SE458963B - Anordning av siktmaerke och ljusalstrande energikaella foer siktmaerket - Google Patents

Description

458 963 10 15 20 25 30 35 2 röjer alla ovan beskrivna problem och onödiggör dessutom bortkoppling av energikällan, när ett med anordningen enligt uppfinningen utrustat riktmedel icke användes, och undgår därigenom användaren den förarliga konsekven- sen av fullständig urladdning av ett batteri på grund V av att han har glömt att bortkoppla batteriet, när rikt- medlet icke användes.

Enligt ett annat utförande kan emellertid som ljus- energialstrande anordning användas en lysdiod och ett elektriskt miniatyrbatteri av samma slag som användes vid ljuspunktssikten, men även i detta fall onödiggör uppfinningen användning av en halvsfärisk spegel för alstringen av siktmärket, och ehuru i detta fall anord- ningen även erfordrar en mikrbströmbrytare för bortkopp- ling av batteriet, kan energiuttaget från batteriet ligga vid ett så lågt värde, att fullständig urladdning av batteriet kräver så lång tid att glömska att bort- koppla batteriet icke spelar någon större roll, såvida icke urladdningstiden uppgår till månader.

Anordningen enligt uppfinningen möjliggör säkert prickskytte under alla skymnings- och mörkerförhállan- den, under vilka målområdet överhuvudtaget kan iakt- tagas, och anordningen enligt uppfinningen medger dess- utom sikte under fullständigt mörker mot mål, som icke är synliga men kan uppfattas på annat sätt, exempelvis genom ljud.

Speciellt kan nämnas att anordningen enligt upp- finningen lämpar sig synnerligen väl för exempelvis s k vaktskytte på räv utan hjälp av mànsken, som hit- tills varit nödvändigt för denna vanliga jaktform.

Uppfinningen beskrives närmare i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig l och 2 är en planvy respektive en tvärsektionsvy av en plan lins med en anordning-enligt uppfinningen bestående av ett siktmärke i form av ett hârkors och flera ljus- alstrande energikällor för hàrkorset, fig 3 Och 4 är en planvy respektive en tvärsektionsvy av en glaskropp 10 15 20 25 30 35 458 963 3 . med en anordning enligt uppfinningen bestående av ett hàrkors och en enda ljusalstrande energikälla, som om- giver glaskroppen 1 området för det plan, i vilket hàr- korset ligger, fig 5'och 6 är en plänvy respektive en tvärsektionsvy av en plan glaslins med en anordning enligt uppfinningen, som här består av ett hàrkors samt en lysdiod och en reflektoranordning, fig 7 och 8 är en planvy respektive en tvärsektionsvy av en modifika- tion av anordningen i fig 5 och 6, fig 9 visar en glas- lins med ett hàrkors och ett antal horisontella hjälp- linjer för skjutning vid olika málavstånd och en anord- ning enligt uppfinningen för upplysning av hàrkorset och de horisontella linjerna, fig 10 och ll visar en modifikation av utföringsformen enligt fig l och 2 eller fig 3 och 4, varvid fig 10 visar en sektion tagen längs linjen X-X i fig ll och den sistnämnda figuren visar en sektion tagen längs linjen XI-XI i fig 10, fig 12 visar ytterligare en modifikation i planvy och fig 13 visar utförandet i fig 12 i tvärsektion.

I fig l visas en cirkulär lins eller skiva l av glas eller därmed jämförbart optiskt material, vilken skiva uppvisar ett exempelvis ristat hàrkors 2 och fyra i densamma införlivade ljusalstrande energikällor, som var och en består av en liten glasampull, vilken inne- håller ett betastràlningsaktivt ämne och omvandlar beta- partiklarnas energi till ljus. Miniatyrstrålkällor av detta slag finns tillgängliga på marknaden, vanligtvis under benämningen "Beta-light".

Detta betastrålsändande ämne kan vara radioaktiv tritiumgas och själva ljusalstringen kan även framkallas genom energiavgivning i glasplattan vid betapartiklarnas uppbromsning i denna.

Glasskivan 1 kan bestå av två tunna, hoplimmade glasskivor med urtag för ljusalstringsampullerna 3 och med hàrkorset 2 inristat på endera av de båda mot va- randra anliggande ytorna. Alternativt kan ampullerna 3 vara införlivade i glasskivan genom ingjutning. 458 963 10 15 20 25 30 35 4 På glasskivans.omkrets är anbragt en reflektor 4 i form av en tunn skena av U-formig tvärsektion, som àtersänder ljus i riktning mot glasskivans inre. Glas- skivan transmitterar ljuset och väggarna hos det visade hàrkorset framträder då som tunna ljuslinjer av i hu- ' vudsak samma finhet som de ristningslinjer eller skåror, som bildar hárkorset. Det kännetecknande för utförings- formen enligt fig l och 2 är sålunda ett antal, som även skulle kunna vara ett, mycket små, s k beta-lights, vilka är anbragta inuti eller åtminstone försânkta i glasskivan nära glasskivans periferi och vilka via inre reflektion från glasskivans plana ytor och från dess polerade ytterkant, eventuellt förstärkt medelst en reflektor 3, gör riktmärket, exempelvis ett riktat här- kors, lysande. vid utföringsformen i fig 3 och 4 består ljusalst- ringskällan av ett till cirkulär form krökt rör 3a, vilket har liten tvärsektion och omsluter en glasplatta la, som kan ha formen av en glaskropp med större axiell längd än skivan l i fig l och 2. Röret 3a innehåller liksom ampullerna 3 i fig l och 2 ett radioaktivt ämne, som utsände: betapartiklar. Omkring röret 3a är anbragt en reflektor 4a, som kan ha halvcirkulär sektion och som tätt omsluter röret 3a. vid utföringsformen i fig 5 och 6 användes för ljusalstringen en lysdiod 3b, som är tätt ansluten till glasskivans lb omkretskant, samt elledningar 5 och ett litet batteri, av vilket det sistnämnda icke visas.

Det genom glasskivan lb transmitterade ljuset reflekteras invändigt av skivans plana sidor och skivans omkretsyta och framträder i hàrkorsskàrorna 2b som ljuslinjer.

Pig 7 och 8 visar en variant av utförandet i fig 5 och 6. Vid detta utförande har riktmärket icke formen av ett hårkors utan har formen av en liten punkt 2c, som göres lysande på samma sätt som ovan beskrivna hår; kors, dvs punkten 2c kan bestå av ett mycket litet hål- rum i glasskivans lc centrum, men det punktformiga rikt- lO 15 20 25 30 35 458 963 5 märket kan även alstras genom reflektion från ett litet prisma 6, som exempelvis är bildad genom att glasskivan i den ena sidan är försedd med ett litet urtag av trian- qulär eller annan form.

Den i fig 9 visade glasskivan är försedd med ett riktmärke i form av ett hàrkors 2d, vilket i det visade utförandet är förstärkt med ett punktartat, centralt riktmärke I. Parallellt med hårkorsets centrala linje har glasskivan ld ett antal horisontella linjer, vilka i fig 9 är betecknade med II ... V och är belägna på avstånd från hårkorsets horisontella linje och från varandra, som motsvarar olika avstånd till ett mål, exempelvis avståndet 100 m för hårkorsets centrala lin- je, iso n för linjen n, 260 n för linjen In etc. vassa horisontella linjer är dessutom försedda med ett antal punkter på ömse sidor om hårkorsets vertikala linje, såsom punkterna X, XI, XII. Dessa punkter kan användas som riktpunkt, om ett skjutvapen vid användning av punk- ten I eller de på hårkorsets vertikala linje liggande punkterna visar sig ge sidriktningsfel.

Alla dessa linjer och punkter i fig ld kan bringas att lysa medelst en ljusalstrande anordning av i det ovanstående eller efterföljande beskrivet slag.

Fig 10 och ll visar en anordning enligt uppfinningen, vid vilken glasskivan le är försedd med ett hårkors 2e och med en kanal 3e nära skivans le periferi. Både hårkorset Ze och kanalen 3e kan vara utformade i den ena eller bada sidorna av två därefter hoplimmade glas- skivor, så att de bildar med varandra kommunicerande kanaler. Dessa kanaler är fyllda med exempelvis radio- aktiv gas, såsom tritiumgas, som gör kanalerna lysande.

I fig 12 och 13 visas en variant av utförandet i fig 10 och ll. Glasskivan lf omgives här av en cir- kulärt krökt, rörformig glaskapsel 3f, som innehåller radioaktivt tritiumgas eller något annat lämpligt ljus- alstringsämne. vid de båda sist beskrivna utföringsformerna kan 458 963 10 15 20 25 30 35 ' 6 kanalerna 2e, 3e resp röret 3f ha en anordning 7 för gaspàfyllning.

Ovan beskrivna utföringsformer är avsedda enbart för àskàdliggörande av uppfinningen. Många varianter kan sålunda förekoma. Riktmärket kan ha olika former,- såsom punktartat, korsformigt etc, och kan åstadkommas på andra sätt än genom ritsning. För att skapa ett ly- sande riktmärke kan ljuset mottagas och transformeras till form av synligt ljus exempelvis på de väggar, som avgränsara ritsar, skåror eller urtag, eller, såsom i fig 10 och ll, medelt gasfyllda, lysande kanaler.

Det bör emellertid även observeras att ett riktmärke exempelvis i form av ett harkors kan åstadkommas medelst tunna trådar, som är fastlimmade mellan två glasplattor, såsom exempelvis vid utföringsformen i fig 5 och 6.

Ljusreflekterande trådar kan sålunda uppfylla samma funktion som ljusreflekterande skåror eller ritsar.

Den i fig 4 visade tjocka glaskroppen la kan vara fördelaktig genom att den förändrar vinklarna från ljus- alstringskällan mot hàrkorsritsarna, så att dessa kan belysas mer eller mindre även i axiell riktning för att kraftigare reflekteras av ritsarnas sidoväggar.

Uppfinningen medger även användning av numrerade, Lysande skalor, sásom.vid utföringsformen i fig l för linjerna II, III etc och punkterna X, XI etc. Härvid kan även känd “flytande kristall-teknik" komma till användning och aktivering kan då vid behov ernàs medelst en strömkälla.

Vid utföringsformer liknande den i fig 12 och 13 visade kan användas en glaskapsel 3f, som på insidan eller çà en del av denna har en fluoriserande belägg- ning, som aktiveras av radioaktivt tritiumgas.

Det framgår av det ovanstående att ljuset från ljuskällan huvudsakligen eller fullständigt transmitte- ras inuti en kropp av optiskt material, vanligtvis glas, och underkastas inre reflektion mot glaskroppens sidor och kanter med obetydliga utstrâlningsförluster. Här- 458 963 7 igenom och genom att ljusstyrkan och energin kan hållas vid mycket lågá nivåer blir störningen av skyttens öga från ljuset obetydlig och får energikällan stor livs- längd.

Claims (12)

458 963 _10 15 20 25 30 PATENTKRAV

1. l. Anordning av siktmârke och ljusalstrande energi- källa för detsamma vid ett riktmedel, särskilt kikar- sikten eller dylika riktmedel, k ä n n e t e c k n a d därav, att som ljusalstrande energikälla är i nära anslutning till omkretsen av och eventuellt inuti ett exempelvis cirkulärt element (l) av glas eller därmed ekvivalent optiskt material så anordnad åt- minstone en B-stràlgenomsläppande kapsel (3) med ett i kapseln inneslutet B-stràlalstrande ämne, att åt- minstone en väsentlig del av strâlningen från kapseln (3) riktas radiellt in i det optiska materialet och så att ett av nämnda element uppburet siktmärke (2) göres lysande genom att direkt och indirekt genom inre reflextíon i det optiska materialet belysas av strålar från strålkällan (3).

2. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kapseln eller varje kapsel (3) är innesluten i det av optiskt material bestående element (l).

3. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kapseln eller varje kapsel (3) bildas av en hålighet inuti det av optiskt mate- rial bestående elementet (1).

4. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kapseln eller varje kapsel är anbragt vid en periferiell kant hos det av optiskt material bestående elementet (l).

5. Anordning enligt något av patentkraven 2 - 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar en reflektor (4; 4a), som är anordnad att reflektera utåt- riktad strâlning från kapseln (2; 2a) eller från det ß-strâlalstrande ämnet i kapseln inåt i det av optiskt material bestående elementet (l; la).

6. Anordning enligt något av patentkraven 1 - 5, 10 15 20 25 30 35 f' 458 963 9 k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda anordning för att i samverkan med den fràn strålkällan (3) mot- tagna strålningen alstra det lysande siktmärket (2) är ett genom gravering, ritsning, utskärning eller dy- likt i det optiska materialet bestående märke med en eller flera stràlbrytande eller ljusspeglande begräns- ningsytor.

7. Anordning enligt något av patentkraven l - 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda anordning för att i samverkan med den från stràlkällan (3) mottag- na strålningen alstra det lysande slktmärket är en eller flera tunna, ljusreflekterande trådar på eller i det av optiskt material bestående elementet (1).

8. Anordning enligt något av patentkraven l - 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda anordning för att i samverkan med den från stràlkällan (3) mot- tagna strålningen alstra det lysande siktmärket består av åtminstone en fin kanal inuti det av optiskt mate- rial beståend elementet (l), varvid kanalen är fylld med ß-strålalstrande ämne, sásom radioaktiv tritium- gas.

9. Anordning enligt patentkravet 5, k ä n n e - t e c k n a d därav, att det av optiskt material be- stående elementet är sammansatt av två sida mot sida förbundna skivformiga element och att det genom grave- ring, ritsning eller dylikt åstadkomma siktmärket är utformat på det ena skivformiga elementets mot det andra vända sida.

10. Anordning enligt något av de föregående pa- tentkraven, k ä n n e t e c k n a d därav, att det av optiskt material bestående elementet (ld) förutom nämnda siktmärke uppvisar på samma sätt som detta upp- lysta markeringar (II-III ... XI, XII), vilka genom olika höjd- och/eller sidoavstånd från siktmärket bildar markeringar för val av olika höjd- och/eller sídoinställningar av ett med riktmedlet utrustat vapen för avstånds- och/eller sidokorrigering. 458 5 10 963 ' 10

11. ll. Modífierad anordning enligt något av patent- kraven l - 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att i stället för nämnda kapsel (3) med ß-stràlalstrande ämne har anordningen en batteridriven miniatyrljuskälla i form av en liten lysdiod (3b).

12. Anordning enligt något av de föregående pa- tentkraven, k ä n n e t e c k n a d därav, att anord- ningen av den ljusalstrande energikällan (3) och nämnda element (1) av glas eller ekvivalent optiskt material är sådan, att ljuset i huvudsak enbart transmitteras genom det optiska materialet och undergàr inre reflek- tion mot elementets (1) sido- och kantytor.