oligomerer, lykopen och trasprit, d.v.s. lutein och neoxantin o.s.v., och metallsalter av hartssyra, antingen branns eller anvands som ramaterial for 'Lim.

En artikel i tidskriften Petroleum and Science and Technology [16(5&6), 597-609 (1998)] beskriver hur tallolja, varifran becket avlagsnats (Depitched Tall Oil = DPTO), utmarkt forbdttrar medelst hydrering dieseloljans cetanindex. I artikeln studerades i synnerhet katalysatorers forgiftning. Det är uppenbart att katalysatorers fOrgiftning är vasentligen mera trolig vid anvandning av beck an vid anvandning av DPTO, vilken forgiftning fororsakas av relativt mycket hogre metallhalter.

PA ovan beskrivna salt erhMls en sammansattning, vars metallhalter tillsammans uppgar till under 50 mg/1 och vidare uppgar (Cu + Pb + Zn) -halterna tillsammans till hogst 300 Slutligen nagra anmdrkningar angaende hur foreliggande uppfinning tillampas vid ett talloljeraffinaderi.

I princip är det mojligt att anvdnda ett talloljeraffinaderi for att utfora de ovan beskrivna re- aktionerna och fysiska separationerna. Savida kortvagsforangare inte star till forfogande, anvands en tunnfilmsforangare-droppseparator och destillationskolonn, van i redan ett lagt aterflodesforhallande separerar stankta metallresinat. Fordelarna med att anvanda en kortvagsforangare är dock ett litet tryckfall och avdunstningsytans lagre temperatur.

Ett normalt talloljedestilleri med en kapacitet uppgaende till t.ex. 150 000 ton/a fettsyror och hartssyror, producerar ca 60 000 ton/a talloljebeck. Da endast beck nu behandlas vid det ovannamnda destilleriet och de anvanda bottenboilerna utgors av antingen tunnfilmsforangare eller fallfilmsforangare, och de fungerar vid en vasentligen lagre kapacitet, är ytkokningen sa obetydlig att knappt nagra oonskade metallforeningar forflyttar sig till de- 11 stillatet.

Overforingen av material fran uppvarmningsytan till kondenseringsytan ar nastan enbart begransad till avdunstning av molekyler, da en kortvagsfordrigare eller en av flertalet ordi- nara forangare anvands, sasom en tunnfilmsforangare och en fallfilmsforangare, vid en ka- pacitet som är mycket ldgre an den varmeoverforingskapacitet de var planerade for.

Enligt det fOrsta fiiredragna alternativet, utfOrs avdunstningen i en fallfilmsforangare, vid en kapacitet som är 1/3 — 1/2 av forangarens ursprungliga planerade kapacitet.

Enligt ett annat foredraget alternativ, utfors avdunstningen i en tunnfilmsforangare, vid en kapacitet som är 1/3 — 1/2 av forangarens ursprungliga planerade kapacitet. 12

Claims (6)

Patentkrav: 1. Forfarande for behandling av talloljebeck innehallande fran tallolja harstammande fettoch hartssyrors sterolalkoholer och eventuellt trasprit, kannetecknat avatt -Atminstone en del av fettsyrorna och hartssyrorna frigors frail sina sterol- och tra- spritsestrar och omvandlas till lagre alkylestrar,

1. de alkylestrar som erhallits pa sa sat avlagsnas medelst avdunstning &An becket och kondenseras harefter, och - sedan hydreras det erhAllna kondensatet.

2. Forfarande enligt patentkrav 1, kannetecknat av att fettsyrorna och hartssyrorna frigors forst atminstone delvis fran sina ovannamnda sterol- eller traspritsestrar, vilka typiskt uppvisar en hog molekylvikt, genom att anvanda vattenhydrolys.

3. Forfarande enligt patentkrav 1 och/eller 2, kannetecknat av att fettsyrorna och hartssyrorna frigors fran sina ovannamnda sterol- eller traspritsestrar, vilka typiskt uppvisar en hog molekylvikt, genom att utsatta dem for en transesterifieringsreaktion tillsammans med lagre alkoholer.

4. Forfarande enligt patentkrav 1, kannetecknat av att becket behandlas pa sa satt, att det vasentligen inte kokar pa avdunstningsytan.

5. Forfarande enligt nagot av patentkraven 1 — 4, kanne t eckn at av att behandlingen utfors i en kortvagsforangare.

6. Forfarande enligt nagot av patentkraven 1 — 4, kannetecknat av att behandlingen utfors i en fallfilmsforangare vid