SE0900916A1 - Förfarande för att minimera skillnaden mellan temperaturprofiler i raffinörer med två malzoner - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 2 Den stationära malskivan, som sitter fastspänd med bultar i en statorhållare (3), pressas vanligtvis elektromekaniskt alternativt med hjälp av ett hydraultryck (5) mot den roterande malskivan, som sitter fastspänd på en rotorhållare (4). Malgodset (6) förs i de flesta fall in i raffinörema tillsammans med spädvatten via centrum (7) av malskivoma och om malgodset exempelvis utgörs av vedflis eller bearbetad massa från en tidigare raffinör så finfördelas detta malgods på sin väg ut mot malskivomas periferi (8). Malzonen (9), eller som den också kallas raffineringszonen, mellan malskivoma kan ha en variabel malspalt (10) utmed radien (11) på malskivoma beroende på vilken slipning som applicerats på malskivomas ytor.

Malskivomas diameter varierar beroende på raffinörfabrikat och raffinörernas produktionskapacitet. Tidigare göts malskivoma i ett stycke men idag är det också vanligt att modultillverka malskivoma i ett antal malsegment (12 och 13), se Figur 1 och Figur 2. Segmenten kan exempelvis sträcka sig från malskivomas centrum till dess periferi eller delas upp i två ringar, en inre (14) och en yttre ring (15). Zonema mellan de inre och yttre ringarna kallas ofta ”breaker bar zone” respektive periferizon.

Malsegmentens ytor (16) designas ofta på olika sätt med karaktäristiska mönster i form av bommar (17) och dammar (18). Bommama fungerar som knivar och defibrerar flisen alternativt raffinerar den bildade massafibem. Förutom i den direkta malzonen transporteras vid HC-raffinering både fibrer, vatten och ånga också i dammarna mellan bommama. Genom olika mönsterdesign kan man få malsegmenten att bli matande alternativt stoppande av fibermassan i syfte att påverka strömningsbetingelsema och därmed skapa speciella massakvaliteter. Det friktionsarbete som flisen och massan utsätts för i malzonen gör att det inkommande vattnet förångas vid HC-raffinering. Mängden ånga som produceras är spatialt beroende varför både vatten och ånga kan förekomma tillsammans med flis eller massa i malzonen. Vanligtvis antar man i detta fall att vattnet i malzonen är bundet till fibrerna alternativt ñbemätverket. Vid LC-rafñnering genereras ingen ånga.

Det finns också andra typer av raffinörer såsom konkvarnar eller raffinörer där båda malskivoma roterar motriktat eller raffinörer som består av fyra malskivor, där en i mitten roterande rotor har malskivor monterade på båda sidorna och två stationära malskivor som trycks ihop med hjälp av exempelvis hydraulkolvar för att få två malzoner. Den sistnämnda raffinörtypen kallas ofta Twinraffinörer.

Vid framställning av massa utifrån vedflis alternativt tidigare raffinerad massa pressas malskivoma ihop så att malzonens spalt (10) blir ungefär 0.2-0.7 mm beroende på vilken raffinörtyp som används. 10 15 20 25 30 35 3 Malspalten är en central styrvariabel och en ökning eller minskning av spalten sker ofta elektromekaniskt eller med hjälp av hydraulkolvar som applicerar ett hydraultryck (5) på en eller flera rnalskivor beroende på raffinörtyp. Därmed uppstår en axial kraft som läggs på malskivoma. Den kraft som håller emot den axiala kraften utgörs vid HC-raffinering av dels den kraft som fås genom förångning av vatten dels den kraft som malgodsets fibemätverk genererar. I de fall LC-raffinering används är det krafterna orsakade av tryckökningen i vattenfasen samt malgodsets fibernätverk som håller emot den axiala kraften. Om malspalten ändras med exempelvis 10 % påverkas massakvaliteten betydligt. Det finns malspaltsgivare på marknaden idag som är applicerade direkt i malskivoma. Vanligtvis används endast en malspaltsgivare per malzon, huvudsakligen för att förhindra ihopslagning av malskivorna och således inte i första hand för att styra malspalten.

Det finns också andra system på marknaden där temperaturen mäts utmed malzonen i syfte att visualisera en temperaturprofil (19) alternativt tryckprofil (20) för stymingsändamål, se Figur 3. Vid LC-raffinering är det företrädesvis tryckprofilen som är intressant att följa. Vid HC-raffinering räcker det oftast att följa temperaturprofilen.

Vid en förändrad betingelse i malspalt, produktion (det vill säga flis- altemativt massatillförsel) och spädvattentillsats ändras temperaturen som därmed kan styras.

Flera temperatur- och/eller trycksensorer används vanligtvis och kan placeras direkt i malsegmenten altemativt inneslutas i en parallellepipedisk långsträckt skena (21) sträckande sig utefter malsegmentens (12 och 13) aktiva radie (11), se Figur 1, Figur 2 och Figur 4, enligt förfarandet i EP 0788 407 - Mätning i Malzon. Vanligtvis implementeras den parallellepipediska skenan mellan två malsegment i den yttre ringen på större raffinörer, se Figur 2.

Malsegmentens design har visat sig ha stor betydelse för hur temperaturprofilen utmed den aktiva radien ser ut varför det är svårt att på förhand bestämma var temperatursensorerna (22) och/eller trycksensorerna (22) ska placeras i skenan (21).

I övrigt finns det egentligen inga andra mätsystem som har applicerats i raffinöremas malzon. Däremot finns det instrument som kan placeras i blåsledningen ut från raffinören där den framlöpande massaströmmens torrhalt kan beräknas med hjälp av algoritmer kopplade till NIR (Near Infra Red)-mätningar.

Vad gäller säkerhetssystem för att förhindra ihopslagning av malskivoma används idag, förutom malspaltsgivare, oftast vibrationsgivare som är placerade på 10 15 20 25 30 35 40 4 statorhållaren (3) och/eller rotorhållaren(-na) (4), nedan kallade hållare, som malsegmenten är monterade på.

Redogörelse fór uppfinningen Tekniska problemet: Ett omfattande material beträffande raffinörstyrning med hjälp av torrhaltsmätning, malspaltsmätning och temperaturrnätning inklusive säkerhetssystem för att förhindra ihopslagning av malsegment har redovisats i litteraturen. Säkerhetssystemen är ofta uppbyggda av både hårdvara i form av exempelvis accelerometrar och malspaltsgivare, och mjukvara i form av exempelvis frekvensanalysalgoritmer och begränsningsfunktioner.

Mätsystem baserade på vibrationsmätning kan användas men ger oftast en integrerad information om vad som händer i malzonen eftersom de inte kan lösa upp den samlade informationen utgående från lokala betingelser.

Nyligen genomförda forskningsförsök visar att mätning av vibrationer på hållaren ofta uppvisar en tydlig avvikelse från vibrationer orsakade av faktiska lokala fluktuationer i malgodset inne i malzonen, vilka kan uppkomma på grund av inhomogenitet antingen i malgodset eller i de två ytterligare fasema vid HC-raffinering som är vätska respektive ånga alternativt kombinationer av de tre vilket ofta är fallet. Detta gör att accelerometrar i framtiden endast bör användas som komplement till mer robusta lösningar. Vid LC-rafflnering kan också inhomogeniteter uppstå även om det i detta fall endast är två faser.

Inhomogenitetema i malgodset är centrala för redogörelsen av det tekniska problemet.

Om malgodsets packningsgrad varierar lokalt i tid och rum kan detta skapa lokala områden där den spatiala temperaturen altemativt trycket ökar eller minskar på grund av att malgodsets packningsgrad ökar eller minskar. Detta är känt sedan tidigare och leder till fluktuationer i tryckfördelningen i malzonen vilket orsakar olinjära processbetingelser och till följd en varierande uppehållstid av fibrerna i malzonen vilket kan orsaka försämrad massakvalitet genom fiberklippning. Fiberklippning innebär att fibrernas längd kortas onödigt mycket när de slår mot malsegmentens bommar. Därför är det centralt att kunna hålla rätt spatial torrhalt för att motverka lokala inhomogenitetsfenomen.

Under lång tid har man trott att man genom konstruktion av absolutmätande malspaltsgivare ska kunna förbättra och komplettera traditionella vibrationsmätsystem och därigenom få en uppskattning av hur inhomogeniteten kan motverkas genom 10 15 20 25 30 35 40 5 exempelvis styrning av tillfört spädvatten. Problemet med denna teknik är dock att viktig information om de lokala fluktuationema filtreras bort.

Temperaturmätning har enligt litteraturen visat sig vara en ovanligt robust teknik för styming vid HC-rafflnering.

Vid mätning av temperaturprofilen i malzonen har det framkommit att när produktion, spädvattentillförsel och malspalt ändras så påverkas temperaturprofilen dynamiskt.

Den dynamiska förändringen åskådliggörs lämpligen genom att studera Figur Sa, där en stegförändring av spädvattnet påverkar temperaturprofilen på olika sätt beroende på var utmed radien (11) man betraktar händelseförloppet. När spädvattentillförseln ökar minskar temperaturen (23) före temperaturmaximum (24). Efter temperatunnaximum ökar temperaturen (25). Anledningen till detta är att det inkommande vattnet kyler den tillbakagående ångan samtidigt som den framåtgående ångan värms upp av friktionen mellan segment och fibrer.

När produktionen ökar så medför det oftast att hela temperaturprofilen (19) lyfter till en annan nivå (26), se Figur 5b. Detta gäller vanligtvis också när malspalten (10) minskar, vilket är ekvivalent med att det elektromekaniska trycket alternativt hydraultrycket (5) som läggs på malskivoma via hydraulkolvarna ökar.

Olinjäritetema påverkas också av hur malsegmenten är designade vilket får till följd att utseendet på temperatur ( 19, 27) - och tryckprofilerna kan variera både spatialt, se Figur 5c, och dynamiskt. En relativt stor (öppen) malspalt närmare centrum på periferisegmenten medför oftast att temperaturmaximum förskjuts mot periferin, se Figur 5c. Detta innebär att det inte alltid är möjligt att på förhand beskriva hur malgodsets konsistens i malzonen påverkas av de distribuerade fluktuationema vilket kan orsaka lokal kollaps av fibemätverket utmed malsegmentens radie.

Det komplexa mönstret av möjliga händelser har dock tidigare inte kopplats till den lokala förändringen av torrhalten i malzonen. Anledningen till detta kan vara att man varit så fokuserad på att genom en rudimentär entalpibalans över raffinören, företrädesvis utan användning av temperaturprofilmätning, beräkna den utgående torrhalten ut från raffinören.

Alla processbetingelser, exempelvis ökad produktion eller spädvattentillförsel som ändrar den aktiva volymen i malzonen vid konstant hydraultryck, påverkar följaktligen både malspalten och temperatur- och/eller tryckprofilens utseende. Detta får till följd att massans uppehållstid i malzonen kan variera vilket påverkar fluktuationema i malzonen och slutligen massakvaliteten vid normal drift. Det kan även inträffa att processbetingelsema påverkas negativt så att raffinören driver iväg mot arbetspunkter som av säkerhetsskäl är förbjudna på grund av risk för haveri.

Dessa förbjudna områden är svåra att på förhand prediktera med dagens teknik förrän det är för sent och en ihopslagning av segmenten är ett faktum. 10 15 20 25 30 35 40 I en nyligen inlämnad svensk patentansökan ”Förfarande för att styra processbetingelser i raflinörer för att förhindra fiberklíppning och haveri av malsegment” beskrivs detta som ett balanseringsproblem mellan olika krafter som verkar i malzonen. Metoden ger ett förfaringssätt över hur temperaturprofilen och den pålagda axiala kraften fördelas över malzonen och hur man ska kunna förhindra att malsegmenten slår ihop och/eller att man får fiberklippning. Således handlar denna patentansökan inte om hur den lokala torrhalten ska kunna styras i malzonen.

I samband med ett antal forskningsprojekt utförda på Chalmers Tekniska Högskola har en helt ny teoretiskt baserad fysikalisk modell dokumenterats (”Ref1ning models for control purposes” (2008), Anders Karlström, Karin Eriksson, David Sikter and Mattias Gustavsson, Nordic Pulp and Paper journal). Modellen, som beskriver HC- raffinering, förutsätter således att temperaturen och/eller det absoluta trycket mäts utmed ett segment, företrädesvis utmed den yttre ringen i raffinören där den egentliga raffineringen sker, i syfte att matematiskt spänna upp både materialbalansen och energibalansen i raffinören och därmed beräkna malspalten. Det som skiljer modellen från tidigare rudimentära försök att beskriva fysiken runt själva malförloppet är att den beräknar både det reversibla termodynamiska arbetet och det irreversibla raffineringsarbete som utövas på fibrerna där skjuvkraftema har en central roll för att iterera fram rätt malspalt. Man kan säga att modellen beskrivs utgående från ett entropiperspektiv istället för ett entalpibaserat synsätt som inte tar hänsyn till skjuvningen mellan fibrer, fiberflockar, vätska och malsegment. Denna modell förutsätter att den uppmätta produktionen stämmer. Detta är dock problematiskt eftersom den är en estimering utgående från bland annat antagen torrhalt och varvtal.

Detta är givetvis en förenkling men modellen har visat sig vara användbar för bland annat spatial torrhaltsestimering.

I de fall som raffinören är konstruerad med två malzoner, så kallade Twinraffinörer, uppstår också ett problem i och med att man inte vet hur mycket flis eller massa som fördelas till respektive zon. I de fall då man har två seriekopplade raffinörer, där den första vanligtvis kallas prímärraffinör och den andra sekundärraffinör, uppstår en direkt påverkan på den slutliga kvaliteten om man inte kan jämna ut olikhetema mellan malzonema i respektive raffinör.

Problemet är således att den distribuerade torrhalten utmed radien i malzonen ännu inte går att mäta med någon utrustning varför andra lösningar på problemet måste tillgripas. Detta kan ta sig följande uttryck: I de fall vi har Twin raffinörer med två malzoner, åtskilda av en rotor, kan man få assymetriska temperaturprofiler enligt Figur 6. Vanligtvis kallar man de olika sidorna Front Side (28) respektive Drive Side (29). 10 15 20 25 30 35 40 Problemet med assymetrin kan vara förorsakad av att man har: l) två olika malspalter, orsakad av problem vid rotorpositioneringen, men med samma matning vilket medför att temperaturprofllerna förskjuts sinsemellan enligt Figur 6a; 2) en situation där flisen till primärraffinören eller massan till sekundärraffinören ofrivilligt matas in olika på Front Side (FS) respektive Drive Side (DS) vilket medför en snedfördelning av massan som återspeglas i formen på temperaturprofilema, se Figur 6b; 3) två olika malspalter, orsakad av problem vid rotorpostioneringen, men med olika matning vilket medför att temperaturprofilerna förskjuts sinsemellan enligt Figur 6c; 4) olika packningsgrad beroende på var i rnalzonen massan befinner sig vilket kan vara orsakat av den slumpmässigt uppkomna situationen där fibrerna i malzonen distribueras olika vid start av raffinören.

Lösningen: Föreliggande uppfinning utgör lösningen på detta problem och avser ett förfaringssätt som använder robust temperatur- och/eller tryckmätning i kombination med tillgängliga mätsignaler, speciellt flis- eller massamatningsskruvarnas belastning och estimerad produktion från processen och vibrationsmätning på FS respektive DS för att styra mängden tillsatt spädvatten till malzonema samt slutligen hydraultryck för varje malzon.

Eftersom mätsensorema är placerade utmed radien i malzonen så bildas en temperaturvektor som formar den så kallade temperaturproñlen, se Figur 5. För att kunna beskriva denna skapas också en radievektor som beskriver sensoremas position enligt Figur 4.

Eftersom önskemålet är att temperaturprofilema ska konvergera mot varandra istället för som i fallet återgivet i Figur 6b, så måste vi veta hur vi ska styra spädvattentillförseln. Vi får därför följ ande lösning på problemet: 1) Genom att mäta och jämföra belastningen på matningsskruvarna på FS och DS får vi en indikation på hur fördelningen av flis eller massa till respektive malzon ser ut relativt. Om belastningen på matningsskruven till FS är större än för DS kan vi anta att mer massa finns i FS matningsskruv och vice versa, se Figur 7. 10 15 20 25 30 35 40 2) 3) 4) 5) 6) 8 Ett komplement till studier av belastningen på matningsskruvarna är att mäta vibrationema på FS repspektive DS med accelerometrar. En stor vibration på exempelvis DS innebär att mindre massa går på denna sida vilket inte varit känt tidigare då man trott att stor vibration är relaterad till stor packningsgrad av massan.

Vid samma spädvattenflöde till FS respektive DS fås vid hög belastning på matningsskruven på FS en för hög torrhalt jämfört med DS vilket kan resultera i den situation som återspeglas av Figur 6b vid samma malspalt. Genom att vi vet att mer massa går till FS så kan vi därför kompensera detta med hjälp av att styra spädvattentillförseln till respektive malzon för att eftersträva det tillstånd som råder i Figur 8. I detta specifika fall ökas spädvattenflödet till FS. Det är också möjligt att minska spädvattentillförseln till DS men detta kan skapa inhomogen malning med stora maskinvibrationer som följd vilket kan orsaka driftstopp. Se vidare patentansökan ”Förfarande för att styra processbetingelser i raflïnörer för att förhindra fiberklippning och haveri av malsegment”. Detta kan dock indikeras genom att i tiden följa de inre temperatursensoremas variation eftersom de direkt korrelerar med uppkomna pumpningsfenomen och därmed mätbara vibrationer i maskinen.

Den diskrepans som återstår mellan temperaturprofilema i Figur 8 kan därefter justeras med hjälp av att minska hydraultrycket på FS alternativt öka hydraultrycket på DS för att uppnå situationen som återges i Figur 9. Med samma argument som ovan är det att föredra att genomföra erforderliga ändringar på FS.

Detta förfamingssätt medför att en mer symmetrisk fördelning av massan erhålls i malzonen och därigenom en likartad torrhalt på DS respektive FS vilket i sin tur skapar en mer överensstämmande uppehållstid för fibrema i malzonema och således en mer homogen massakvalitet. Den lokala torrhalten i malzonen kan företrädesvis beräknas med hjälp av de algoritmer som återges i dokumentet ”Refining models for control purposes”, Nordic Pulp and Paper J oumal, 2008 men är inget krav för denna lösning.

Om torrhalten mäts i raffinörens utlopp och används för styrning av spädvattenflödet kan kvoten mellan spädvattnet på FS och DS behållas för att fortsatt ha balans mellan temperaturprofilema på FS och DS. Därmed ändras båda temperaturprofilema på ett likartat sätt till en annan nivå. I de fall temperaturmaximum styrs av hydraultrycket kommer denna regleralgoritm att justera temperaturprofilen till rätt nivå. Inga problem med Wind-up kommer att uppstå eftersom denna reglerloop inte påverkar torrhalten, se diskussionen om naturlig avkoppling(natural decoupling) i dokumentet ”Multi-rate optimal control of the TMP-refining processes”, Anders Karlström och Alf J. Isaksson, IMPC conference, 2009. 5 10 15 20 25 30 35 9 7) I händelse av att tryck- eller temperatur-profilen inte mäts i malzonen kan matningsfördelningen enbart användas till att styra torrhalten spatialt i malzonen ungefärligt. Detta kan ses som ett sista alternativ i de fall alla sensorer har havererat. 8) Hela förfarandet kopplas företrädesvis också till spädvattenventilemas öppningsgrad som indikerar om det är ett stort eller litet mottryck där vattnet matas in i raffinören på FS respektive DS. Under förutsättning att matningssystemen för spädvatten tillförsel är jämförbara så kan de användas tillsammans med informationen från belastningen på matningsskruvama för att styra fördelningen. En stor öppningsgrad innebär att man har ett stort mottryck och följaktligen en större massavolym. 9) Vid samma spädvattenflöde till FS respektive DS fås ibland vid hög belastning på matningsskruven på FS en för hög torrhalt jämfört med DS vilket kan resultera i den situation som återspeglas av Figur 6c. Detta är orsakat av att man har olika malspalt på FS respektive DS. I dessa fall kommer följaktligen temperaturmaximum att förskjutas mot malsegmentens periferi. Denna situation är betydligt svårare att styra än den som återges i punkt 2 ovan och kommer att resultera i större vibrationer på DS eftersom relativt mindre mängd massa går till denna malzon. I detta specifika fall vill man öka hydraultrycket på FS och därefter kompensera och styra spädvattentillförseln till respektive malzon för att få samma torrhalt.

Figur 10 visar schematiskt stymingen av processen. Enheten (41) som utgörs av en dator eller liknande elektronisk utrustning matas med skillnaden mellan önskvärd temperaturprofilvektor (börvärdena) (42) och (ärvärdena) uppmätta temperaturprofilvektorer från respektive malzon (10). I Styrenheten (41) hanteras differensvektom tillsammans med algoritmer för beräkning av fördelningen av flis eller massa till malzonerna genom att jämföra motorlastema på de matningsskruvar som förser malzonema med flis eller massa och/eller öppningsgraden på spädvattenventilema i kombination med skillnaden mellan temperaturprofilema på FS(28) och DS(29). Skillnaden och fördelningen används därefter för regleringen av spädvattentillflödet (43) och det elektromekaniska trycket alternativt hydraultrycket (5) till respektive malzon. I denna enhet läggs också acceptabel fördelningsfunktion (46) (såsom max och min avvikelse i fördelning mellan estimerad flis eller massamatning till FS och DS).

Från processen (44) mäts interrnittent med hög samplingshastighet de uppmätta processignalema (45) (såsom temperaturprofilvektorer och/eller tryckprofilsvektorer 10 15 20 10 från de olika malzonema) i en mätenhet (47) erforderliga för styrning. Den malda massan tas ut från processen vid (48).

I de fall tillräckligt noggranna malspaltsgivare finns tillgängliga kan ovanstående reglerförfarande också inkludera dessa i utförandet eftersom denna information kan ersätta hydraultrycket och ger information om hur stor volym flis och massa varje malzon efter beräkning de facto kan hantera. Denna information korrelerar väl med de signaler som erhålls från lasten på matningsskruvama till FS och DS.

Huvudändamålet med uppfinningen är således att beskriva ett förfaringssätt, som med stor tillförlitlighet kan presentera en on-line baserad styming av temperaturprofilerna i Twinraffinörers malzoner genom kunskap om fördelningen av flis eller massa i matningsskruvama till malzonerna. Uppfinningen är således baserad på att temperaturprofilen och/eller den absoluta tryckprofilen kan mätas i malzonen. Olika typer av funktioner kan återge fördelningen mellan matningsskruvarna på FS och DS och uppfinningen är inte knuten till någon specifik algoritm i detta styrkoncept.

Förfarandet enligt föreliggande uppfinning är inte heller inskränkt till någon bestämd anordning för avläsning av temperatur eller tryck i malzonen. Sådana anordningar är emellertid kända genom exempelvis svenska patentet 94037433-9 och EP 0907416.

Uppfinningen är inte begränsad till den visade utföringsformen utan den kan varieras på olika sätt inom patentkravens ram. 10 15 20 25 30 35 1 1 Beskrivning av ritningsunderlag: Figur 1: Snitt av ett stationär malskiva som trycker mot ett roterande malskiva.

Figur 2: Två malsegment med mellanliggande parallellepipedisk långsträckt skena för mätning av temperatur och/eller tryck.

Figur 3: Temperaturprofil och tryckprofil som funktion av malzonsradien.

Figur 4: Parallellepipedisk långsträckt skena med diskret placerade temperatur- och/eller trycksensorer.

Figur Sa: Temperaturprofilens utseende före och efter en ökning av spädvattentillförseln.

Figur 5b: Temperaturprofilens utseende före och efter en ökning av produktionen.

Figur 5c: Temperaturprofilens utseende före och efter ett malsegmentbyte.

Figur 6a: Temperaturprofiler för ett fall med olika malspalt men med samma mängd av flis eller massa till raffinörens malspalter.

Figur 6b: Temperaturprofiler för ett fall med assymetrisk fördelning av flis eller massa men med samma spädvattentillsats till raffinörens malzoner.

Figur 6c: Temperaturprofiler för ett fall med assymetrisk fördelning av flis eller massa men med olika malspalt och samma spädvattentillsats till raffinörens malzoner.

Figur 7: Last för de motorstyrda matningsskruvarna på en raffinör med två malzoner.

Figur 8: Temperaturprofiler för ett fall med assymetrisk fördelning av flis eller massa till raffinörens malspalter där spädvattenflödet till en av malzonema har modifierats för att erhålla en liknande torrhalt som på motsvarande malzon.

Figur 9: Temperaturprofiler för ett fall med assymetrisk fördelning av flis eller massa till raffinörens malspalter enligt Figur 8 där hydraultrycket använts för att jämna ut skillnaden mellan de två malzonema. 12 Figur 10: Schematisk beskrivning över hur de olika temperaturprofilerna styrs med hjälp av spädvattenflöde och hydraultryck alternativt malspalt för att uppnå likartade temperaturprofiler och därigenom likartad torrhalt i de olika malzonerna.

Claims (1)

1. 3 Krav 1 En anordning för reglering av malprocessen i raffinörer med en första och en andra 10 15 20 malzon, där anordningen omfattar åtminstone en första serie sensorer (22) anordnade på en serie avstånd från en raffinörs centrum i den första malzonen och en andra serie sensorer (22), anordnade på en serie avstånd från en raffinörs centrum i den andra malzonen, där serierna sensorer är anordnade att mäta åtminstone endera av tryck eller temperatur, där anordningen därtill omfattar en första och en andra belastningsmätare för mätning av belastningen på mataranordningarna till den första och den andra malzonen, samt vidare ett första och ett andra spädvattenreglerorgan för reglering av spädvattentillförseln till den första och den andra malzonen, kännetecknad av att anordningen omfattar en regleranordning (41) som mottar mätdata åtminstone från de två seriema sensorer (22) och de två belastningsmätama, där regleranordningen är anordnad att åtminstone reglera första och andra spädvattenreglerorganen på ett sådant sätt att differensen mellan mätvärdena från de två serierna sensorema (22) minimeras. En anordning enligt krav 1, kännetecknad av att den vidare omfattar ett första och ett andra tryckreglerorgan som styr det pålagda axialtrycket på malsegment i de första och andra malzonema, där regleranordningen (41) därtill reglerar åtminstone det ena tryckreglerorganet så att differensen mellan mätvärdena från de två serierna sensorema (22) minimeras. En anordning enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att anordningen vidare omfattar en torrhaltssensor som mäter torrhalten i raffinöremas utlopp och/eller en beräknad torrhalt från respektive malzon där regleranordningen (41) mottar mätvärden från torrhaltssensom och använder dessa i regleringsprocessen. 10 15 14 4 En anordning enligt något av kraven 1-3, kännetecknad av att anordningen vidare omfattar en malspaltssensor i respektive malzon som mäter malspaltens vidd och där regleranordningen (41) mottar mätvärden från malspaltssensom och använder dessa i regleringsprocessen. En anordning enligt något av kraven 1-4, kännetecknad av att anordningen vidare omfattar mätning av spädvattenventilernas öppningsgrad till den första och andra malzonen och där regleranordningen (41) mottar mätvärden från spädvattenventilerna och använder dessa i regleringsprocessen. En anordning enligt något av kraven 1-5 , kännetecknad av att anordningen vidare omfattar mätning av vibrationerna relaterade till den första och andra rnalzonen och där regleranordningen (41) mottar mätvärden från accelerometrar och använder dessa i regleringsprocessen.