SE538042C2

SE538042C2 - Trygghetssystem och elektronisk låsanordning för användningdäri, och en tillhörande metod för att övervaka omhändertagande av en trygghetslarmhändelse i ett trygghetslarmsystem

Info

Publication number: SE538042C2
Application number: SE1351104A
Authority: SE
Inventors: Olle Bliding; Johan Hörberg; Peter Svensk
Original assignee: Phoniro Ab
Priority date: 2013-09-25
Filing date: 2013-09-25
Publication date: 2016-02-23
Also published as: SE1351104A1; WO2015047166A1

Abstract

538 042 vakttjanst eller en utryckningstjanst, vilka inte visas i Fig. 1 men indikeras pa andra ritningar som SG ("Security Guard") respektive ES ("Emergency Service"). Detta kan exempelvis vara fallet ndr larmhandelsens karaktar är sadan att det kravs sdrskilda resurser, exempelvis ett rapporterat inbrottsforsok, en misstankt brandolycka eller tivshotande plotslig sjukdom hos vardtagaren CT,. En liknande situation finns det med vissa typer av vardtagare CT som inte behover regelbundet, schemalagt omhandertagande av vardgivarcentralen CGC men fortfarande har nagon nedsdttning som motiverar forekomsten av en trygghetsterminal TT av sakerhetsskal, ifall en tillfallig onormal situation skulle uppkomma i vardtagar- bostaden CTRi. I sadant fall kanske vardtagaren CT inte ens är en kand anvandare vid vardgivarcentralen CGC, och trygghetslarmcentralen TAC maste skicka begdran om trygghetslarmatgard 2 direkt till den atternativa vardgivande enheten utan att involvera vardgivarcentralen CGC. Alternativa vardgivande enheter SG, ES har vanligen tusentals potentiella vardtagare CT. Det är inte enbart osakert om de har en kopia av den ratta nyckeln till vardtagarens bostad CTRi, utan dessutom är det i basta fall osakert om de är bekanta med det korrekta sattet att rapportera tillbaka till trygghetslarmcentralen TAC nar larmhandelsen omhandertas. Problemet fran trygghetslarmcentralens TAC perspektiv, att erhalla en effektiv och tillfOrlitlig overvakning av att en trygghetslarmhandelse omhandertas, blir saledes an svaxare. mom omeadet for trygghetslarm firms det allmant uttryckt utrymme for forbdttringar ndr det gaiter att rapportera eller Overvaka att en vardgivande person har upptratt vid en vardtagarbostad i syfte att omhanderta en larmhandelse vid vardtagarbostaden. Sammanfattning av uppfinningen Med tanke pa det ovanstaende är ett syfte med uppfinningen att losa eller atminstone minska de problem som diskuterats ovan. Med tanke pa ovansthende är en forsta aspekt av foreliggande uppfinning ett trygghetslarmsystem, innefattande en trygghetslarmcentral och ett flertal trygghets- terminaler for anvandning av respektive vardtagare i sina respektive vardtagarbostdder, varvid varje trygghetsterminal är konfigurerad att sanda ett trygghetslarm till trygghetslarmcentralen vid uppkomsten av en larmhandelse vid vardtagarens bostad. Trygghetslarmcentralen är konfigurerad att, som foljd av att trygghetslarmet tas emot fran trygghetsterminalen, sanda en begaran om trygghetslarmatgard till en yard- givande enhet. Trygghetslarmcentralen är konfigurerad att overvaka mottagandet av en

Description

538 042 TRYGGHETSSYSTEM OCH ELEKTRONISK LASANORDNING FOR ANVANDNING DARI, OCH EN TILLHORANDE METOD FOR ATT OVERVAKA OMHANDERTAGANDE AV EN TRYGGHETSLARMHANDELSE I ETT TRYGGHETSLARMSYSTEM Uppfinningsomradet Foreliggande uppfinning avser trygghetslarm, och narmare bestamt ett trygghetslarmsystem som innefattar en trygghetslarmcentral och ett flertal trygghetsterminaler fcir anvandning av respektive vardtagare vid sina respektive vardtagarbostader, ddr varje trygghetsterminal är konfigurerad att sanda ett trygghetslarm till trygghetslarmcentralen ndr en larmhandelse intraffar vid yardtagarbostaden, ddr trygghetslarmcentralen är konfigurerad att, som en foljd av att trygghetslarmet tas emot fran trygghetsterminalen, sanda en begaran om trygghetslarmatgard till en vardgivande enhet, och ddr trygghetslarmcentralen är konfigurerad att overvaka mottagande av en bekraftelse pa. att trygghetslarmatgarden har utforts, vilken bekraftelse indikerar att en vardgivande person har upptratt vid vardtagarbostaden i syfte att ta hand om larmhandelsen.

Uppfinningen avser awn en tillhorande metod for att Overvaka att en trygghetslarmhandelse tas om hand i ett trygghetslarmsystem. Vidare avser 20 uppfinningen ocksd en elektronisk lasanordning for anvandning i ett sadant trygghetslarmssystem.

Uppfinningens bakgrund I takt med att vart samhalle numera har att forhalla sig till en aldrande befolkning, har behov och forvantningar vackts om ett effektivt och alltjamt vardigt satt att lata dldre manniskor, liksom manniskor med fysiska, medicinska eller mentala handikapp, bo kvar i sina privata bostader eller dagcentraler, snarare an konventionella vardgivande institutioner sasom sjukhus.

Mdnniskor i kategorierna ovan behover ofta omhandertagande eller assistans med regelbundenhet. Sadant omhandertagande eller sldan assistans är vanligen schemalagd och utfors av personal fran en vardgivarcentral, vilken personal besoker yardtagaren ett antal ganger per dag eller vecka for att utfora hushalls-, medicinerings- eller vardtjanster. Behovet av omhandertagande eller assistans kan emellertid inte alltid forutspas och schemaldggas i forvag; vardtagaren kan raka ut for en olycka, plotslig sjukdom eller flagon annan slags situation dar det krdvs omedelbart omlidndertagande 1 538 042 eller assistans. Saledes har omradet for trygghetslarmsystem utvecklats. Ett exempel pa ett typiskt trygghetslarmsystem 10 visas i Fig. 1.

I trygghetslarmsystemet 10 enligt Fig. 1 finns en trygghetslarmcentral, TAC ("Telecare Alarm Center"). Vidare finns det ett flertal trygghetsterminaler, TT ("Telecare Terminals"), for anvandning av respektive vardtagare, CT ("Care Takers"), vid sina respektive vardtagarbostader, CTR ("Care Taker Residence"). (Endast en vardtagarbostad, CTR„ en vardtagare, CT„ och en trygghetsterminal, TT„ visas i Fig. 1.) Varje individuell trygghetsterminal TT, är konfigurerad att sanda ett trygghetslarm 1 till trygghetslarmcentralen nar en larmhandelse intraffar i den iftigavarande yard- tagarbostad CTR, som trygghetsterminalen TT, är installerad i. Larmhandelsen kan typiskt utlosas genom att vardtagaren CT, aktiverar en larmknapp pa trygghetsterminalen TT, och darigenom efterlyser efter assistans eller omhandertagande.

Trygghetsterminalen TT, kan typiskt ha formen av en stationar telefonanordning som via en kommunikationskanal 102 är ansluten till trygghetslarmcentralen TAC. Kommunikationskanalen 102 kan typiskt inbegripa ett fast telenat (PSTN, "Public Switched Telephone Network"), ett mobiltelekommunikationsnat (sasom GSM, UMTS eller LTE), eller ett globalt datanat (WAN, "Wide Area Network") (sasom ett IPbredbandsnat), eller kombinationer av dessa. Tamligen ofta kompletteras trygghetsterminalen TT, av en portabel enhet, sasom en armbandsanordning som bars runt yard- tagarens handled. En sadan armbandsanordning har vanligen en larmknapp och tradlosa kommunikationsorgan for att sanda en lokal larmsignal till trygghetsterminalen, vilken som foljd alstrar och skickar trygghetslarmet 1 till trygghetslarmcentralen TAC.

Som visas in Fig. 1 har trygghetslarmcentralen TAC en trygghetslarmcentralserver, TAC-S, och en trygghetslarmcentraldatabas, TAC-DB. Vid mottagande av trygghetslarmet 1 fran trygghetsterminalen TT„ är trygghetslarmcentralen TAC konfigurerad att sanda en begaran om trygghetslarmatgard 2 till en yardgivande enhet. Detta kan gOras rent automatiskt eller av en eller flera miinskliga operatorer som är belagna vid trygghetslarmcentralen TAC, med anvandning av ett datorprogram som kors pa. trygghetslarmscentralservern TAC-S och referensdata som lagras i trygghetslarmcentraldatabasen, TAC-DB.

Trygghetslarmcentralen TAC skickar begaran om trygghetslarmatgard 2 over en kommunikationskanal 104 till den vardgivande enheten. Kommunikationskanalen 104 kan vanligen inbegripa ett fast telenat (PSTN), ett mobiltelekommunikationsnat eller globalt datanat (WAN), eller kombinationer av dessa. Den vardgivande enheten kommer vanligen att vara en vardgivarcentral (CGC, "Care Giver Center"), som 2 538 042 normalt tillhandahaller schemalagda vardgivartjanster at vardtagaren CT,. Genom att utfarda en begaran om trygghetslarmatgard 2 till vardgivarcentralen CGC, uppmanar trygghetslarmcentralen TAC darigenom vardgivarcentralen CGC att ta hand om den onormala (dvs ej schemalagda) larmsituationen vid vardtagarens bostad CTR„ och forvantar sig bekraftande information fran vardgivarcentralen CGC.

Vardgivarcentralen CGC skickar darfOr vanligen en bekraftelse pa begaran om trygghetslarmatgard 3 tillbaka till trygghetslarmcentralen TAC vid mottagande av begaran om trygghetslarmatgard 2. Detta kan fa trygghetslarmcentralen TAC att flytta larmhandelsen frail en "rOdkodad" status (en ej hanterad larmhandelse har rapporterats) till en "gulkodad" status (en lamplig atgard har begarts). Trygghetslarmcentralen TAC maste emellertid fortsatta att overvaka hur larmhandelsen utvecklar sig, eftersom den har annu inte nagon kunskap om huruvida larmhandelsen faktiskt har tagits om hand.

Vardgivarcentralen CGC kan ha en vardgivarcentralserver CGC-S och en vardgivarcentraldatabas CGC-DB for att medge automatisk eller operatorsstyrd tilldelning av en faktisk person som skall instrueras att ta om hand om larmhandelsen, och, slutligen, vardtagaren CT, i vardtagarbostaden CTR,. Denna faktiska person kan ofta vara en person i ett team av vardgivarpersonal CGP som är i tjanst vid vardgivarcentralen CGC. En sadan person betecknas med CGP, i Fig. 1.

Den tilldelade, atgardstagande, vardgivarpersonen CGP, forvantas sedan forflytta sig, som visas vid 120, till vardtagarbostaden CTR„ vanligen gâ in i densamma genom en ytterdOrr 50„ samt givetvis ta om hand om larmhandelsen (vardtagaren CT) som gay upphov till trygghetslarmet 1. Den vardgivande personen CGP, forvantas rapportera tillbaka till den vardgivande enheten som skickade ut honom (dvs vardgivarcentralen CGC i Fig. 1). Den vardgivande personen CGP, skickar saledes en rapport om utford trygghetslarmatgard 4 Over en kommunikationskanal 106, som vanligen kan inbegripa ett fast telenat (PSTN), ett mobiltelekommunikationsnat eller ett globalt datanat (WAN), eller kombinationer av dessa. Detta kan ske muntligen som en telefonrapport Over ett konventionellt telefonsamtal (exempelvis via trygghetsterminalen TT, eller en mobiltelefon som medfors av den vardgivande personen CGP,). Alternativt kan det ske elektroniskt genom att exekvera en viss rapportfunktion in ett datorprogram som kors av en barbar datorterminal eller intelligent telefon ("Smart Phone") som medfors av den vardgivande personen CGP„ eller som är installerad i vardtagarbostaden CTR,.

Vid mottagande av rapporten om utford trygghetslarmatgard 4 kommer den vardgivande enheten (dvs vardgivarcentralen CGC i Fig. 1) vanligen att alstra en bekraftelse om utford trygghetslarmatgard 5 och skicka denna till trygghetslarm- 3 538 042 centralen TAC over en kommunikationskanal, sasom kanal 104 i Fig. 1 eller en separat kanal. Vid mottagande av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 kan trygghetslarmcentralen TAC flytta larmhandelsen fran en "gulkodad" status till en "gronkodad" status, som representerar att hanteringen har fullbordats av den larmhandelse som avser trygghetslarmet 1 ur trygghetslarmcentralens TAC synvinkel.

Tidigare kanda trygghetslarmsystem, inbegripande trygghetslarmsystemet 10 i Fig. 1 sasom det beskrivits ovan, har ett antal tillkortakommanden och nackdelar.

Ett problem ligger i den laga graden av fortroende, eller tillit, som trygghetslarmcentralen TAC kan ha till den svarsinformation som tas emot fran eller om den vardgivande enheten, och hur denna är korrelerad med att den ratta vardgivarpersonen faktiskt upptrader vid den ratta vardtagarens bostad. Det skall noteras att bekraftelsen pa begaran om trygghetslarmatgard 3 fran vardgivarcentralen CGC endast bekraftar till trygghetslarmcentralen TAC att begaran om trygghetslarmatgard 2 har vederborligen tagits emot; den sager ingenting om att den iffagavarande larmhandelsen faktiskt tas om hand.

Det faktum att den vardgivande personen CGP, sjalv alstrar rapporten om utford trygghetslarmatgard 4 har vidare sina nackdelar. Trygghetslarmcentralen TAC (och inte heller vardgivarcentralen CGC) kan for det fOrsta inte veta var den yardgivande personen CGP, faktiskt är belagen nar han alstrar rapporten. Det firms en risk att den vardgivande personen CGP, alstrar rapporten allt for snabbt, dvs pa vag 120 till vardgivarbostaden CTRL, innan han anlander dit. Om den vardgivande personen CGP, da av nagot skal faktiskt inte upptrader vid vardtagarbostaden CTR„ kommer trygghetslarmcentralen TAC att nollstalla larmsituationen baserat pa missforsfandet att larmhandelsen har tagits om hand, aven fast detta faktiskt inte är fallet. Som foljd kommer vardtagaren CT, att svikas och lamnas at sitt ode utan omhandertagande, vilket givetvis kan vara potentiellt mycket farligt.

Och, Liven om den vardgivande personen CGP, verkligen upptrader vid den ratta vardtagarens bostad CTR, och alstrar rapporten om utford trygghetslarmatgard 4 nar han befinner sig framfor damn 50, behover detta inte nodvandigtvis betyda att han kommer att kunna skaffa sig atkomst till vardtagarbostaden CTR„ dvs har han den rata nyckeln till dorren 50,? Situationen kompliceras ytterligare av det faktum att i vissa situationer och for vissa vardtagare CT, sâ maste den vardgivande enhet som tog emot begaran om trygghetslarmatgard 2 pakalla en alternativ vardgivande enhet for att ta hand om larm- situationen. En sadan alternativ vardgivande enhet kan exempelvis vara en sakerhets- 4 538 042 vakttjanst eller en utryckningstjanst, vilka inte visas i Fig. 1 men indikeras pa andra ritningar som SG ("Security Guard") respektive ES ("Emergency Service"). Detta kan exempelvis vara fallet ndr larmhandelsens karaktar är sadan att det kravs sdrskilda resurser, exempelvis ett rapporterat inbrottsforsok, en misstankt brandolycka eller tivshotande plotslig sjukdom hos vardtagaren CT,.

En liknande situation finns det med vissa typer av vardtagare CT som inte behover regelbundet, schemalagt omhandertagande av vardgivarcentralen CGC men fortfarande har nagon nedsdttning som motiverar forekomsten av en trygghetsterminal TT av sakerhetsskal, ifall en tillfallig onormal situation skulle uppkomma i vardtagar- bostaden CTRi. I sadant fall kanske vardtagaren CT inte ens är en kand anvandare vid vardgivarcentralen CGC, och trygghetslarmcentralen TAC maste skicka begdran om trygghetslarmatgard 2 direkt till den atternativa vardgivande enheten utan att involvera vardgivarcentralen CGC. Alternativa vardgivande enheter SG, ES har vanligen tusentals potentiella vardtagare CT. Det är inte enbart osakert om de har en kopia av den ratta nyckeln till vardtagarens bostad CTRi, utan dessutom är det i basta fall osakert om de är bekanta med det korrekta sattet att rapportera tillbaka till trygghetslarmcentralen TAC nar larmhandelsen omhandertas. Problemet fran trygghetslarmcentralens TAC perspektiv, att erhalla en effektiv och tillfOrlitlig overvakning av att en trygghetslarmhandelse omhandertas, blir saledes an svaxare. mom omeadet for trygghetslarm firms det allmant uttryckt utrymme for forbdttringar ndr det gaiter att rapportera eller Overvaka att en vardgivande person har upptratt vid en vardtagarbostad i syfte att omhanderta en larmhandelse vid vardtagarbostaden.

Sammanfattning av uppfinningen Med tanke pa det ovanstaende är ett syfte med uppfinningen att losa eller atminstone minska de problem som diskuterats ovan.

Med tanke pa ovansthende är en forsta aspekt av foreliggande uppfinning ett trygghetslarmsystem, innefattande en trygghetslarmcentral och ett flertal trygghets- terminaler for anvandning av respektive vardtagare i sina respektive vardtagarbostdder, varvid varje trygghetsterminal är konfigurerad att sanda ett trygghetslarm till trygghetslarmcentralen vid uppkomsten av en larmhandelse vid vardtagarens bostad.

Trygghetslarmcentralen är konfigurerad att, som foljd av att trygghetslarmet tas emot fran trygghetsterminalen, sanda en begaran om trygghetslarmatgard till en yard- givande enhet. Trygghetslarmcentralen är konfigurerad att overvaka mottagandet av en 538 042 bekraftelse pa utford trygghetslarmkgard, vilken bekraftelse indikerar att en yardgivande person har upptratt vid vardtagarens bostad i syfte att omhanderta larmhandelsen.

Trygghetslarmsystemet kannetecknas av: for varje vardtagarbostad, en elektronisk lasanordning att monteras pa en don till vardtagarens bostad, dar den elektroniska lasanordningen innefattar: en sandtagare med ffirmaga till tradlos vaxelverkan med en nyckelanordning; ett elektriskt styrt lasmanoverorgan som är konfigurerat att paverka en lasmekanism hos ett las fOr dorren; samt en bearbetningsenhet som är ansluten till sandtagaren och är konfigurerad att fororsaka att fasmanoverorganet paverkar lasmekanismen hos laset som foljd av tradlos vaxelverkan med nyckelanordningen. Bearbetningsenheten är vidare konfigurerad att fororsaka alstring av bekraftelsen pa utffird trygghetslarmkgard.

I en eller flera utforingsformer är bearbetningsenheten i lasanordningen konfigurerad att ffirorsaka alstring av bekraftelsen pa utffird trygghetslarmkgard endast nar nyckelanordningen har verifierats till att ha belffirighet att paverka lasmekanismen hos laset for den doff pa vilken lasanordningen är monterad.

Bearbetningsenheten i lasanordningen kan vidare vara konfigurerad att verifiera nyckelanordningens belffirighet genom att analysera uppfyllnaden hos kkomstkontrolldata som tagits emot fran nyckelanordningen under den teddlosa vaxelverkan, med avseende pa atkomstkontrolldata som lagras i lasanordningen.

I en eller flera utforingsformer innefattar trygghetslarmsystemet vidare ett kkomstkontrollsystem med uppgift att kontrollera kkomsten till namnda flertal lasanordningar for ett flertal anvandare med ett flertal nyckelanordningar, dar kkomstkontrollsystemet inbegriper en kkomstkontrollsystemserver och en kkomstkontrollsystemdatabas, varvid atkomstkontrollsystemdatabasen är konfigurerad att innehalla korsreferensdata som definierar atkomstrattighetema ffir respektive nyckelanordningar bland nyckelanordningarna och motsvarande anvandare bland anvandarna till respektive lasanordningar bland lasanordningarna.

Varje lasanordning kan vidare innefatta en lokal databas som är konfigurerad att lagra en replikerad version, eller en delmangd av densamma, av innehallet i atkomstkontrollsystemdatabasen, dar bearbetningsenheten i lasanordningen är konfigurerad att verifiera nyckelanordningens behorighet genom att bestamma en identitet hos nyckelanordningen under den tradlosa vaxelverkan och genom att 6 538 042 kontrollera behorigheten hos den pa sà vis identifierade nyckelanordningen genom korsreferens i den lokala databasen.

I en eller flera utfOringsformer är bearbetningsenheten i lasanordningen konfigurerad att fororsaka alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard genom att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard lokalt i lasanordningen och skicka den till nyckelanordningen fOr vidarebefordran mot trygghetslarmcentralen.

Den alstrade bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard kan vidare vidarebefordras av nyckelanordningen genom atkomstkontrollsystemet till trygghetslarmcentralen.

I en eller flera utforingsformer är bearbetningsenheten i lasanordningen konfigurerad att fororsaka alstring ay bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard genom att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard lokalt i lasanordningen och skicka den till trygghetsterminalen for vidarebefordran till trygghetslarmcentralen.

Lasanordningen kan vidare innefatta en lokal batteristromforsorjningsenhet som kraftkalla for att strOmfOrsorja lasanordningen, dar bearbetningsenheten i las- anordningen vidare är konfigurerad att, i eller med den alstrade bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard, inkludera information avseende en kyarvarande laddningsniva for batteristrOmfOrsorjningsenheten.

I en eller flera utforingsformer är bearbetningsenheten i lasanordningen konfigurerad att fororsaka alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard genom att instruera eller tillata nyckelanordningen, nar den verifierats till att ha behOrigheten att payerka lasmekanismen hos laset for den don pa vilken lasanordningen är monterad, att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard och skicka densamma mot trygghetslarmcentralen.

I en eller flera utforingsformer, dar den vardgivande enhet som begaran om trygghetslarmatgard skickas till är en vardgivarcentral, kan bearbetningsenheten i lasanordningen vara konfigurerad att fOrorsaka alstring av bekraftelsen pA utford trygghetslarmatgard genom att instruera eller tillata nyckelanordningen, nar den verifierats till att ha behorigheten att paverka lasmekanismen hos laset for den doff pa vilken lasanordningen är monterad, att alstra en rapport om utford trygghetslarmaigard som skall skickas till vardgivarcentralen, och kan vardgivarcentralen vara konfigurerad, som foljd av att ha tagit emot rapporten om utford trygghetslarmatgard, att alstra bekraftelsen pA utford trygghetslarmatgard och skicka densamma till trygghetslarmcentralen. 7 538 042 I en eller flera utforingsformer är bearbetningsenheten i lasanordningen konfigurerad att fororsaka alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard genom att informera nyckelanordningen att den har veriflerats till att ha behorigheten att paverka lasmekanismen hos laset for den doff pa vilken lasanordningen är monterad, varvid nyckelanordningen rapporterar detta till atkomstkontrollsystemet, och varvid atkomst- kontrollsystemet är konfigurerat att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard och skicka denna till trygghetslarmcentralen.

Den ovan namnda vardgivande enheten kan, exempelvis, inbegripa en eller flera av en vardgivarcentral, en sakerhetsvakttjanst och en utryckningstjanst.

Den ovan namnda uppkomsten av en larmhandelse vid vardtagarens bostad kan, exempelvis, inbegripa en eller flera av manuell aktivering genom vardtagaren av en larmfunktion i trygghetsterminalen, automatisk detektering genom en sensoranordning av ett onormalt tillstand for vardtagaren, och automatisk detektering genom en sensoranordning av ett onormalt tillstand for vardtagarens bostad.

Ytterligare sardrag hos trygghetslarmsystemet enligt den forsta aspekten av uppfinningen framgar av den detaljerade beskrivningen och ritningarna.

En andra aspekt av foreliggande uppfinning är en metod for att overvaka omhandertagande av en trygghetslarmhandelse i ett trygghetslarmsystem, dar metoden inbegriper att, vid en trygghetslarmcentral: ta emot ett trygghetslarm fran en trygghetsterminal som är belagen vid en vardtagares bostad; sanda en begaran om trygghetslarmatgard till en vardgivande enhet for att initiera en trygghetslarmatgard som inbegriper att omhanderta en larmhandelse vid vardtagarens bostad; samt overvaka mottagning av en bekraftelse pa utford trygghetslarmatgard, vilken bekraftelse indikerar att en vardgivande person har upptratt vid vardtagarens bostad i syfte att ta om hand om larmhandelsen, dar alstringen av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard har orsakats av en elektronisk lasanordning som är monterad pa en don till vardtagarens bostad och som är konfigurerad att paverka en lasmekanism hos ett las for dorren som foljd av tradlos vaxelverkan med en nyckelanordning.

Den andra aspekten av foreliggande uppfinning kan vidare innefatta steg for aft utfora nagon av de funktionella sardragen hos trygghetslarmsystemet som hanvisats till ovan for den forsta aspekten av uppfinningen. 8 538 042 En tredje aspekt av foreliggande uppfinning är en elektronisk lasanordning for montering pa en don till en vardtagares bostad och for anvandning i ett trygghetslarmsystem som har en trygghetslarmcentral och ett flertal trygghetsterminaler fOr anvandning av respektive vardtagare vid sina respektive vardtagarbostdder, varvid varje trygghetsterminal är konfigurerad att sanda ett trygghetslarm till trygghetslarmcentralen vid uppkomsten av en larmhandelse vid vardtagarens bostad, ddr trygghetslarmcentralen är konfigurerad, som foljd av att ta emot trygghetslarmet fran trygghetsterminalen, att sanda en begaran om trygghetslarmatgard till en vardgivande enhet, och ddr trygghetslarmcentralen är konfigurerad att overvaka mottagande av en bekraftelse pa utford trygghetslarmatgard, vilken bekraftelse indikerar att en vardgivande person har upptratt vid vardtagarens bostad i syfte att omhanderta larmhandelsen.

Den elektroniska lasanordningen Unnetecknas av: en sandtagare med formaga till tradlos vaxelverkan med en nyckelanordning; ett elektriskt styrt lasmanoverorgan som är konfigurerat att paverka en las- mekanism hos ett las for dorren; samt en bearbetningsenhet som är ansluten till sandtagaren och konfigurerad att forsosaka att lasmanoverorganet paverkar lasmekanismen hos Faset som foljd av tradlos vaxelverkan med nyckelanordningen, ddr bearbetningsenheten vidare är konfigurerad att fororsaka alstring av be-20 kraftelsen pa utford trygghetslarmatgard.

Den tredje aspekten av foreliggande uppfinning kan vidare innefatta organ eller andra strukturella element med formaga att utfora samma eller motsvarande funktioner hos lasanordningen i trygghetslarmsystemet som hanvisats till ovan for den forsta aspekten av uppfinningen.

Andra syften och sardrag hos samt fordelar med foreliggande uppfinning kommer aft framga av den foljande detaljerade redogorelsen samt aven fran ritningama. I allmiinhet skall alla termer som anviinds i kraven tolkas enligt deras vanliga innebord inom det tekniska omradet, savida inte nagot annat uttryckligen definieras har. Alla hanvisningar till "en/ettIden/clet [element (et), anordning (en), komponent (en), organ (et), steg (et) o s v]" skall tolkas oppet som att avse atminstone en forekomst av namnda element, anordning, komponent, organ, steg o s v, savida inte nagot annat uttryckligen anges. Stegen hos flagon metod som visas hari behover inte utforas i precis den visade ordningen, savida inte annat anges uttryckligen. 9 538 042 Kort redogiirelse for ritningarna Ovanstaende, liksom ytterligare syften och sardrag hos samt fordelar med foreliggande uppfinning, kommer att fOrstas bate genom den foljande illustrerande och icke-begransande detaljerade beskrivningen av utfOringsformer av foreliggande upp- finning, varvid hanvisning Ors till de medfciljande ritningarna.

Fig. 1 är en Oversiktsvy over ett trygghetslarmsystem enligt kand teknik. Fig. 2 är en oversiktsvy Over ett trygghetslarmsystem som illustrerar den foreliggande uppfinningen i allmanna ordalag.

Fig. 3a-3c är Oversiktsvyer Over olika exemplifierande utfOringsformer av trygghetslarmsystemet enligt foreliggande uppfinning.

Fig. 4 är ett oversiktligt blockschema Over en exemplifierande nyckelanordning som kan vaxelverka med en elektronisk lasanordning i trygghetslarmsystemet som visas pa de andra ritningarna.

Fig. 5 är ett oversiktligt blockschema Over en elektronisk lasanordning enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning, vilken är anpassad fOr anvandning i trygghetslarmsystemet som visas pa de andra ritningarna.

Fig. 6 är en oversiktsvy Over ett atkomstkontrollsystem som kan anvandas i utfOringsformer av trygghetslarmsystemet som visas pa de andra ritningarna. Fig. 7 är ett oversiktligt flodesschema Over en metod for att overvaka omhandertagande av en trygghetslarmhandelse i ett trygghetslarmsystem enligt en utfOringsform av fOreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning av utforingsformer Fig. 2, som är en Oversiktlig vy Over ett trygghetslarmsystem 100 vilket illustrerar foreliggande uppfinning i allmanna ordalag, kommer nu att beskrivas.

Hanvisningsbeteckningar som är samma som i det tidigare kanda trygghetslarmsystemet 10 enligt Fig. 1 representerar samma eller funktionellt ekvivalenta element som de i Fig. 1; beskrivning av sadana element har darfor redan getts i bakgrundsavsnittet och kommer inte att upprepas i detalj i det aktuella avsnittet av tydlighetsskal. Foljande kortfattade beskrivning anses som fullt tillracklig.

Trygghetslarmsystemet 100 enligt Fig. 2 innefattar en trygghetslarmcentral TAC och ett flertal trygghetsterminaler TT for anvandning av respektive vardtagare CT yid sina respektiye yardtagarbostader CTR. Varje trygghetsterminal TT, är konfigurerad for att sanda ett trygghetslarm 1 till trygghetslarmcentralen vid uppkomsten av en larm- handelse vid vardtagarens bostad CTR,. 538 042 Larmhandelsen vid vardtagarens bostad CTR, kan exempelvis uppkomma pa grund av manuell paverkan fran vardtagaren CT, av en larmfunktion hos trygghetsterminalen TT,. Detta kan inbegripa att trycka pa en larmknapp pa trygghetsterminalen eller en larmknapp pa ett armband, sasom beskrivits i bakgrundsavsnittet.

Alternativt kan larmhandelsen vid vardtagarens bostad CTR, uppkomma pa grund av automatisk detektering genom en sensoranordning av ett onormalt tillstand fOr vardtagaren. En sadan sensoranordning kan exempelvis vara en accelerometer-baserad eller optisk fallsensor som detekterar en fallolycka for vardtagaren, en rorelsesensor som detekterar en period av orOrlighet for vardtagaren, eller en akustisk sensor som detekterar ett rop pa hjalp eller ett stonande fran vardtagaren.

Som ytterligare ett alternativ kan larmhandelsen vid vardtagarens bostad CTR, uppkomma pa grund av automatisk detektering genom en sensoranordning av ett onormalt tillsand for vardtagarens bostad. En sadan sensoranordning kan exempelvis vara en sensor for rok, brand eller fuktighet, vilken detekterar en farlig situation vid vardtagarens bostad, eller en inbrottslarmsensor som detekterar ett inbrottsffirsOk vid vardtagarens bostad.

Som redan beskrivits i bakgrundsavsnittet är trygghetslarmcentralen TAC konfigurerad, som foljd av att ha tagit emot trygghetslarmet 1 fran trygghetsterminalen TT,, att sanda en begaran om trygghetslarmargard till en vardgivande enhet. Den vardgivande enheten visas som en vardgivarcentral CGC i Fig. 2; den kan emellertid vara en altemativ vardgivande enhet sasom en sakerhetsvaktstjanst SG eller en utryckningstjant ES. Som foljd, liksom i Fig. 1, kan den vardgivande enheten utfarda en bekraftelse pa begaran om trygghetslarmargard 2 till trygghetslarmcentralen TAC. Trygghetslarmcentralen TAC är konfigurerad att Overvaka mottagande av en bekraftelse pa utford trygghetslarmargard 5, vilken bekraftelse indikerar att en vardgivande person CGPi (eller alternativ SG eller ES) har upptratt vid vardtagarens bostad CTRL i syfte att omhanderta larmhandelsen.

De nya och uppfinningsmassiga sardragen hos trygghetslarmsystemet 100 enligt Fig. 2 Over det tidigare kanda trygghetslarmsystemet 10 enligt Fig. 1 kommer nu att beskrivas.

For var och en av vardtagarbostaderna CTR tillhandahalls en elektronisk lasanordning LD, for montering pa en don. 50, till vardtagarens bostad CTR,. Den elektroniska lasanordningen LD,, fOr vilken mojliga men icke-begransande utforingsformer kommer att beskrivas i narmare detalj senare med hanvisning till exempelvis Fig. 5, innefattar en sandtagare (Fig. 5, 540) med formaga till tradlos 11 538 042 vaxelverkan 4a med en nyckelanordning KDk. Mojliga men icke-begransande utforingsformer av nyckelanordningen KDk kommer att beskrivas i narmare detalj senare med hanvisning till exempelvis Fig. 4.

Den elektroniska lasanordningen LD, innefattar aven ett elektriskt styrt lasmanoverorgan (Fig. 5, 512) vilket är konfigurerat att paverka en lasmekanism (Fig. 5, 52) hos ett las (Fig. 5, 54) for dorren SO,.

Den elektroniska lasanordningen LD, innefattar vidare en bearbetningsenhet (Fig. 5, 510) vilken är ansluten till samdtagaren och är konfigurerad att fororsaka att lasmanoverorganet paverkar lasmekanismen hos laset som foljd av tradlOs vaaelverkan med nyckelanordningen KDk. Bearbetningsenheten är vidare konfigurerad att fororsaka 4b alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5, att mottas av trygghetslarmcentralen TAC. Som visas schematiskt vid 130 i Fig. 2 kan detta fOrekomma i samarbete med andra element i trygghetslarmsystemet 100. Mojliga men ickebegransande utforingsformer i detta avseende kommer att beskrivas senare med han- visning till Fig. 3a-3c.

Fran ett funktionellt perspektiv och som aven illustreras i Fig. 7 arbetar saledes trygghetslarmcentralen TAC pa foljande vis for att overvaka omhandertagande av en trygghetslarmhandelse i trygghetslarmsystemet 100: Forst, i ett steg 710, tar trygghetslarmcentralen TAC emot ett trygghetslarm 1 20 fran en trygghetsterminal TT, som är beldgen vid en vardtagares bostad CTR,. Ddrefter, i ett steg 720, sander trygghetslarmcentralen TAC en begaran om trygghetslarmatgdrd 2 till en vardgivande enhet CGC, SG eller ES, for att initiera en trygghetslarmatgard som inbegriper omhandertagande av en larmhandelse vid yardtagarens bostad CTR,.

Vidare, i ett steg 730, overvakar trygghetslarmcentralen TAC mottagande av en bekrdftelse pA utford trygghetslarmatgdrd 5, vilken bekrdftelse indikerar att en yardgivande person CGTJ, SG eller ES har upptriitt vid vardtagarens bostad i syfte att omhanderta larmhandelsen, ddr alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard har orsakats 4b av en elektronisk lasanordning LD, som är monterad pa en dorr 50, till vardtagarens bostad och som är konfigurerad att paverka en lasmekanism 52 hos ett las 54 pa dorren som foljd av tradlos vaxelverkan 4a med en nyckelanordning KD,. Tillhandahallandet av en elektronisk lasenhet LD„ som vaxelverkar tradlost med en nyckelanordning 1(131 och som tjanar till att orsaka 4b alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 i trygghetslarmsystemet 100, kommer att losa eller at-35 minstone minska de ovan diskuterade problemen med avseende pa det tidigare kanda 12 538 042 trygghetslarmsystemet 10. Della kommer att framga mer uppenbart av aterstoden av denna detaljerade beskrivning, i synnerhet med hanvisning till Fig. 3a-3c.

Hirst är, emellertid, Fig. 4 ett oversiktligt blockschema Over en exemplifierande nyckelanordning KD som kan vaxelverka med en elektronisk lasanordning LD i trygghetslarmsystemet 100 som visas pa de andra ritningarna. I exemplet som visas i Fig. 4 är nyckelanordningen KD en mobilterminal, exempelvis en mobiltelefon, personlig digital assistent (PDA), intelligent telefon, surfplatta o s v, vilken kan kommunicera med ett telekommunikationssystem. Den vardgivande personen CGPi, SG eller ES kan saledes anvanda nyckelanordningen KD for diverse telekommunikations- tjanster, sasom rostsamtal, internet-surfning, videosamtal, datasamtal, faxsandningar, stillbildssandningar, videosandningar, elektronisk meddelandehantering samt e-handel. Dessa telekommunikationstjanster är i allmanhet inte centrala i sammanhanget fOr foreliggande uppfinning; det finns inga begransningar till nagon sarskild mangd av tjanster i detta avseende. Endast komponenter som är i nagon man relevanta for den uppfinningsmassiga funktionaliteten visas saledes i Fig. 4.

Som visas i Fig. 4 har nyckelanordningen KD ett natverksgranssnitt 430 for anslutning till ett eller flera kommunikationsnitsverk. Natverksgranssnittet 430 kan uppfylla flagon kommersiellt tillganglig standard fOr mobiltelekommunikation, inbegripande men ej begransat till GSM, UMTS, LTE, D-AMPS, CDMA2000, FOMA och TD-SCDMA. Alternativt eller vidare kan natverksgranssnittet 430 uppfylla en standard for tradlos datakommunikation sasom WLAN ("Wireless Local Area Nework")/WiFi. I en fordelaktig utforingsform kommunicerar nyckelanordningen KD med ett atkomstkontrollsystem ACS som visas i Fig. 3a och som kommer att beskrivas i narmare detalj med hanvisning till Fig. 6.

Nyckelanordningen KD liar aven ett anvandargranssnitt 420, vilket kan inbegripa en display 422 och en uppsattning tangenter 424 eller nagon annan inmatningsenhet, liksom andra kanda anvandargranssnittselement sasom en hogtalare och en mikrofon. Den vdrdgivande personen GGPi, SG eller ES kan styra anvandningen av, och datautvaxlingen med, nyckelanordningen KD Over anvandargranssnittet 420.

Nyckelanordningen KD liar vidare en tradlos sandtagare 440 for vaxelverkan 4a (och, ndr sa är tillämpligt, 4b, Fig. 3a; 4b', Fig. 3b) med den elektroniska lasanordningen LD. I en fordelaktig utforingsform liar den tradlosa sandtagaren 440 formaga till tradlos kortdistansdatakommunikation sasom, exempelvis, Bluetooth0, WLAN/WiFi, NFC ("Near Field Communication"), RF-ID ("Radio Frequency Identification") eller IrDA ("Infrared Data Association"). 13 538 042 En bearbetningsenhet 410 är overgripande ansvarig for anvandningen och styrningen av de olika komponenterna i nyckelanordningen KD. Bearbetningsenheten 410 kan implementeras med flagon kand styrenhetsteknik, inbegripande med ej begransat till en processor (PLC, CPU, DSP), FPGA, ASIC eller nagra andra lampliga digitala och/eller analoga kretsarrangemang som kan utfora den avsedda funktiona- liteten.

Nyckelanordningen KD liar slutligen ett minne 450 som är operativt anslutet till bearbetningsenheten 410. Minnet 450 kan implementeras med nagon kand minnesteknik, inbegripande med ej begransat till E(E)PROM, S(D)RAM och flashminne, och det kan aven inbegripa sekundarlagringsmedia sasom en magnetisk eller optisk skiva. Minnet 450 kan fysiskt besta av en enhet eller ett flertal enheter vilka tillsammans utgor minnet 450 pa logisk niva.. I vissa utforingsformer kan det implementeras atminstone delvis som ett lagringsomrade i en annan komponent hos nyckelanordningen KD, sasom bearbetningsenheten 410 och/eller den tradlosa sandtagaren 440.

Utover att lagra diverse programinstruktioner och data for de olika funk- tionerna och tillampningarna som vanligen är tillgangliga i en mobilterminal, kan minnet 450 aven innefatta datorprograminstruktioner 452 for en atkomstkontrolltillampning som anvands av den vardgivande personen nar denne soker atkomst till vardtagarens bostad CTR, genom att manovrera laset pa &nen 50, genom den elektroniska lasanordningen LD.

Minnet 450 kan aven innefatta forlagrade atkomstkontrolldata 470 som skall overforas till den elektroniska lasanordningen LD da atkomst sokes till vardtagarens bostad CTRL. Altemativt eller dessutom kan atkomstkontrolldata 470' matas in av den vardgivande personen via anvandargranssnittet 420 pa nyckelanordningen KD, air overforing till den elektroniska lasenheten LD nar atkomst saes till vardtagarens bostad CTRL. Altemativt eller dessutom kan atkomstkontrolldata 470" inhamtas av nyckelanordningen KD fran en fjarrbelagen server (sasom, exempelvis, en atkomstkontrollserver ACS_S som visas i Fig. 6) fore eller under atkomstforsoket till yardtagarens bostad CTR,.

Andra typer av nyckelanordningar an mobilterminaler kan fungera i och med trygghetslarmsystemet 100, inbegripande men ej begransat till RF-ID-taggar eller NFCaktiva anordningar.

Fig. 5 är ett oversiktligt blockschema Over en elektronisk lasanordning LD enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning, vilken är anpassad for anvandning i trygghetslarmsystemet 100 som visas pa de andra ritningarna. Den elektroniska lAs- 14 538 042 anordningen LD är anpassad att monteras pa en don 50 till en vardtagares bostad CTR, och har narmare bestdmt till uppgift att fororsaka paverkan av en lasmekanism 52 hos ett las 54 pa dorren till vardtagarbostdderna (CTR) med hjdlp av ett elektriskt styrt lasmanoverorgan 512, for att majliggara att dorren 50 oppnas. Att "fororsaka paverkan av en lasmekanism hos ett las" skall saledes, i foreliggande dokument, tolkas som att inbegripa aktiviteten att direkt eller indirekt paverka en del, ett organ, ett element, en modul eller liknande hos lasmekanismen, sa att laset vdxlar fran ett forsta tillstand i vilket upplasning av laset är forhindrad till ett andra tillstand i vilket upplasning av laset inte langre är fOrhindrad.

Med hanvisning till Fig. 5 innefattar lasanordningen LD i allmanhet foljande huvudkomponenter. En bearbetningsenhet 510 är overgripande ansvarig for anvandningen och styrningen av de olika komponenterna i ldsanordningen LD. Bearbetningsenheten 510 kan implementeras i flagon kdnd styrenhetsteknologi, inbegripande men ej begransat till en processor (PLC, CPU, DSP), FPGA, ASIC eller nagra andra lampliga digitala och/eller analoga kretsarrangemang som kan utfOra den avsedda funktionali- teten.

Bearbetningsenheten 510 är operativt ansluten till lasmanoverorganet 512 for att fororsaka paverkan av lasmekanismen 52 vid framgangsrik verifiering av nyckelanordningens KD behorighet att lasa upp laset 54 (dvs att skaffa sig atkomst till vardtagarens bostad CTR).

Lasanordningen LD i den illustrerade utforingsformen är en sjalvstandig, autonomt arbetande anordning som inte kraver nagra ledningsdragningar, vare sig for kommunikation eller for stromforsorjning. Istallet stromforsorjs lasanordningen LD av en lokal batteristromforsOrjningsenhet 520 som innefattar ett eller flera batterier med lang livsldngd. Den vdxelverkar med nyckelanordningar KD, som redan namnts, genom tradlosa aktiviteter. Lasanordningen 40 har saledes en tradlos sandtagare 540 for vaxelverkan 4a (och, nar sa är tillämpligt, 4b, Fig. 3a; 4b', Fig. 3b) med nyckelanordningen KD. I en fordelaktig utforingsform har den tradlosa sandtagaren 540 formaga till tradlos kortdistansdatakommunikation sasom, exempelvis, Bluetooth0, WLAN/WiFi, NFC, RF-ID eller IrDA.

Lasanordningen LD i den visade utforingsformen inbegriper vidare en realtidsklocka 530 med formaga att forse bearbetningsenheten 510 med ett korrekt varde pa den aktuella tiden. Utforingsformer är emellertid ocksd mojliga ddr ingen realtidsklocka tillhandahalls. 538 042 Lasanordningen LD har slutligen ett minne 550 vilket är operativt anslutet till bearbetningsenheten 510. Minnet 550 kan implementeras med flagon kand minnesteknik, inbegripande men ej begransat till E(E)PROM, S(D)RAM och flashminne, och det kan aven inbegripa sekundarlagringsmedia sasom en magnetisk eller optisk skiva.

Minnet kan rent fysiskt besta av en enhet eller ett flertal enheter vilka tillsammans utgor minnet 550 pa en logisk niva. I vissa utfOringsformer kan det implementeras atminstone delvis som ett lagringsomrade i en annan komponent i lasanordningen LD, sasom bearbetningsenheten 510 och/eller den tradlosa sandtagaren 540.

Minnet 550 har till uppgift att lagra diverse datorprograminstruktioner och arbetsdata for funktioner som skall utforas av bearbetningsenheten 510 for att utfora uppgifterna for lasanordningen LD. Dessa programinstruktioner definierar exempelvis en huvudakomstkontrollmodul 552 som är ansvarig for de allmanna delarna av funktionaliteten pa lasanordningssidan dâ denna vaxelverkar med KD i syfte att potentiellt rasa upp laset pa dorren 50. En kommunikationsmodul 560 kommer att hantera den faktiska kommunikationen med nyckelanordningen KD i samarbete med den tradlosa sandtagaren 540. Det kan ocksa finnas en krypterings/dekrypteringsmodul for saker kommunikation till och fran lasanordningen LD, dar sadan kryptering/- dekryptering exempelvis kan bygga pa AES ("Advanced Encryption Standard").

Minnet 550 har vidare till uppgift att lagra atkomstkontrolldata 570 som skall anvandas for att avgora huruvida eller inte den KD som soker atkomst till vardtagarens bostad CTRL skall ges atkomst eller inte. I en utforingsform kan sadana lagrade atkomstkontrolldata 570 finnas i en lokal databas LD DB som lagras i minnet 550.

Bearbetningsenheten 510 i lasanordningen LD är med fordel konfigurerad att fororsaka alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 endast nar nyckel- anordningen KD har verifierats till att ha behorigheten att paverka lasmekanismen 52 hos laset 54 for den don i pa vilken lasanordningen LD är monterad. Detta representerar en forbattring Over det tidigare kanda trygghetslarmsystemet 10 enligt Fig. 1, i det att man nu har sakerstallt att bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 endast kommer att alstras om nyckelanordningen KD har visat sig vara tillaten aft komma at vardtagarens bostad CTR och faktiskt har fororsakat upplasning av laset 54 pa dorren 50.

Bearbetningsenheten 510 i lasanordningen LD är saledes konfigurerad aft verifiera behorigheten hos nyckelanordningen KD genom att analysera uppfyllnaden hos de atkomstkontrolldata 470, 470', 470" som tas emot fran nyckelanordningen KD 16 538 042 under den tradlosa vaxelverkan 4a, med avseende pa de atkomstkontrolldata 570 som lagras i lasanordningen LD.

I en eller flera utfOringsformer kan denna analys inbegripa att kontrollera en identitet 470 hos nyckelanordningen KD mot en forlagrad tillaten nyckelanordnings- identitet 570 eller en lista over tillatna nyckelanordningsidentiteter i LD_DB. En sa.dan nyckelanordningsidentitet kan, exempelvis, representeras av ett Bluetooth0-ID, en MAC-adress, en IP-adress, en WiFi-adress, ett serienummer, samt kombinationer &ray.

I en eller flera utforingsformer kan denna analys inbegripa att kontrollera anvandardata 470', vilka har matats in pa nyckelanordningen av den vardgivande 10 personen CGPi, SG eller ES, mot motsvarande referensdata 570 i den elektroniska lasanordningen LD. Sadana anvandardata kan exempelvis avse ett losenord eller en PIN-kod, en fingeravtrycksbild, en bild for ansiktsigenkanning, en bild fOr nathinneavsokning o s v.

I en eller flera utforingsformer kan denna analys inbegripa att validera ett mot- taget digitalt certifikat eller signatur 470 med hjalp av asymmetriska kryptografiska principer.

I en eller flera utforingsformer kan denna analys inbegripa att kontrollera en mottagen delad hemlighet 470 mot en lagrad kopia 570 av den lagrade hemligheten. Kombinationer av dessa exemplifierade alternativ är ocksa. mojliga; anordningen LD kan med andra ord verifiera behorigheten hos nyckelanordningen KD genom tva eller flera tester eller analyser i kombination.

Sâ snart nyckelanordningen KD med framgang har verifierats som behorig, kommer bearbetningsenheten 510 att styra lasmanoverorganet 512 till att fororsaka paverkan av lasmekanismen 52 hos laset 54. Dessutom kommer bearbetningsenheten 510 ocksâ att fororsaka alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5, som redan namnts.

FOr vidare mojliga implementationsdetaljer och mojliga ytterligare komponenter i lasanordningen LD, hanvisas exempelvis till WO 2006/098690, WO 2008/- 101930 och WO 2011/065892, vilka inforlivas i sin helhet hari genom hanvisning.

Hanvisning Ors nu ater till bearbetningsenheten 510 i den elektroniska enheten LD„ och narmare bestamt hur den kan konfigureras att fororsaka 4b alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5, aft tas emot av trygghetslarmcentralen TAC, vilket endast indikerades pa en oversiktlig niva. vid 130 i Fig. 2. Mojliga men icke-begransande utforingsformer i detta avseende kommer saledes nu att beskrivas med hanvisning till Fig. 3a-3c. Hanvisningsbeteckningar vilka är samma i nagon av Fig. 3a- 17 538 042 3c som pa nagon av de foregaende ritningarna representerar samma eller funktionellt ekvivalenta element som de som forekommer pa de foregaende ritningarna.

I Fig. 3a, eller narmare bestamt i en utforingsform av densamma, kan bearbetningsenheten 510 i lasenheten LD, vara konfigurerad att fororsaka 4b alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 genom att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 lokalt i lasanordningen LD, och skicka densamma till nyckelanordningen KDk, for vidare befordran mot trygghetslarmcentralen TAC, vilket ses vid 4c, via natverksgranssnittet 430.

I denna utforingsform skapar saledes lasanordningen sjalv bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 och anvander nyckelanordningen som en kurir eller relastation for att skicka bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 till eller mot trygghetslarmcentralen TAC. I en utforingsform, ddr trygghetslarmsystemet 100 ocksa inbegriper ett atkomstkontrollsystem ACS (vilket kommer att beskrivas i narmare detalj nedan med hanvisning till Fig. 6), vidarebefordras den alstrade bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 av nyckelanordningen KDk genom atkomstkontrollsystemet ACS till trygghetslarmcentralen TAC. I en annan utforingsform skickas den alstrade bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 av nyckelanordningen KDk till trygghetslarmcentralen TAC genom en kommunikationskanal sasom ett fast telenat (PSTN), ett mobiltelekommunikationsnat eller globalt datanat (WAN), eller kombinationer av dessa. I ytterligare en alternativ utforingsform kan den alstrade bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 skickas av nyckelanordningen KDk till trygghetslarmcentralen TAC genom vardgivarcentralen CGC.

I ytterligare en annan utforingsform är bearbetningsenheten 510 i lasanordningen LD, konfigurerad att fororsaka 4b' alstring av bekraftelsen pa utford trygghets- larmatgard 5 genom att instruera eller tillata nyckelanordningen KDk, sa snart den verifierats till att ha behorigheten att paverka lasmekanismen 52 hos laset 54 for den don 50, pa vilken lasanordningen LD är monterad, att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 och skicka densamma till eller mot trygghetslarmcentralen TAC.

I denna utforingsform skapar saledes lasanordningen sjalv inte bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 utan beordrar nyckelanordningen att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 och skicka densamma till eller mot trygghetslarmcentralen TAC — varigenom den i praktiken fororsakar, eller initierar, alstringen av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5. Aven i denna utforingsform kan den alstrade bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 skickas av nyckelanordningen KDk genom atkomstkontrollsystemet ACS enligt Fig. 6 till trygghetslarmcentralen TAC, eller 18 538 042 altemativt till trygghetslarmcentralen TAC genom en kommunikationskanal sasom ett fast telenat (PSTN), ett mobiltelekommunikationsnat eller globalt datanat (WAN), eller kombinationer av dessa.

I ytterligare en annan utforingsform är bearbetningsenheten 510 i anordningen LD, konfigurerad att fororsaka 4b alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 genom att informera nyckelanordningen KDk att den har verifierats till att ha behorigheten att paverka lasmekanismen 52 hos laset 54 for den Ma 50, pa vilken lasanordningen LD, är monterad, varvid nyckelanordningen KDk rapporterar detta till atkomstkontrollsystemet ACS, och varvid atkomstkontrollsystemet ACS är konfigurerat att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 och skicka dens amma till trygghetslarmcentralen TAC.

Fig. 6 illustrerar, pa en Oversiktlig och ffirenklad form, uppstallningen fOr en utforingsform av atkomstkontrollsystemet ACS som hanvisats till i Fig. 3a, liksom den typiska vardgivaromgivningen som det verkar i. Ett forsta team av vardgivarpersonal CGP är ansvarigt for omsorgen av en ffirsta grupp av vardtagare (jamfor CT i den foregaende beskrivningen), vilka alla bor i respektive vardtagarbostader (jamfor CTR i den foregaende beskrivningen) som skyddas av respektive ytterdorrar 1-50„. Elektroniska lasanordningar LD,-LD„ är installerade pa de respektive ytterdorrarna 501- och fungerar som intradesportar till den respektive skyddade miljon (d v s yard-20 tagarens bostad) bakom varje don. En forsta uppsattning av nyckelanordningar KD,- är tillganglig fOr det forsta teamet av vardgivarpersonal CGP. Nyckelanordningarna KDi-KDrn kan exempelvis vara mobilterminaler. Varje lasanordning LD,-LD„ innehaller nagon slags atkomstkontrolldata (jamfor 570 i Fig. 5), vilka kan anvandas fOr att utvardera huruvida eller inte en ifragavarande nyckelanordning skall ges atkomst till vardtagarens bostad.

Nar en vardgivande person fran det forsta teamet borjar sift arbetspass, kan han kvittera ut en av nyckelanordningama KDi-KD„, fran en vardgivarcentral (jamfor CGC i den foregaende beskrivningen), exempelvis nyckelanordning KB,. Under arbetspasset kan han anvanda nyckelanordningen KD, till att skaffa sig atkomst till diverse dorrar bland ytterdorrama 501-50„ for att tillhandahalla den omsorg och det omhandertagande som erfordras av de respektive vardtagarna (ffirutsatt att hans nyckelanordning KD, har behorighet). Denna atkomst kommer att ges genom tradlos kommunikation mellan nyckelanordning och lasanordning, enligt tidigare beskrivning. Vid slutet pa arbetspasset kan vardgivarpersonen ater kvittera in och aterlamna nyckelanordningen KD, till vardgivarcentralen. Dessutom eller altemativt kan vissa eller alla medlemmar i det 19 538 042 forsta teamet av vardgivarpersonal CGP anvanda sina egna mobilterminaler som nyckelanordningar. Inte alla nyckelanordningar eller medlemmar i det forsta teamet av vardgivarpersonal CGP behover vara behoriga att komma at alla Maar, och de behover inte alla ha samma niva pa behorighet vad gaiter tidpunkter ochleller datum under vilka atkomst är tillaten.

Som visas i Fig. 6 inbegriper den vardgivande miljon vidare ett andra team av vardgivarpersonal CGP' som är ansvarigt for att betjana en andra grupp av vardtagare, vilkas vardtagarbostader har respektive ytterdorrar 501-50„,, pa vilka elektroniska lasanordningarinstallerade. En andra uppsattning av nyckelanordningar K131,-KDm, är tillganglig for det andra teamet av vardgivarpersonal CGP'. Vardgivar- miljon kan givetvis i verkligheten inbegripa ytterligare team av vardgivarpersonal, ytterligare grupper av vardtagare, ytterligare ytterdorrar, ytterligare lasanordningar samt ytterligare uppsattningar av nyckelanordningar.

Altemativa vardgivande enheter kan dessutom inbegripas i den vardgivande miljon, i form av en sakerhetsvaktstjanst SG eller en utryckningstjanst ES med nyckel- anordningar KDsg och KDes. Medan nyckelanordningama KDi-KDrn, KDF-KDm, for de forsta och andra teamen CGP, CGP' kommer att anvandas av ett relativt stort antal vardgivarpersoner for att komma at ett relativt litet antal lasanordningar/dorrar relativt ofta, kan situationen vara den omvanda for nyckelanordningarna I(Dsg och I(Des for sakerhetsvakttjansten SG eller utryckningstjansten ES. Dessa nyckelanordningar kommer att anvandas av ett begransat antal personer (sasom ambulanspersonal, sjukskoterskor eller vakter) vid sallsynta tillfallen, men icke desto mindre maste de kunna komma at ett mycket stort antal lasanordningar/dorrar — eller till och med samtliga lasanordningar/dOrrar som ingar i den vardgivande miljon.

For forbattrad sakerhet kan varje nyckelanordning ha en atkomstkontroll- mjukvaruapplikation som anvandaren maste logga in i. All kommunikation med lasanordningama kan vidare vara krypterad.

Varje team av vardgivarpersonal CGP, CGP' kan vara ytterligare indelad i undergrupper, exempelvis ett dagskift, ett kvallsskift och ett nattskift. En individuell vardgivarperson kan vidare agera i eller far bagge teamen CGP och CGP' (exempelvis for att fungera som reserver i fall med sjukdom, foraldraledighet eller under populara semesterperioder), varvid denne har ett behov av att anvanda sin nyckelanordning for att komma at lasanordningar saval i den forsta gruppen av vardtagare som i den andra gruppen av vardtagare. Detta illustreras i Fig. 6 for nyckelanordningen KDm, vilken 538 042 kommer at inte enbart lasanordning LD,ni den forsta gruppen av vardtagare, utan awn lasanordningen LDi, i den andra gruppen av vardtagare.

Syftet med atkomstkontrollsystemet ACS är att kontrollera atkomsten till flertalet lasanordningarLD1,-LD,, for ett flertal anvandare CGP, CGP', SG, ES med ett flertal nyckelanordningar KDiKDm, KDF-KD„,,, KD,g, KDes. Atkomstkontrollsystemet inbegriper dad& en atkomstkontrollsystemserver ACS _S och en atkomstkontrollsystemdatabas ACS DB. Nyckelanordningarna kan kommunicera (via natverksgranssnittet 430) med atkomstkontrollsystemservern ACS _S via natverksgranssnittet 430 Over ett lokalt natverk (WLAN/WiFi) 620 och/eller ett globalt naverk (exempelvis internet) eller mobilnatverk 630.

Atkomstkontrollsystemdatabasen ACS_DB är konfigurerad att innehalla korsreferens- eller mappningsdata 610 vilka definierar dtkomstratigheterna for respektive nyckelanordningar bland nyckelanordningarna och motsvarande anvandare bland anvandarna till respektive lasanordning bland lasanordningarna. Fig. 6 innehaller en forstorad representation av dessa korsreferens- eller mappningsdata 610. Som visas vid 612 och 613 är en vardtagare CT mappad till en lasanordning LD (eller flera anordningar, eller vice versa). Pa motsvarande sätt, som visas vid 614 och 615, är en vardgivande person CGP mappad till en nyckelanordning KD (eller flera nyckelanordningar, eller vice versa). Pd liknande vis är en sakerhetsvakt eller utrycknings- tjanstperson SG eller ES mappad, vid 616, till en nyckelanordning KD (eller flera nyckelanordningar, eller vice versa). Slutligen innehaller namnda referens- eller mappningsdata 610 associationer vilka forbinder tillatna nyckelanordningar KD med vissa lasanordningar LD.

I utforingsformer ddr lasanordningarna LD innefattar en lokal databas LD_DB, kan denna vara konfigurerad att lagra en replikerad version, eller en delmangd av den- samma, av innehallet i atkomstkontrollsystemdatabasen ACS_DB. Bearbetningsenheten 510 i en individuell lasanordning LD, kan vara konfigurerad att verifiera behOrigheten hos en nyckelanordning KDk som soker atkomst genom att bestamma en identitet hos nyckelanordningen under tradlosa vdxelverkan 4a och genom aft kontrollera behorig- heten for nyckelanordningen som identifierats pa detta visa genom korshdnvisning i den lokala databasen LD_DB. Detta medger en hog grad av sakerhet i systemet och medger fortfarande aft lasanordningarna LD fungerar som autonoma enheter. Inldsning och uppdatering av replikerade ACS DB-data till LD_DB kan ske via den tradlosa sandtagaren 540, och nyckelanordningarna kan fungera som kurirer for denna information under vissa sakerhetsarrangemang. Som redan namnts kan nyckelanordningsidentiteten, 21 538 042 exempelvis, representeras av ett Bluetooth0-ID, en MAC-adress, en IP-adress, en WiFiadress, ett serienummer samt kombinationer av dessa.

Som beskrivits ovan kan atkomstkontrollsystemet ACS vara inblandat i alstringen och/eller vidarebefordran av den alstrade bekraftelsen pa utford trygghets- larmatgard 5 till trygghetslarmcentralen TAC.

Det är fOrdelaktigt att anvanda atkomstkontrollsystemet ACS for att vidarebefordra en bekraftelse pa utford trygghetslarmatgard 5 som alstrats antingen av anordningen LD, eller av nyckelanordningen KDk, eftersom detta gör det mojligt att lagga till kompletterande information at trygghetslarmcentralen TAC. Exempelvis kan det vara sà att nyckelanordningen KDk endast kanner till sin nyckelanordningsidentitet 615 men inte identiteten pa den vardgivande person CGPJ som anvander densamma. Atkomstkontrollsystemet ACS kommer daremot ha atkomst till namnda mappningsdata 610 i atkomstkontrollsystemdatabasen ACS_DB och kan saledes bestamma identiteten 614 for den vardgivande personen CGPJ, och addera denna information till bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 som skickas till trygghetslarmcentralen TAC.

Detsamma galler for identiteten 613 for lasanordningen LD, jamfort med identiteten 612 for vardtagaren CT,.

Det är fOrdelaktigt att anvanda atkomstkontrollsystemet ACS for att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5, eftersom detta forbattrar tillforlitligheten hos bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 fran trygghetslarmcentralens TAC synvinkel. Man kan forestalla sig en situation dar lasanordningen LD, tog sitt beslut att tillâta nyckelanordningen KDk att komma at vardtagarens bostad CTR, baserat pa en utgangen replikerad version (eller delmangd dray) av innehallet i atkomstkontrollsystemdatabasen ACS DB, och som foljd beviljade atkomst fOr nyckelanordningen KDk alien fast dess atkomstrattigheter senare hade upphavts eller andrats i atkomst- kontrollsystemdatabasen ACS DB. Atkomstkontrollsystemet ACS kan detektera denna avvikelse och antingen avsta fran att skicka en bekraftelse pa utfOrd trygghetslarmatgard 5 till trygghetslarmcentralen TAC eller, annu battre, skicka en yarning till trygghetslarmcentralen TAC, sa att den sistnamnda far en chans att korrigera misstaget genom att skicka en annan vardgivande person CGP eller kanske en sakerhetsvakt SG.

Hanvisning Ors nu Ater till bearbetningsenheten 510 i den elektroniska anordningen LD„ och narmare bestamt hur denna kan vara konfigurerad for att fororsaka alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5, som skall tas emot av trygghetslarmcentralen TAC. Nagra mojliga men icke-begransande utforingsformer 22 538 042 beskrevs med hanvisning till Fig. 3a. Ytterligare alternativ kommer nu att beskrivas med hanvisning till Fig. 3b och 3c.

I Fig. 3b är bearbetningsenheten 510 i lasanordningen LD, konfigurerad att fororsaka 4b' alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 genom att instruera eller tillata nyckelanordningen KDk, sâ snart den verifierats till att ha behorigheten att paverka lasmekanismen 52 hos laset 54 fOr den dorr 50, pa vilken lasanordningen LD, är monterad, att alstra en rapport om utford trygghetslarmatgard 4c att skickas till vardgivarcentralen CGC. Vardgivarcentralen CGC är konfigurerad, som foljd av att ha tagit emot rapporten om utford trygghetslarmatgard 4c, att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 och skicka densamma till trygghetslarmcentralen TAC.

I Fig. 3c är bearbetningsenheten 510 i lasanordningen LD, konfigurerad att fororsaka 4b" alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 genom att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 lokalt i lasanordningen och skicka den- samma till trygghetsterminalen TT, for vidarebefordran till trygghetslarmcentralen TAC Over kommunikationskanalen 102. Alternativt kan bearbetningsenheten 510 i anordningen LD, instruera eller tillata trygghetsterminalen TT, att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5 och skicka densamma till trygghetslarmcentralen TAC.

Denna alternativa utforingsform har en fordel i att den anvander en rimligt saker enhet i trygghetslarmsystemet 100, namligen trygghetsterminalen TT„ for vidare- befordringen av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard 5. En annan fordel är att ingen sarskild konstruktion erfordras for nyckelanordningen KD; det är tillrdckligt om den är en enkel RF-ID- eller NFC-tagg, vilken mer troligt bars av alternativa yardgivande enheter sasom sakerhetsvakter eller utryckningstjanster.

I en forfining av denna alternativa utforingsform är bearbetningsenheten 510 i lasanordningen LD, vidare konfigurerad att inkludera, i eller med den alstrade bekraftelsen pa utfOrd trygghetslarmatgard 5, information om en kvarvarande laddningsniva for batteristromforsorjningsenheten 520 i lasanordningen LD,. Detta representerar ett resurseffektivt satt att kommunicera denna information, som kan vara kritisk vad galler drifttillforlitlighet, till trygghetslarmcentralen TAC genom trygghetsterminalen TT,.

Foreliggande uppfinning har beskrivits med hanvisning till ett antal exemplifierande utforingsformer. Modifieringar av dessa utforingsformer, liksom andra utforingsformer, kan emellertid vara mojliga inom ramen for patentkraven, vilket enkelt 35 inses av en fackman. Aven om trygghetslarmcentralen TAC och vardgivarcentralen 23 538 042 CGC har beskrivits som separata enheter i denna beskrivning, kan de exempelvis integreras till en strukturell enhet i alternativa utforingsformer. Pa liknande vis kan atkomstkontrollcentralen ACS integreras strukturellt med trygghetslarmcentralen TAC eller vardgivarcentralen CGC, eller bagge. 24

Claims

538 042 PATENTKRAV 1. Trygghetslarmsystem (100), innefattande: en trygghetslarmcentral (TAC); och ett flertal trygghetsterminaler (TT) for anvandning av respektive vardtagare (CT) vid sina respektive vardtagarbostdder (CTR), varvid varje trygghetsterminal (TT) är konfigurerad att sanda ett trygghetslarm (1) till trygghetslarmcentralen vid uppkomsten av en larmhandelse vid vardtagarens bostad (CTR), ddr trygghetslarmcentralen är konfigurerad, som foljd av att ta emot trygg- hetslarmet fran trygghetsterminalen, att sanda en begaran om trygghetslarmatgard (2) till en vardgivande enhet (CGC; SG; ES), och ddr trygghetslarmcentralen är konfigurerad att overvaka mottagande av- en bekraftelse pd utford trygghetslarmatgard (5) som indikerar att en vardgivande person (CGPJ; SG; ES) har upptratt vid vardtagarens bostad i syfte att omhanderta larm- handelsen, varvid trygghetslarmsystemet kannetecknas av: for var och en av vardtagarbostaderna (CTR), en elektronisk lasanordning (LD) fOr montering pa en don (50) till vardtagarens bostad (CTR), ddr den elektroniska lasanordningen innefattar: en sandtagare (540) med formaga att vdxelverka tradlost (4a) med en nyckel- anordning (KDO; ett elektriskt styrt lasmanoverorgan (512) som är konfigurerat att paverka en lasmekanism (52) hos ett las (54) for dorren; samt en bearbetningsenhet (510) som är ansluten till sandtagaren och konfigurerad att fororsaka att lasmanoverorganet paverkar lasmekanismen hos laset som foljd av tradlos vdxelverkan med nyckelanordningen, dar bearbetningsenheten vidare är konfigurerad att fororsaka (4b; 4b', 4b") alstring av bekrdftelsen pa utford trygghetslarmatgard (5). 2. Trygghetslarmsystem (100) enligt krav 1, ddr bearbetningsenheten (510) i lasanordningen (LD) är konfigurerad att fororsaka (4b; 4b'; 4b") alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard (5) endast nar nyckelanordningen (KDk) har verifierats till att ha behorigheten att paverka lasmekanismen (52) hos laset (54) for den don (50) pa vilken lasanordningen är monterad. 538 042 3. Trygghetslarmsystem (100) enligt krav 2, dar bearbetningsenheten (510) i lasanordningen (LD,) är konfigurerad att verifiera behorigheten for nyckelanordningen (KDk) genom att analysera uppfyllnaden hos atkomstkontrolldata (470, 470', 470") som tagits emot fran nyckelanordningen under den tthdlosa vaxelverkan (4a), med avseende pa atkomstkontrolldata (570, LD_DB) lagrade i lasanordningen (LD,). 4. Trygghetslarmsystem (100) enligt nagot foregaende krav, varvid trygghetslarmsystemet (100) vidare innefattar ett atkomstkontrollsystem (ACS) med uppgift att kontrollera atkomsten till namnda flertal lasanordningar (LDi-LD., LDF-LDn,) for ett flertal anvandare (CGP, CGP', SG, ES) med ett flertal nyckelanordningar (I(Di-Kpm, ICE)1,4(-1),11, I(Dsg, KDes), dar Itkomstkontrollsystemet inbegriper en 'atkomstkontrollsystemserver (ACS_S) och en atkomstkontrollsystemdatabas (ACS_DB), varvid atkomstkontrollsystemdatabasen är konfigurerad att innehalla korsreferensdata (610) som definierar atkomstrattigheterna for respektive nyckelanordningar bland nyckel- anordningama och motsvarande anvandare bland anvandarna till respektive anordningar bland lasanordningarna. 5. Trygghetslarmsystem (100) enligt krav 3 och 4, dar varje lasanordning (LID) innefattar en lokal databas (LD_DB) vilken är 20 konfigurerad att lagra en replikerad version, eller en delmangd av densamma, av innehallet i atkomstkontrollsystemdatabasen (ACS_DB), och dar bearbetningsenheten (510) i lasanordningen (LID) är konfigurerad att verifiera behorigheten for nyckelanordningen (KDk) genom att bestamma en identitet for nyckelanordningen under den tradlOsa vaxelverkan (4a) och genom att kontrollera 25 behorigheten for den darigenom identifierade nyckelanordningen genom korshanvisning i den lokala databasen (LD_DB). 6. Trygghetslarmsystem (100) enligt nagot av kraven 2-5, dar bearbetningsenheten (510) i lasanordningen (LD,) är konfigurerad aft fororsaka (4b) alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard (5) genom att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard (5) lokalt i lasanordningen och skicka densamma till nyckelanordningen (KDk) for vidarebefordran mot trygghetslarmcentralen (TAC). 7. Trygghetslarmsystem (100) enligt krav 6 nar det beror pa krav 4 eller 5, dar den alstrade bekraftelsen pa utfiiird trygghetslarmatgard (5) vidarebefordras av nyckel- 26 538 042 anordningen (KDk) genom atkomstkontrollsystemet (ACS) till trygghetslarmcentralen (TAC). 8. Trygghetslarmsystem (100) enligt nagot av kraven 2-5, ddr bearbetnings- enheten (510) i lasanordningen (LD) är konfigurerad att fororsaka (4b") alstring av bekraftelsen pa utfOrd trygghetslarmatgard (5) genom att alstra bekrdftelsen pa utfOrd trygghetslarmatgard (5) lokalt i lasanordningen och skicka densamma till trygghetsterminalen (TT) for vidarebefordran till trygghetslarmcentralen (TAC). 9. Trygghetslarmsystem (100) enligt nagot av kraven 6-8, varvid anordningen (LD) vidare innefattar en lokal batteristromforsorjningsenhet (520) som kraftkalla fcir strOmfOrsorjning av lasanordningen, ddr bearbetningsenheten (510) i lasanordningen (LD) vidare är konfigurerad att, i eller med den alstrade bekrdftelsen pa utfOrd trygghetslarmatgard (5), inkludera information om en aterstaende laddningsniva hos batteristromforsOrjningsenheten. 10. Trygghetslarmsystem (100) enligt nagot av kraven 2-5, ddr bearbetnings- enheten (510) i lasanordningen (LD) är konfigurerad att fororsaka (4b') alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard (5) genom att instruera eller tillata nyckel- anordningen (KDk), nar den verifierats till att ha behorigheten att paverka las- mekanismen (52) hos laset (54) for den don (50) pa vilken lasanordningen (LD) är monterad, att alstra bekrdftelsen pa utford trygghetslarmatgard (5) och skicka densamma till eller mot trygghetslarmcentralen (TAC). 11. Trygghetslarmsystem (100) enligt nagot av kraven 2-5, dar den vardgivande enheten till vilken begaran om trygghetslarmatgard (2) sands, är en vardgivarcentral (CGC), ddr bearbetningsenheten (510) i lasanordningen (LD) är konfigurerad att fororsaka (4b') alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard (5) genom att instruera eller tillata nyckelanordningen (KDk), ndr den verifierats till att ha behorig- heten att paverka lasmekanismen (52) hos laset (54) for den dart. (50) pa vilken lasanordningen (LD) är monterad, att alstra en rapport om utford trygghetslarmatgard (4c) att skickas till vardgivarcentralen (CGC), samt 27 538 042 ddr vardgivarcentralen är konfigurerad, som foljd av mottagning av rapporten om utford trygghetslarmatgard (4c), att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard (5) och skicka densamma till trygghetslarmcentralen (TAC). 12. Trygghetslarmsystem (100) enligt krav 4 eller 5, ddr bearbetningsenheten (510) i lasanordningen (LD,) är konfigurerad att fororsaka (4b) alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard (5) genom att informera nyckelanordningen (KDk) att den har verifierats till att ha behorigheten att paverka lasmekanismen (52) hos laset (54) for den don (50) pa vilken lasanordningen (LD,) är monterad, varvid nyckelanordningen (KDk) rapporterar detta till atkomstkontrollsystemet (ACS), och varvid atkomstkontroll- systemet (ACS) är konfigurerat att alstra bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard (5) och skicka densamma till trygghetslarmcentralen (TAC). 13. Trygghetslarmsystem (100) enligt nagot av de foregaende kraven, dar den vardgivande enheten inbegriper en eller flera ay: en vardgivarcentral (CGC); en sakerhetsvakttjanst (SG); samt en utryckningstjanst (ES). 14. Trygghetslarmsystem (100) enligt nagot av de foregaende kraven, dar upp- komsten av en larmhandelse yid vardtagarens bostad (CTR) inbegriper en eller flera av foljande: manuell aktivering genom vardtagaren (CT) av en larmfunktion i trygghetsterminalen (TT); automatisk detektering genom en sensoranordning av ett onormalt tillstand for vardtagaren; automatisk detektering genom en sensoranordning av ett onormalt tillstand for vardtagarens bostad. 15. Metod far att overvaka omhandertagande av en trygghetslarmhandelse i ett trygghetslarmsystem (100), varvid metoden inbegriper, yid en trygghetslarmcentral (TAC), att: ta emot (710) ett trygghetslarm (1) fran en trygghetsterminal (TT) som är belagen yid en vardtagares bostad (CTRi); 28 538 042 sanda (720) en begaran om trygghetslarmatgard (2) till en vardgivande enhet (CGC; SG; ES) for att initiera en trygghetslarmatgard som inbegriper omhandertagande av en larmhandelse vid vardtagarens bostad (CTR); samt overvaka (730) mottagning av en bekraftelse pa utford trygghetslarmatgard (5), vilken bekraftelse indikerar att en vardgivande person (CGPi; SG; ES) har upptratt vid vardtagarens bostad i syfte att omhanderta larmhandelsen, dar alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard har fororsakats (4b; 4b'; 4b") av en elektronisk lasanordning (LID) som är monterad pa en don (50) till vardtagarens bostad och som är konfigurerad att paverka en lasmekanism (52) hos ett 10 las (54) for dorren som foljd av tradlos vaxelverkan (4a) med en nyckelanordning (KID). 16. Elektronisk lasanordning (LD) for montering pa en doff (50) till en vardtagares bostad (CTR) samt for anyandning i ett trygghetslarmsystem (100) yilket har en trygghetslarmcentral (TAC) och ett flertal trygghetsterminaler (TT) for anyandning av respektive vardtagare (CT) yid sina respektive vardtagarbostader (CTR), varvid varje trygghetsterminal (TT) är konfigurerad att sanda ett trygghetslarm (1) till trygghetslarmcentralen vid uppkomsten av en larmhandelse yid vardtagarens bostad (CTR), dar trygghetslarmcentralen är konfigurerad, som foljd av mottagning av trygghetslarmet fran trygghetsterminalen, att sanda en begaran om trygghetslarmatgard (2) till en vardgivande enhet (CGC; SG; ES), och dar trygghetslarmcentralen är konfigurerad att overvaka mottagning av en bekraftelse pa utford trygghetslarmatgard (5), vilken bekraftelse indikerar att en vardgivande person (CGPJ; SG; ES) har upptratt vid vardtagarens bostad i syfte att omhanderta larmhandelsen, varvid den elektroniska lasanordningen kannetecknas av: en sandtagare (540) med formaga att vaxelverka tradlost (4a) med en nyckelanordning (KDO; ett elektriskt styrt lasmanoverorgan (512) som är konfigurerat att paverka en lasmekanism (52) hos ett las (54) for dorren; samt en bearbetningsenhet (510) som är ansluten till sandtagaren och är kon- figurerad att fororsaka att lasmanoverorganet paverkar lasmekanismen hos laset som foljd av tradlos vaxelverkan med nyckelanordningen, dar bearbetningsenheten vidare är konfigurerad att fororsaka (4b; 4b'; 4b") alstring av bekraftelsen pa utford trygghetslarmatgard (5). 29 Trygghetslarm- central (TAC) 1 Trygghetslarm Vardtagares bostad (CIRO 2 Begaran om atgard • CGPII 3 Bekraftelse pa begaran om 4 Rapport om utfOrd atgard Bekraftelse pa utfOrd atgard 1 Vardgivar entral (CGC)

1. • Vardgivarpersonal (CGP) CGPi Trygghetslarm- central (TAC) 100—,„ 1 Trygghetslarm Vardtagares bostad (CTR1) 1100111 ODDilflD TAC-DB TAG-S Bekraftelse pa utfOrd atgard 4b Fororsaka alstring av bekraftelse pa utfOrd atgard Ni 1 2 Begaran om atgard

2. 3 Bekraftelse pa begaran om atgard • CGPV1111 Vardgivar entral (CGC)

3. • cGPVII• qp • I IIW Vardgivarpersonal (CGP) 1 122 NI Utryckningstjanst (ES) t-,. 124 Sakerhetsvakt (SG) ENV CGC-DB CGC-S Trygghetslarm- central (TAG) 1Trygghetslarm Vardtagares bostad (CTR,)