SE1000485A1 - Anordning och förfarande för nivåmätning och övervakning av kvaliteten i lagerutrymme - Google Patents

Description

Hållbarhet innebär den möjliga lagringstiden vid de aktuella förhållandena, vad avser temperatur och fuktighet. Hög temperatur i ett parti av exempelvis någon form av spannmål ger en begränsad lagringstid / hållbarhet, samma sak gäller vid hög vattenhalt i varan, eller en hög relativ luftfuktighet i lagret. En kombination av hög temperatur och hög vattenhalt i varan eller hög relativ luftfuktighet uppmätt inne i varan elleri luften i lagrlngslokalen kan innebära en lagringstid / hållbarhet begränsad till enstaka dygn.

När luftfuktighet nämns i denna ansökan är det relativ luftfuktighet som avses, om inte annat specifikt anges.

Beskrivningen Allmän del. teknikens ståndjgnkt och problemet : Att detektera och registrera nivån i ett lager av exempelvis spannmål i realtid.

Idag lagras spannmål i allt större silo anläggningar, det är inte ovanligt idag med en stålsilos som har diametrar på exempelvis 20 m.

Med ökande storlek ökar också värdet på silons innehåll. I de större silor, exempelvis 20 meters diameter, representerar varje meter i nivån skillnad 300 kubikmeter, det vill säga exempelvis 240 ton vete.

På grund av hela silons konstruktion är det inte möjligt att se in i silon. Några nivåglas, fönster eller andra öppningar finns inte.

Manluckan på taket kan så klart öppnas, men vägen dit är ofta en primitiv stege.

Tar man sig upp till manluckan, tittar man in i en mörk silo, utan referens punkter att gå pâ. Utan referens punkter är det mycket svårt att avgöra om spannmålens yta befinner sig 10 eller 15 meter ner. Om referenspunkter fanns, finns fortfarande problemet att se dessa, monteras belysning invändigt måste dessa uppfylla ATEX ' krav, på grund av risken för damm explosion.

Det finns flera apparater på marknaden för att mäta nivån inne i silon. Men alla har sina begränsningar, som till exempel; Mätningar med Ultra ljuds sensor som monteras över spannmålen, denna störs av damm som virvlar i luften, och mätningen är onoggranna på längre avstånd.

Radar/ ekoiods princip har används för dessa mätningar men dammet som virvlar omkring inne i silon stör och försvårar återigen mätningen, och mätningen är onoggrann på längre avstånd.

Mekanisk avkänning med ett lod som sänks ner till spannmålen, belastningen på lodlinan registreras och när lodet landar på spannmålen registreras detta. Populärt kallat jo-jo, problem kan uppstå om mätning görs samtidigt med påfyllnad. Med många rörliga delar är utrustningen utsatt för slitage.

Kapacitiva givare monterade på olika höjder, kräver att man monterar många givare för att uppnå en vettig noggrannhet på mätningen. De Kapacitiva givarna används mest som gränslägen, för att signalera om en max eller min nivå passeras. Dessa givare kan även vara svåra att justera in.

Spannmål är en vara som ger andra problem vid nivå mätning, än exempelvis olja.

Oljans yta exempelvis, är plan och vågrät, under hela lagringstiden.

Spannmål däremot har, när man fyllt, eller fyllt på en silo, en toppig kona inne i silon, och spannmåls nivån är lägst ute vid siloväggen.

Men så snart man tappat av spannmål bildas en omvänd kon inne i silon, nu är nivån plötsligt högst nivå ute vid siloväggen. Se fig 1 för en schematisk bild på en genomskuren lagringssilo, där avtappning var den senaste aktiviteten.

Vet man vilken aktivitet som var sist- påfyllning eller avtappning - vet man också lite mer om hur ytan ser ut inne i spannmåls silon.

I dagens större silos övervakas temperaturen noga med temperatur mätlinor för att upptäcka eventuella temperatur ökningar. Som bekant innebär all biologisk aktivitet i varan / spannmålen en förhöjd temperatur. En temperatur stigning indikerar alltså en pågående oönskad biologisk aktivitet. Bra att veta, men en bättre framförhållning är önskvärd.

Man bör också ha i minnet att livsmedel lätt möglar i kylskåp, mögeltillväxt är möjlig även nära 0 grader Celsius, så länge näring och fukt / vatten finns tillgängligt.

Normalt kan dessa temperatur mätlinor ge en viss uppfattning även av lagringshöjden på spannmåls massan i silon. Detta beroende pà att temperaturen i spannmålen och temperaturen i luften över varan inne i silon, sällan har samma temperatur.

Men både vår och höst kommer en period då temperaturen på luften inne i silon och spannmålen kan vara lika.

Hâllbarheten / lagringstiden på exempelvis spannmålen är förenklat mycket beroende av följande faktorer, spannmålens temperatur och vattenhalt, och tillgången till vatten /fuktighet från omgivande eller tillförd luft eller kondens från tak och väggar.

Normalt kontrolleras vattenhalten, i exempelvis spannmål, noga vid inlagringen, och dessa parametrar noteras. Är temperaturen och fukthalten låg är hållbarheten lång, är både temperatur och fukthalt höga är hållbarheten kort. Det år viktigt är att veta dessa initiala parametrar, de utgör grunden för en beräkning av den möjliga lagringstiden, men dessa parametrar kan förändras under lagringen.

Så kallad återfuktning innebär att vattenhalten i exempelvis spannmål stiger under lagringen, detta förekommer exempelvis vid lagring över längre tid, exempelvis lagring från sensommar/ höst till därpå följande sommar.

Exempel på långtidslagring är interventionslager, tidigare kallade beredskapslager. ldag mäter man endast temperaturen i varan under lagringstiden, inga mätningar på vattenhalten i varan, exempelvis spannmålen, heller inga mätningar på luftfuktigheten, varken relativ luftfuktighet eller annan, görs normalt, annat än eventuella manuella ”stickprov”.

Resultatet är att man inte får varningssignaler förrän temperaturen stiger i varan och temperatur måtlinorna indikerar att en oönskad biologisk aktivitet redan har satt igång.

Ett känt problem i stålsilos är att kondens kan bildas invändigt på taket, och droppar ner på varan i silon. Detta uppstår när luftens relativa fukthalt är hög nog, samtidigt som takplåtens temperatur är låg nog, under luftens daggpunkt. De exakta värden när detta uppträder kan hittas i tabeller.

Ett, av droppande kondensfukt, iördän/at ytskikt i ett lager, kan innebära att partiet i sin helhet får en lägre kvalitets klassning, och bli otjänligt som människo föda eller djurfoder. Mögelsporer är mycket hälsovådliga, och den varan som finns i ytskiktet i silon kommer att dras ner i mitten vid tömmning och blandas i hela massan.

För att motverka detta kan ventilationsfläktar startas när ovan nämnda förhållanden är sådana att kondens kan uppstå, och ventilera utrymmet ovan spannmàlen, men tyvärr saknas idag den nödvändiga informationen för att veta när man behöver starta ventilationsfläktarna.

För att i' rätt tid kunna lägga en beställning på ny vara i exempelvis en fodersilo krävs att man kontinuerligt kan följa nivå minskningen dag för dag. Kraven på ”Just in time” ökar inom i stort alla branscher. §|geciell del, beskrivning av ugflfnningen : Sammanställning av ritnings underlag : RITNING Ritningarna visar ett möjligt utföranden av uppfinningen, på ett schematiskt sätt.

Fig 1. Genomskuren silo med två mätlinor, mätpunkter markerade med punkter på linorna. Silon visas lite mer än halvfull, med exempelvis spannmål.

A = mätlina B = mätpunkter på mätlina C = varan, exempelvis spannmål D = ventilation öppning under takskägg E = luften över varan Fig 2. mätpunkt på mätlina, sensorerna kan byta plats, eller kombineras i en sensor.

F = sensor för att mäta relativ luft fuktighet G = sensor för att mäta temperatur Ändamålet med uppfinningen är att lösa ovannämnda problem.

Detta uppnås genom att ovan nämnda temperatur mätlinor förses med en extra funktion som även mäter den relativa luftfuktigheten. Och att övervakningen i lagret eventuellt kompletteras med en temperaturavkännare på tak/ takplåten.

Lösningen kan uppnås genom att använda en sensor som förutom att mäta temperaturen, även mäter den relativa luftfuktigheten. Eller genom att två sensorer används. Den ena för att mäta temperatur och den andra för att mäta den relativa luftfuktigheten. Man kan här anföra att alla mätningar av relativ luftfuktighet kräver även en mätning av temperaturen, men vi behöver en separat och ren temperatur signal.

Temperaturen och den relativa luftfuktigheten kan alltså mätas med en kombinerad sensor eller med två i grunden separata sensorer monterade tillsammans eller nära varandra. Se schematisk skiss i Fig 2, som visar tvâ sensorer ( F och G ) den ene för temperatur mätning och den andra för relativ luftfuktighet.

För nivå mätning behandlas temperatur värden för sig och luftfuktighets värden för sig, detta ger operatören eller dator programmet två parallella nivå värden vilka kan jämföras och det ena nivå värdet verifierar så att säga det andra.

Man tar alltså fram en nivå i lagret baserat på temperaturmätningen och en nivå baserad på luftfuktighets mätningen, dessa kombineras till en nivå, därmed säkerställas att tillförlitligheten ökar markant.

För hållbarhets mätning samkörs bägge mätvärden från varje mätpunkt, det vill säga att temperaturen och luftfuktigheten vid varje mätpunkt gemensamt analyseras och jämförs med övriga mätpunkter l samma lager utrymme, det mest kritiska måtpunkten presenteras i systemet som vägledande för beräkning av lagringstiden.

Temperaturen i spannmåls massan är normalt jämn, med långsamma förändringar på grund av trögheten i massan - detta i motsats till temperaturen i luften ovanför spannmålen som varierar med utomhus temperaturen i en dygnscykel.

Den relativa luftfuktigheten uppmätt nere bland spannmålen är normalt jämn med långsamma förändringar på grund av trögheten i massan, men i luften över spannmålen varierar luftfuktigheten i dygnscykler -liksom temperaturen gör, Det vill säga att man får dygnets variationer både när man mäter den relativa luftfuktigheten i luften, likaväl som på temperaturmätningen. insamlade mätvärden kan utvärderas/ bearbetas manuellt av operatören, eller med hjälp av ett program i en dator.

Data från dessa mätningar skickas till en dator med lämpligt program, för utvärdering av mätkurvorna och registrering för historik/ logg, vid utvärdering jämförs mätdata mellan sensorer på hela linan, över dygnet kommer vissa sensorer att visa typiska dygns variationer.

Förutom dessa cykliska dygnsvariationerna som visas av vissa sensorer, kommer också vissa värdena som uppmäts av temperatur och relativ luftfuktighet kunna identifieras som typiska eller säkra spannmålsvärden eller som dito luftvärden.

Typisk temperaturmätning är idag att hänga in en mätlina i mitten ( eller nära mitten ) i en mindre silo - säg upp till diameter 6 - 8 meter. Större silos får sedan fler linor. Även om en stor lagringssilo förses med 12 temperatur mätlinor, behöver inte alla den extra funktionen för att mäta den relativa luftfuktigheten, och därmed beräkna nivån och /eller varans hållbarhet, det räcker normalt med en eller två. Fig 1 visar en schematisk lagringssilo med två mätlinor monterade/ hängande i takkonstruktionen.

Den mätlina, eller de mätlinor, som ska mäta både temperatur och relativ luftfuktighet kan monteras på ett avstånd av 1/3 av silons radie från väggen, därigenom uppnås det mest rättvisande mätresultatet för nivå mätning - oavsett om den senaste aktiviteten var en påfyllning eller en tömning.

Med denna uppfinning tillförs ytterligare en parameter, nämligen den relativa luftfuktigheten/ vattenhalten, och sannolikheten för både temperatur och vattenhalt ska vara lika för spannmålen och för luften inne i silon är mycket liten.

Vi tittar alltså efter de sensor på mätlinan som har dygnets variationer, de sensor som har dessa regelbundna variationer kan med stor säkerhet antas befinna sig i luften, eller de sensorer vars värden indikerar att de befinner sig i luft, exempelvis genom att mäta upp en klart lägre temperatur, exempelvis på 7 - 8 grader, när vi exempelvis vet att varan ligger runt 12 grader.

Nivån på varan/ spannmålen ligger under denna nivå.

Vi tittar även efter de sensor som inte har dygnets variationer, de som befinner sig i spannmålen / varan, eller de sensorer vars är-värden indikerar att de befinner sig i spannmålen.

Nivån på varan/ spannmålen ligger över denna nivå.

Börjar vi titta nerifrån kommer ett antal sensorer att visa likvärdiga resultat, indikerande att dessa sensorer befinner sig i varan. Någonstans längs mätlinan kommer temperaturer och relativ luftfuktighet att börja variera mer - indikerande att de befinner sig i luften över varan.

Ty även om temperaturen i luften över spannmålen och temperaturen i spannmålen kan sammanfalla vid vissa tider på året, och om dygnsvariationerna samtidigt skulle vara minimala, är sannolikheten mycket liten för att även luftfuktigheten samtidigt ska vara densamma i båda medierna.

Att kunna avgöra nivån i silon är dock inte den enda anledningen att mäta luftfuktigheten i nere i den lagrade varan. Den relativa luftfuktigheten i luften nere i den lagrade varan har ett förhållande till vattenhalten i varan - som därmed också kan mätas. Under lagringstiden kommer temperaturen utanför silon att variera, en sida av silon kommer att vända mot söder och värmas mer av solen, än norrsidan.

Detta fenomen sammanslaget med att nästan alla nyare silos idag är plåtsilos med väggen bestående av en enkel plåt, ger en påverkan av varan inne i silon.

En stål silo erbjuder egentligen ingen som helst isolering mot klimatvåxlingar, när plåt väggen värms upp av solen kommer temperaturen i den lagrade varan närmast väggen att börja stiga.

Med skiftande årstider och växlande väderlek kommer temperatur skillnader att uppstå inne i spannmålsmassan, och även i luften över spannmålen.

Temperaturskillnader ger luftströmmar, och den luft som strömmar i varan/ spannmålen ger en långsamt varierande vattenhalt sett längs en tidsaxel under lagrings tiden. Även om detta går långsamt finns anledning att bevaka processen.

Cirkulerande luft inne i spannmålsmassan och cirkulerande luft i en silo över huvud taget kan transportera vatten och därmed återfukta den tidigare torkade spannmålen.

Den relativa luftfuktigheten, kommer även att variera i luften som finns över spannmålen.

Normalt är den relativa luft fuktigheten högst under sommaren, och lägst under vintern.

Luftcirkulationen i lagret kommer att öka när temperaturskillnaderna ökar, till exempelvis på våren när solen börjar värma upp silons södersida.

En del silos för lagring av exempelvis spannmål har kylfläktar/ luftningsfläktar monterade, så att man kan blåsa luft genom den lagrade massan. Man blåser normalt luft underifrån och upp genom massan.

Enligt en artikel av Gunnar Lundin på JTI, 2008, titel: ”Luftning minskar mögeltillväxti spannmål” , hämmar luftning mögeltillväxten. l en artikel av Nils Jonsson, Hans Pettersson , Johan Schnürer, också på JTI, 2008, titel: ”Risk för giftbildning vid lagring av spannmål", framgår att den tid spannmål kan lagras utan mögelbildning kan fördubblas endera genom att spannmålen lagras med 1 - 3% lägre vattenhalt, eller i 5 grader lägre temperatur.

Sagt på ett annat sätt kan en återfuktning med 1 - 3% halvera den lämpliga lagringstiden.

Vid luftning och kylning av spannmålen, är mätvärden från mätlinor värdefull information om luftningen har varit tillräcklig och effektiv i hela massan eller endast i delar av den lagrade massan.

Utan mätmöjligheter kan det hända att fläktarna köras längre än behövligt, trots att spannmàlsmassan i sin helhet är kyld/ luftad, vilket leder till överdriven energiförbrukning.

Utan mätmöjligheter är det även fara för att den ekonomiskt sinnade operatören stänger av fläktarna för tidigt, innan hela spannmålsmassan är luftad.

Fukt / vatten från den del av varan som är luftad, kan då samlas i en fukt front exempelvis halwägs upp i varan.

Enda möjligheten att upptäcka en fuktfront / en våtare delmängd i varan / massan tidigt, är mätningar av den relativa luftfuktigheten inne i varan/ spannmàlen.

Temperatur sensorernas reaktion kommer först när en biologisk aktivitet sättes igång, och då har man förlorat en del tid, och kanske också kvalitet.

Men med kontinuerliga mätningar av temperatur och relativ luftfuktighet kan kyl-, luftnings-fläktar köras den tid det tar att behandla hela mängden spannmål, varken mer eller mindre.

Med en delning/ ett avstånd/ mellan sensorerna ( med sensorer avses mätande sensorer för både temperatur och relativ luftfuktighet ) av exempelvis 2 meter fås en motsvarande upplösning på mätningen.

Möjligheten finns också att hänga två eller flera mätlinor så att sensorerna hamnar på olika höjd över golvet, det vill säga inbördes förskjutna i höjdled. Detta för att öka upplösningen/ noggrannheten på mätningen. 10 Genom att använda en annan delning mellan sensorerna kan andra Upplösningar uppnås, allt efter önskemål.

Genom att montera fler än en lina i lagringssilon kan noggrannheten på mätningen ökas ytterligare. inte minst beroende på spannmålens rasvinkel, oavsett om det pågår påfyllning eller avtappning kommer spannmålens yta att vara sluttande mot mitten, ibland är ytan konvex ibland konkav. Ett föränderligt mânlandskap.

Två mätlinor, inbördes på olika avstånd från ytten/äggen, kan avslöja om spannmålens yta är konvex eller konkav inne i silon. Information som kan utvärderas manuellt av operatören, eller med hjälp av lämpligt program i en dator.

Datorn kan beräkna lagringsnivå/ lagringshöjd, samt volym på den lagrade varan.

Utifrån volymen kan sedan antal ton beräknas om man har den specifika vikten.

Med undantag för gastät lagring är inte en silo är, byggd för att fyllas helt, man vill ha ett ventilerat utrymme ovan spannmälen. På exempelvis en stål silo finns normalt en öppning hela vägen runt under takets uthäng, denna öppning finns för att ventilera utrymmet ovan varan. För en schematisk bild av ventilations öppningen under takskägget på en lagringssilo, se Fig 1 (D).

Under normal lagring och normal drift kommer det att finnas minst en sensor i luften över spannmälen. Denna mätpunkt rapporterar luftfuktigheten i luften och temperaturen i luften till systemet, denna information är viktig för att kunna undvika att kondens bildas invändigt på taket.

När man kompletterar mätlinor med luftfuktlghetsmätning enligt denna uppfinning, kan luftens daggpunkten lätt beräknas, och med en temperatur sensor som mäter innertakets / takplåtens temperatur, kan faran för kondens beräknas manuellt med en tabell eller i ett dator program. Ovan nämnda temperatur sensor kan även monteras så att den mäter temperaturen på silons cylindriska vägg, högt uppe. Troligen väljer man då norr sidan för att mäta på den kallaste sidan.

Denna information innebär en möjlighet att vid behov starta ventilationsfläktarna, och ventilera utrymmet högst upp i silon, för att undvika kondensbildning invändigt på tak /takpláten, eller silo-väggen. Tar man in kall utomhusluft, eller kyld luft, är den lika kall som takplåten och inget vatten kondenseras på plåten. 11 Med anordning och förfarande enligt denna uppfinning kan fara för kondens invändigt i taket detekteras tidigt.

Med hjälp av ett lämpligt program i datorn kan ventilation/ fläktar startas automatiskt, så att kondens kan undvikas även om anläggningen är obemannad.

Temperatur sensorn för takplåten monteras lämpligen medelst en väl dimensionerad magnet, eller lim, nit eller skruv. Man kan även tänka sig en temperatur sensor monterad på / eller inbyggd i ett av elementen/ plåtsektionerna, dvs monterad från silo tillverkaren.

Hög temperatur, liksom hög relativ luftfuktighet, ger var för sig kortare lagrings tid för exempelvis ett parti spannmål, en kombination av dessa tvà parametrar ger betydligt kortare lagringstid.

Maximal lämplig lagringstid kan beräknas enligt erfarenhet och/eller praxis och/eller tabeller/ scheman.

Att ha tillgång till mätningar av både temperatur och relativ luftfuktighet ger också möjlighet att varna i tid för mögel-risk, och andra liknande biologiska faror, när luftfuktigheten och/eller temperturen är hög.

Om ett biologiskt angrepp sätter igång på en plats i ett lager, sker spridningen snabbt om förhållanden som temperatur och tillgång till vatten/ fukt finnes. Vattnet kan finnas i varan som lagras, eller i luftmassan i och/eller över varan.

Med denna uppfinning kan förutom temperaturen, även luftfuktigheten övervakas på ett flertal platser i den lagrade massan l den lagrade varan, exempelvis spannmål.

Både aktuell temperatur och relativ luftfuktighet inne i varan mäts och registreras, dessa värden kan presenteras på en dataskärm och manuellt områknas till en maximal lagringstid.

Möjlighet finns också att med ett lämpligt dataprogram direkt omräkna dessa parametrar till en maximal lämplig lagringstid / hållbarhet.

Givetvis bör man här ta hänsyn till framtida användning av varan, och innefatta en passande säkerhets marginal, innebärande att exempelvis framtida livsmedel har större säkerhets marginaler än exempelvis spannmàls som ska användas till eldning.

Kort hållbarhet på varan är lika med kort lagringstid. Med fler lagringsutrymmen i drift på en anläggning är det viktigt att veta var man har den kortaste hållbarheten. Denna 12 ska givetvis omsättas snabbast. Skall varan lagras i längre tid än hållbarheten i nuläget tillåter kan man exempelvis köra varan genom spannmàlstorken, innan fortsatt lagring. Även om endast en del av varan i en silo uppvisar för hög fuktighet/ eller temperatur kan en torkning av hela partiet vara nödvändig, allt för att bibehålla varans/ partiets kvalitet.

Här beskriven utrustning kan även flagga/ signalera att en eller flera nivåer i lagret har passerats, detta kan ge anledning för en operatör att agera, eller med dator automatiskt utföra exempelvis en beställning av ny leverans. 13

Claims (1)

1. Patentkrav : Krav 1 En anordning för att beräkna aktuell nivå/ lagringhöjd i ett lager, i exempelvis en sílo för spannmålslagring, kännetecknad därav att både temperatur och relativ luftfuktighet uppmäts med en eller flera sensorer, med fördel på ett flertal platser i lagret, såväl i den lagrade varan, som i luften över varans nivå, och med dessa mätvärden kan lagringshöjden identifieras. Krav 2 En anordning för att mäta aktuell nivån/ lagringshöjden i ett lager enligt krav 1, kännetecknad av en eller flera mätlinor försedda med ett antal mätpunkter, mätpunkterna innehåller dels en temperatursensor och dels en sensor för att mäta den relativa luftfuktigheten, dessa kan även vara kombinerade i en sensor, mätpunkterna är monterade med lämplig delning ( inbördes avstånd) längs mätlinan. Krav 3 En anordning för att mäta nivån i ett lager, enligt något av föregående krav, kännetecknad därav att både temperatur och relativ luftfuktighet uppmäts fortlöpande, med minst en måtlina ( eventuellt flera mätlinor för bättre noggrannhet) hängande ovanifrån, takkonstruktion, vägg eller liknande och ner i den lagrade varan, mätlinan / mätlinorna är försedda med lämpliga sensorer monterade på lämplig delning ( = inbördes avstånd). Uppmätta värden för temperatur och relativ luftfuktighet i exempelvis spannmålsmassan kommer att vara förhållandevis jämna och uppvisa en större tröghet, jämfört med de värden som mäts upp i luften ovanför spannmålen, luften över spannmålen varierar i temperatur och relativ luftfuktighet under dygnets gång, och med förhållanden i utomhusluften. Nivån på varan i lagret kan sedan utläsas manuellt eller med bearbetning av mätdata i en dator med lämpligt program, genom att se vilka sensorer vars mätvärden som 14 varierar med dygnet, och vilka som inte visar värden som varierar med dygnet, avseende dels temperaturen, och dels den relativa luftfuktigheten. Krav 4 En anordning för att mäta nivån i ett lager, enligt något av föregående krav, kännetecknad därav att mätdata / värden från sensorerna behandlas i ett datorprogram för att presenteras på skärmen och för att loggas / registreras i en historik/ logg. En dator med lämpligt program kan sortera ut de mätvärden som varierar med dygnet, och vilka som inte gör detta, och därmed visa vilka sensorer/ mätpunkter som hänger i luften över varan, exempelvis spannmålen, och vilka som befinner sig i varan, detta ger lagrings nivån (Iagringshöjden). Även en manuell utvärdering av dessa mätvärden är möjlig. Krav 5 En anordning för mäta nivån i ett lager enligt något av tidigare krav, kännetecknad av att även hållbarheten på den lagrade varan kan bedömmas, med en eller flera, uppifrån hängande mätlinor, alternativt monterade pä annat vis i lagrings utrymmet, försedda med mätpunkter innehåller en sensor/ eller sensorer, för att mäta såväl temperatur som den relativa luftfuktigheten, monterade med lämplig delning ( = inbördes avstånd ) längs mätlinans längd. Genom att manuellt eller med ett datorprogram analysera och matcha temperatur- och luftfuktighetsmätning från varje mätpunkt får vi ett mått på / ett jämför värde för tillgången på både värme och fukt vid varje mätpunkt, samt kombinationen av dessa mätvärden, genom att jämföra dessa värden från samtliga mätpunkter i lagringsutrymmet kan de mest ogynnsamma mätvärden/ mätpunkten i varan identifieras och ligga till grund för en beräkning av den maximala lämpliga lagringstiden / hållbarhetstiden för partiet som helhet. 15 Krav 6 En anordning för att mäta nivå, och även hållbarheten på den lagrade varan i ett lager, enligt något av föregående krav, kännetecknad därav att både temperatur och relativ luftfuktighet uppmäts fortlöpande, med vertikala mätlinori lager utrymmet, exempelvis monterade längs innervägg, eller hängande från tak eller takkonstruktion och ner i varan, dessa mätlinor är försedda med lämpliga sensorer monterade på lämplig delning ( inbördes avstånd ), dessa sensorer registrerar kontinuerligt temperatur och relativ luftfuktighet, mätvärdena loggas i, och presenteras med, en dator och uppmätta mätvärden för temperatur och relativ luftfuktighet bevakas dels var för sig, och dels bearbetas i kombination för att hitta de mest utsatta/kritiska mätpunkterna i partiet, liksom även den mest utsatta/kritiska mätpunkten, således att ett värde för hållbarhet för partiet kan erhållas. Krav 7 En anordning för registrering av lagringsnivån i ett lagerutrymme, enligt något av föregående krav, kännetecknad därav att även kondensbildning på innertaket kan förutses, en i lagerutrymmet hängande mätlina förses med sensorer _för att mäta både temperatur och relativ luftfuktighet, dessa sensorerna monteras med lämplig delning ( = inbördes avstånd) längs mätlinans längd. En temperatursensor monterad på innertak/takplåt mäter innertakets eller plåtens temperatur, denna temperatur jämförs med mätvärden från mätlinan rörande den relativa luftfuktigheten i luften under taket, och utrustningen kan varna för risk för kondens-bildning på takplätens innersida. Bearbetning av mätvärden kan ske manuellt eller med lämpligt dator program. Anordningen kan varna operatör eller med automatik starta ventilations- och kylanordning som tar in utomhusluft eller kyld luft in i utrymmet. Genom att välja lämpliga marginaler vid bearbetningen av mätvärden kan anordningen varna innan en kondensbildning skett. 16 Krav 8 Ett förfarande för att mäta nivån i ett lager kännetecknat av att med hjälp av kombinerade mätningar av både temperatur och relativ luftfuktighet, på ett flertal nivåer i lagret, och på grund av trögheten i den stora lagrade massan vad gäller dessa nämnda parametrar, och då luften ovanför massan vad gäller dessa parametrar kommer att variera med dygnet, kan man manuellt eller med dator hjälp sortera ut vilka sensorer som befinner sig i massan och vilka som befinner sig i luft. Därigenom kan lagrings höjden lätt bestämmas och registreras. Krav 9 Ett förfarande för mäta nivån i ett lager, exempelvis i en spannmàlssilo, enligt föregående krav, kännetecknat av en eller flera ovanifrån hängande mätlinor, eller monterade längs vägg invändigt, och försedda med mätpunkter innehåller dels en temperatursensor och dels en sensor för att mäta den relativa luftfuktigheten, mätpunkterna är monterade med lämplig delning ( inbördes avstånd ) längs mätlinans längd, på grund av trögheten i den stora lagrade massan vad gäller dessa nämnda parametrar, och då luften ovanför massan vad gäller dessa parametrar kommer att variera med dygnet, kan man manuellt eller med dator hjälp sortera ut vilka sensorer som befinner sig i massan och vilka som befinner sig i luft. Därigenom kan lagrings höjden bestämmas och registreras. Krav 1 0 Ett förfarande för att mäta nivån i ett lager, enligt något eller båda kraven 8 - 9, kännetecknat därav att både temperatur och relativ luftfuktighet uppmäts fortlöpande, med mätlinor i lager utrymmet, exempelvis hängande från tak eller takkonstruktion och ner i varan, dessa mätlinor är försedda med lämpliga sensorer monterade på lämplig delning ( inbördes avstånd ). Genom att studera mätvärden eller bearbeta dessa i ett lämpligt datorprogram kan de sensorer som befinner sig i varan identifieras, likväl som fastställande av vilka sensorer som befinner sig i luften över den lagrade varan. 17 Uppmätta värden för temperatur och relativ luftfuktighet i exempelvis en spannmålsmassa kommer att vara förhållandevis jämna och uppvisa en större tröghet, jämfört med de värden som mäts upp i luften ovanför spannmålen, luften över spannmålen varierar i temperatur och relativ luftfuktighet under dygnets gång, och med förhållanden i utomhusluften. Nivån på varan i lagret kan sedan utläsas manuellt eller med bearbetning av mätdata i en dator med lämpligt program, genom att se vilka sensorer vars mätvärden som varierar med dygnet, och vilka som inte visar värden som varierar med dygnet, avseende dels temperaturen, och dels den relativa luftfuktigheten. Därmed är det möjligt att bedöma hur högt den lagrade varan sträcker sig, och lagret aktuella nivå kan identifieras. Krav 1 1 Ett förfarande för att mäta nivån i ett lager, enligt något, eller några av kraven 8 - 10, kännetecknat av att även varans möjlig lagringstid kan beräknas, med hjälp av mätningar av temperatur och relativ luftfuktighet inne i varan, exempelvis med en mätlina med mätpunkter innehåller en sensor/ eller sensorer, för att mäta såväl temperatur som den relativa luftfuktigheten, monterade med lämplig delning ( = inbördes avstånd) längs mätlinans längd. Dessa sensorer registrerar kontinuerligt temperatur och relativ luftfuktighet, dessa mätvärdena loggas i, och presenteras med lämpligt program i en dator/ datorskärm och uppmätta mätvärden för temperatur och relativ luftfuktighet i varje mätpunkt bevakas dels var för sig, och dels i kombination. Genom att manuellt eller med ett datorprogram analysera och matcha temperatur- och luftfuktighetsmätning från varje mätpunkt får vi ett mått på / ett jämför värde för tillgången på både värme och fukt vid varje mätpunkt, samt kombinationen av dessa mätvärden, genom att jämföra dessa värden från samtliga mätpunkter i lagringsutrymmet kan de mest ogynnsamma mätvärden/ mätpunkten i varan identifieras och ligga till grund för en beräkning av den maximala lämpliga lagringstiden / hällbarhetstiden för partiet som helhet. Utvärdering/ beräkning kan ske manuellt eller med hjälp av en dator, eller PLC, med lämpligt program. 18 Krav 1 2 Ett förfarande för registrering av lagringsnivån i ett lagerutrymme, enligt något eller några av kraven 8 - 11, kännetecknad därav att även kondensbildning på innertaket kan förutses, en i lagerutrymmet hängande mätlina förses med sensorer för att mäta både temperatur och relativ luftfuktighet, dessa sensorerna monteras med lämplig delning ( :inbördes avstånd) längs mätlinans längd. En temperatursensor monterad på innertak / takplát mäter innertakets eller plätens temperatur, denna temperatur jämförs med mätvärden från mätlinan rörande den relativa luftfuktigheten i luften under taket, bearbetningen av mätvärden kan ske manuellt eller i dator med lämpligt program. Genom att välja lämplig marginal till daggpunkten kan utrustningen kan varna i tid för risk för kondens-bildning på takets innersida. Uppfinningen kan varna operatör med lämplig signal, eller med automatik starta ventilations- och kylanordning. Genom ventilation tas utomhusluft, eller kyld luft, in i utrymmet under taket och kondens undvikes. Detta för att undvika att den lagrade varan återfuktas av droppande kondens. 19