FI109554B - Värmeproduktionsanordning - Google Patents

Description

109554 Värmeproduktionsanordning

Tekniskt omräde Föreliggande uppfinning avser en värmeproduktionsanordning av i ingressen tili patentkraven 1 angivet slag.

5 Äldre teknik

Det är allmänt känt att verkningsgraden hos värmeproduktions- eller pannanläggningar kan ökas väsentligt genom tillkoppling av sä kallade kon-densorer som tilläggsutrustning. I en konventionell kondensor kyls den vat-tenänga som värmeproduktions- eller pannanläggningens heta gaser uppvisar 10 tili en temperatur under sin daggtemperatur med hjälp av olika värmeväxlings-konstruktioner, oftast konvektionsytor av olika slag uppvisade av kondensorn.

Den av rökgasen bundna värmeenergin avges under denna kylning säväl som vid vattenängans övergäng fran sin gasfas till sin vätskefas.

Pannor med efterföljande kondensor blir lätt Stora och tunga efter-15 som de kräver ansenliga konvektionsytor. Därmed blir pannorna även dyra. De kända lösningarna erbjuder även en lag temperaturskillnad och läga k-värden hos konvektionsytorna, vilket resulterar i en dalig värmeöverföring.

I en särskild utföringsform av kondensorn, en sä kallad spraykon-densor, överförs däremot den tili de heta gaserna bundna värmen direkt tili 20 smä vätskedroppar, som alstras i en av kondensorn uppvisad sä kallad dysa. Kända spraykondensorkonstruktioner är dock komplicerade tili sin konstruktion : V: och oftast utrymmeskrävande. Eftersom kända konstruktioner dessutom oftast • är optimerade för tvättning av de heta gaserna som framförallt omfattar rökga- • ·« · ser, utsätts de ocksä för en ansenlig nedsmutsning. Denna nedsmutsning pä-.···. 25 verkar naturligtvis kondensorns effektivitet negativt, vartill den äterkommande rengöringen av kondensorn som krävs för att trygga dess funktion är kostsam.

Pä grund av sinä utrymmeskrävande konstruktioner är nuvarande kondensorer vanligtvis ocksä ämnade att främst användas i en industriell om-givning, varvid de säilän kan anpassas tili smä värmeanläggningar eller pan-30 nor ämnade för smäskalig värmeproduktion.

• ·

Problemställning *!* Med föreliggande uppfinning kan de tidigare lösningarnas problem : V väsentligen undviks, samtidigt som en lättanvänd, relativt liten och framförallt 2 109554 lätt värmeproduktionsanordning med därtill integrerade kondensor kan erhäl-las.

Detta ändamäl uppnäs medelst en värmeproduktionsanordning som har de kännetecken som definierats i föreliggande uppfinnings patentkrav.

5 Särskilt utmärkande för uppfinningen är de kännetecken som är omnämnda i den kännetecknande delen av patentkrav 1.

Väsentligen nytt i denna uppfinning är att kombinationen av en upp-finningsenlig panndel ooh en ovanpä denna liggande kondensor gör att de to-tala materiella värmeöverföringsytorna blir mindre och värmeproduktionsan-10 ordningen blir därmed lättare. Detta kan hänföras tili att värmeöverföringen av en bestämd värmeeffekt frän heta gaser tili det i värmeproduktionsanordning-en cirkulerande värmeupptagande mediet - ofta vatten - sker mycket snabbt i värmeproduktionsanordningens inledande del, panndelen. Detta beror helt naturligt pä de Stora värmedifferanser som i början föreligger mellan de heta 15 gaserna och det värmeupptagande mediet. Värmeöverföringen (allmänt be-tecknad Q) är härvid beroende av värmeöverföringsytan (betecknad A) multip-licerad med anordningens värmegenomgangstal (k-värde) multiplicerad med de heta gasernas och det värmeupptagande mediets temperaturdifferans (betecknad At) det vill säga Q = A*k*At. Vid en värmeöverföring mellan en gas 20 och ett flytande medium är värmegenomgängstalet relativt lagt jämfört med en värmeöverföring mellan tvä flytande medier - ungefär en tiondel av detta värde - men mycket lagt - ungefär en hundradedel enligt empiriska försök - jämfört med en värmeöverföring mellan frän en gas och en tili denna införd spray av smä vätskedroppar. Värmegenomgangstal för olika fall finns angivna i värme-: 25 tekniska skrifter.

*·’** Enligt utförda prover överförs 50% - 90% av gasernas totala värme- : effekt i en panndel enligt föreliggande uppfinning. Detta betyder att gaserna kyls ner tili en temperatur om cirka 200° - 500°. Gaserna leds därefter tili den ovanom panndelen liggande kondensorn där en värmeväxling med högt vär-.···. 30 megenomgängstal kan utnyttjas säväl i kondensorns dysdel vid en värmeväx- .···, ling mellan gaser och insprutade vätskedroppar, som vid en värmeväxling ‘l‘ mellan tvä vätskeformade medier i kondensorns nedre del, där en tili konden- : *·· som ansluten värmeväxlare utnyttjas för att kylä den frän spraydelen tillvara- tagna kylvätskan, den sä kallade dysvätskan. Om en dylik vätska används : v. 35 härvid oftast vatten.

3 109554

Denna snabba värmeöverföring resulterar saledes i att ansenligt mindre värmeöverföringsytor krävs i en värmeproduktionsanordning enligt fö-religgande uppfinning. Eftersom dylika värmeöverföringsytor ofta är tillverkade av höglegerat stal betyder detta samtidigt ansenliga besparingar i konstruk-5 tionskostnader pä grund av en mindre rävaruatgang men även en kortare kon-struktionstid.

Salunda är det karakteristiskt för en anordning enligt föreliggande uppfinning att kunna hantera höga inkommande gastemperaturer vilka kan le-das till en uppfinningsenlig panndel för att snabbt och effektivt tillvarata den ur 10 bränslet utvunna värmeenergin. Efter en värmeväxling i panndelens bruks-vattenkärl cirkuleras den fortfarande heta gasen vidare till kondensorn för yt-terligare en sluten värmeatervinning.

En anordning enligt föreliggande uppfinning uppvisar dessutom en anordning för uppsamling, separering och rening av den i kondensorn utnytt-15 jade kylvätskan.

Uppfinningens fördelaktiga utföringsformer är föremäl för bifogade osjälvständiga patentkrav.

I en beskrivning av den föreliggande uppfinningen avses med ter-men "konvektionsvärmesystem" ett system med radiatorer, vilka kan vara sä-20 väl väggfasta som inbyggda företrädesvis i golvet. Termen "värmeväxlingsorgan" hänför sig till olika typer av cirkulationskärl arrangerade i panndelen i vilka olika vätskeformiga medier cirkuleras för tillvaratagande av ;‘f värmeenergi. Dylika vätskeformiga medier benämns "bruksvatten" och kan ut- '·'·* göras av säväl tappvatten, radiatorvatten som nägot annat i och för sig känt : 25 vätskemedium utnyttjat för värmedistribution, säsom exempelvis glykol.

I den följande beskrivningen avses vidare med termerna "upp", • "ned", "ovanför", "under" och sä vidare riktningar i relation till värmeproduk- tionsanordningen eller dess konstruktionsdetaljer säsom de visas i bifogade figurer.

.*··. 30 Med den i föreliggande uppfinningen beskrivna anordningen upp- .···. näs flera betydande fördelar framom den kända tekniken. Värmeproduk- T tionsanordningens konstruktion gör det säledes möjligt att med en mycket : '·· kompakt värmeproduktionsanordning erhälla maximal effektivitet med minime- rade värmeöverföringsytor, sä kallade konvektionsytor. Sälunda kan bränna-:v. 35 ren i nya värmeproduktionsanläggningar kopplas tili panndelens förbrännings- 4 109b 5 4 utrymme som pa sin vardera sida uppvisar ringformade konvektionsytor vilka ger goda värmeväxlingsegenskaper.

Genom att i värmeproduktionsanordningen dessutom utnyttja en kondensor som fördelaktigt är utrustad med tvä dyssystem, förbättras draget 5 genom saväl panndelen som kondensorn. Detta medför att höga skorstenar och sotning av dessa i betydlig utsträckning kan undvaras. Eftersom en upp-finningsenlig användning av dysor eller dyssystem förbättrar draget behövs ej heller nagon trycksättning av kondensorn, nägot som gör konstruktionen vä-sentligt förmänligare än konkurrerande produkter. Arrangemanget med en 10 ovanom liggande kondensor medför även mindre värmeförluster frän pannde-lens topp.

Genom att använda höglegerat stal vid konstruktionen av värme-växlingsorganen undviker man urlakningsproblem som förekommer exempel-vis i traditionella tappvattenslingor. Pa sa sätt erhälles ett tappvatten som är 15 hälsosammare samtidigt som tappvattenkärlets konstruktion till sin hällfasthet är väsentligt bättre än traditionella lösningar.

Sammanställning över ritningsfigurer I det följande beskrivs uppfmningen närmare med hänvisning tili en föredragen utföringsform enligt bifogade ritning, varvid | 20 figur 1 schematiskt visualiserar en uppfinningsenlig kondensorför- sedd värmeproduktionsanordning , '·'* figur 2 visar ett tvärsnitt av en fördelaktig utföringsform av vär- meproduktionsanordningens panndel, : figur 3 visar ett tvärsnitt av en panndel enligt figur 2 tagen längs 25 linjenA-A, figur 4 visar ett tvärsnitt av en andra fördelaktig utföringsform av värmeproduktionsanordningens panndel, och figur 5 visar ett tvärsnitt av en panndel enligt figur 4 tagen längs linjen B-B.

30 Föredragen utföringsform

En fördelaktig utformning av en värmeproduktionsanordning för för-bränning av bränsle exemplifieras i det följande, varvid värmeproduktionsanordningens konstruktionsdelar är angivna med hänvisningssiffror som motsva-: ‘ rar de i figurerna utmärkta hänvisningssiffrorna.

/ 5 109554

En värmeproduktionsanordning för förbränning av bränsle omfattar sälunda en nedre sä kallad panndel 1 och en fördelaktigt ovanpä denna an-sluten kondensor 2. Panndelen uppvisar en brännare (ej visad) som star i kontakt med en förbränningskammare 3 via en anslutningskanal 4. Denna för-5 bränningskammare uppvisar värmeväxlingsorgan 5 och 6, det vill säga kari för mottagande av vätska - bruksvatten - att cirkuleras exempelvis i ett konvek-tionsvärmesystem, samt kari för exempelvis uppvärmning av varmt hushäll-svatten. Dessa kärl benämns i fortsättningen radiatorvattenkärl 5 och tapp-vattenkärl 6. Bruksvattnet omfattar saledes fördelaktigt vanligt vatten men kan 10 ocksä utgöras av exempelvis glykol, varmed en effektiv värmeväxling kan er-hällas i radiatorkärlen.

I den föredragna utföringsformen visad i figurerna omfattar panndelen 1 en väsentligen cylindrisk konstruktion som uppvisar en centrumaxel 7 arrangerad i en väsentligen lodrät riktning. Härvid är radiatorvattenkärlen 5 15 och tappvattenkärlet 6 fördelaktigt arrangerade koncentriskt i panndelen runt denna centrumaxel. Sälunda utgör tappvattenkärlet fördelaktigt en kärna i panndelen, varvid tappvattenkärlet är anordnat att ätminstone delvis omges av ett inre radiatorvattenkärl. Enligt figur 1 och 2 är tappvattenkärlet dessutom fördelaktigt arrangerat att vara i kontakt med de heta gaserna som cirkulerar i 20 förbränningskammaren vid sin botten 8. Men botten kan även vara ätminstone delvis gemensam med det inre radiatorvattenkärlet.

Förbränningskammaren 3 utgörs av en väsentligen cylindrisk kam-mare tili vilken brännaren är ansluten väsentligen i kammarens tangentiella riktning. Förbränningskammaren begränsas härvid av radiatorvattenkärl 5 ar-i 25 rangerade vid panndelens mantelytor det vill säga vid den av panndelen upp-visade sidoväggen 9, botten 10 och toppen 11 enligt figurerna. Vidare begrän-sas förbränningskammaren av det ovan beskrivna tappvattenkärlet och därtill arrangerade inre radiatorvattenkärlet enligt figurerna. Förbränningskammaren kan även anordnas att omge flera inre radiatorvattenkärl 5a enligt figurerna 4 • · ·. 30 och 5. Härvid uppvisar förbränningskammaren en eller flera väsentligen cylind- •. riskt ringformade radiatorkärl arrangerade ytterom det inre radiatorvattenkärlet.

Sälunda uppvisar förbränningskammaren enligt exempelvis figurerna väsentli-·· gen cylindriskt ringformade spalter 12 som sträcker sig mellan värmeväxlings- / organen och mottar den i förbränningskammarens tangentiella riktning sig rö- :·]·. 35 rande heta gaser, som ätminstone delvis omfattar heta rökgaser. En dylik koncentrisk utformning av panndelens konstruktioner möjliggör en hög effekti- 6 109554 vitet säväl vid förbränningen av gaserna som vid värmeöverföringen och as-kavskiljningen av desamma ledda tili förbränningskammaren frän brännare.

Radiatorvattenkärlen 5, 5a är fördelaktigt förenade med varandra för att göra en cirkulation av den uppvärmda vätskan möjlig och pä detta sätt 5 utjämna vätskans temperatur. Sälunda kan radiatorkärlen vara förenade med varandra via särskilda därtill arrangerade rörledningar 13 enligt figur 1 eller via gemensamma övre och/eller nedre cirkulationsdelar 14 och 15 enligt figurera 2 och 4. Radiatorvattenkärlen och tappvattenkärlet 6 är vidare försedda med rörledningar 16 respektive 17 för cirkulation av radiatorvätskan och tappvattnet 10 tili respektive radiatorer och kranar (ej visade). Dessa rörledningar uppvisar ventiler och termostat 18 och 19 för en regiering av vätskeströmmen.

Termostaten 18 och 19 är arrangerade att stä i förbindelse med den tili värmeproduktionsanordning anslutna brännaren och sälunda reglera brän-narens drift för att undvika en överhettning av bruksvattnet i värmeväx-15 lingskärlen 5 och 6.

De vid förbränningen uppkomna heta gaserna är anordnade att frän förbränningskammaren 3 ledas via ätminstone en rökkanal 20 tili en konden-sor 2 fördelaktigt ansluten tili toppen 11 av panndelen 1. Pandelens topp kommer sälunda att samtidigt utgöra botten för kondensorn vilket ytterligare 20 förbättrar värmeväxlingen i anordningen. Rökkanalen sträcker sig härvid tili kondensorns övre del 21 i enlighet med figur 1. Kondensorn omfattar sälunda en väsentligen U-formad konstruktion som förutom den övre delen uppvisar en : ; dysdel 22 tili vilken de heta gaserna intagna via rökkanalen styres. Under dys- delen ligger en av kondensorn uppvisad bottendel 23 som är förenad med sä-·' · · : 25 väl dysdelen som en av kondensorn uppvisad utloppsdel 24. Kondensorn kan omfatta en konstruktion enligt figur 1 med tvä väsentligen parallella cylindriska delar förenade med varandra i sin mot kondensorns bottendel orienterade än-:*’\· da. Likaväl kan kondensorn dock omfatta en cylindrisk eller geometriskt an- norlunda formad konstruktionen vilken med en mellanvägg uppdelats i tvenne ; *·. 30 väsentligen lodräta partier förenade i sin mot kondensorns bottendel oriente- .···. rade ända.

De tili dysdelen 22 strömmande gaserna är arrangerade att passera ·' *·* ett av dysdelen uppvisat organ, en primär dysa eller dyssystem 25, varmed dysdelen tillförs finfördelad kylvätska 26, sä kallad dysvätska. Härvid kommer 35 de i detta skede nedät mot kondensorns bottendel 23 strömmande gaserna i ’··’. kontakt med smä kylvätskedroppar utsöndrade medströms av dysan. En tili- 7 109554 räcklig finfördelning av kylvätskan astadkoms genom en tili dysan ansluten cir-kulationspump 27. Denna cirkulationspump är sälunda anordnad att reglera trycket hos den kylvätskan som strömmar genom dysan och vidare tili dysde-len och däri strömmande gaser. Pumptrycket bör vara sä högt som möjligt för 5 att ge sä smä vätskedroppar som möjligt. Ju mindre dropparna av kylvätska är som utsöndras i gaserna desto effektivare blir värmeöverföringen mellan ga-serna och kylvätskan. Vätskeströmmens volym genom dysan regleras fördel-aktigt sa att en erforderlig värmemängd kan upptas utan att kylvätskan föräng-as.

10 I dysdelen 22 överförs ocksä en del rökgaskomponenter, däribland fasta partiklar, sasom sotpartiklar, tili den utsöndrade kylvätskans droppar, varefter de kan tillvaratas i ett av dysdelens nedre ända uppvisat uppsam-lingskärl, ett sä kallat inlägg 28. Detta uppsamlingskärl är fördelaktigt arrange-rat att avlägsnas frän kondensorn 2 genom en därav uppvisad lucka för rengö-15 ring.

De i dysdelen tvättade gaserna är härefter anordnade att strömma frän dysdelen vidare tili en med dysdelen väsentligen parallell konstruktions-del, utloppsdelen 24. Utloppsdelen star härvid i förbindelse med dysdelen genom öppningar vid inlägget 28. Utloppsdelen är fördelaktigt försedd med ett 20 spjäll 29 för en retardering eller strypning av gasernas strömningshastighet i dysdelen, vilket päverkar värmeöverföringen frän gaserna tili kylvätskedrop-parna pä ett mycket positivt sätt.

: ; I de fall dä temperaturen hos den i kondensorns bottendel 23 an- /';* samlade vätskan är högre än daggtemperaturen hos vattenängan i gaserna : 25 används ett andra ovanom spjället 29 arrangerat organ för bringande gaserna i direkt kontakt med kylvätska 30, det vill säga en sekundär dysa eller dyssys-tem 31. Denna dysa är även den fördelaktigt riktad i gasernas strömningsrikt-: ning. Den genom den sekundära dysan strömmande kylvätskan bringar vat tenängan i gaserna att delvis kondensera i utloppsdelen 24. Pä detta vis 30 behöver ingen ny kylvätska tillföras anordningen. Kylvätskan som strömmar . · · ·. genom denna väsentligen uppätriktade dysa kan med fördel cirkuleras genom : ‘ inlägget för att frigöra fasta partiklar frän dysvätskan.

Den tili dyssystemen 25 och 31 strömmande kylvätskan 26 och 30 är med fördel arrangerad att kylas med ätminstone en värmeväxlare 32 :* . 35 och/eller 33. Särskilt viktigt är det att kylvätskan i det tili utloppsdelen arrange- ,···. rade sekundära dyssystemet 31 är tillräckligt nedkylt för att erhälla en sä ef- 8 109554 fektiv kondensering som möjligt. En dylik värmeväxlare 32 kan vara arrange-rad att vara nedsänkt i den i kondensorns bottendel ansamlade vätskan, men värmeväxlaren 33 kan även vara arrangerad utanför en av kondensorn uppvi-sad yttre mantel 34. Värmeväxlaren omfattar en i och för sig känd luft- eller 5 vätskebaserad värmeväxlare.

Eftersom de fasta värmeöverföringsytorna i en värmeproduk-tionsanordning enligt föreliggande utföringsform är summan av värmeöverföringsytorna i panndelen (1) - betecknade AB - och värmeöverföringsytorna i kondensorn (2) - betecknade Ac - kan behovet av den totala mängden värme-10 överföringsytor A = AB + Ac därmed visas med ett beräkningsexempel enligt följande.

Med en värmeeffekt Q = 100 kW, en ingäende (rök)gastemperatur t, = 1000 °C, en utgaende (rök)gastemperatur tut = 45°C, en radiatorvatten-temperatur tcin = 35 °C och en kondensortemperatur om tc = 50 °C erhälles 15 följande beräkningar för olika värmeeffekter (0-100 kW) torrtänkta (rök)gasmängden m^ = Q/i1 - i^ (rök)gasentalpi ut l2 = ((mtrg * l·,) - QB/rx\g temperaturen efter panndelen t2 = f(12; λ = 1,5) 20 medeltemperaturdiff. Atm = ((t, - tc) - (t2 - ^))/^((^ - tc) - (t2 - tc))

värmeöverföringsytan i panndelen AB = QB/ks*Atm; da ks = 0,05-0,08 kW/m2oC

j värmeöverföringsytan i kondensorns bottendel

·:··: Ac = (Q - QB)/kc* Atmc; dä kc = 0,6 kW/m°C och Atmc = 10 °C

: 25 totala ytan A = AB + Ac * · Där i1t i2, λ, ks är i och för sig kända tabellvärden.

* · .”Resultaten av kalkylerna kan sammanfattas i följande tabell: ..·* 30

Qb [kW] AB[m2] Ac [m2] A [m2] 40 0,7 10,0 10,7 Γ\: 60 1,4 6,7 8,1 70 2,2 5,0 7,2 9 109554 80 3,4 3,3 6,7 95 6,7 0,9 7,6 i 100 11,0 - 11,0

Detta kan i sin tur sammanfattas i en grafisk framställning där ordi-natan utgörs av den totala värmeöverföringsytan A i relation till den i abskis-san angivna önskade värmeeffekten i panndelen QB. Abskissan kan även ut-göras av (rök)gastemperaturen efter panndelen det vill säga t2.

10 \ I

A 8.. X. I

6 · 5 -1-1-1 1 1-1-1-(-1-1—* 10 20 BO 40 50 60 70 Θ0 90 100 I-1-1-1-1-1-> 1000 815 630 4 4 5 260 45 ·:··: t tl» I sin ovan beskrivna utföringsform uppvisar utloppsdelen 24 ät-./ minstone en halvcirkelformig, uppätriktade läpp 35 med öppning nedtill, för en uppfängning och separering av vätskedroppar ur de förbi strömmande gaser-'·;·* na. Ovanom dylika läppar finns fördelaktigt ett tätt nät 36 för avskiljning av 5 mindre droppar ännu uppvisade av gaserna. De avskiljda dropparna är arran- gerade att rinna ned längs utloppsdelens väggar, tillbaka tili kondensorns 2 10 109554 bottendel 23, därifrän vätskan ater cirkuleras via cirkulationspumpen 27 till na-gondera av dyssystemen. För att ytterligare rengöra gaserna kan en cyklon 37 anslutas till utloppsdelen med vilken vätskedroppar tillvaratas fran den passe-rande gasen.

5 Efter att kylvätskan 26 och 30 värit i kontakt med gaserna och pä detta sätt värmts upp rinner kylvätskan ner till kondensorns bottendel 23. I denna ansamlade uppvärmda vätskemängd är enligt det ovan beskrivna ät-minstone en värmeväxlare 32 anordnad, för att här nedkyla kylvattnet. En dylik värmeväxlare kan fördelaktigt vara arrangerad att varma upp cirkulationsvatt-10 net för en konvektionsvärmeanläggning men ocksa att förvärma bruksvattnet, som därefter cirkuleras till panndelens 1 värmeväxlingsorgan 5 och 5a. Vär-meväxlaren kan naturligtvis även vara ämnad att endast kylä dys- eller kylvätskan.

Den i kondensorns bottendel 23 ansamlade kylvätskan 26 och 30 15 kan även cirkuleras direkt i en konvektionsvärmeanläggning, utan att utnyttja av en särskild värmeväxlare 32. Detta förutsätter dock att konvektionsvärme-anläggningen är tillverkad av ett korrosionsbeständigt material.

Beskrivningen ovan samt däri anförda figurer är endast ämnade att äskadliggöra föreliggande uppfinning. Sälunda är uppfinningen ej begränsad 20 endast tili den ovan eller i de bifogade patentkraven beskrivna framföringsfor-

S

i men, utan ett flertal variationer eller alternativa framföringsformer är möjliga : ·.·. inom den idä för uppfinningen, som beskrivs i de bifogade patentkraven.

* * · ♦ ·

Claims (13)

1. Värmeproduktionsanordning för uppvärmning av bruksvatten genom förbränning av bränsle, vilken värmeproduktionsanordning omfattar en brännare för producerande av heta gaser, exempelvis förbrännings- och rökga- 5 ser, en panndel (1) vilken uppvisar en förbränningskammare (3) och värme-växlingsorgan (5, 5a, 6) för mottagande av gasema samt en tili panndelen an-sluten kondensor (2) för tillvaratagande av värmeenergi ur gaser och rening av dessa, varvid gaserna är anordnade att ledas frän panndelen tili kondensorn, vilken omfattar en väsentligen U-formad konstruktion med en övre del (21), en 10 bottendel (23) och en utloppsdel (24), vilken övre del är anordnad att mottaga gaserna och uppvisar organ (25) för bringande gaserna direkt kontakt med en kylvätska (26), och vilken bottendel är anordnad att uppsamla kylvätskan, kännetecknad därav, att panndelen (1) till sin konstruktion är väsentligen cylindrisk, sälunda 15 att en av panndelen uppvisad centrumaxel (7) är arrangerad i en väsentligen lodrät riktning, de av panndelen uppvisade värmeväxlingsorganen (5, 5a, 6) omfattar i förbränningskammaren (3) arrangerade kärl för mottagande och cirkulering av bruksvattnet, varvid kärlen uppvisar mantelytor vilka ätminstone delvis är i di-20 rekt kontakt med gaserna.

2. Patenttivaatimuksen 1 mukainen lämmöntuottolaite, tunnettu siitä, että lämmönvaihdinelimissä on yksi tai useampia radiaattorivesiastioita (5, 5a) ja käyttövesiastioita (6). i

2. Värmeproduktionsanordning enligt patentkrav 1, känne- ! tecknad därav, att värmeväxlingsorganen omfattar ett eller flera radiator- vattenkärl (5, 5a) och tappvattenkärl (6). i * ·

3. Patenttivaatimuksen 2 mukainen lämmöntuottolaite, tunnettu siitä, että radiaattorivesiastia (5) on sovitettu olennaisesti käyttövesiastian (6) ympärille.

3. Värmeproduktionsanordning enligt patentkrav 2, känne- * * 25 tecknad därav, att ett radiatorvattenkärl (5) är anordnat att väsentligen om- :: ge tappvattenkärlet (6). ♦ »* :...· 4. Värmeproduktionsanordning enligt patentkrav 3, känne tecknad därav, att förbränningskammaren (3) är anordnad att väsentligen : “': omge radiatorvattenkärlet (5) arrangerat att omge tappvattenkärlet (6). 30 5. Värmeproduktionsanordning enligt nägot tidigare patentkrav, ,.·’ kännetecknad därav, att radiatorvattenkärlen (5, 5a) tili sin konstruktion " väsentligen omfattar cylindrar och/eller ringformade cylindrar ätminstone delvis :...: förenade med varandra medan tappvattenkärlet (6) omfattar en cylinder, f·'; 6. Värmeproduktionsanordning enligt patentkrav 5, känne- .*·. 35 tecknad därav, att förbränningskammaren (3), radiatorvattenkärlen (5, 5a) och tappvattenkärlet (6) är koncentriskt anordnade. 12 109554

4. Patenttivaatimuksen 3 mukainen lämmöntuottolaite, tunnettu siitä, että palamiskammio (3) on sovitettu olennaisesti käyttövesiastian (6) ympärille sovitetun radiaattorivesiastian (5) ympärille.

5. Jonkin edellisen patenttivaatimuksen mukainen lämmöntuottolaite, tunnettu siitä, että rakenteeltaan radiaattorivesiastiat (5, 5a) käsittävät ainakin osittain toisiinsa yhdistettyjä olennaisesti lieriömäisiä ja/tai rengasmaisia sylintereitä, käyttövesiastian (6) käsittäessä yhden sylinterin. 14 109554 i

6. Patenttivaatimuksen 5 mukainen lämmöntuottolaite, tunnettu siitä, että palamiskammio (3), radiaattorivesiastiat (5, 5a) ja käyttövesiastia (6) ovat sovitettu samankeskisestä

7. Jonkin edellisen patenttivaatimuksen mukainen lämmöntuottolaite, tunnettu siitä, että polttimessa on liitäntäkanava (4), joka on liitetty palamiskammioon (3) sen poikittaissuunnassa.

7. Värmeproduktionsanordning enligt nagot tidigare patentkrav, ' kännetecknad därav, att brännaren uppvisar en anslutningskanal (4) vil- ken är ansluten tili förbränningskammaren (3) i dess tangentiella riktning.

8. Jonkin edellisen patenttivaatimuksen mukainen lämmöntuottolaite, tunnettu siitä, että palamiskammio (3) on liitetty kondensaattoriin (2) yhdellä tai useammalla savukanavalla (20), jotka on sovitettu johtamaan kuumat kaasut kondensaattorin yläosaan (21).

8. Värmeproduktionsanordning enligt nagot tidigare patentkrav, 5 kännetecknad därav, att förbränningskammaren (3) är ansluten tili kon- densom (2) med en eller flera rökkanaler (20) arrangerad att leda de heta ga-serna tili den av kondensorn uppvisade övre delen (21).

9. Patenttivaatimuksen 8 mukainen lämmöntuottolaite, tunnettu siitä, että kondensaattorissa (2) on elimet (25, 31) kaasujen saattamiseksi suoraan kosketukseen jäähdytysnesteen (26,30) kanssa sekä kondensaattorin yläosassa (21) että poisto-osassa (24), molempien elimien ollessa suunnattu olennaisesti kaasujen virtaussuuntaan.

9. Värmeproduktionsanordning enligt patentkrav 8, kännetecknad därav, att kondensorn (2) uppvisar organ (25, 31) för bringande 10 gaserna i direkt kontakt med kylvätska (26, 30) säväl i sin övre del (21) som i sin utloppsdel (24), varvid bägge organen är riktade väsentligen i gasernas strömningsriktning.

10. Patenttivaatimuksen 9 mukainen lämmöntuottolaite, tunnettu siitä, että kondensaattorissa (2) on keräysastia (28) kondensaattorin yläosaan johdetun jäähdytysnesteen (26, 30) keräämiseksi ja puhdistamiseksi, joka keräysastia on sovitettu poistettavaksi kondensaattorista siinä olevan luukun kautta. i

10. Värmeproduktionsanordning enligt patentkrav 9, kännetecknad därav, att kondensorn (2) uppvisar ett uppsämlingskärl (28) för 15 uppsamling och rening av tili kondensorns övre del införd kylvätska (26, 30), vilket uppsämlingskärl arrangerat att avlägsnas frän kondensorn genom en därav uppvisad lucka.

11. Jonkin edellisen patenttivaatimuksen mukainen lämmöntuottolaite, tunnettu siitä, että kondensaattorin (2) pohjaosassa (23) on sinne sovitettu lämmönvaihdin (32).

11. Värmeproduktionsanordning enligt nagot av de tidigare patentkrav, kännetecknad därav, att kondensorn (2) i sin bottendel (23) uppvi- 20 sar en däri anordnad värmeväxlare (32).

11 109554

12. Jonkin edellisen patenttivaatimuksen mukainen lämmöntuottolaite, tunnettu siitä, että kondensaattorin (2) poisto-osassa (24) on sinne sovitettu sykloni (37) nestepisaroiden erottamiseksi kaasuista.

12. Värmeproduktionsanordning enligt nagot av de tidigare patent-krav, kännetecknad därav, att kondensorn (2) i sin utloppsdel (24) upp- ; , visar en därtill anordnad cyklon (37) för avskiljning av vätskedroppar frän gaser- na. ! 25 13. Värmeproduktionsanordning enligt nagot av de tidigare patent- !..* krav, kännetecknad därav,attpanndelen(1)ochkondensorn(2)ärsa- ';;;' lunda förenade att panndelens topp (11) utgör kondensorns botten. » 109554 13 1 .Lämmöntuottolaite käyttöveden lämmittämiseksi polttamalla polttoainetta, joka lämmöntuottolaite käsittää polttimen kuumien kaasujen, esimerkiksi poltto- ja savukaasujen, ! tuottamiseksi, pannuosan (1), jossa on palamiskammio (3) ja lämmönvaihdinelimet (5, 5a, 6) kaasujen vastaanottamiseksi sekä pannuosaan liitetty kondensaattori (2) lämpöenergian talteenottamiseksi kaasuista ja niiden puhdistamiseksi, kaasujen ollessa jäljestetty ohjautumaan pannuosasta kondensaattoriin, jolla on olennaisesti U:n muotoinen rakenne, jossa on yläosa (21), pohjaosa (23) ja poisto-osa (24), joka yläosa on sovitettu vastaanottamaan kaasut ja jossa on elimet (25) kaasujen saattamiseksi suoraan kosketukseen jäähdytysnesteen (26) kanssa, ja joka pohjaosa on sovitettu keräämään jäähdytysnestettä, tunnettu siitä, että pannuosa (1) on rakenteeltaan olennaisesti lieriömäinen siten, että pannuosassa oleva keskiakseli (7) on sovitettu olennaisesti kohtisuoraan, pannuosassa olevat lämmönvaihdinelimet (5, 5a, 6) käsittävät palamiskammioon (3) sovitetut astiat käyttöveden vastaanottamiseksi ja kierrättämiseksi, astioiden käsittäessä vaippapinnat, jotka ainakin osittain ovat suorassa kosketuksessa kaasujen kanssa.

13. Jonkin edellisen patenttivaatimuksen mukainen lämmöntuottolaite, tunnettu siitä, että pannuosa (1) ja kondensaattori (2) ovat yhdistetty siten, että pannuosan yläpää (11) muodostaa kondensaattorin pohjan.