SE538248C2 - Fastställande av energiåtgång - Google Patents

Abstract

Sammandrag Ett system for utnyttjande av driftsdata fran atminstone ett fordon presenteras, vilket innefattar: 1. en inhamtningsenhet anordnad for inhamtning av namnda 5 driftsdata, dar namnda driftsdata innefattar information om hur namnda atminstone ett fordon har utnyttjats; 2. en berakningsenhet anordnad for att baserat pa namnda driftsdata faststalla en energiatgang c i form av en energiatgangsmatris for namnda atminstone ett fordon som en 10 funktion av varvtal och moment for en drivlina i namnda atminstone ett fordon; och - en utnyttjandeenhet anordnad for att utnyttja namnda energiatgang C.

Description

25 30 538 248 ingående axeln 109, växellådan 103, utgående axeln 107 och axelväxeln 108.

Fordonet 100 innefattar vidare diverse olika bromssystem såsom ett sedvanligt färdbromssystem, vilket t.ex. kan innefatta bromsskivor med tillhörande bromsbelägg (ej visat) anordnade invid varje hjul. Motorn 101 kan styras baserat på instruktioner från en farthållare, eller av en förare av fordonet.

Dagens motorfordon, vilka innefattar fordon drivna av förbränningsmotorer, elhybridfordon och elfordon, har en stor mängd olika egenskaper vilka kan väljas så att de passar en förare och/eller ägare av fordonen. Till exempel ska köparen av ett fordon välja vilken typ av bränsle (såsom exempelvis diesel, bensin, gas, etanol, eller el) fordonet ska drivas med, vilken motorstyrka fordonet ska ha, vilken typ av växellåda 103 fordonet ska ha, vilken typ av koppling 106 fordonet ska ha, vilken utväxling bakaxeln 108 ska ha, vilken typ av bromssystem som fordonet ska utrustas med, vilken typ av turboaggregat fordonet ska ha, vilken typ av hjul 111, 112, 113, 114 fordonet ska ha, vilken typ av fördelningsväxellåda fordonet ska ha, det vill säga hur kraften ska fördelas mellan fram- och bakaxel/bakaxlar, och vilken typ av efterbehandlingssystem för avgasrening 200 fordonet ska ha.

Köparen kan även välja vilket luftmotstånd fordon ska ha, vilket rullmotstånd fordon ska ha och/eller vilka däck fordonet ska ha. De ovan exemplifierade egenskaperna utgör endast en del av alla de egenskaper ett fordon kan ha, vilket inses av en fackman.

Kortfattad beskrivning av uppfinningen Eftersom så många olika egenskaper finns och ska väljas till exempel vid beställning och/eller köp av ett nytt fordon blir valet av nytt fordon mycket svårt att göra för köparen. l0 l5 20 25 30 538 248 Därigenom finns en risk att valet av fordon resulterar i ett fordon med egenskaper vilka inte är optimala för det utnyttjande fordonet kommer att få hos den nye ägaren.

Suboptimerade val vid beställning och/eller köp av fordon kan ha en negativ inverkan på exempelvis fordonets totala kostnad, fordonets bränsleförbrukning och fordonets komfort för föraren.

För till exempel ett åkeriföretag utgör, förutom fordonets anskaffningskostnad, de huvudsakliga utgiftsposterna för löpande drift av ett fordon av lön till fordonets förare, kostnader för reparationer och underhåll samt energi/bränsle för framdrivning av fordonet. Energikostnader, såsom en bränslekostnad, kan här påverka lönsamheten för åkeriföretaget i mycket stor utsträckning, varför den bör hållas så låg som möjligt. Om till exempel motor, utväxling och hjultyp väljs så att de är väl anpassade till fordonets framtida utnyttjande så kan energikostnaderna minimeras. Ett fordon som är väl anpassat till dess användning kommer även att generera mindre reparationskostnader.

Genom utnyttjande av tidigare kända lösningar har det ofta varit mycket svårt att avgöra vid vilka körfall energiåtgången, såsom exempelvis bränsleförbrukningen, är stor respektive liten för fordonet, vilket har gjort analysen av energiåtgången osäker. Detta har till exempel lett till att val av egenskaper för ett fordon, exempelvis vid framtagande av en fordonsspecifikation, har varit svåra att göra på ett optimalt sätt för fordonets framtida användning, vilket lett till en onödigt hög totalkostnad för fordonet.

Detta syfte uppnås genom det ovan nämnda systemet enligt den kännetecknande delen av patentkrav l. Syftet uppnås även genom ovan nämnda datorprogram och datorprogramprodukt. 10 15 20 25 30 538 248 Systemet och datorprogrammet är anordnade för att med en inhämtningsenhet hämta in driftsdata från åtminstone ett fordon, där nämnda driftsdata innefattar information om hur detta åtminstone ett fordon har utnyttjats. Sedan fastställs av en beräkningsenhet en energiåtgång c i form av en energiåtgångsmatris för det åtminstone ett fordonet som en funktion av varvtal och moment för en drivlina i det åtminstone ett fordonet. Exempelvis kan här alltså varvtal och moment för motorn 101 eller varvtal och moment för en till växellådan 103 ingående axel 109 utnyttjas för att fastställa energiåtgången c. En fackman inser att varvtal och moment för andra därför lämpliga delar av drivlinan kan utnyttjas för att beräkna denna energiåtgång c. En utnyttjandeenhet är anordnad for att sedan utnyttja denna fastställda energiåtgång c.

Alltså tillhandahåller föreliggande uppfinning energiåtgång c i form av en energiåtgångsmatris för det åtminstone ett fordonet som en funktion av varvtal och moment, där denna energiåtgång c beräknas baserat på driftsdata och exempelvis kan utgöras av dieselförbrukning, bensinförbrukning, gasförbrukning, etanolförbrukning eller elförbrukning. Genom att tillhandahålla energiåtgången c för det åtminstone ett fordonet kan analysen av energiåtgången c förenklas avsevärt.

Exempelvis kan från den fastställda energiåtgången c enkelt förstås vid vilka körfall och/eller vid vilken körning som den största mängden energi förbrukas, vilket gör att försök kan göras för att minska dessa körfall och/eller körningar och därigenom minska energiåtgången c.

Härigenom kan exempelvis en enkelt förståelig förklaring av hur energiåtgången c beror av körfall och/eller av körning tillhandahållas vid utveckling/optimering av fordon, vid fordonsförsäljning eller vid förarträning. Exempelvis vid försäljning kan en säljare härigenom enkelt och l0 l5 20 25 30 538 248 faktaunderbyggt visa hur energiåtgängen c kan minskas genom val av egenskaper för det nya fordonet. Vid förarträning kan enkelt och faktaunderbyggt visas hur energiåtgången c kan minskas genom att fordonet framförs på ett energiàtgångsminskande sätt, exempelvis genom en sänkning av hastigheten.

Den genom föreliggande uppfinning tillhandahàllna energiätgången c kan även utnyttjas for att fastställa hur bra simuleringar överensstämmer med verkligheten och/eller justera dessa simuleringar så att de bättre stämmer överens med verkligheten.

Föreliggande uppfinning kan även utnyttjas av exempelvis säljare för att skapa förtroende hos kunder, eftersom säljaren då av kunder kommer att upplevas som intresserad och välinformerad om säljaren kan visa för kunderna att han vet hur kunder använder sina fordon och vilken energiåtgång c detta ger.

Det kan ofta vara känsligt för en säljare att fråga kunden hur han använder sina fordon och det är dessutom även vanligt att kunden inte vet i detalj hur hans fordon utnyttjas. Säljaren kan alltsä genom utnyttjande av föreliggande uppfinning fä hjälp att öka sin kundkännedom avsevärt. Det är ofta avgörande för säljare att bygga upp ett kontaktnät med kunder vilka har förtroende för honom. För att kunna göra det är det viktigt att veta hur de kör och hur de vill utnyttja sina fordon för att sälja rätt bilar till dem.

Enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning utförs baserat pä den tillhandahällna energiätgàngen c en systematisk framtagning av en fordonsspecifikation. Detta gör att ett optimerat val av fordon kan göras vid beställning och/eller l0 l5 20 25 30 538 248 köp av fordonet, varigenom totalkostnaden för fordonet och även förarkomforten avsevärt kan förbättras.

Genom denna utföringsform kan hänsyn tas till ett stort antal parametrar vilka är relaterade till olika fordonsegenskaper då fordonsspecifikationen tas fram, vilket ger ett mycket tillförlitligt framtagande av fordonsspecifikationen.

Vid den systematiska framtagningen av fordonsspecifikation utförs en eller flera simuleringar av hur en justering av en eller flera av dessa parametrar påverkar själva egenskapen hos fordonet. Detta gör att till exempel en säljare på ett enkelt och överskådligt sätt kan förklara för exempelvis beställaren hur valen av de olika parametrarna kommer att påverka körupplevelsen och/eller totalkostnaden för fordonet.

De en eller flera simuleringarna baseras på driftsdata som har lagrats i ett eller flera fordon då dessa har varit i drift.

Till exempel kan därför, om föreliggande uppfinning utnyttjas, ett åkeri eller en fordonsägare som tidigare har använt ett eller flera fordon på en viss rutt, eller på en rutt liknande denna vissa rutt, utnyttja driftsdata från dessa fordon om det fordon som ska beställas och/eller köpas kommer att användas på samma rutt. På motsvarande sätt kan en beställare och/eller köpare även utnyttja driftsdata från fordon ägda av andra personer och/eller företag, vilka använder fordon för denna rutt, eller en liknande rutt. Eventuellt kan utnyttjande av driftsdata från fordon ägda av andra kräva en tillåtelse av något slag från den andra fordonsägaren.

Eftersom driftsdata för en viss rutt innefattar en mängd olika typer av information, såsom exempelvis hastighetsbegränsningar på rutten, topografi för rutten, väglag för rutten och körmotstånd för rutten, vilka kan utnyttjas av föreliggande uppfinning vid de en eller flera simuleringarna, kan genom utnyttjande av utföringsformen enkelt en mycket detaljerad och l0 l5 20 25 538 248 optimerad fordonsspecifikation tas fram av systemet. Avsevärt fler parametrar och även avsevärt relevantare värden för dessa parametrar att kommer utnyttjas vid framtagandet av fordonsspecifikationen än med tidigare kända lösningar. Detta gör att tillförlitligheten vid framtagandet av fordonsspecifikationen blir mycket god genom utnyttjande av utföringsformen.

Föreliggande uppfinning kan även utnyttjas för att effektivisera säljprocessen. Säljare har tidigare ofta haft svårt att fä tiden att räcka till. Medelst en utföringsform av uppfinningen kan de genom exempelvis utnyttjande av ett chassinummer och/eller ett registreringsnummer direkt göra simuleringar och/eller optimeringar vilka resulterar i en fordonsspecifikation. Den för säljaren tidigare nödvändiga och tidskrävande administrationen under säljprocessen, vilken bland annat innebar interaktion med köparen, kan därför minimeras genom utföringsformen.

Kortfattad figurförteckning Uppfinningen kommer att belysas närmare nedan med ledning av de bifogade ritningarna, där lika hänvisningsbeteckningar används för lika delar, och vari: Figur l visar schematiskt delar av ett exempelfordon, Figur 2 visar ett exempel pä en energiätgängsmatris, Figur 3 visar ett exempel pä en belastningsmatris, Figur 4 visar en styrenhet enligt uppfinningen.

Beskrivning av föredragna utföringsformer Föreliggande uppfinning tillhandahåller ett system vilket kan beräkna en energiätgång c i form av en energiätgängsmatris, l0 l5 20 25 30 538 248 såsom en bränsleförbrukning i form av en dieselförbrukning, en bensinförbrukning, en gasförbrukning, en etanolförbrukning eller en elförbrukning, vilken intuitivt kan förstås av exempelvis en förare, en säljare och en köpare av ett fordon, samt kan utnyttjas vid förarutbildning, försäljning och vidareutveckling av fordonet.

Systemet enligt uppfinningen innefattar en inhämtningsenhet, en beräkningsenhet och en utnyttjandeenhet. lnhämtningsenheten anordnad för inhämtning av driftsdata innefattande information om hur åtminstone ett fordon har utnyttjats innan hämtningen.

Begreppet ”anordnad för” innefattar i detta dokument begreppen ”anpassad för” och ”inrättad för”. Sådana driftsdata kan lagras i dagens fordon under tiden de framförs. Driftsdata kan tillhandahållas inhämtningsenheten antingen direkt från det åtminstone ett fordonet, eller kan mellanlagras i någon slags databas. Databas kan här innefatta väsentligen alla lämpliga enheter i vilka data kan lagras, såsom en server, en dator, en databas, ett register eller liknande lagringsenheter. Alltså kan systemet enligt uppfinningen hämta in driftsdata lämplig för att basera energiåtgångsberäkningar på.

Enligt en utföringsform av uppfinningen utnyttjas driftsdata från fler än ett fordon, varvid en statistisk tillförlitlighet för driftsdata ökar. Här kan alltså exempelvis driftsdata från flera fordon på en viss rutt samlas in och utnyttjas av systemet. Härigenom minskar risken för att en förares personliga körstil gör att driftsdata från denna förares fordon inte representerar en genomsnittlig förares. Alltså erhålls genom denna utföringsform en energiåtgång c vilken bör vara allmänt tillämplig för flera förare.

Systemet enligt uppfinningen innefattar även en beräkningsenhet, vilken är anordnad för att fastställa en l0 l5 20 25 30 538 248 energiåtgång c for åtminstone ett fordon som en funktion av varvtal och moment för en drivlina i detta åtminstone ett fordon, dar drivlinan innefattar bland annat motorn och växellådan såsom beskrivits ovan. Detta fastställande av energiåtgången c baseras på driftsdata, vilken inhämtats av inhämtningsenheten.

Systemet innefattar även en utnyttjandeenhet, vilken är anordnad for att utnyttja den av systemet fastställda energiåtgången c vid exempelvis försäljning, framtagande av fordonsspecifikationer, forarutbildning och vidareutveckling av fordon.

Såsom nämns ovan är beräkningsenheten enligt foreliggande uppfinning anordnad att fastställa energiåtgången c i form av en energiåtgångsmatris, vilken visar energiåtgång c per nämnda varvtal och moment. Exempelvis kan här alltså energiåtgången c i form av dieselforbrukningen for specifika varvtal och moment avläsas, vilket ger ett mycket intuitiv tillhandahållande av energiåtgångsinformationen.

Figur 2 visar ett icke-begränsande exempel på en sådan energiåtgångsmatris. Längs X-axeln anges varvtalet, exempelvis ett motorvarvtal, och längs Y-axeln anges moment, exempelvis ett motormoment, som har avgetts vid respektive varvtal i forhållande till ett maximalt moment, alltså som procent av det maximala momentet. Det maximala momentet kan vara olika vid olika varvtal. Vid olika/vissa varvtal (X-axeln) och olika/vissa moment (Y-axeln) har fordonet alltså haft en energiåtgång c, där värdena for energiåtgången c for fälten i energiåtgångsmatrisen kan normeras med avseende på samtliga fält i energiåtgångsmatrisen, varigenom en normerad energiåtgångsmatris erhålls. Värdet for energiåtgången c for fälten beräknas genom att fordonet sparar värden inom ett 10 15 20 25 30 538 248 momentområde, exempelvis 85-98% av det maximala momentet och inom ett varvtalsområde, exempelvis 1240-1320 rpm.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är utnyttjandeenheten anordnad att presentera nämnda energiåtgångsmatris grafiskt.

En sådan presentation kan utföras på en stor mängd sätt, exempelvis genom visning på en skärm, genom utskrift på papper, eller på något annat sätt för visning som är känt för en fackman.

Energiåtgångsmatrisen vilken tillhandahålls av föreliggande uppfinning har en fördel i att den direkt visar vid vilka varvtal och moment fordonet förbrukar sin energi. Exempelvis kan med hjälp av energiåtgångsmatrisen inses att fordonet förbrukar relativt lite av sin energi på tomgång, men att det förbrukar en relativt stor del av sin energi vid hög belastning, det vill säga vid högt moment.

Enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning är beräkningsenheten anordnad att fastställa energiåtgången c baserat på en belastningsmatris. Denna belastningsmatris visar utnyttjad tid per varvtal och moment och är baserad på driftsdata.

Figur 3 visar en sådan belastningsmatris. Längs X-axeln anges varvtalet, såsom ett motorvarvtal, och längs Y-axeln anges moment, såsom ett motormoment, som har använts för respektive varvtal i förhållande till ett maximalt moment. Det maximala momentet kan vara olika vid olika varvtal. Vid olika varvtal/vissa (X-axeln) och olika/vissa moment (Y-axeln) har fordonet alltså utnyttjats tiden t, där värdet för tiden t för fälten i belastningsmatrisen kan normeras med avseende på samtliga fält i belastningsmatrisen, varigenom en normerad belastningsmatris erhålls. Värdet för t för fälten beräknas genom att fordonet sparar värden inom ett momentområde, 10 l0 l5 20 25 30 538 248 exempelvis 85-98% av det maximala moment och inom ett varvtalsområde, exempelvis 1240-1320 rpm.

Såsom framgår av belastningsmatrisen har fordonet exempelvis tillbringat relativt lång tid på tomgång, vilken kan göra att en analys av belastningsmatrisen kan leda till den felaktiga slutsatsen att energiåtgången c för denna tomgångskörning skulle vara stor. Genom föreliggande uppfinning kan istället den riktiga slutsatsen dras att energiåtgången c för tomgångskorningen är relativt liten. Vid analys av belastningsmatrisen ser det även ut som att relativt lite energi förbrukas vid hög belastning, det vill säga vid höga moment, trots att energiåtgångsmatrisen enligt föreliggande uppfinning tydligt indikerar att en relativt stor del av energiåtgången c sker vid höga belastningar.

Alltså erhålls med föreliggande uppfinning en mer korrekt och även mer lättförståelig information relaterad till driftsdata i form av energiåtgångsmatrisen än vad som tillhandahålls av belastningsmatrisen.

Enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning utnyttjar beräkningsenheten en motormussla för att omvandla den i belastningsmatrisen angivna utnyttjade tiden till energiåtgång c i energiåtgångsmatrisen. Motormusslan innefattar information relaterad till förbrukad energi per tidsenhet och per varvtal och moment.

Exempelvis kan motormusslan ange den mängd bränsle motorn lOl förbrukar per insprutning i motorn vid respektive moment och varvtal. Denna mängd bränsle kan exempelvis erhållas baserat på mätningar av en motor i cell, det vill säga på mätningar av en motor installerad i en provcell för vilken mängden insprutat bränsle mäts för att erhålla värden för momenten vid motsvarande varvtal. 11 l0 l5 20 25 538 248 För ett varvtal och ett moment, det vill säga för ett fält i energiåtgångsmatrisen, ger en produkt av mängden bränsle per insprutning multiplicerat med antalet insprutningar under tiden t för motsvarande fält i belastningsmatrisen den energiåtgång c i form av den mängd bränsle som förbrukas för detta fält. Alltså kan energiåtgången c i form av bränsleförbrukningen för ett fält i energiåtgångsmatrisen fastställas enligt: c = (bränsle per insprutning) * (antal insprutningar under t); där (Ekv. l) - c är energiåtgången i form av bränsleförbrukningen för ett fält i energiåtgångsmatrisen; och - t är värdet för tiden för motsvarande fält i belastningsmatrisen.

Ekvation l kan mer detaljerat skrivas som: c = (bränsle per insprutning) * t * varvtal * (antal insprutningar varv); där (Ekv. 2) - c är energiåtgången i form av bränsleförbrukningen för ett fält i energiåtgångsmatrisen; och - t är värdet för tiden för motsvarande fält i belastningsmatrisen.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är utnyttjandeenheten anordnad att utnyttja den fastställda energiåtgången c vid en bedömning av hur väl ett simulerat utnyttjande av det åtminstone ett fordonet överensstämmer med ett verkligt utnyttjande av det åtminstone ett fordonet. Simuleringar av utnyttjande av fordon kan exempelvis användas då fordonsspecifikationer för fordon tas fram, vilket beskrivs 12 l0 l5 20 25 30 538 248 mer i detalj nedan. Simuleringar kan även utnyttjas exempelvis vid vidareutveckling av fordon, vid förarutbildning och vid andra situationer då det är fördelaktigt att estimera hur ett fordon utnyttjas och/eller uppför sig vid olika körfall.

Bedömningen av hur väl simuleringen stämmer med verkligheten utförs enligt en utföringsform genom att beräkningsenheten först fastställer energiåtgängen cam för det simulerade utnyttjandet av fordonet respektive för motsvarande verkliga utnyttjande. Därefter jämför utnyttjandeenhet energiàtgången cam för det simulerade utnyttjandet med energiåtgången cam för det verkliga utnyttjandet. Om skillnader finns mellan det simulerade och det verkliga utnyttjandet justeras parametrarna för det simulerade utnyttjandet baserat på jämförelsen så att simuleringen blir mer lik verkligheten. Härigenom erhålls mycket verklighetstrogna simuleringar.

Som ett icke-begränsande exempel kan nämnas att energiåtgängen cam för det simulerade utnyttjandet av fordonet kan fastställas baserat på driftdata dels ur ett motorperspektiv och dels ur ett fordonsperspektiv, där fordonsperspektivet kan innefatta ett antal olika parametrar i fordonet.

Det har visat sig att driftdata relaterade till utnyttjad fordonshastighet, väglutning och/eller tàgvikt för fordonet i många fall kan utnyttjas för att ge tillförlitliga värden för energiätgängen cam för det simulerade utnyttjandet av fordonet. Exempelvis kan simuleringarna då utföras i cykler för olika hastighetsintervall. Efter simuleringarna gjorts, exempelvis baserade åtminstone på fordonshastighet, väglutning och/eller tägvikt för fordonet, kan utnyttjandeenheten jämföra energiåtgängen cam för det simulerade utnyttjandet med energiätgången cam för det verkliga utnyttjandet. 13 l0 l5 20 25 30 538 248 Om en skillnad finns mellan energiåtgången cam för det simulerade utnyttjandet och energiåtgången cam för det verkliga utnyttjandet, kan denna skillnad härledas till att trafikstörningar och/eller förarens beteende har påverkat det verkliga utnyttjandet. Då kan driftsdata relaterade till förarens beteende läggas till vid de fortsatta simuleringarna av energiåtgången cam.

Enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning anordnas systemet enligt föreliggande uppfinning för att utföra ett systematiskt val av en specifikation för ett första fordon.

Exempelvis kan här först komponenter som kunden/köparen har relativt höga krav på väljas, vilka kan motsvara motorspecifikationer och däcksdimensioner. Därefter kan sedan systematiska simuleringar för prestanda relaterade till övriga möjliga kundval göras. Genom att först välja komponenter som är viktiga för kunden/köparen, och för vilka kunden/köparen ofta vet vad han vill ha, kan antalet möjliga lämpliga val begränsas. Härigenom erhålls beräkningseffektiva simuleringar, vilka är riktade mot specifikationer som kunden/köparen med stor sannolikhet är intresserad av.

Fordonsspecifikationen som ska väljas innefattar ett flertal parametrar relaterade till åtminstone en egenskap för det första fordonet. Typiskt kan föreliggande uppfinning alltså utnyttjas då en beställning och/eller köp av ett fordon ska göras, eftersom en fordonsspecifikation är nödvändig för att det nybyggda fordonet som ska beställas eller det begagnade fordonet som ska köpas ska ha de egenskaper som efterfrågas av köparen. Föreliggande uppfinning kan dock även utnyttjas vid andra situationer då simuleringar av fordonsegenskaper baserat på en mängd parametrar erhållna från driftsdata utförs. 14 lO l5 20 25 30 538 248 Det systematiska valet av specifikation för det första fordonet kan exempelvis utföras så att energieffektiviteten för det första fordonet premieras. Med andra ord väljs specifikationen baserat på en energieffektivitet för det första fordonet, där energieffektiviteten kan fastställas utifrån ett andra fordons verkliga användning enligt fordonsspecifika driftsdata. De fordonsspecifika driftsdata kan här innefatta cykler av driftsdata för ett vägavsnitt, där var och en av dessa cyklar innefattar hastighet, väglutning och start/stop motsvarande vägavsnittet.

Som exempel kan nämnas att om driftsdata relaterade till fordonshastighet visar att fordonet ofta framförs vid höga hastigheter, kan parametrar relaterade till egenskaper såsom luftmotstånd, utväxling för drivlinan, rullmotstånd och förarstödfunktioner väljas till specifikationen baserat på denna information om hastighetsutnyttjandet.

Alltså, kan exempelvis kjolar, spoilers och andra anordningar som har en inverkan på luftmotstàndet väljas baserat på driftsinformationen om hastigheten. Även däck kan väljas för att ge ett för den utnyttjade hastigheten lämpligt rullmotstånd.

Tanken är alltså att det nya fordonet, för vilken specifikationen tas fram, med relativt stor sannolikhet kommer att utnyttjas på liknande sätt som det andra fordonet, varvid driftsdata för det andra fordonet kan utnyttjas för att basera energieffektiva val för fordonsspecifikationen pà. Om exempelvis driftsdata indikerar att hög tågvikt har utnyttjats tidigare sä är det relativt sannolikt att fordonsspecifikationen bör tas fram för ett fordon med hög tågvikt. Pä motsvarande sätt bör fordonsspecifikationen tas fram för höga hastigheter om driftsdata indikerar att höga 15 l0 l5 20 25 30 538 248 hastigheter tidigare har utnyttjats. Alltså ar det ofta ett klokt val att välja parametrar i fordonsspecifikationen så att den skulle ha varit optimal for de fordonsspecifika driftsdata.

For att ge kunden/köparen lite valmojlighet kan systemet vara anpassat att ta fram ett antal, exempelvis 5 stycken, olika lämpliga fordonsspecifikationer som sedan presenteras för kunden/köparen. En säljare kan då dessa presenteras direkt tala om vilken specifikation som skulle vara mer energioptimerad for kunder/köparen baserat på tillhandahållna driftsdata. Dock kan det upplevas positivt for kunden att känna att han faktiskt kan bidra med egna önskemål i själva beslutsprocessen. Exempelvis kan kunden ha önskemål om fordonsvikt och/eller transporttid och anse att dessa är viktiga och skall tas hänsyn till vid beslutet. Därför kan en presentation av ett antal olika specifikationer, vilka alla skulle utgöra lämpliga specifikationer for kunden/köparen vara lämplig i vissa fall.

För systemet enligt denna utforingsform innefattar utnyttjandeenheten och en simuleringsenhet.

Simuleringsenhet är anordnad att simulera hur en justering av åtminstone en av parametrarna påverkar den åtminstone en egenskapen for det forsta fordonet. Denna simuleringsenhet år enligt foreliggande uppfinning inrättad att utfora simuleringen baserat på den fastställda energiåtgången c. Med hjälp av den fastställda energiåtgången c kan kontrolleras om utnyttjade simuleringsparametrar har rätt värden.

Simuleringsparametrarna kan även justeras baserat på den fastställda energiåtgången c, eftersom energiåtgången c enkelt 16 l0 l5 20 25 30 538 248 visar när merparten av bränslet förbrukas och aven vad som kan göras för att minska förbrukningen.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är systemet anordnat att välja det åtminstone ett andra fordonet så att det åtminstone ett andra fordonet har utnyttjats på ett väsentligen likartat sätt som det första fordonet planeras att komma att utnyttjas. Med andra ord väljer här systemet att basera framtagandet av fordonsspecifikationen på andra fordon vilka med hög sannolikhet ger en fordonsspecifikation som blir väl anpassad mot det första fordonets kommande utnyttjande.

Till exempel kan det åtminstone ett andra fordonet väljas så att det har kört på en eller flera rutter på vilka det första fordonet planeras att komma köra. Det åtminstone ett andra fordonet kan även väljas så att det har kört på en eller flera rutter vilka i ett eller flera avseenden liknar de en eller flera rutter det första fordonet planeras att komma köra på.

Härigenom kan en fordonsspecifikation erhållas vilken är skräddarsydd för, det vill säga direkt anpassad för, en kommande användning av det första fordonet, vilket ger en låg total kostnad för fordonet och samtidigt en god förarkomfort.

Enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning innefattar systemets inhämtningsenhet en mottagningsenhet, en identifieringsenhet och en hämtningsenhet. Mottagningsenheten är anordnad att ta emot en inmatning av identifieringsinformation för det åtminstone ett andra fordonet. Denna identifieringsinformation kan typiskt vara ett chassinummer, ett registreringsnummer, eller någon annan information lämplig för fordonsidentifiering.

Identifieringsenheten är anordnad att identifiera det åtminstone ett andra fordonet baserat på identifieringsinformationen, varefter hämtningsenheten är 17 l0 l5 20 25 30 538 248 anordnad att hämta in driftsdata för det identifierade fordonet.

Exempelvis kan alltså ett eller flera registreringsnummer för ett eller flera fordon som en beställare och/eller en köpare och/eller en säljare vet eller tror sig veta har lämpliga driftsdata matas in i systemets mottagningsenhet. Typiskt kan beställaren och/eller köparen här ange ett registreringsnummer till ett av sina tidigare fordon som beställaren och/eller köparen vet har använts på liknande sätt som det nya fordonet ska användas, varefter driftsdata för detta identifierade fordon hämtas till systemet och kan utnyttjas via energiåtgången c för att fastställa fordonsspecifikationen.

När driftsdata har hämtats in från ett eller flera lämpliga fordon, och energiåtgången c har fastställts kan olika simuleringar göras baserat på denna energiåtgång c, för vilka ett eller flera parametervärden ändras. Dessa olika simuleringar kan sedan jämföras med varandra och/eller utnyttjas för att se vilken inverkan justeringar av parametervärden kommer att ha för fordonets egenskaper, varvid en lämplig fordonsspecifikation systematiskt kan väljas.

Mer specifikt är för denna utföringsform simuleringsenheten inrättad av genom en första simulering beräkna ett första simuleringsvärde baserat på energiåtgången och på åtminstone ett första parametervärde för åtminstone en av flertalet parametrar. Detta åtminstone ett första parametervärde är här relaterat till en första fordonsspecifikation.

Simuleringsenheten är också inrättad att vid en andra simulering beräkna ett andra simuleringsvärde baserat på energiåtgången c och på åtminstone ett andra parametervärde för åtminstone en av flertalet parametrar, där det andra 18 l0 l5 20 25 30 538 248 parametervärdet är relaterat till en andra fordonsspecifikation.

En jämförelseenhet jämför sedan om de utnyttjade simuleringsparametrarna har rätt värden samt jämför de första och andra simuleringsvärdena, varefter en indikation av om den första fordonsspecifikationen eller den andra fordonsspecifikationen är lämplig tillhandahålls. Den lämpliga fordonsspecifikationen kan här alltså tillhandahållas baserat på jämförelsen av de första och andra simuleringsvärdena.

Enligt en utföringsform av uppfinningen kan ett flertal fordonsspecifikationer indikeras som lämpliga. Här innefattas ett flertal andra simuleringsvärden i det åtminstone ett andra simuleringsvärdet, där vart och ett av detta flertal andra simuleringsvärden beräknas baserat på respektive åtminstone ett andra parametervärde. Jämförelseenheten jämför sedan det första simuleringsvärdet med detta flertal andra simuleringsvärden. Därefter identifieras ett förutbestämt antal fordonsspecifikationer som möjliga lämpliga fordonsspecifikationer baserat på jämförelsen. Sedan tillhandahålls en indikation av detta förutbestämda antal möjliga lämpliga fordonsspecifikationer.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är det första och det åtminstone ett andra simuleringsvärdet relaterade till bränsleförbrukning. Här bestämmer alltså jämförelseenheten en skillnad i bränsleförbrukning som resulterar av justeringen av parametern, det vill säga skillnaden i bränsleförbrukning mellan den första och andra simuleringen. Eftersom den första respektive andra simuleringen är relaterade till en första respektive andra fordonsspecifikation kommer jämförelsen även att indikera en skillnad i bränsleförbrukning för respektive fordonsspecifikation för den energiåtgången c som utnyttjas 19 10 15 20 25 30 538 248 vid simuleringarna. Skillnaden i bränsleförbrukning kan indikeras på en mängd olika sätt, till exempel i procent, som liter per 100 km, som energi, eller som koldioxidutsläpp. Då bränsleförbrukning är viktigt både för fordonets totalkostnad och för miljön, kan skillnaden i bränsleförbrukning för de olika fordonsspecifikationerna vara en viktig faktor vid val av fordon.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är det första och det åtminstone ett andra simuleringsvärdet relaterade till ett energilager. I detta dokument innefattar termen energilager väsentligen alla anordningar som kan lagra någon sorts energi, såsom exempelvis ett batteri eller en kondensator, vilka kan laddas upp och lagra elektrisk energi, ett svänghjul, vilket innefattar en massa som kan sättas i rotation varvid rotationsenergi lagras som den roterande massan, eller ett gummiband, vilket tvinnas upp för att kunna avge energin när gummibandet återgår till ursprungstillståndet. Energi kan här exempelvis lagras vid inbromsningar för att senare utnyttjas vid efterkommande accelerationer, vilket typiskt utnyttjas exempelvis i elhybrider.

Enligt utföringsformen bestämmer alltså jämförelseenheten en skillnad i energilager mellan den första och andra fordonsspecifikationen eftersom dessa är relaterade till den första respektive andra simuleringen, eller så bestämmer jämförelseenheten åtminstone om det finns en potential till vinst i energilager. En potential till vinst i energilager beror av hur det andra fordonet har framförts. Generellt sett kan mycket energi lagras och återvinnas om många inbromsningar görs. Dock kan det trots detta vara energimässigt effektivare att framföra fordonet med färre inbromsningar. Åtminstone antalet och längd för bromsningarna samt dess lämplighet bör 20 l0 l5 20 25 30 538 248 alltså beaktas då den potentiella vinsten i energilager fastställs.

Var och en av de parametrar vilka utnyttjas vid simuleringarna enligt föreliggande uppfinning kan exempelvis vara relaterade till en eller flera fordonsegenskaperna en utväxling för en bakaxel, en växellåda, en motor, en koppling, ett bromssystem, ett turboaggregat, en hjultyp, en fördelningsväxellåda, ett batteri, ett luftmotstånd, ett rullmotstånd, däckstyp och ett avgasreningssystem. En däckstyp definieras i detta dokument av dess mönster och/eller gummiblandning. Alltså kan till exempel en simulering där en parameter relaterad till bakaxelutväxlingen justeras för att se hur detta påverkar just bakaxelutväxlingen. På motsvarande sätt kan justeringar av parametrar relaterade till växellådan, motorn, kopplingen, bromssystemet, turboaggregatet, hjultypen, fordelningsväxellådan, batteriet, luftmotståndet, rullmotståndet, däckstypen eller avgasreningssystemet utnyttjas för att simulera hur egenskaperna för växellådan, motorn, kopplingen, bromssystemet, turboaggregatet, hjultypen, fordelningsväxellådan, batteriet, luftmotståndet, rullmotståndet, däckstypen respektive avgasreningssystemet påverkas av justeringen. Härigenom kan en fordonsspecifikation innefattande ett flertal sådana parametrar tas fram genom utnyttjande av föreliggande uppfinning, där dessa parametrar har justerats så att fordonsegenskaperna blir de av beställaren och/eller köparen önskade.

Exempelvis kan alltså luftmotståndet för fordonet ändras genom tillägg/borttagning av kjolar, spoilers eller andra luftmotståndspåverkande anordningar för att anpassa fordonet till ett utnyttjande inom ett visst hastighetsintervall.

Härigenom kan samstämmigheten mellan fordonsspecifikationen och det verkliga utnyttjandet förbättras. 21 lO l5 20 25 30 538 248 Driftsdata, vilka ligger till grund för exempelvis belastningsmatrisen, kan innefatta en användningstid för respektive åtminstone en växel i växellådan 103 i det åtminstone ett andra fordonet. Alltså anger driftsdata här vilka växlar som använts och hur länge de olika växlarna har använts i det åtminstone ett andra fordonet. Driftsdata för användningstid för växlar kan enligt en utföringsform lagras i anslutning till växellådan 103 i det åtminstone ett andra fordonet. Driftsdata för användningstid för växlar kan enligt en utföringsform även beräknas exempelvis baserat på belastningsmatrisen, vilken innefattar värden motsvarande tidsperioder då det åtminstone ett andra fordonet har utnyttjat olika motorvarvtal respektive olika motormoment.

Enligt en utföringsform tillhandahålls alltså driftsdata systemet enligt föreliggande uppfinning i form av åtminstone en belastningsmatris, där den åtminstone en belastningsmatrisen innefattar värden motsvarande tidsperioder som det åtminstone ett andra fordonet har utnyttjat olika motorvarvtal respektive olika motormoment.

Driftsdata kan också innefatta en användningstid för respektive åtminstone ett varvtal vilket tillförs en växellåda i det åtminstone ett andra fordonet. Här anger driftsdata en beskrivning av vilka varvtal som har utnyttjats av det andra fordonet och hur länge dessa olika varvtal har använts i det åtminstone ett andra fordonet.

Driftsdata kan också innefatta en användningstid för respektive åtminstone ett motormoment vilket tillförts växellåda 103 i det åtminstone ett andra fordonet, det vill säga en beskrivning av vilka motormoment som har utnyttjats och hur länge dessa motormoment utnyttjades. 22 10 15 20 25 30 538 248 Driftsdata kan också innefatta åtminstone en bränsleförbrukning för motorn 101 i det åtminstone ett andra fordonet.

Enligt en utföringsform kan förluster i drivlinan för två olika fordon, eller för två olika fordonsspecifikationer, simuleras baserat på dess hastigheter och drivkrafter. Dessa förluster kan sedan jämföras inbördes.

Driftsdata kan också innefatta en användningstid för respektive åtminstone ett motormoment per utnyttjad växel i det åtminstone ett andra fordonet, det vill säga en beskrivning av vilka motormoment som har utnyttjats för de olika växlarna och hur länge dessa motormoment utnyttjades.

Denna utföringsform ger en god upplösning för motormomentet eftersom det är uppdelat per växel.

Driftsdata kan också innefatta åtminstone en förlust för en drivlina i det åtminstone ett andra fordonet.

Driftsdata kan också innefatta åtminstone en väglutning d och åtminstone en fordonshastighet för vägavsnitt där det åtminstone ett andra fordon har utnyttjats, typiskt för vägavsnitt längs rutter där det första fordonet är tänkt att användas. Baserat på väglutning d och hastighet kan körmotståndet beräknas, det vill säga de krafter som bromsar fordonets framfart.

Driftsdata kan också innefatta åtminstone en utnyttjad hastighetsprofil för det åtminstone ett andra fordonet. Dessa en eller flera hastighetsprofiler kan utnyttjas för att göra en eller flera simuleringar för olika hastighetsintervall.

Dessa simuleringar kan utföras i cykler innefattande start/stop, hastigheter och väglutning för ett vägavsnitt.

Dessa cykler kan vara marknadsanpassade, så att exempelvis en 23 l0 l5 20 25 30 538 248 cykel motsvarar ett hastighetsintervall och/eller en väglutningsprofil för ett land eller en region med särskilda hastighetsbegränsningar och/eller topografi, såsom Tyskland.

Driftsdata kan också innefatta åtminstone en utnyttjad tågvikt för det åtminstone ett andra fordonet. Ofta tar ett nytt fordon över en gammal rutt, varför tågvikten ofta kan bli likartad som de i de insamlade driftsdata.

Driftsdata kan också innefatta åtminstone en höjd över havet för platser där det åtminstone ett andra fordonet har utnyttjats. Härigenom kan en egenskap för turboaggregat bestämmas. Exempelvis finns turboaggregat vilka är speciellt anpassade för användning vid hög höjd, vilka kan väljas i fordonsspecifikationen. Även motoregenskaper kan bestämmas baserat åtminstone en höjd över havet då olika motorer är olika lämpliga för olika höjder över havet.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar driftsdata en fordonslast för det andra fordonet. Fordonslasten kan tillsammans med hastigheten för det andra fordonet utnyttjas för att basera simuleringen på. Fordonslasten kan här företrädesvis lagras som fordonslast per hastighet för att enkelt kunna utnyttjas vid simuleringen. Med last/fordonslast avses i detta dokument massan eller vikten för det som transporteras av fordonet. Med andra ord är lasten/fordonslasten exempelvis relaterad till vad som finns i fordonets bagageutrymme eller på fordonets flak.

Fackmannen inser att systemet för utnyttjande av driftsdata enligt föreliggande uppfinning dessutom kan implementeras i ett datorprogram, vilket när det exekveras i en dator åstadkommer att datorn utför metoden. Datorprogrammet utgör vanligtvis en del av en datorprogramprodukt 403, där datorprogramprodukten innefattar ett lämpligt digitalt 24 10 15 20 25 30 538 248 lagringsmedium på vilket datorprogrammet är lagrat. Nämnda datorläsbara medium består av ett lämpligt minne, såsom exempelvis: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read- Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en hårddiskenhet, etc.

Figur 4 visar schematiskt en styrenhet 400. Styrenheten 400 innefattar en beräkningsenhet 401, vilken kan utgöras av väsentligen någon lämplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets för digital signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en förutbestämd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC).

Beräkningsenheten 401 är förbunden med en, i styrenheten 400 anordnad, minnesenhet 402, vilken tillhandahåller beräkningsenheten 401 t.ex. den lagrade programkoden och/eller den lagrade data beräkningsenheten 401 behöver för att kunna utföra beräkningar. Beräkningsenheten 401 är även anordnad att lagra del- eller slutresultat av beräkningar i minnesenheten 402.

Vidare är styrenheten 400 försedd med anordningar 411, 412, 413, 414 för mottagande respektive sändande av in- respektive utsignaler. Dessa in- respektive utsignaler kan innehålla vågformer, pulser, eller andra attribut, vilka av anordningarna 411, 413 för mottagande av insignaler kan detekteras som information och kan omvandlas till signaler som kan behandlas av beräkningsenheten 401. Dessa signaler tillhandahålls sedan beräkningsenheten 401. Anordningarna 412, 414 för sändande av utsignaler är anordnade att omvandla signaler erhållna från beräkningsenheten 401 för skapande av utsignaler genom att t.ex. modulera signalerna, vilka kan överföras till andra delar av och/eller system i fordonet. 25 l0 l5 20 25 30 538 248 Var och en av anslutningarna till anordningarna för mottagande respektive såndande av in- respektive utsignaler kan utgöras av en eller flera av en kabel; en databuss, såsom en CAN-buss (Controller Area Network bus), en MOST-buss (Media Orientated Systems Transport bus), eller någon annan busskonfiguration; eller av en trådlös anslutning. En fackman inser att den ovan namnda datorn kan utgöras av berakningsenheten 40l och att det ovan nämnda minnet kan utgöras av minnesenheten 402.

Allmänt består styrsystem i moderna fordon av ett kommunikationsbussystem bestående av en eller flera kommunikationsbussar för att sammankoppla ett antal elektroniska styrenheter (ECU:er), eller controllers, och olika på fordonet lokaliserade komponenter. Ett dylikt styrsystem kan innefatta ett stort antal styrenheter, och ansvaret för en specifik funktion kan vara uppdelat på fler ån en styrenhet. Fordon av den visade typen innefattar alltså ofta betydligt fler styrenheter ån vad som visas i figur 4, vilket år valkant för fackmannen inom teknikområdet.

Föreliggande uppfinning år i den visade utföringsformen implementerad i styrenheten 400. Uppfinningen kan dock aven implementeras helt eller delvis i en eller flera andra vid fordonet redan befintliga styrenheter eller någon för föreliggande uppfinning dedikerad styrenhet.

Fackmannen inser också att systemet ovan kan modifieras enligt de olika utföringsformerna av metoden enligt uppfinningen.

Dessutom avser uppfinningen ett motorfordon l, till exempel en lastbil eller en buss, innefattande åtminstone ett system för utnyttjande av driftsdata enligt uppfinningen.

Föreliggande uppfinning ar inte begransad till de ovan beskrivna utföringsformerna av uppfinningen utan avser och 26 538 248 innefattar alla utföringsformer inom de bifogade självständiga kravens skyddsomfång. 27

Claims (5)

1. 5.11 lO 20 '- 538 248 Patentkrav

2. 1. System för utnyttjande av 'sdata från åtminstone ett fordon (100), kännetecknat av: ~ en inhämtningsenhet anordnad för innämtning av nämnda v drift data, där nämnda driftsdata innefattar information om (IJ r nur nämnda åtminstnne ett fordnn nar ntnyttjats; en beräkningsenn t anordnad för att basfrat pa nämnda 1 e driftsdata fastställa en energiätgàng c i form av en f energiätgängsmatris för nämnda 'minstone ett fordcn (lüm) som en fnnk:ion av varvtal och mnment för en drivlina i nämnda åtminstone ett fordon (lOO); men en utnyttjandeennet ansrdnad för att utnyttja nämnda Hårt ç : td F' Qjo ri Q Q» [IS \Q (_) v i, varvid nämnda a energiätgang c motsvarar åtminstone en bränsleförbru ~ dieselförbrnkninq; bensinförbrukning; ~ gasförbrukninq; - etanolförbrukninq; och W elförbrukninç.

3. System enligt något av patentkrav l-2, varvid nämnda energiåtgångsmatris visar energiåtgänq C per nämnda varvtal den momento

4. System enligt nagot av patentkrav lw3, varvid nämnda utnyttjandeennet är anordnad att presentera nämnda F? energiätgangsmatris grafisk > 5, System enligt nagot af patentkrav lw?, varvid nämnda beräkningsennet är anordnad att fastställa nämnda ent;giätqang C baserat på en belastninqsmatris, vilken är baserad på 28 IF-J UI 5.11 ti". t; 538 248 |. dr fted ta non visar utnyttjad tid per nämnda varvtal och .__ I IÛOTHEEBÉ . 6. Sv enligt patentkrav 5, f? :ten b+räkningsennet är anordnad att ntny tja en mntormussla för aït omvandla nämnda utnyttjade tid varvid nämnda ingsmatrisen till en enerqiätganq C, enerciätcångsmatris erhålles, varvid nämnda motormuasla /_ System enligt patentkrav V, information relaterad till förbrukad 'ner i per G1 LQ tidsennet och per näinda varvid nämnda är anordnad att ntnvttja nämnda energiätdäng c vid en bedömning a* H _ 0 . namnda atminstone ett fordon. ätminatone ett utnyttjande av nämnda . System enligt patentkrav S, varvid; W nämnda beräkningsennet ar anordnad att fastställa nämnda enerjiätgänq for nämnda simulerade utnyttjande Q oc* för nämnda verkliga utnyttjande cam; och - nämnda utnyttjandeenhet är anordnad att jämföra nämnda energiätgäng omm för nämnda siïulerade utnyttjande med nämnda caü för nämnda verkliga utnyttjande, och justera nämnda simulerade utnyt jande baserat på nämnda 10. System enligt något av natentkrav l-9, varvid nämnda att utföra ett systematiskt vel av en första fordon, där nämnda Specifikation innefattar till åtminstone en egenskap för nämnda första fordon, varvid nämnda i nefattar en anerdnid för simulerin_s 29 5.11 20 k) 538 248 simulering av hur en justering av åtminst en av nämnda 9 m flertal parametrar påverkar nämnda åtminstone en egenskap lör nämnda första fordon, där nä-nda simulering baseras på nämnda ll. System enligt patentkrav lO, varvid nämnda system år anordnat att välja nämnda åtminstone ett andra fordon så att ntnvtt ats på ett 3 forsta fordon planeras lr. System enligt något av patentkrav lü-ll, varvid nämnda driftsdata innefattar information relaterad till andra åtminstone ett utnyttjande av nämnda åtminstone ett fordon i gruppen av; w stid for respektive åtminstone en växel i en n. *IL Q, e en znvän I -» växellåda (1 03) i nämnda åtminstone ett andra fordon; ~ en användnlngstid rör respektive åtminstone ett varvtal lförs en växellåda (l0;} i nämnda åtminstone ett andra fordon; ~ en användningsti lör respektive åtminstone ett motormoment 'h vilket tillförs en vå låda (lüš) i nämnda åtminstone ett andra fordon; åtminstone ett motormoment 103) i nämnda åtminstone ett andra ford n; ~ åtminstone en bränsleförbrukning för en motor (l0l) i nämnda åtminstone ett andra fordon; - åtminstone en drivkraft vid åtminstone ett n'nl (l l, ll2, ll3, ll4) nos nämnda åtminstone ett andra fordon; ne en förlust för en drivlina i nämnda aominstone ett andra fordon; åtminstone en våglutning d och åtminstone en fordonsnastighet för väqavsnitt där nämnda åtminstone ett 30 5.11 lO 20 k) 538 248 andra fordon nar utnyttj SD 1 I . ~. ts - en tå vitt ör nämnda åtminstone ett andra fordon; och \ o ~ atmin.tnne en höjd över havet för platser där näznda 1 åtminstone ett andra fordon har utnyttjats. la. System enligt något av patentkrav 1G-l2, varvid nämnda simnleringsennet är anordnad att åtminstone utföra 1 f stegen att: - beräkna ett första simuleringsvärde baserat på nämnda driftsdata och ä åtminstone ett första parametervarde för åtminstone en a nämnda flertal parametrar, dar namnda w _. . V första parametervärde är relaterat tili åtminstone ett en första specifikation; - beräkna åtminstone ett andra simuleringsvarde baserat på namnda driftsdata och pa åtminstone ett andra parametervärde för nämnda åtminstone en av nämnda flertal parametrar, där nämnda åtminstone ett andra parametervärde är relaterat till en andra specifikation; f "öra nämnda första simuleringsvärde och nämnda åtminstone f"\_ ïtt andra simnleringsvär f I \ jörsta specifikation eller nämnda andra a. 5 O. v-l f. d) ”ä Q* 5 Q f; Il Q, SD '-11 14. System enligt patentkrav l3, varvid nämnda första i! , ,-.---" ~ ~ -1---' w .'-1--.- --~ °4-- -.-- - --4-- ~- .- ~~ erin svarde respertive namnda atminstsne ett andra !...| simn simuleringsvärde ar relaterat till atminstene en i gruppen av: bränsleförbrukning; - körbarnet; - komponentlivslin och W energilager. A

5. System enligt något av patentkrav lo-lá, varvid }...\ parametrar ar relaterad ti l åtminstene en av nämnda 31 (v71 20 538 248 åtminstone en pdenhkan i gruppen av: ~ en utväxling för en bakaxel; ~ en växellåda (lO3}; M en motor (lÛl); - ett luftmotstind "ör namnda fordon; - ett rullmotstånd för nämnda fordon; :,..: Ö\ , Datorprogram innefattande programkod, vilket nar nämnda proqramkod e.;kveraa i en dator ä?tadkomme" tt nämnda [CU X f dator n-=ör ett förfarande för utnyttjande av driftsdata, ~ en innämtninq av drif:sdata åtminstone ett fordon, där nämnda driftsdata innefattar information om hur namnda atmins one ett fordon har utnytijats; - en beräkning baserad på nämnda driftsdata för att fastställa en enerqiåtqäng o i form av en enerqiatqängsmatria för nämnda fordon som en funktion av varvtal och moment för en drivlina i nämnda fordon; och j???ê äV Ûämn?? EÛ@I_ i.. Datorprogramprodukt innefattande ett datorläsbart medium och ett datorprogram enligt pat .krav lá, varvid nämnda datorprogram är innefattat i nämnda datorläsbara medium. 32