SE539378C2 - Självslutande ventil - Google Patents

Description

Självslutande ventil Föreliggande uppfinning avser en självslutande ventil enligt ingressen till det oberoende kravet.

Särskilt avser den en sådan en självslutande ventil avsedd för användning med askbehållare.

Uppfinningens bakgrund Askkoppar med självslutande ventil för fimpöppningen förekommer och avser att innesluta rök och gaser från fimparna i askkoppens inre. Fimpar avger tjära som bygger upp ett klistrigt lager och detta lager kan hindra den självslutande ventilen från att fungera på avsett sätt. Även i många andra sammanhang kan klistriga och viskösa substanser hindra ventiler från att fungera på önskat sätt.

Ett ändamål med uppfinningen är därför att tillhandahålla en självslutande ventil som i högre grad tål uppbyggnad av klistriga och viskösa substanser, utan att dess funktion försämras.

Dessa och andra ändamål uppnås genom en självslutande ventil enligt de kännetecknande delarna av det oberoende kravet.

Sammanfattning av uppfinningen Uppfinningen avser 1 en självslutande ventil 1-3, 5-6 för en öppning. Ventilen omfattar en vippa 1-3 omfattande två blad 1-2 som kan vinklas kring en vippbärare 5. Vippan är så balanserad att den obelastad strävar mot ett läge där det första bladet 1 försluter öppningen. Typiskt används vippan för att försluta en askbehållare och öppnas då en cigarettfimp läggs i askbehållarens öppning. Det andra bladet är försett med ett vinkelstopp 3 som begränsar vippans maximala vinkelrörelse från det obelastade läget och vinkelstoppet 3 omfattar åtminstone en spets som stoppar vippans vinkelrörelse vid maximalt utslag. På vippan tenderar klistriga substanser att bygga upp, som utan det spetsiga vinkelstoppet hade kunna klistra fast vippan i öppet läge. Med det spetsiga vinkelstoppet 3 blir klisterverkan på fördelaktigt sätt liten, så vippan lätt återgår till slutet läge.

En fördelaktig utföringsform är så utformad att vinkelstoppet 3 vid bruk sträcker sig uppåt och det tenderar då även att bromsa rörelsen på uppbyggda lager av partiklar, så att vippan förblir balanserad så att den återgår till slutet läge även efter sådan uppbyggnad av partiklar på vippans båda blad.

Typiskt är ventilen är anordnad på undersidan av ett lock till en behållare för aska. Vid sådan användning tenderar tjära att byggas upp på vippan och det spetsiga vinkelstoppet är då av särskild betydelse för att minska tjärans klisterverkan. Därtill tenderar aska och tjära att byggas upp särskilt på det blad som mottar fimpar, så genom att vinkelstoppet sträcker sig uppåt från det andra bladet hindrar det aska och tjära från att lämna det andra bladet. Detta gör att mängden uppbyggt material på de båda bladen blir mer likartad.

Kort beskrivning av figurerna Fig. 1 visar en utföringsform av en ventil enligt uppfinningen i slutet tillstånd Fig. 2 visar den första utföringsformen i öppet tillstånd Fig. 3 visar separat vippan som används i ventilen enligt uppfinningen Beskrivning av en föredragen utföringsform Fig. 1 visar en utföringsform av en ventil 1-3, 5-6 enligt uppfinningen i slutet tillstånd. Ventilen 1-3, 5-6 är anordnad på toppen av en askkopp och askkoppens lock 7 ses i figuren sett från sidan. Genom locket 7 sträcker sig en öppning och rökare placerar cigarettfimpar i öppningen så att de faller ned i askkoppens inre och lagras där i en lufttät behållare. Behållaren är utformad i ett material som inte är eldfängt och när behållaren är full, lyfts askkoppens lock 7 av och behållaren töms.

Från öppningens kanter sträcker sig en rad tänder 8 uppåt och på dessa tänder träs normalt en tratt som samlar fimpar och för dessa mot trattens centrum och ned genom öppningen. Från öppningens kanter sträcker sig nedåt ett snett avskuret rör 6, som utgör del av ventilen. Mot rörets snett avskurna nedre öppning ligger ena 1 av två blad 1-2 på en vippa an på ett sådant sätt att den tätar. Med vippan i detta läge är ventilen slutenl-3, 5-6 och ingen rök eller gaser från behållarens inre kan lämna askkoppen. Rörets snett avskurna nedre öppning bildar en oval och det första bladet på vippan är även den oval så att den precis täcker öppningen när ventilen är i slutet läge.

Vippan 1-3 utgörs av två plana blad 1-2, som är anslutna till varandra i ungefärligen rät vinkel. Det första bladet sträcker sig snett nedåt åt vänster från fästpunkten till det andra bladet i ungefärligen 45 graders vinkel från horisontalplanet med ventilen i slutet läge. Det andra bladet sträcker sig snett nedåt åt höger från fästpunkten till det första bladet i ungefärligen 45 graders vinkel från horisontalplanet med ventilen i slutet läge. Vippans tyngdpunkt är vald så att, med vippan obelastad, strävar vippan av sin egen tyngd mot ett läge där ventilen är sluten. Läggs en liten vikt på det första bladet, tyngs det ned, bladet vinklas ned så vikten kan falla ned i behållaren och därefter återgår vippan till ursprungsläget. Vippan hänger i en vippbärare 5 och balanserar i denna.

Fig. 2 visar den första utföringsformen i öppet tillstånd, alltså strax efter att en tyngd på det första bladet tvingat upp ventilen till öppet läge. Tyngden utgörs typiskt av en cigarettfimp eller en tändsticka, alltså av lätta objekt och det krävs en mycket välbalanserad vippa för att den ska öppna sig när en så liten vikt belastar den och sedan återgår till slutet läge.

Efterhand som ventilen används, byggs ett lager av tjära och aska upp på vippan och den kan då bli obalanserad eller tjäran kan verka som ett lim som låser fast vippan i öppet läge eller halvöppet läge. För att förebygga att tjära som byggs upp på vippan verkar som ett lim som klistrar fast det andra bladet på lockets 7 undersida, är det andra bladet försett med ett spetsigt vinkelstopp 3 som sträcker sig upp mot locket. Det andra bladet kan därför bara, som i figuren, som längst nå att tangera lockets undersida med vinkelstoppets spets. Beröringspunkten är mycket liten, så tjäran kan får bara en mycket liten limverkan och risken att vippan klistras fast i öppet läge minimeras.

På vippans båda blads ovansida kan även lager av aska byggas upp, vilket skulle kunna försätta vippan ur balans. Viktigast är att vippan inte låses fast i öppet läge så rök och gaser lämnar behållaren, så vinkelstoppet 3 är även avsett att bromsa aska som glider av det andra bladet. På så sätt sker eventuell uppbyggnad av aska i något högre utsträckning på det högra bladet, om tillförseln av aska är lika på båda bladen. Typiskt tillförs med aska och tjära på det första bladet, så vinkelstoppet kompenserar för detta och ser till att den faktiska uppbyggnaden av tjära och aska på båda bladen är så nära lika som möjligt, vilket gör att vippan förblir balanserad.

Fig. 3 visar separat vippan 1-3 som används i ventilen enligt uppfinningen. I figuren sträcker sig det första bladet snett nedåt och det andra bladet snett uppåt. De båda bladen sträcker sig från en fästpunkt som utgör en vikningslinje mellan de båda bladen. Denna vikningslinje är anordnad på två pinnar i vippbäraren 5 och hänger över dessa två pinnar.

Vinkelstoppet 3 är vinklad i rät vinkel från det andra bladet och är försedd med två spetsar så att den har en profil som är M-formad. De båda spetsarna utgör vippans enda beröringspunkter med lockets undersida. Den av andra bladets sidor som vid bruk vetter uppåt, alltså den sida som i figuren är riktad åt vänster i figuren, är den sida som främst ackumulerar aska. Vinkelstoppet sträcker sig åt det håll den sidan vetter och fungerar alltså som ett stopp som bromsar aska och tjära som glider nedåt.

Vippan är tillverkad av en sammanhängande plåtdel, där de båda bladen är vinklade från varandra längs en vikningslinje och där vinkelstoppet är vikt från det andra bladet. Uppenbart kan vippan utformas på annat sätt och de olika delarna sammanfogas på andra sätt än vad som exemplifieras i beskrivningen av den valda utföringsformen. Självklart kan vippan hängas upp på annat sätt än genom att balanseras på två pinnar i vippbäraren, så länge den fritt kan vinklas ur slutet läge och av sin egen vikt återgå till detta. Vinkelstoppet exemplifieras med ett tvåtandat element, men den kan även ha en eller fler än två tänder.

Claims (4)

1. En självslutande ventil (1-3, 5-6) för en öppning i en behållare för avfall, där ventilen omfattar en vippa (1-3) omfattande två blad (1-2) anslutna till varandra med bladen vinklade från varandra, där vippan i sin helhet kan vinklas kring en vippbärare (5), samt där vippan är så balanserad att den obelastad strävar mot ett läge där det första bladet (1) försluter öppningen, kännetecknad av att det andra bladet är försett med ett vinkelstopp (3) som begränsar vippans maximala vinkelrörelse från det obelastade läget, där vinkelstoppet (3) omfattar åtminstone en spets som vid maximalt utslag tangerar ett mothåll och stoppar vippans vinkelrörelse, där spetsen i åtminstone ett plan är avskuren i en spetsig vinkel.

2. En självslutande ventil enligt krav 1, kännetecknad av att vinkelstoppet (3) vid bruk sträcker sig uppåt.

3. En självslutande ventil enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att ventilen är anordnad på undersidan av ett lock och där vinkelstoppet (3) som längst når lockets undersida.

4. En självslutande ventil enligt något av de ovanstående kraven, kännetecknad av att ventilen är anordnad på undersidan av ett lock till en behållare för aska.