SE1050207A1 - Programmerbar signaluppdelare - Google Patents

Abstract

Uppfinningen visar olika utfiâringsforrner av en programmerbar delare i ett digitaltsignalbearbetningssystem och/eller ett mjukvaruradiosystem. I en utfóringsforrn,lagras ett flertal demodulationsscheman och ett flertal kanaldefinitioner i en kanalal-lokeringstabell. En analog vågform tas emot och omvandlas till åtminstone en digi-tal vågform. Ett specifikt frekvensområde isoleras från den åtminstone ena digitalavågfonnen. Storleken hos toner inom det specificerade frekvensområdet mäts ochlagras i en signalstorlekstabell. Tecken och/eller bitar avkodas från signalstorleksta-bellen genom att applicera demodulationsschema och kanaldefinitioner på storle- karna lagrade i signalstorlekstabellen. Fig. 9.

Description

15 20 25 30 2 Fig. 1 visar en överföringstransforrnatorstation och en ändpunkt enligt en utfórings- form av uppfinningen; F ig. 2 visar en annan exempelutföringsforrn av en överfóringstransformatorstation och flera ändpunkter; Fig. 3 visar en exempelutfóringsforrn fór ett avancerat digitalt signalbearbetnings- kort; Fig. 4 visar en alternativ illustration av ett avancerat digitalt signalbearbetningskort; F ig. 5 visar ett exempel på en utforingsforrn av en digital signalprocessor som reali- serar en programmerbar delare och/ eller korrelator; Fig. 6 visar ett funktionsblockdiagram över ett mjukvaruradiosystem som realiserar en programmerbar delare och/eller korrelator; Fig. 7 visar ett funktionsblockdiagram över ett mjukvaruradiosystem som realiserar en programmerbar delare och/eller korrelator.

F ig. 8 är en alternativ illustration över en programmerbar delare och korrelator; F ig. 9 visar ett exempel på en utfóringsfonn för en process i enlighet med uppfin- ningen; och Fig. 10 visar ett exempel på en utfóringsforrn av ett avancerat digitalt signalbearbet- ningskort och/eller mjukvaruradiosystem i enlighet med uppfinningen.

Beskrivning 10 15 20 25 30 3 Uppfinningen visar system och förfaranden för en programmerbar och dynamiskt konfigurerbar delare i ett mjukvaruradiosystem. Den programmerbara delaren un- derlättar användandet av flera moduleringsscheman med avseende på en bärvåg i vilken digitala data är kodade. Den programmerbara delaren möjliggör olika sän- darmottagare och/eller ändpunkter i ett system att kommunicera med andra änd- punkter i ett system genom att använda olika modulationsscheman.

Ett system som innefattar den programmerbara delaren demodulerar en bärvåg som använder olika demodulationsscheman vilka dynamisk kan ändras och/eller konfigu- reras. Som ett exempel, vilket inte ska ses som begränsande, kan den programmer- bara delaren låta en ändpunkt kommunicerar med en annan ändpunkt via en bärvåg kodad genom att använda ett binärt frekvensbytesteckengivningsmodulationssche- ma. Ändpunkten kan sen kommunicera med en annan ändpunkt i systemet genom att använda ett 32-tons(t.ex. 5-bitars)frekvensbytesteckengivningsmodulationsschema som länkas till en teckenuppslagningstabell lagrad i ett minne för att fastställa de data som översänds. Följaktligen underlättar denna flexibilitet olika mjukvaruradio- applikationer, eftersom ändpunkter utrustade med en programmerbar delare, i enlig- het med en utföringsform av uppfinningen, också kan kommunicera med andra änd- punkter under olika hastigheter och bandbreddsnyttj andenivåer.

Därför, med hänvisning till figur 1, visas ett blockdiagram över en länk för ett ex- empelkraftöverföringssystem 100 som överför kraft mellan en överföringstransfor- matorstation 103 och en ändpunkt 104, vilka kan införlivas i en kundenhet och/eller elektriskt system vid en lokal eller plats för en kraftkonsument. Kraftöverföringssy- stemet 100, eller överföringsanläggning som det ibland hänvisas till, kan vara den del av ett elektriskt krafisystem som tar emot effekt från en kraftgenerator via hög- spänningsöverföringsledningar, reducerar eller tar ned spänningen, och sen överför effekten till en ändpunkt 104 vid platsen för en strömkonsument. Inom kraftöverfö- ringssystemet 100, kan överföringsledningar leda elektricitet från överföringstrans- formatorstationen till ändpunkterna. Överföringsledningar kan innefatta underjords- 10 15 20 25 30 4 kablar, lufiledningar, eller oskyddade ledningar uppburna på stolpar, eller en kom- bination därav.

Beroende på den specifika konfigurationen kan det vara ett eller flera skikt av över- föringstransforrnatorstationer 103 serieanslutna mellan kraftgeneratorn och änd- punkten 104, där varje efterföljande överföringstransformatorstation ytterligare tar ned elspänningen som överförs. Den avbildade överföringstransforrnatorstationen 103 kan därtill även representera ett huvudkontor, datacenter, och/eller annan leve- rantörsinfrastruktur som används för att leverera elektricitet, telekommunikations- tjänster, telefon, Intemet, eller andra tjänster. Som ett exempel, vilket inte ska ses som begränsande, kan den avbildade överföringstransforrnatorstationen 103 ersättas och/eller utrustas med en digital abonnentledningstillträdesmultiplexer (DSLAM) realiserad enligt samma eller liknade principer som här visas.

Därtill kan kraftgeneratorer, överföringstransformatorstationer 103, och ändpunkter 104 organiseras i ett nätverk där olika kraftgeneratorer som levererar ström kan kopplas in eller ur ledningen, och överföringstransformatorstationen (genom vilken en specifik ändpunkt tar emot sin elektricitet) kan bytas ut utan någon strömförlust eller ett strömavbrott. Överföringstransformatorstationer (ej visade) kan anslutas till överföringsledningen mellan överföringstransformatorstationen 103 och ändpunkten 104, där överföringstransformatorerna har till syfte att ta ned spänningen till en nivå som kan användas av konsumenterna. Dessa transformatorer, som tar ned spänning- en, ofta kallade stolptransfonnatorer, kan konfigureras för att förse en konsument eller grupp av konsumeter med elektricitet över ett sekundärt nät. Varje konsument kan anslutas till det sekundära nätet genom dess serviceledningar och mätare. Överföríngstransforrnatorstation 103 visad i figur l kan konfigureras att förse en konsumentanordning (ej visad) och/eller ändpunkt 104 med ström via en överfö- ringsledning 106. Överföringsledningen 106 kan anslutas till en eller flera transfor- matorer, som tar ned spänning, innan den når den illustrerade ändpunkten 104. 10 15 20 25 30 5 Överföringsledningen 106 kan konfigureras att ta emot ström från överíöringstrans- formatorstationen 103 och förse ändpunkten 104 med åtminstone en del av den strömmen.

Det kan av flera skäl vara önskvärt att kommunicera information från överförings- transformatorstationen 103 till en eller flera ändpunkter, såsom ändpunkten 104.

Som ett exempel, vilket inte ska ses som begränsande, kan det vara önskvärt att kon- trollera och/eller övervaka en användarmätenhet, som kan vara placerad vid eller i närheten av ändpunkten 104 för att fastställa effektkonsumtionen vid ändpunkten 104. Kontrollinformation kan även konfigureras för att tillhandahålla möjligheten att kontrollera och/eller ändra användarmätenhetens funktion och/eller den enskilda be- lastningen vid platsen för kunden. Som ett ytterligare icke~begränsande exempel kan också andra tjänster, förutom kraftförsörjning, såsom telekommunikation, Intemet och/eller andra datatj änster, tillhandahållas via överföringsledningen och kan nyttja dubbelriktad kommunikation mellan överföringstransforrnatorstationen 103 och ändpunkten 104. Övrig mer allmängiltig information, innefattar, men är inte begränsad till, informa- tion för att visa eller lagra kilowattpriset vid platsen för kunden, datum och tid, tem- peraturen och/eller annan information som går att ta emot och omvandlas vid plat- sen för kunden kan också sändas vidare längs med överföringsledningen. Som ett icke-begränsande exempel, kan tiden som visas på en elektronisk enhet vid platsen för kunden även återkommande justeras för att visa rätt tid överförd genom använ- darstationen.

Då elektriska trefassystem återkommande kan nyttjas för kraftöverföring, så kan så- dana system innefatta tre ledare som bär tidsförskjutna vågformer. Följaktligen kan data sändas via tre väsentligen lika vågfonner som kan stämmas av genom en sän- darmottagare, och/eller data kan sändas åtskilda i var och en av tre vågforrnema. Det bör också förstås att en enfasig vågform eller kombinationer av godtyckligt antal 10 15 20 25 6 vågforrner också kan användas. Data kan inneslutas i någon eller alla vågformerna genom att använda olika modulationsscheman, som kan innefatta, men inte är be- gränsade till: frekvensbytesteckengivning (FSK=Frequency-shift keying), på-av- teckengivning, amplitudbytesteckengivning, fasbytesteckengivning, kvadraturampli- tudsmodulation, minimumombytesteckengivning, kontinuerlig fasmodulation, puls- positionsmodulation, korsvis modulation, och ortogonal frekvensdelningsmultiplex- ering eller andra modulationsscheman som bör förstås varhelst digital information kan överföras via någon eller alla vågformerna som används i ett kraftöverförings- system och som kan verka som en bärvåg i ett sådant schema.

Olika utföringsformer som visas här kan konfigureras att kommunicera kontrollsig- naler och generella informationssignaler till ändpunkterna 104 via överföringsled- ningen 106 för att kontrollera konsumentenheter och tillhandahålla mer generell in- formation åt konsumenterna. Information från konsumentenheten kan också sändas via överföringsledningen 106 till överföringstransformatorstationen 103, och där- igenom skapa en två-vägs- eller dubbelriktad kommunikationslänk via överförings- ledningen 106. Tidigare nämnda exempel av kontrollsignalapplikationer där kon- trollsignalerna (och/eller generella informationssignaler) tillhandahålls genom över- föringstransformatorstationen till en ändpunkt 104 motsvarar endast de olika an- vändningssätten, som sådana kontrollsignaler tillhandahåller. Exemplen givna här är därför endast exempel, och de visade utföringsforrnema är inte begränsade till över- föringen av någon särskild signal eller tjänst.

För att tillhandahålla kontrollinformation och/eller andra data vid överföringstrans- formatorstationen 103, används en kraftledningsbäraflPLC=PoWer Line Carri- er)sändarmottagare 109 för att alstra kontrollsignaler och/eller andra data längs med överföringsledningen 106 till en ändpurmtsändarrnottagare 112 vid ändpunkten 104. Ändpunktssändarmottagaren 112 kan konfigureras att känna igen signaler sända av PLC-sändarmottagaren 109. På samma sätt kan PLC-sändarmottagaren 109 konfigu- 10 15 20 25 30 7 reras att ta emot information sänd via överföringsledningen 106 från ändpunktssän- darinottagaren 1 12.

Kraftöverföringssystemet 100 som innefattar överföringsledningen 106 kan konti- gureras för att tillhandahålla en full duplex-länk eller dubbelriktad länk mellan över- föringstransformatorstationen 103 och ändpunkten 104. Full-duplex i detta icke- begränsande exempel kan avse samtidigt (och/eller väsentligen samtidig) kommuni- kation i båda riktningarna, även om information sänd i en riktning kan röra sig med en annan hastighet än den hastighet som informationen i motsatt riktning rör sig med. Denna, via överföringsledningen 106, nämnda full-duplex länk kan konfigure- ras att tillhandahålla kontrollinforrnationsöverföring, utan att någon ytterligare led- ning behöver dras över eller ovan en sådan överföringsledning 106 som kan använ- das för att överföra elektrisk effekt.

Det bör förstås att det avbildade kraftöverföringssystemet 100 i figur 1 bara är en illustration av en enda exempellänk i ett sådant system. Det bör vidare förstås att yt- terligare invecklade beskaffenheter för massöverföring av elektricitet eller andra tjänster kan införlivas i en utföringsform av föreliggande uppfinning. Det bör även förstås att system och förfaranden visade här inte är begränsade till användning i ett kraftövertöringssystem 100 och att det illustrerade krafttörsörjningssystemet 100 endast är ett exempel där utföringsformer av uppfinningen kan realiseras. System och förfaranden för en utföringsform kan t.ex. realiseras i ett mjukvaruradiosystem eller andra system som använder ett bärvågs- och/eller flermodulations- /demodulationsschema. Ytterligare icke-begränsande exempel diskuteras även här.

Med hänvisning till figur 2, visas en alternativ illustration av en överföringstrans- formatorstation 103 i enlighet med uppfinningen. Det bör noteras, som visas i figur 2, att i drift, så kan en överföringstransformatorstation 103 anslutas till fler än en ändpunkt 104. Som ett icke-begränsande exempel, kan en överföringstransformator- station 103 anslutas till hundratals eller tusentals ändpunkter 104 konfigurerade så- 10 15 20 25 30 8 som enkelriktad eller dubbelriktad kommunikationslänk över en överföringsledning 106. Det bör också noteras att i en flerändpunkts(l04)konfiguration, kan olika led- ningsnätskonfigurationer används för att ansluta en överföringstransformatorstation 103 till ändpunktema 104. Som ett icke-begränsande exempel, i den i figur 2 illu- strerade omgivningen, används en huvudöverföringsledning 106 liksom olika tal- överföringsledningar 201 för att ansluta ändpunkter 104 till överföringstransforrna- torstationen 103. Dock, alternativa ledningsdragningsscheman kan också användas.

Som ett ytterligare icke-begränsande exempel, kan överföringstransformatorstatio- nen 103 liksom ändpunkterna 104 vara serieanslutna.

Eftersom överföringstransformatorstationen 103 och flera ändpunkter 104 kan an- ordnas att utgöra en kommunikationslänk däremellan via överföringsledningen 106, kan ett kommunikationsprotokoll upprättas för att väsentligen säkerställa att signaler som härrör från en ändpunkt l04a inte interfererar med dem som härrör från en an- nan ändpunkt l04b. Följaktligen kan varje ändpunkt 104 i en sådan omgivning till- delas en kanal i ett frekvensmodulationsschema vari data kan sändas. Som ett icke- begränsande exempel, kan en ändpunkt 104 tilldelas en kanal på approximativt 2-3 mHz inom en bandbredd på approximativt 50Hz till 60 Hz som typiskt används för kraftöverföring.

PLC-sändarmottagaren 109 kan följaktligen kommunicera med varje ändpunkt 104 var för sig genom att sända och/eller ta emot signaler på en specifik kanal eller fre- kvens tilldelad en ändpunkt 104. Som noterat ovan, kan det vara hundratals eller tusentals av ändpunkter 104 anslutna till en överföringstransformatorstation 103. En PLC-sändarmottagare 109 i enlighet med utföringsformer av denna uppfinning är kapabla att tolka och bearbeta data som kan ha sänts från flera ändpunkter 104. Så- dan bearbetning av en trefasig analog vågform kan nyttja omfattande digitala sig- nalbearbetningsresurser. Följaktligen kan PLC-sändarmcttagaren 109 innefatta åt- minstone ett avancerat digitalt signalbearbetningskort (ADC = Advanced Digital Converter) 204, som är konfigurerat att ta emot de tre förskjutna faserna hos en tre- 10 15 20 25 30 9 fassignal från olika ändpunkter 104 som är kopplade till överföringstransformator- stationen 103 eller en underavdelning därav. Nämnda ADC 204 kan konfigureras att ta emot, filtrera, och/eller separera ett förbestämd frekvensområde (t.ex. approxima- tivt ett 60Hz- och/eller SOHZ-område) i en eller flera kanaler som är tilldelade olika ändpunkter 104.

I en utföringsforrn kan nämnda ADC 204 innefatta en eller flera digitala signalpro- cessorer som är konfigurerade att ta emot och/eller bearbeta kanaler tilldelade änd- punkter 104 kodade i en analog vågform. En programmerbar delare kan realiseras i en eller flera digitala signalprocessorer hos en ADC 204. En korrelator kan därtill också realiseras för att underlätta demodulation av en signal genom den program- merbara delaren. Som ett annat icke-begränsande exempel, kan en ADC 204 inne- fatta ett flertal digitala signalprocessorer som kan ta emot olika vågformsfaser inne- slutna med kodade data från ett flertal ändpunkter 104 och extrahera åtminstone en datakanal som motsvarar de olika ändpunkterna 104 i en omgivning såsom illustre- rad i figur 2. Eftersom kommunikationsteoriema som används för att extrahera så- dana digitala datakanaler ur en analog vågforrn genom att använda olika modula- tions-/demodulationsscheman bör förstås av en fackman, behöver de inte vidare dis- kuteras här.

En PLC-sändarmottagarel 09 kan vidare innefatta en eller flera ADC 204 för att ut- föra digital signalbearbetning i syfte att ta emot och/eller bearbeta signaler mottagna från andra och/eller ytterligare ändpunkter 104. Som ett icke-begränsande exempel, kan överföringstransformatorstationen 103 och PLC-sändarmottagaren 109 anslutas till ett antal ändpunkter 104 som är fler än som kan behandlas av en enda ADC 204; därför kan ytterligare ADC 204 införlivas i en PLC-sändarmottagare 109.

En PLC-sändarmottagare 109 kan vidare innefatta en enkel bordsdator (SBC) 206 och/eller andra enheter som kan behandla högre nivåuppgifter för en överförings- transformatorstation 103 frånsett de digitala signalbearbetningsoperationema hos de 10 15 20 25 10 nämnda ADC 204. Som ett icke-begränsande exempel, kan nämnda SBC 206 konfi- gureras att ta emot digitala signaler extraherade genom de nänmda ADC 204 som motsvarar varje ändpunkt 104 ansluten till en överforingstransformatorstation 103.

Sådana data kan innefatta, men är inte begränsade till: mätdata, driftsavbrottsdata, statusinformation eller andra data. SBC 206 kan följaktligen bearbeta sådana data for fakturering, underhåll eller andra syften. Som ett alternativt icke-begränsande exempel, kan SBC 206 vidarebefordra sådana data till centralfakturering och/eller operativsystem för sådan bearbetning.

SBC 206 kan därtill utfärda kommandon till PLC-sändarmottagarens ADC 204.

Som ett icke-begränsande exempel kan en SBC 206 konfigurera digitala signalbear- betningsresurser hos en ADC 204 genom att initiera ett mjukvaruminne och/eller andra programmeringsbearbetningar hos en eller flera digitala signalprocessorer el- ler andra programmerbara komponenter inneslutna i en ADC 204. Som ett annat ex- empel, kan en SBC 206 konfigurera en programmerbar delare realiserad i de digitala signalbearbetningsresurserna hos en ADC 204 genom att uppdatera och/eller modi- fiera modulationsscheman och/eller kanalallokeringskonfiguration efter vilka en överfóringstransformatorstation 103 och olika ändpunkter 104 kommunicerar.

Nu hänvisas till figur 3, som visar en utfóringsforrn, som endast ska ses som ett ex- empel och inte anses vara begränsande, av en ACD 204 vari en programmerbar de- lare kan realiseras. Den avbildade ADC 204 innefattar flera digitala signalprocesso- rer 302 som är kopplade till ett motsvarande minne 304. En eller flera av de digitala signalprocessorema 302 kan konfigureras att fungera som en programmerbar delare for att ta emot och bearbeta data från olika ändpunkter 104 (Fig. 1) i ett kraftöverfó- ringssystem. Varje digital signalprocessor 302 kan därtill ha ett internt minne eller kan konfigureras med ett externt minne i syfte att hjälpa till med den digitala signal- bearbetningen av signaler mottagen från en överforingsledningen 106 (Fig. 1). 10 15 20 25 30 ll Eftersom olika digitala signalbearbetningsuppgifter kan delas upp i nämnda ADC 204 bland de digitala signalprocessorema (DSP) 302, kan de olika digitala signal- processorema 302 även konfigureras att kommunicera data till varandra. Som ett icke-begränsande exempel, ifall de nämnda DSP 302 hos en ADC 204 är konfigure- rade att utföra styckvis bearbetning av en signal enligt löpande-bandprincipen för att isolera kanaler innefattade däri, kan det vara önskvärt att överföra data från en DSP (t.ex. 302a) till en annan DSP (t.ex. 302b) i nämnda ADC 204. Följaktligen kan de nämnda DSP 302 hos nämnda ADC 204 överföra data till varandra för att underlätta digital signalbearbetning nödvändig för att bearbeta signaler på en överföringsled- ning 106.

För att realisera en programmerbar delare och korrelator i enlighet med en utförings- form av uppfinningen kan därför en eller flera DSP 302 i den avbildade ADC 204 konfigureras att bearbeta en signal mottagen av nämnda ADC 204. För att underlätta bearbetning av en signal, kan den digitala signalprocessorn 302 konfigureras att ha åtkomst till minnet 304 hos en annan digital signalprocessor 302 i en ADC 204.

Som ett icke-begränsande exempel, kan nämnda DSP 302a konfigureras för att ha åtkomst till minnet 304b anslutet till nämnda DSP 302b. Sådan åtkomst kan innefat- ta att skriva och/eller läsa data från eller till minnet 304b. I det ovan nämnda icke- begränsande exemplet är nämnda DSP 302a konfigurerad att verka som en huvud- processor (eng: master processor) med hänvisning till nämnda DSP 302b, då den har åtkomst till minnet hos nämnda DSP 302b. Nämnda DSP 302b kan även på samma sätt konfigureras för att ha åtkomst till minnet 304a som är anslutet till DSP 302a.

De nämnda DSP 302a och 302b kan därför (eller någon av de nämnda DSP i nämn- da ADC 204) konfigureras som en huvudprocessor och en underordnad processor (eng: slave processor) genom att ha åtkomst till en annan DSP:s minne och då vä- sentligen samtidigt även tillåta åtkomst till det egna minnet.

Som ett ytterligare icke-begränsande exempel, kan DSP 302a konfigureras som en huvudprocessor relativt DSP 302b och en underordnad processor relativt en tredje 10 15 20 25 12 DSP såsom DSP 302c. Huruvida en DSP kräver att konfigureras som en huvudpro- cessor och/eller en underordnad processor relativt en annan DSP kan bero på konfl- guration eller programmering av de nämnda DSP och uppgifterna som utförs av var och en for att bearbeta en vågforrn i ett kraftöverforingssystem eller andra mjukva- ruradioapplikationer. Med andra ord kan varje DSP 302 i en ADC 204 konfigureras att verka som en huvudprocessor och/eller en underordnad processor relativt någon arman DSP 302 i systemet. Därtill behöver inte en DSP konfigurerad som en under- ordnad processor relativt en forsta DSP samtidigt vara konfigurerad som en under- ordnad processor relativt en andra DSP. En huvudprocessor bör med andra ord ute- slutande ha åtkomst till minnet hos en underordnad processor relativt andra potenti- ella huvudprocessorer i systemet.

Eftersom varje DSP 302 hos nämnda ADC 204 kan konfigureras som en huvudpro- cessor eller en underordnad processor relativt någon annan DSP 302 i systemet kan tillverkningen av ett sådant system underlättas genom användningen av en minnes- delare 306 som kan fördela och/eller dirigera sådana förfrågningar och dataöverfö- ringar bland de nämnda DSP 302. Snarare än att ansluta individuella DSP 302 till varandra direkt, så använder nämnda ADC 204 minnesdelaren 306 och buss 307 for att underlätta den flexibla huvud-underordnad-konstruktionen (eng: master-slave ar- chitecture) hos nämnda ADC 204 visad häri. För detta ändamål upprätthåller min- nesdelaren 306 DSP-tillståndet 308, som, for åtminstone en av nämnda DSP 302 i en ADC 204 innefattar data huruvida en DSP för närvarande begärs som en under- ordnad processor av en annan DSP i nämnda ADC 204. Med andra ord, ifall en sär- skild DSP 302 begärs som en underordnad processor, kan nämnda DSP förmå FGPA-delaren 306 att spegla att den för närvarande är entydigt begärd som en un- derordnad processor av en annan DSP som agerar som en huvudprocessor. Nämnda DSP-tillstånd 308 innefattar därtill data avseende vilken DSP 302 i nämnda ADC 204 som entydigt har begärt en DPS som en underordnad processor. Det ovan icke- begränsande exemplet med en ADC 204 i vilken en programmerbar delare och/eller 10 15 20 25 30 13 korrelator kan realiseras, är endast exempel, och andra kombinationer med DSP el- ler andra datorsystem eller resurser kan användas.

Hänvisning görs nu till figur 4, som visar en alternativ illustration av ett avancerat digitalt signalbearbetningskort (ADC) 404. Den avbildade ADC 404 visar ett icke- begränsande exempel på en realiseríng i ett kraftöverföringssystem 100 (figl), var- igenom nämnda ADC 404 delar bearbetningsuppgifter nödvändiga för att ta emot och bearbeta en signal. Som beskrivet ovan, kan nämnda ADC 404 konfigureras att bearbeta en vågform som bär data från olika ändpunkter i ett kraftöverfóringssystem 100 inneslutet därpå. Eftersom ett sådant kraftöverföringssystem kan ha hundratals eller tusentals ändpunkter som kommunicerar med en ADC 404 som tillhör en överfóringstransformatorstation 103 och/eller PLC-sändarmottagare 109, kan bety- dande signalbearbetningsuppgifter krävas för extrahera data från ett sådant antal ändpunkter som potentiellt kan sända data inneslutna i en trefasvågform.

I den avbildade icke-begränsande utíöringsformen är DSP 405 konfigurerad att kommunicera över ett RS-232-gränssnitt 450 med en SBC 206 som kan vara i en PLC-sändarmottagare 109. Som angivet ovan, kan nämnda SBC 206 utföra olika funktioner såsom att kommunicera med ett centralfaktureringssystem, utfärda kom- mandon och/eller andra direktiv till de nämnda ADC i en PLC-sändarmottagare 109, och andra uppgifter. Därtill kan nämnda SBC 206 konfigurera och/eller programme- ra nämnda ADC 404 liksom de nämnda DSP (405-413) och minnesdelaren 420 som är innesluten där. Denna konfiguration och/eller programmering som kan innefatta att utfärda: ny mjukvara för minneshantering på en hårdvaruenhet, information rörande ändpunkter, överforings1ednings(106)villkor, modulation/demodulations- scheman för en programmerbar delare, kanalallokering för en programmerbar dela- re, och andra data. Det bör även noteras att nämnda DSP 405 kan kommunicera med nämnda SBC 206 via andra gränssnitt än RS-232-gränssnitt 450, som kan innefatta, men är inte begränsade till Ethernet eller andra serie- och/eller parallella datagräns- snitt. 10 15 20 25 30 14 DSP 405 kan följaktligen konfigureras att agera som en nätbrygga till nämnda SBC 206 för nämnda ADC 404 liksom andra hårdvaru- och mjukvarukomponenter där.

Följaktligen kan nämnda DSP 405 konfigureras för att förstå och/eller exekvera en uppsättning instruktioner eller andra protokoll nödvändiga för sådan nätbryggkom- munikation. Nämnda DSP 405 kan därtill vidare konfigureras att översätta och/eller vidarebefordra kommandon eller data från nämnda SBC 206 till andra DSP i närnn- da ADC 404, som kan innefatta, men är inte begränsade till mjukvara för att exekve- ra i minnet eller yttre minne för en DSP (405-413) eller konfigurationsdata. DSP 405 kan följaktligen konfigureras att använda huvud-underordnad-konstruktionen understödd av minnesdelaren 420 som låter den begära andra DSP (407-413) i nämnda ADC 404 som underordnad processer i syfte att få tillgång till minne hos de nämnda DSP (407 -413). Nämnda DSP 405 kan därtill överföra digitala data extrahe- rade från olika kanaler hos en vågforrn mottagen via en överföringsledning 106 eller någon annan kommunikationsledning till nämnda SBC 206 via RS-232-gränssnittet 450.

DSP 413 i den visade ADC 404 är konfigurerad att ta emot en vågforrn via en över- föringsledning 106 som är omvandlad till digitala signaler genom en analog- digitalomvandlare (A/D) 460. För fallet med en trefasvågform, är A/D 460 konfigu- rerad att ta emot tre faser och omvandla faserna till en digital signal för bearbetning av nämnda ADC 404. Nämnda DSP 413 kan utföra digitala signalbearbetningsupp- gifter för att starta kanalextraheringsbearbetningen. Som ett icke-begränsande ex- empel, kan nämnda DSP 413 kombinera de tre faserna hos de tre fasvågfcrmerna och filtrera den kombinerade vågforrnen så att överflödiga data vid frekvenser över och under ett intresseområde avlägsnas. Som ett icke-begränsande exempel, kan i ett kraftöverföringssystem för 60 Hz, frekvenser över och under ett intressant 60-Hz- område filtreras bort från den kombinerade vågformen av DSP 413, så att kanaler kan extraheras därifrån. På ett liknande sätt kan samma princip användas i ett kraft- överföringssystem för 50 Hz, liksom frekvenser ovan och under ett 50 Hz- 10 15 20 25 15 intresseornråde kan filtreras bort från den kombinerade vågforrnen. På detta sätt kan DSP 413 utföra sådan fórbearbetning att ytterligare DSP i nämnda ADC 404 vidare kan bearbeta vågformen fór att extrahera data från kanaler som motsvarar ändpunk- tema i ett kraftöverforingssystem.

I det illustrerade exemplet, så kan en eller flera av de återstående DSP i nämnda ADC 404 realisera en korrelator och/eller en programmerbar delare för att extrahera data från kanalerna i en vågform fórbearbetad av DSP 413. Korrelatom kan mäta olika tonkaraktåristika i en förbearbetad vågform och lagra det som kärmetecknar varje ton i en tabell. Dessa kännetecken kan innefatta, men är inte begränsade till amplituden, fasen, frekvensen, eller andra kännetecken, som bör förstås. I en utfö- ringsform kan korrelatorn mäta storleken och/eller amplituden av varje ton i en fór- bearbetad vågform och lagra storlekarna och/eller amplitudema i en signalstorleks- tabell som kan lagras i ett motsvarande DSP-minne. En programmerbar delare kan bearbeta signalstorlekstabellen for att extrahera bitar och/eller tecken kodade i våg- forrnen som motsvarar olika vågforrnskanaler.

Den programmerbara delaren kan använda olika demodulationsscheman och kanal- konfigurationer som kan lagras och/eller hämtas åter från ett DSP-minne i en kanal- allokeringstabell eller annan datastruktur. Som ett icke-begränsande exempel, kan kanalallokeringstabellen definiera en första kanal som innefattar en ”noll”-ton, en ”ett”-ton och en vakt-ton. I exemplet ovan kan kanalallokeringstabellen vidare asso- ciera ett demodulationsschema såsom binär frekvensbytesteckengivning med kanal- definitionen så att den programmerbara delaren kan extrahera en bit och/eller tecken från den första kanalen. Följaktligen, i exemplet med den första kanalen enligt ovan, kan den programmerbara delaren fastställa huruvida en ”nolla” eller ”etta” är kodad däri genom att undersöka signalstorlekstabellen genom att fastställa huruvida ”noll”- tonen eller ”ett”-tonen har en större storlek i signalstorlekstabellen. 10 15 20 25 30 16 För att vidare, i det icke-begränsande exemplet ovan, Visa den programmerbara de- larens funktion kan kanalallokeringstabellen definiera en andra kanal i en kanaldefi- nition som innefattar 32 toner. Kanalallokeringstabellen kan därtill definiera ett de- modulationsschema associerat med 32-tonskanalen. Som ett icke-begränsande ex- empel, kan demodulationsschemat instruera den programmerbara delaren att fast- ställa vilken av de 32 tonerna som har den största storleken och/eller amplituden ge- nom att undersöka signalstorlekstabellen. Den programmerbara delaren kan därefter hämta åter ett tecken associerat med tonen från en teckentabell associerad med ka- nalen och/eller demodulationsschemat. Ifall den tredje tonen, tex., har den största storleken, kan den programmerbara delaren fastställa att data i en teckentabell asso- cierade med den tredje tonen är associerad med vågformens andra kanal.

Den programmerbara delaren kan därtill fastställa ett flertal toner som har den störs- ta storleken och/eller amplituden relativt andra toner i en kanal och tilldela ett värde och/eller tecken baserat på identiteten hos sådana toner. Vidare, som noterat ovan, kan korrelatorn fylla signalstorlekstabellen med värden som motsvarar andra känne- tecken hos en ton, som kan innefatta, men som inte är begränsat till: fas/fasinställning, amplitud, frekvens och andra kännetecken som bör förstås. Den programmerbara delaren kan följaktligen tilldela ett värde till en kanal baserat på godtyckliga värden som finns i signalstorlekstabellen, och som kan fungera enligt ett demodulationsschema som instruerar den programmerbara delaren att undersöka ett eller ett flertal värden ur tabellen.

Det ovan beskrivna scenariot är endast ett exempel, och ges för att demonstrera kon- figurerbarheten och flexibiliteten hos den programmerbara delaren i det att den är kapabel att avkoda en signal som kan ha olika modulations-/demodulationsscheman associerade med flera kanaler. Ovanbeskrivna scenario diskuteras vidare i anslut- ning till figur 8. Andra demodulationsscheman kan användas, som noterat ovan, vil- ka kan innefatta QAM, FSK, MFSK, BPSK, CPFSK, MPSK, differentiella fas- scheman såsom DPSK, modulationsscheman som använder fasinställning som en 10 15 20 25 30 17 informationsbärare såsom PSK, och andra som kan förstås. Det bör vidare förstås att programmerbarheten hos delaren låter en signal avkodas som innefattar flera slags modulationstyper for en given signal. Den programmerbara delaren kan även an- vändas med scheman som involverar koherent och icke-koherent detektion.

Följaktligen kan nämnda DSP 413 använda huvud-underordnad-konstruktionen för att sända filtrerade data till en eller flera av de återstående DSP 407, 409, 411 for att utföra funktioner hos korrelatom och/eller den programmerbara delaren i syfte att extrahera data motsvarande ändpunktema. Eftersom det kan vara hundratals eller tusentals ändpunkter i ett kraftöverforingssystem, så kan de nämnda DSP 407, 409, 411 tilldelas olika distinkta delar av den filtrerade vågformen som mottagits från DSP 413 for att extrahera sådana data. Som ett icke-begränsande exempel, kan en ändpunkt tilldelas en kanal som representerar en delmängd av en total bandbredd i syfte att sända data som nyttjar ett forsta modulationssehema. För vissa perioder el- ler dataöverforingsscenario, kan ändpunkten tilldelas en bredare eller smalare kanal av den totala bandbredden for att sända data som använder ett annat modulations- schema. På detta sätt tillåter systemet dynamisk fördelning av tillgänglig bandbredd hos nämnda överforingsmedium bland ändpunkterna på en nödvändighetsbasis. Den programmerbara delaren och korrelatom tillåter därför en avkodning av data från en ändpunkt som använder allmän hårdvara och mjukvara, eftersom delaren är kapabel att behandla olika kanalstorlekar och modulationsscheman definierade genom ka- nalallokeringstabellen.

Med hänvisning till figur 5 visas ett exempel på en DSP 509 enligt en utföringsform hos uppfinningen. Den visade DSP 509 kan existera i en ADC 404 (Fig. 4) eller i godtyckligt datorsystem, eller som en fristående signalavkodare. DSP 509 kan inne- fatta ett bussgränssnitt 553 som tillhandahåller tillgång till en databuss, delat min- nessystem, huvudprocessor, underordnad processor, överforingsledning, kommuni- kationsmedium, eller andra externa resurser. Nämnda DSP 509 kan vidare konfigu- reras med en korrelator 557 och en programmerbar delare 559. Nämnda DSP 509 10 15 20 25 18 kan även valfritt konfigureras med en avsedd minnesstruktur 561 i vilken kanalallo- keringstabellerna, signalstorlekstabellerna, eller andra datastrukturer kan lagras och/eller vara åtkomliga.

Korrelatorn 557 är konfigurerad att törbearbeta en datasignal å en programmerbar delares 559 vägnar. I en utiöringsfonn kan korrelatom 5 57 detektera storleken och/eller energinivån hos olika toner i en vågforrn och lagra storlekarna i en signal- storlekstabell. Därtill, som beskrivet ovan, kan den programmerbara delaren 559 av- koda de olika kanalerna kodade i vågforrnen genom att bearbeta signalstorlekstabel- len enligt en kanalallokeringstabell som innehåller kanaldefinitioner och demodula- tionsscheman associerade med de olika kanaldefinitionerna.

Hänvisning görs nu till figur 6, som visar ett funktionsblockdiagram för ett mjukva- ruradiosystem 600. Det bör noteras att komponenter som inte är väsentliga lör för- ståelsen (av fackmannen) av mjukvaruradiosystemet 600 är utelämnade för enkel- hets skull och förenkla beskrivningen. Mjukvaruradiosystemet 600 kan realiseras som ett mjukvaruprogram i ett datorsystem i syfte att överföra och/eller ta emot da- tasignaler kodade i en eller flera vågformer.

Mjukvaruradiosystemet 600 kan innefatta en korrelator 602 och en programmerbar delare 604. Som beskrivet ovan med hänvisning till tidigare visade utföríngsfonner hos uppfinningen är korrelatorn 602 konfigurerad att iörbearbeta en datasignal å en programmerbar delares 604 vägnar. I en utfóringsforrn kan korrelatom 602 detektera storleken och/eller energinivån hos olika toner i en vågform och lagra storlekarna i en signalstorlekstabell. Följaktligen, som beskrivet ovan, kan den programmerbara delaren 559 avkoda de olika kanalerna kodade i vågformen genom att bearbeta sig- nalstorlekstabellen enligt en kanalallokeringstabell som innehåller kanaldefinitioner och demodulationsscheman associerade med de olika kanaldefinitionerna. 10 15 20 25 30 19 Nu hänvisas till figur 7, som visar ett exempel på en utföringsforrn av mjukvarura- diosystemet 600 i figur 1. I några utföringsfonner kan mjukvaruradiosystemet 600 införlivas som en slags beräkningsenhet. Generellt sett kan mjukvaruradiosystemet 600 vara vilket som helst av ett stort antal ledningsanslutna och/eller trådlösa beräk- ningsenheter, såsom ett inneslutet system, digitalt signalbearbetningssystem, statio- när dator, bärbar dator, reserverade serverdatorer, multiprocessorberäkningsenheter och så vidare. Oavsett dess specifika anordning kan mjukvaruradiosystemet 600 in- nefatta, bland andra komponenter, en processorenhet 720, inmatnings- /utmatningsgränssnitt 730, ett nätverksgränssnitt 740, och, valfritt, en bildskärm 702 ansluten via en databuss 712. Fackmarmen förstår att mj ukvaruradiosystemet 600 kan, och i allmänhet kommer, innefatta andra komponenter, vilka har utlämnats av förenklingsskäl.

Bearbetningsenheten 720 kan innefatta en kundanpassad eller kommersiell proces- sor, en centralbearbetningsenhet (CPU) eller en hjälpprocessor ibland flera proces- sorer associerade med digital Signalbehandling, en halvledarbaserad mikroprocessor (i form av ett mikrochip), en makroprocessor, en eller flera applikationsspecifika in- tegrerade kretsar (ASICs), ett flertal lämpligt konfigurerade digitala logikportar, och andra väl kända elektriska konfigurationer som innefattar diskreta element antingen enskilt eller i olika kombinationer för att koordinera den generella funktionen hos datorsystemet.

Minnet 760 illustrerat i figur 7 kan innefatta vilken kombination som helst av icke permanenta minnesenheter (tex. RAM-minnen, såsom DRAM, och SRAM, etc) och permanenta minnesenheter (t.ex. ROM, hårddisk, band, CDROM, etc). Minnet 760 kan lagra ett ursprungligt operativsystem 37 0, en eller flera ursprungliga applika- tioner, emuleringssystem, eller emulerade applikationer för endera av ett flertal ope- rativsystem och/eller emulerade hårdvaruplattforiner, emulerade operativsystem, etc. Återigen, fackmannen förstår att minnet 760 kan, och i allmänhet kommer, innefatta andra komponenter, som har utelämnats av förenklingsskäl. Mjukvaruradiosystemet 10 15 20 25 20 600 kan vidare innefatta masslagring 790. Masslagringen 790 kan t.ex. vara en disk- enhet, yttre minne, eller endera av ett stort antal lagringsenheter med möjlighet att lagra data.

Som noterat i funktionsblockdiagrammet i figur 6 kan mjukvaruradiosystemet 600 innefatta en korrelator 602 och programmerbar delare 604, vars funktionalitet be- skrivs häri. Det bör noteras att vilken som helst av ovanstående moduler, vid realisa- tion i mjukvara, kan lagras i ett flertal datorläsbara medium for användning av, eller i anslutning med, ett flertal datorrelaterade system eller förfaranden. Ur samman- hanget av detta dokument kan ett datorläsbart medium innefatta elektroniska, mag- netiska, optiska, eller andra fysiska enheter eller anordningar som kan innehålla eller lagra ett datorprogram for användning av eller i anslutning till ett datorrelaterat sy- stem eller forfarande. Gränssnittet kan inneslutas i ett flertal datorläsbara media for användning av, eller i anslutning till, ett instruktionsexekveringssystem, anordning, eller enhet såsom ett datorbaserat system, processor-innefattande system, eller andra system som kan hämta instruktionerna från instruktionsexekveringssystemet, anord- ningen, eller enheten och exekvera instruktionerna.

Ur uppfinningens sammanhang inses att ett dator-läsbart medium lagrar, kommuni- cerar, fortplantar eller överför programmet för användning av, eller i anslutning till, instruktionsexekveringssystemet, anordningen eller enheten. Nämnda dator-låsbara medium kan t.ex. vara, men är inte begränsat till, ett elektroniskt, magnetiskt, op- tiskt, elektromagnetiskt, infrarött, eller ett halvledarsystem, en anordning, enhet, el- ler fortplantingsmedium. Mer specifika exempel (en icke uttömmande lista) på nämnda dator-läsbara medium kan vara följande: en elektrisk anslutning (elektro- nisk) som har en eller flera ledningar, en portabel datordiskett (magnetisk), ett di- rektåtkomstminne (RAM-minne, elektroniskt), ett läsmínne (ROM-minne, elektro- niskt), ett raderbart och programmerbart läsminne (EPROM, EEPROM, eller flash- minne) (elektroniskt), en optisk fiber (optiskt), ett bärbart kompaktskiveläsminne 10 15 20 25 30 21 (CDROM-skiva) (optisk), en digital icke-permanent skiva (optisk), en högdefinierad digital icke-permanent skiva (optisk), eller en Blu-ray-skiva (optisk).

Inmatnings-/utrnatningsgränssnitt 730 innefattar godtyckligt antal gränssnitt för in- matning och utmatning av data. T.ex., när mjukvaruradiosystemet 600 innefattar en persondator, kan komponenterna inom systemet bringas i kontakt med en användar- inmatningsenhet såsom ett tangentbort, en mus, eller en fjärrkontroll. Därtill kan mjukvaruradiosystemet 600 kommunicera via inmatningsJutrnatningsgränssnitten 730 medelst en antenn, radiosystern, kommunikationsledning eller andra kommuni- kationsmedium i syfte att ta emot och/eller sända en datasignal. Mjukvaruradiosy- stemet 600 kan också innehålla ett nätverksgränssnitt 740 för att överföra och/eller ta emot data över ett nätverk. Som ett icke-begränsande exempel, kan nätverks- gränssnittet 740 innefatta en modulator/demodulator (t.ex. ett modem), trådlös (t.ex. radiofrekvens (RF)) sändarmottagare, ett telefongränssnitt, en brygga, en router, nätverkskort, etc.

Med hänvisning till figur 8 visas en alternativ illustration av en korrelator 802 och en programmerbar delare 804 i enlighet med en utföringsforrn av uppfinningen.

Som anges ovan är korrelatorn 802 konfigurerad att mäta tonernas storlek hos en bärvåg och lagra storleken av varje ton (eller en delmängd därav) i en signalstorleks- tabell 806. Den programmerbara delaren 804 kan konfigureras att avkoda en signal kodad i bärvågen genom att undersöka signalstorlekstabellen 806. För detta ändamål kan den programmerbara delaren 804 använda en kanalallokeringstabell 808, som kan lagras åtkomligt i minnet för den programmerbara delaren 804. Kanalalloke- ringstabellen 808 kan definiera ett flertal kanaler inneslutna i en bärvåg. I det avbil- dade icke-begränsande exemplet kan en första kanal 809 innehålla en första serie toner 813 som innefattar binära frekvensbytesteckengivna toner vilka kan innefatta en ”noll”-ton, en ”ett”-ton, och en ”va ”-ton. Den programmerbara delaren 808 kan fastställa vilken av ”nolP-tonen och ”ett”-tonen som har den större storleken såsom definierad genom signalstorlekstabellen. I det avbildade exemplet kan den pro- 10 15 20 25 30 22 grammerbara delaren extrahera en ”ett”-bit och/eller tecken från den första kanalen 809, eftersom ”ett”-tonen är större än ”no11”-tonen.

En andra kanal 81 1 kan, enligt exemplet ovan, definiera en serie av åtta frekvensby- testeckengivna toner. Den andra kanalen 811 kan innefatta ett demodulationsschema som instruerar den programmerbara delaren 804 att tilldela ett tecken och/eller bit associerad med den ton som har den största storleken. Det bör återigen noteras att scenariot ovan bara är ett exempel, och ges för att demonstrera konfigurerbarheten och flexibiliteten hos den programmerbara delaren i det att den är kapabel i att av- koda en signal som kan ha olika modulations-/demodulationsscheman associerade med olika kanaler. Andra demodulatíonsscheman kan användas som noterats ovan, och kan innefatta QAM, FSK, IWF SK, BPSK, CPF SK, MPSK, differentialfassche- man såsom DPSK, modulationsscheman nyttjande fasinställning som en informa- tionsbärare såsom PSK och andra som kan förstås. Det bör även förstås att delarens programmerbarhet låter en signal bli avkodad som innefattar flera modulationsslag för en given signal. Den programmerbara delaren kan också användas med scheman som inbegriper koherent och icke-koherent detektion.

Med hänvisning till figur 9 visas ett exempel för en bearbetning 900 i enlighet med uppfinningen. Den visade bearbetningen 900 illustrerar funktionen hos en pro- grammerbar delare och korrelator. Bearbetningen 900 kan realiseras i en ADC 204, ett mjukvaruradiosystem 600, eller vilket datorsystem eller digitalt bearbetningssy- stem som helst. I box 902 och 704 tas en analog vågforrn emot och omvandlas till åtminstone en digital vågform. I box 906 är ett specificerat frekvensområde isolerat från den digitala vågformen. Som ett icke-begränsande exempel, då många kraft- överföringssystem kan fungera antingen vid 5 0Hz och/eller 6OHz, kan signalerna i frekvensområden över eller under ett sådant intresseområde anses vara ovidkom- mande och det kan vara onödigt att bearbeta sådana överflödiga data. Som noterats ovan kan kanaler definieras över frekvensområdet och kan svara mot åtminstone en ändpunkt 104 i ett kraftöverföringssystem 100. Eftersom det kan vara hundratals el- 10 15 20 25 30 23 ler tusentals av ändpunkter 104 i ett sådant system, kan i en utföringsform, varje ändpunkt 104 tilldelas en kanal som kan vara approximativt 2-3 mHz.

I box 908 kan en korrelator mäta storleken hos tonema över det isolerade frekvens- området. I box 910 kan korrelatom lagra storlekama i en signalstorlekstabell för be- arbetning av en programmerbar delare. I box 910 kan den programmerbara delaren avkoda tecken och/eller bitar från kanalerna definierade genom en kanalallokerings- tabell genom att tillämpa ett demodulationsschema för de definierade kanalerna as- socierade med varje kanaldefinition.

Med hänvisning till figur 10 visas ett ytterligare exempel på en ADC 204 och/eller mjukvaruradiosystem 600 som realiserar en programmerbar delare och/eller korrela- tor som innefattar ett inneslutet system, en eller flera digitala signalprocessorer, da- tor, och/ eller ekvivalenta anordningar i enlighet med en utföringsform av uppfin- ningen. Vid realiseringen av de ovan beskrivna utföringsformema kan ADC 204 och/eller mjukvaruradiosystemet 600, som realiserar en programmerbar delare, inne- fatta en eller flera processorkretsar med en processor 1003, ett minne 1006, och en minnesdelare 1007 kopplade till ett lokalt gränssnitt eller buss 1009. Det lokala gränssnittet eller bussen 1009 kan i detta avseende t.ex. innefatta en databuss med en tillhörande styr/adressbuss som kan förstås.

Lagrade i minnet 1006 och exekverade av processom 1003 är olika komponenter såsom ett operativsystem 1013. Det bör därutöver även förstås att många andra komponenter kan lagras i minnet 1006 och är exekverbara genom processorn (pro- cessorerna) 1003. Sådana komponenter kan även inneslutas i ett minne som ligger externt från överföringstransformatorstationen 103 vilket kan förstås. Det bör även noteras att de nämnda DSP i en ADC 204, t.ex., kan innefatta ytterligare portar för en extern anslutningsbarhet därutöver, minnesgränssnitt, eller andra portar, vilka inte visas, eftersom det inte är nödvändigt för en förståelse av den visade ADC 204 konstruktionen. 10 15 20 25 30 24 Som ovan nämnts, är ett antal komponenter lagrade i minnet 906 och är exekverbara genom processorn 1003. Med termen ”exekverbar” avses här en programfil vilken är i en form som slutligen kan köras av processorn 1003. Exempel på exekverbara program kan t.ex. vara ett kompilerat program som kan översättas till maskinkod i ett format som kan föras in i en direktåtkomstdel hos minnet 1006 och köras av pro- cessorn 903, eller källkod som kan uttryckas i rätt format såsom objektkod som är möjligt att föra in i en direktåtkomstdel hos minnet 1006 och exekveras av proces- sorn 1003. Ett exekverbart program kan lagras i vilken del eller komponent som helst av minnet 1006 innefattande, t.ex., direktåtkomstminne, läsminne, en hårddisk, kompaktskiva (CD), diskett, eller andra minneskomponenter.

Minnet 1006 definieras här som ett icke-permanent och/eller permanent minne och datalagringskomponenter. Icke-perrnanenta komponenter är de som inte hämtar åter datavärden vid kraftbortfall. Permanenta komponenter är de som hämtar data åter vid kraitbortfall. Således kan minnet 1006 innefatta, t.ex., direktåtkomstminne (RAM), läsminne (ROM), hårddiskar, disketter åtkomliga via en associerad diskett- enhet, kompaktskivor åtkomliga via en kompakt skivenhet, magnetband åtkomliga via en lämplig bandstation, och/eller andra minneskomponenter, eller en kombina- tion av vilka två eller fler, av dessa minneskomponenter, som helst. Nämnda RAM kan därtill innefatta, t.ex., statiskt direktåtkomstminne (SRAM), dynamiskt direktåt- komstminne (DRAM), eller magnetiskt direktåtkomstminne (MRAM) och andra så- dana enheter. Nämnda ROM kan innefatta, t.ex., ett programmerbart läsminne (PROM), ett raderbart och programmerbart läsminne (EPROM), ett elektriskt och raderbart programmerbart läsminne (EEPROM), eller andra sådana minnesenheter.

Processorn 1003 kan därtill representera flera processorer och minnet 1006 kan re- presentera flera minnen som verkar parallellt. I sådana fall kan det lokala gränssnit- tet 1009 vara ett lämpligt nätverk som underlättar kommunikation mellan vilka två multipla processorerna som helst, mellan vilken processor och vilket minne som 10 15 20 25 25 helst, eller mellan vilka två minnen som helst, etc. Processorn 1003 kan vara en elektrisk, optisk, eller av någon annan konstruktion, och som kan förstås av fack- mannen.

Operativsystemet 1013 exekveras for att kontrollera allokeringen och användningen av hårdvaruresurserna såsom minnes- och bearbetningstiden i nämnda ADC och/eller mjukvaruradiosystemet. Pâ detta sätt tj änar operativsystemet 1013 som det fundament på vilket applikationerna bero och är känt for fackmannen.

Flödesdiagrammet i figur 9 visar funktionaliteten och verkan vid en realisering av en ADC 200 och/eller mjukvaruradiosystem 600 som realiserar en programmerbar delare och korrelator. Varje block kan, ifall inneslutet i mjukvaran, representera en modul, segment, eller kodavsnitt som innefattar programinstruktioner for att realise- ra de specifika logiska funktionerna. Programinstruktionema kan inneslutas i form av källkod som innefattar människoläsbara formuleringar skrivna i ett programspråk eller maskinkod som innefattar numeriska instruktioner som är möjliga att känna igen for ett lämpligt exekveringssystem såsom en processor i ett datorsystem eller andra system. Maskinkoden kan omvandlas från källkoden, etc. Varje block kan, ifall innesluten i hårdvaran, representera en krets eller ett antal sammanlänkande kretsar for att realisera den specifika logikfunktionen/de specifika logikfunktioner- Ha.

Fastän flödesschemat i figur 9 visar en specifik exekveringsordning, är det under- förstått att exekveringsordningen kan avvika från den som visas. Exekveringsord- ningen kan t.ex. for två eller flera block kastas om relativt den visade ordningen.

Två eller fler block som visas i foljd i figur 9 kan även exekveras samtidigt eller del- vis samtidigt. Därtill kan ett godtyckligt antal räknare, tillståndsvariabler, varnings- ljus, eller meddelande läggas till det logiska flödet beskrivet här, for förbättrad an- vändning, redovisning, mätning av prestanda, eller for att tillhandahålla problemlös- 10 15 20 25 30 26 ningshjälp, etc. bör det förstås att alla sådana varianter ligger inom denna uppfin- nings spännvidd.

Fastän funktionaliteten för de olika utföringsforrnerna beskrivs ovan med avseende på ritningarna såsom varande innefattad i mjukvara eller kod exekverad på kommer- siell hårdvara eller digital bearbetningshårdvara enligt ovan så kan som ett alternativ densamma även vara innefattad i specifik hårdvara eller en kombination av mjukva- ra/kommersiell hårdvara och specifik hårdvara. Ifall funktionaliteten är innefattad i specifik hårdvara, så kan den hos dessa komponenter realiseras genom en krets eller tillståndsmaskin som använder endera av, eller en kombination av, ett antal tekniker.

Dessa tekniker kan innefatta, men är inte begränsade till, diskreta logikkretsar som har logiska portar för att realisera olika logiska funktioner vid en applikation för en eller flera datasignaler, applikationsspecifika integrerade kretsar som har lämpliga logikportar, programmerbara portmatriser (PGA), fältprogrammerbara portmatriser (FPGA) eller andra komponenter, etc. Sådan teknik är i allmänhet väl känd av fackmannen och visas därför inte här i detalj.

Det bör även framhållas att de beskrivna utföringsforrnerna ovan av uppfinningen endast är möjliga realisationsexempel, som endast förevisas för en tydlig förståelse av uppfinningens principer. Många olika variationer och modifikationer kan även göras i den/de ovan beskrivna utföringsformen/utföringsforrnerna av uppfinningen utan att väsentligen avvika från uppfinnings anda och principer. Alla sådana modifi- kationer och variationer är avsedda att här innefattas inom denna beskrivning och uppfinnings spännvidd samt skyddas av efterföljande krav.

Ett ytterligare icke begränsande exempel på en utföringsforrn innefattar ett förfaran- de för att demodulera en signal i ett datorsystem, som innefattar stegen av att lagra ett flertal demodulationsscheman och ett flertal kanaldefinitioner i en kanalalloke- ringstabell, varvid åtminstone ett av nämnda demodulationsscheman är associerat med var och en av nämnda kanaldefinitioner, att ta emot en analog vägform, att om- 10 15 20 25 30 27 vandla den analoga vågformen till åtminstone en digital vågform, att isolera ett spe- cifikt frekvensområde från den åtminstone ena digitala vågforrnen, att mäta en stor- lek hos ett flertal toner inom det specifika frekvensområdet, att lagra storlekarna hos nämnda flertal toner i en signalstorlekstabell, och att avkoda åtminstone ett tecken från signalstorlekstabellen genom att applicera nämnda demodulationscheman och kanaldefinitionema på storlekarna lagrade i signalstorlekstabellen, varvid steget att avkoda vidare innefattar att hämta åter en första kanaldefinition från kanalalloke- ringstabellen, att hämta åter ett första demodulationsschema associerat med den för- sta kanaldefinitionen, att extrahera ett första flertal toner från signalstorlekstabellen enligt den första kanaldefinitionen, och att avkoda ett första tecken från de extrahe- rade tonerna enligt det första demodulationsschemat, vidare innefattar stegen av att hämta åter en andra kanaldefinition från kanalallokeringstabellen, varvid den andra kanaldefinitionen skiljer från den första kanaldefinitionen, att hämta åter ett andra demodulationsschema associerat med den andra kanaldefinitionen, varvid det andra demodulationsschemat skilja från det första demodulationsschemat, att extrahera ett andra flertal toner från signalstorlekstabellen enligt den andra kanaldefinitionen, och att avkoda ett andra tecken från de extraherade tonerna enligt det andra demodula- tionsschemat.

En ytterligare icke-begränsande exempelutföringsform innefattar ett mjukvaruradio- system, som innefattar: en programmerbar delare konfigurerad att lagra ett flertal demodulationsscheman och ett flertal kanaldefinitioner i en kanalallokeringstabell, varvid åtminstone ett av nämnda demodulationsscheman är associerat med var och en av nämnda kanaldefinitioner; åtminstone en analog-till-digitalomvandlare konfi- gurerad att ta emot en analog vågform och omvandla den analoga vågforrnen till åt- minstone en digital vågform, åtminstone en processor konfigurerad att isolera ett specifikt frekvensområde från den åtminstone ena digitala vågforrnen, en korrelator konfigurerad att mäta en storlek hos ett flertal toner inom det specificerade fre- kvensområdet och lagra storlekarna hos nämnda flertal toner i en signalstorleksta- bell, varvid den programmerbara delaren avkodar åtminstone ett tecken från signal- 10 15 20 25 30 28 storlekstabellen genom att applicera nämnda demodulationsscheman och kanaldefi- nitioner på storlekarna lagrade i signalstorlekstabellen. Den programmerbara delaren kan också konfigureras att hämta åter en första kanaldefinition från kanalalloke- ringstabellen, att hämta åter ett första demodulationsschema associerat med den för- sta kanaldefmitionen, att extrahera ett första flertal toner från signalstorlekstabellen enligt den första kanaldefinitionen, och att avkoda ett första tecken från de extrahe- rade tonerna enligt det första demodulationsschemat. Den programmerbara delaren kan vidare konfigureras att hämta åter en andra kanaldefinition från kanalalloke- ringstabellen, varvid den andra kanaldeñnitionen skiljer från den första kanaldefini- tionen, att hämta åter ett andra demodulationsschema associerat med den andra ka- naldefinitionen, varvid det andra demodulationsschemat skilja från det första demo- dulationsschemat, att extrahera ett andra flertal toner från signalstorlekstabellen en- ligt den andra kanaldefinitionen, och att avkoda ett andra tecken från de extraherade tonerna enligt det andra demodulationsschemat.

Därför ställs följande anspråk:

Claims (30)

10 15 20 25 29 Patentkrav

1. l. Förfarande för att demodulera en signal i ett datorsystem, som innefattar stegen av att: - lagra ett flertal demodulationsscheman och ett flertal kanaldefinitioner i en kanal- allokeringstabell, varvid åtminstone ett av nämnda demodulationsscheman är asso- cierat med var och en av nämnda kanaldefinitioner; -ta emot en analog vågforrn; - omvandla den analoga vågformen till åtminstone en digital vågforrn; - isolera ett specifikt frekvensområde från den åtminstone ena digitala vågformen; - mäta en storlek hos ett flertal toner inom det specifika frekvensområdet; - lagra storlekarna hos nämnda flertal toner i en signalstorlekstabell; och avkoda åtminstone ett tecken från signalstorlekstabellen genom att applicera nämn- da demodulationscheman och kanaldefinitionerna på storlekarna lagrade i signal- storlekstabellen.

2. Förfarande enligt krav 1, varvid steget att avkoda vidare innefattar att: - hämta åter en forsta kanaldefinition från kanalallokeringstabellen; - hämta åter ett forsta demodulationsschema associerat med den första kanaldefini- tionen; - extrahera ett forsta flertal toner från signalstorlekstabellen enligt den forsta kanal- definitionen; och - avkoda ett forsta tecken från de extraherade tonerna enligt det forsta demodula- tionsschemat.

3. Förfarande enligt krav 2, som vidare innefattar stegen av att: - hämta åter en andra kanaldefinition från kanalallokeringstabellen, varvid den andra kanaldefinitionen skiljer från den forsta kanaldefmitionen; 10 15 20 25 30 30 - hämta åter ett andra demodulationsschema associerat med den andra kanaldefini- tionen, varvid det andra demodulationsschemat skilja från det första demodulations- schemat; - extrahera ett andra flertal toner från signalstorlekstabellen enligt den andra kanal- definitionen; och - avkoda ett andra tecken från de extraherade tonerna enligt det andra demodula- tionsschemat.

4. Förfarande enligt krav l, som vidare innefattar steget av att dynamiskt uppdatera kanalallokeringstabellen lagrad i datorsystemet.

5. Förfarande enligt krav 1, som vidare innefattar stegen av att: - associera det åtminstone ena tecknet med data från en teckenuppslagningstabell; och - hämta åter nämnda data från teckenuppslagriingstabellen associerade med det av- kodade tecknet.

6. F örfarande enligt krav 1, varvid nämnda kanaldefinitioner definierar ett antal to- ner fórefintliga i en specifik kanal.

7. Förfarande enligt krav 1, varvid nämnda demodulationsscheman definierar hur det åtminstone ena tecknet extraheras från en motsvarande kanal ur signalstorleksta- bellen.

8. Förfarande enligt krav l, varvid nämnda flertal demodulationsscheman innefattar en demodulationsalgoritm som motsvarar åtminstone endera av: frekvensbytesteckengivning, på-av-teckengivning, amplitudbytesteck- engivning, fasbytesteckengivning, kvadraturamplitudmodulation, minimalbytest- teckengivning, kontinuerlig fasmodulation, pulspositionsmodulation, korsvis modu- lation, och ortogonal frekvensdelningsmultiplexing. 10 15 20 25 30 31

9. Förfarande enligt krav l, varvid det åtminstone ena av nämnda demodulations- scheman steget att avkoda flertalet tecken vidare innefattar:

10. Förfarande enligt krav l, varvid kanalerna är approximativt 2-3 mHz av det spe- cificerade frekvensområdet.

11. ll. Mjukvaruradiosystem, som innefattar: - en programrnerbar delare konfigurerad att lagra ett flertal demodulationsscheman och ett flertal kanaldefinitioner i en kanalallokeringstabell, varvid åtminstone ett av nämnda demodulationsscheman är associerat med var och en av nämnda kanaldefi- nitioner; - åtminstone en analog-till-digitalomvandlare konfigurerad att ta emot en analog vågform och omvandla den analoga vågfomien till åtminstone en digital vågform; - åtminstone en processor konfigurerad att isolera ett specifikt frekvensområde från den åtminstone ena digitala vågforrnen; - en korrelator konfigurerad att mäta en storlek hos ett flertal toner inom det specifi- cerade frekvensområdet och lagra storlekarna hos nämnda flertal toner i en signal- storlekstabell; varvid - den programmerbara delaren avkodar åtminstone ett tecken från signalstorleksta- bellen genom att applicera nämnda demodulationsscheman och kanaldefinitioner på storlekarna lagrade i signalstorlekstabellen.

12. System enligt krav 1 1, varvid den programmerbara delaren vidare är konfigure- rad att: - hämta åter en forsta kanaldefinition från kanalallokeringstabellen; - hämta åter ett forsta demodulationsschema associerat med den första kanaldefini- tionen; - extrahera ett första flertal toner från signalstorlekstabellen enligt den forsta kanal- definitionen; och 10 15 20 25 32 - avkoda ett första tecken från de extraherade tonerna enligt det forsta demodula- tionsschemat.

13. System enligt krav 12, varvid den programmerbara delaren vidare är konfigure- rad att: - hämta åter en andra kanaldefmition från kanalallokeringstabellen, varvid den andra kanaldefinitionen skiljer från den forsta kanaldefinitionen; - hämta åter ett andra demodulationsschema associerat med den andra kanaldefini- tionen, varvid det andra demodulationsschemat skilja från det forsta demodulations- schemat; - extrahera ett andra flertal toner från signalstorlekstabellen enligt den andra kanal- definitionen; och - avkoda ett andra tecken från de extraherade tonerna enligt det andra demodula- tionsschemat.

14. System enligt krav 11, varvid den programmerbara delaren vidare är konfigure- rad att ta emot data genom vilka kanalallokeringstabellen dynamiskt uppdateras.

15. Systemet enligt krav 11, varvid den programmerbara delaren vidare är konfigu- rerad att: - associera det åtminstone ena tecknet med data från en teckenuppslagningstabell; och - hämta åter nämnda data från teckenuppslagningstabellen associerade med det av- kodade tecknet.

16. System enligt krav 11, varvid kanaldefinitionerna definierar ett antal toner före- fintliga i en specifik kanal. 10 15 20 25 30 33

17. System enligt krav 11, varvid nämnda demodulationsscheman definierar hur det åtminstone ena tecknet extraheras från en motsvarande kanal ur signalstorlekstabel- len.

18. System enligt krav 11, varvid nämnda flertal demodulationsscheman innefattar en demodulationsalgoritm som motsvarar åtminstone endera av: frekvensbytesteck- engivning, på-av-teckengivning, amplitudbytesteckengivning, fasbytesteckengiv- ning, kvadraturamplitudmodulation, mínimumbytesteckengivning, kontinuerlig fas- modulation, pulspositionsmodulation, korsvis modulation, och ortogonal frekvens- delningsmuliplexing.

19. System enligt krav 11, varvid det åtminstone ena av nämnda demodulations- scheman steget att avkoda nämnda flertal av tecken vidare innefattar:

20. System enligt krav 1 1, varvid kanalerna år approximativt 2-3 mHz av det speci- ficerade frekvensområdet.

21. Datorläsbart medium som innehåller instruktioner for ett datorsystem, innefat- tande: - logik exekverad på datorsystemet som lagrar ett flertal demodulationsscheman och ett flertal kanaldefinitioner i en kanalallokeringstabell, varvid åtminstone ett av nämnda demodulationsscheman är associerat med var och en av nämnda kanaldefi- nitioner; - logik exekverad på datorsystemet som tar emot en analog vågfonn; - logik exekverad på datorsystemet som omvandlar den analoga vågforrnen till åt- minstone en digital vågform; - logik exekverad på datorsystemet som isolerar ett specificerat frekvensområde från den åtminstone ena digitala vågformen; - logik exekverad på datorsystemet som mäter en storlek hos ett flertal toner inom det specifika frekvensområdet; 10 15 20 25 34 - logik exekverad på datorsystemet som lagar storlekarna hos flertalet toner i en sig- nalstorlekstabell; och - logik exekverad på datorsystemet som avkodar åtminstone ett tecken från signal- storlekstabellen genom att applicera nämnda demodulationsscheman och kanaldefi- nitioner på storlekarna lagrade i signalstorlekstabellen.

22. Datorläsbart medium enligt krav 21, som vidare innefattar - logik exekverad på datorsystemet som hämtar åter en första kanaldefinition från nämnda kanalallokeringstabell; - logik exekverad på datorsystemet som hämtar åter ett forsta demodulationsschema associerat med den forsta kanaldefinitionen; - logik exekverad på datorsystemet som extraherar ett första flertal toner från signal- storlekstabellen enligt den första kanaldefinitionen och - logik exekverad på datorsystemet som avkodar ett första tecken från de extrahera- de tonerna enligt det forsta demodulationsschemat.

23. Datorläsbart medium enligt krav 22, som vidare innefattar: - logik exekverad på datorsystemet som hämtar att hämta åter en andra kanaldefini- tion från kanalallokeringstabellen, varvid den andra kanaldefinitionen skilja från den första kanaldefinitionen; - logik exekverad på datorsystemet som härntar åter ett andra demodulationsschema associerat med den andra kanaldefinitionen, varvid det andra demodulationsschemat skilja från det forsta demodulationsschemat; - logik exekverad på datorsystemet som extraherar ett andra flertal toner från signal- storlekstabellen enligt en andra kanaldefinition; och - logik exekverad på datorsystemet som avkodar ett andra tecken från de extraherade tonerna enligt ett andra demodulationsschema. 10 15 20 25 30 35

24. Datorläsbart medium enligt krav 21, som vidare innefattar logik exekverad på datorsystemet som dynamiskt uppdaterar kanalallokeringstabellen lagrad i datorsy- stemet.

25. Datorläsbart medium enligt krav 21, som vidare innefattar: - logik exekverad på datorsystemet som associerar det åtminstone ena tecknet med data från en teckenuppslagningstabell; och - logik exekverad på datorsystemet som hämtar åter nämnda data från teckenupp- slagningstabellen associerade med det avkodade tecknet.

26. Datorläsbart medium enligt krav 21, varvid kanaldefinitionerna definierar ett an- tal toner forefintliga i en specifik kanal.

27. Datorläsbart medium enligt krav 21, varvid nämnda demodulationsscheman de- finierar hur det åtminstone ena tecknet extraheras från en motsvarande kanal ur sig- nalstorlekstabellen.

28. Datorlåsbart medium enligt krav 21, varvid flertalet demodulationsscheman in- nefattar en demodulationsalgoritm motsvarande åtminstone endera av: frekvensby- testeckengivning, på-av-teckengivning, amplitudbytesteckengivning, fasbytesteck- engivning, kvadraturamplitudmodulation, minimumbytesteckengivning, kontinuer- lig fasmodulation, pulspositionsmodulation, korsvis modulation, och ortogonal fre- kvensdelningsmuliplexing.

29. Datorläsbart medium enligt krav 1, varvid det åtminstone ena av nämnda demo- dulationsscheman steget att avkoda nämnda flertal tecken vidare innefattar:

30. Datorlästbart medium enligt krav 1, varvid kanalerna är approximativt 2-3 mHz av det specifika frekvensområdet.