SE537966C2 - Detektering av läckage vid uppvärmning av en ömtålig dielektrisk last - Google Patents

Abstract

Sammandraci En kassett (200) innehaller en omtalig dielektrisk last (300), t.ex. blodplasma, medan denna uppvarms i en varmekammare (105) med hjalp av ett elektromagnetiskt fait fran ett emissions- element (110). En ledande behallare hos kassetten (200) är an- ordnad mellan emissionselementet (110) och den omtaliga dielektriska lasten (300). Den ledande behallaren innehaller dielektrisk materia (230), och är anordnad i kontakt med en lastbehallare (310) for den omtaliga dielektriska lasten (300), sa att ener- gi fran det elektromagnetiska faltet overbryggas in i den omtali- ga dielektriska lasten (300). En forsta yta av kassetten (200) är riktad mot emissionselementet (110) och innehaller en fordjupning (210) for mottagning av eventuell vatska vilken har lackt ut fran den ledande behallaren och/eller lastbehallaren (310). En sandarmodul (150) for alstring av den elektromagnetiska energin uppmater repeterat en impedans hos den omtaliga dielektriska lasten och den ledande behallaren. Om, till foljd av att eventuell vatska befinner sig i fordjupningen (210), impedansen avviker vasentligt fran en tidigare matning, sa alstras en larmsignal.

Description

Detektering av lackage yid uppvarmning av en orntalig dielektrisk last BACKGRUND TILL UPPFINNINGEN OCH TIDIGARE KAND TEKNIK Uppfinningen hanfOr sig allmant till uppvarmning av orntaliga substanser med hjalp av elektromagnetiska fait. I synnerhet avser uppfinningen en kassett enligt ingressen till patentkrav 1 och en varmare enligt ingressen till Datentkrav 11.

Det finns manga situationer vilka en substans ska uppvarmas eller tinas fran en forsta temperatur (exempelvis under 0"C) till en andra temperatur (exempelvis rumstemperatur). Ibland ar det aven viktigt att denna uppvarmning sker snabbt och med hog precision, det vill saga uniformt och utan overhettning av nagra delar av substansen. I dessa fall kan uppvarmningsuppgiften bli mycket utmanande. Uppvarmning av fryst blodplasma till en temperatur vilken ar lamplig for inforsel manniskokroppen ar ett exempel pa en sadan uppvarmning. Det finns emellertid sa.val inom sorn utanfor det medicinska omradet atskilliga andra exernpel pa kravande uppvarmningsuppgifter.

WO 02/054833 visar en utrustning for utjamning av ett elektro- magnetiskt falt, vilket inte ar alstrat i en resonanskavitet, och varvid en dielektrisk last som uppvarms innehaller materia med en eller flera dielektriska konstanter och forlustfaktorer.

WO 2011/145994 redogor for en annan losning for utjamning av en uppvarrnningsprocess varvid en last upphettas via ett elektro- magnetiskt fait. Här omges lasten av ett faltutjannnande material. Lasten och det elektromagnetiska faltet forflyttas ocks6 i forhallande till varandra i syfte att forbattra uppvarmningsprocessen och Ora energifordelningen mera uniform, WO 2013/159815 beskriver en losning enligt vilken en dielekt- risk last uppvarrns fran en initial temperaturniva till en onskad 1 slutlig temperaturniva med anvandning av vaxlande elektromagnetisk energi fran en energikalla, vilken alstrar en forutbestamd uppsattning spektraia komponenter. En kavitet innehaller den dielektriska lasten, och en antenn utsander ett elektromagnetiskt fait genom den dielektriska lasten. Mekaniska bearbetningsor- gan fororsakar en relativ rOrelse mean den dielektriska lasten och den atminstone en antennen, och varierar pa sal satt ett spatiellt forhallande mellan det vaxlande eiektrornagnetiska -161- let och den dielektriska lasten. Sam ett resultat darav fordelas den elektromagnetiska energin relativt jarnnt i den dielektriska lasten, och baserat darpa sands en mangd energi genom den dielektriska lasten.

PROBLEM FORKNIPPADE MED TIDIGARE KAND TEKNIK Foljaktligen är olika losningar kanda for uppvarrnning av en di- elektrisk last med anvandning av ett elektromagnetiskt fait, och där exempelvis lasten omges av ett faltutjamnande material for att forbattra uppvarrnningsprocessen. Icke desto rnindre finns det annu ingen losning for att automatiskt upptacka eventuellt lackage frail lasten eller det omgivande materialet under upp- varmning. Sadant lackage riskerar inte bara att forstora lasten som sadan, utan aven varrnaren skulle kunna skadas, eller atminstone fordra omfattande rengoring pa grund av substanser vilka har runnit ut fran lasten ochieller det utjamnande materialet.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Syftet med uppfinningen är darfor att lOsa problemet ovan och saledes erbjuda ett enkeit och tillforlitligt salt att upptacka eventuellt lackande vatska vilken harrOr antingen fran den Omtaliga dielektriska lasten, den ledande behallaren som omger lasten, eller bada.

Enligt en aspekt av uppfinningen uppnas syftet genom den inledningsvis beskrivna kassetten med en forsta yta konfigurerad 2 att vara vand mot emissionselementet da kassetten befinner sig varmekammaren. Den forsta ytan innehaller en fordjupning konfigurerad att motta eventuell vatska vilken har lackt ut fran den atnninstone en ledande behallaren och/eller lastbehallaren.

Denna kassett är fordelaktig eftersom eventuellt lackande vats- ka kommer att ansamlas i fordjupningen dar den, pa grund av sin placering framfor emissionselementet, latt kan detekteras via exempelvis impedansmatningar utforda under uppvarmningsprocessen.

FOretradesvis har den dielektriska nnaterian i den atminstone en ledande behallaren en dielektricitetskonstant matchande en dielektricitetskonstant hos den omtaliga dielektriska lasten pa ett sadant satt att energin det elektromagnetiska faltet leds till den Omtaliga dielektriska lasten med minimal varmeavledning i den dielektriska materian. Detta kriterium uppfylls exempelvis om den dielektriska lasten fOretradesvis är en blodprodukt, och den dielektriska materien innefattar avjoniserat vatten.

Enligt en foredragen utforingsform av den har aspekten av uppfinningen är den atminstone en ledande behallaren anordnad med ett mellanrum till atminstone en innervagg av kassetten.

Mellanrurnrnet är konfigurerat att medge att eventuell vatska vilken har lackt ut fran den atminstone en ledande behallaren och/ eller lastbehallaren kan transporteras med hjalp av gravitation mot fordjupningen. Saledes forbattras mojligheten att aven Lipp- tacka mycket sma mangder lackande vatska.

Enligt en annan fOredragen utfOringsform av den har aspekten av uppfinningen inkluderar kassetten en uppsattning forsta avstandselement konfigurerade att halla den atminstone en ledande behallaren pa ett avstand fran atminstone en respektive forsta innervagg av kassetten, vilken atminstone en forsta innervagg är vasentligen parallel med den forsta ytan. Darmed forbattras chansen att kunna detektera sma mangder lackande vatska ytterligare. 3 Enligt annu en annan fOredragen utforingsform av den har aspekten av uppfinningen inkluderar kassetten en uppsattning andra avstandselement konfigurerade att liana den atminstone en ledande behallaren pa ett avstand frail atminstone en respektive andra innervagg av kassetten, vilken atminstone en andra inner- vagg är vasentligen vinkelrat mot den forsta ytan. Naturligtvis ftirbattrar cetta chansen till upptackt ytterligare.

Enligt ytterligare en annan foredragen utfOringsform av den har aspekten av uppfinningen inkluderar en underuppsattning av avstandselementen i uppsattningen andra avstandselement ett respektive fastorgan konfigurerat att halla den atminstone en ledande behallaren i en fast position inut i kassetten. FOljaktligen kan konstruktionen goras reiativt kompakt och kostnadseffektiv.

Enligt vidare foredragen utforingsform av den har aspekten av uppfinningen har kassetten aven ett uppsamlingsutrymme konfi- gurerat att samla upp Overflitidig vatska, vilken i sin tur har runnit Over fran fordjupningen, den atminstone en ledande behallaren ochleller lastbehallaren. Darmed kan behovet att rengara varmaren minimeras, aven onn kassetten inte omedelbart tas ut ur var- maren till foljd av ett detekterat lackage. Eventuell overflodig vats- ka kommer namligen att forbli sakert kvar i uppsamlingsutrymmet.

Enligt annan foredragen utforingsform av den har aspekten av uppfinningen innehaller kassetten en forsta och en andra modul, vilka är svangbart hopfasta med varandra langs en sida av kas- setten pa ett sadant satt att ett inre utrymme darav är atkomligt for installation och urtagning av lastbehallaren da den forsta och den andra modulen är anordnade i en oppen position. Detta är fordelaktigt eftersom det underlattar bekvam anvandning av kassetten som en hallare for lastbehallaren varmaren.

FOretradesvis, for ytterligare fOrbattrad anvandarvanlighet, har kassetten aven en forsta och en andra ledande behallare, varvid den forsta modulen innehaller den fOrsta ledande behallaren, och den andra modulen innehaller den andra ledande behallaren. Da 4 den forsta och den andra modulen är anordnade i den oppna positionen ãr ett utrymme tillgangligt, vilket är konfigurerat att motta lastbehallaren mellan den fOrsta ledande behallaren och den andra ledande behallaren.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen uppnas syftet genom den inledningsvis beskrivna varmaren, varvid varmekammaren är konfigurerad att motta och innehalla den foreslagna kassetten, i sin tur, hailer den omtaliga dielektriska lasten som ska upptinasi varmas FOretradesvis har varmaren en sandarnnodul ansluten till emis- sionselementet, och varmaren är konfigurerad att fungera enligt foljande. Elektrornagnetisk energi alstras med fordefinierade spek-- trala egenskaper. En impedans hos den Onntaliga dielektriska lasten och den atnninstone en ledande behallaren uppmats repete- rat. Som svar dar till justeras de spektrala egenskaperna hos den alstrade elektromagnetiska energin i syfte att matcha den uppmatta impedansen. Om en fordrad justering overstiger en troskel (det vill saga pa grund av att vatska har lack ut i fordjupningen hos kassetten framfOr emissionselementet) aistras en larmsignal.

FOrdelarna mec denna varmare, sá vä l som med de foredragna utforingsformerna clarav, framgar av cliskussionen ovan med hanvisning till det foreslagna systemet.

Ytterligare fbrdelar, fOrdelaktiga sardrag och tillampningar av fOreliggande uppfinning kommer att framga av pafoljande beskriv- ning och de beroende patentkraven.

KORT BESKRIVNIG AV RITNINGARNA Uppfinningen kommer nu att forklaras narmare med hjalp av foredragna utfOringsformer, vilka visas som exempel, och med hanvisning till de bifogade ritningarna.

Figur 1visar en schernatisk sidovy av en varmare och en kassett enligt en utforingsform av uppfinningen, Figur 2visar en fOrstorad vy av en del element i Figur 1, och Figur 3visar en perspektivvy av en nedre del av en kas- sett enligt en utforingsform av uppfinningen.

BESKRIVNING AV FOREDRAGNA UTFORINGSFORMER AV UPPFINNINGEN Figur 1 visar en schematisk sidovy av en varmare 100 och en kassett 200 enligt en utforingsforrn av uppfinningen, och Figur 2 visar en forstorad vy av en del element i Figur 1.

Kassetten 200 är konfigurerad att innehalla en omtalig dielekt- risk last 300 (exempelvis blodpiasma) under uppyarmning darav i en varmekammare 105 i varmaren 100. Varmaren 100 är konstruerad att tinaivarma den Ornt.'lliga lasten 100 genom att alstra ett eiektromagnetiskt faitvarmekammaren 105 via ett ernis- sionselement 110. Varrnekammaren 105 är specifikt konfigure- rad att motta och innehalla kassetten 200, vilken, i sin kir, innehailer den onntaliga dielektriska lasten 300 som ska tinasluppvarmas.

Kassetten 200 inkluderar en fOrsta iedande behallare, vilken är anordnad mellan emissionselementet 110 for det elektromagne- tiska faltet och den omtaliga dielektriska lasten 300. I utfOringsformen Figur 1 inkluderar aven kassetten 200 en andra ledande behallare, vilken Jr anordnad ovanfor den Omtaliga dieiektriska lasten 300, det vill saga pa motsatt sida i forhallande till emis- sionselementet 110.

Den fOrsta ledande behallaren avgransas har av flexibla ytor 231 respektive 232, och den andra ledande behallaren avgransas av flexibla ytor 241 respektive 242. Den fOrsta ledande behallaren innehaller dielektrisk nnateria 230 (exernpelvis avjoniserat vatten) och är konfigurerad att kontaktera en lastbehallare 310 (exempel- vis en plastpase) innehallande den Orntaliga dielektriska lasten 300 for att overbrygga energi fran det elektromagnetiska faltet till 6 den omtaliga dielektriska lasten 300. Pa motsvarande satt innehailer den andra ledande behallaren dielektrisk rnateria 240 melIan de flexibla ytorna 241 och 242. Vidare har foretradesvis den dielektriska materian en dielektricitetskonstant vilken rnatchar en dielektricitetskonstant hos den orntaliga dielektriska lasten 300, sa att energindet elektromagnetiska faltet leds till den amtaliga dielektriska lasten 300 med minimal varmeavledning den dielektriska rnaterian 230 eller 240.

Kassetten 200 har en forsta yta konfigurerad att vara vand mot emissionselementet 110 da kassetten 200 At- placeradvarrne- kammaren 105. Specifikt antas kassetten 200 anordnas varmekammaren 105, sa att den forsta ytan befinner sig ovanfor emissionselementet 110. Den fOrsta ytan innehaller namligen en fardjupning 210 konfigurerad att motta eventuell vatska vilken har lackt ut fran antingen den forsta ledande behallaren, den andra le- dande behallaren ochieller lastbehallaren 310 och har transporterats till fordjupningen med hjalp av gravitationen. Foretradesvis har fordjupningen 210 sadana geometriska egenskaper att, da kassetten 200 har inpassats i varmekarnmaren 105, sá befinner sig fordjupningen 210 omedelbart framfor emissionselernentet 110.

Varmaren 100 har en sandarmodul 150 ansluten till ernissionselementet 110. Sandarrnodulen 150 ar konfigurerad at!: (a) alstra elektrornagnetisk energi med fordefinierade spektrala egenskaper, (b) repeterat uppmata en impedans hos den amtaliga dielektriska lasten 300 och de ledande behallarna, och sorn svar dar till, justera de spektrala egenskaperna hos den alstrade elektromagnetiska energin syfte all matcha den uppmatta impedansen. Darmed sakerstalls det att energioverforingen till den onntaliga dielektriska lasten 300 blir effektiv. Om, emellertid, den erforderliga justerin- gen overstiger en traskel är sandarrnodulen 150 konfigurerad att alstra en larmsignal. Larmsignalen indikerar har ett lackage. Del antas namligen att impedansmissanpassningen beror pa det fakturn ail fOrdjuoningen 210 innehaller vatska harreirande fran de(n) ledande behallar/enina ochieller lastbehallaren 310. 7 Vi hanvisar nu till Figur 2, dar, enligt en utforingsform av uppfinningen, var och en av den forsta och den andra ledande behallaren är anordnad med ett mellanrum 130 respektive 140 till atminstone en innervagg 205 has kassetten 200. Mellanrummet 130 och 140 är konfigurerat att rnedge aft eventuell vatska vilken har lackt ur fran nagon av de ledande behallarna 0cl-1/eller lastbehallaren 310 kan transporteras med Nair) av gravitationen till fordjupningen 210, det vill saga mellan respektive ledande behallare och innervaggen 205, och vidare via den forsta ytan in i fordjupningen 210.

Dessutorn air det fordelaktigt am kassetten 200 innehaller ett uppsamlingsutrymme 220, vilket är konfigurerat all ackumuiera overflodig vatska som har runnit ut fran fordjupningen 210, eller som kommer direkt fran de ledande behallarna ochieller lastbehallaren 310. For detta andamal har uppsamlingsutrymmet med fordel re- lativt star kapacitet, och är anordnat i en lagsta del av kassetten 200 sa som visas i Figur 1. Darmed är det inte nOdvandigt att avlagsna kassetten 200 omedelbart fran varmaren 100 am ett lackage detekteras. overflOdig vatska kommer namligen att stanna kvar sakert i uppsamlingsutrymmet 220.

Enligt en foredragen utforingsform av uppfinningen innehaller kassetten 200 en fOrsta och en andra modul 251 respektive 252, vila är svangbart hopsatta langs en sida av kassetten 200. Darned är den fOrsta och den andra modulen forbundna via gangjarnsorgan pa ett sadant satt att ett inre av kassetten 200 är tillgangligt fOr installation eller avlagsnande av lastbehallaren 310 cla den fOrsta och den andra rnodulen 251 och 252 Jr anordnade ett oppet lage. Vidare är de ledande behallarna fOretradesvis anordnade sá att den fOrsta modulen 251 (det vill saga den undre delen av kas- setten 200 i Figur 2) inkluderar den fOrsta ledande behallaren, och den andra modulen 252 (del vill saga den Ovre delen av kassetten 200 i Figur 2) innehaller den andra ledande behallaren. Sam ett resultat darav blir ett utryrnme tillgangligt daremellan da den fOrsta och den andra modulen 251 och 252 är anordnade i ett Oppet lage. Detta utryrnme är i sin tur konfigurerat att rnotta lastbehal- 8 laren 310 sa att derma. (la kassetten 200 stangs, fixeras mellan den fOrsta och den andra ledande behallaren.

Figur 3 visar en perspektivvy over en nedre del 251 (det vill saga den fOrsta modulen) av kassetten 200 enligt en utfbringsform av uppfinningen. Den fOrsta modulen 251 innehaller en uppsattning fOrsta avstandselennent 331, 332, 333, 334, 335, 350, 351, 352, 353, 354, 355, 356, 357, 358 och 359 konfigurerade att halla den fOrsta ledande behallaren pa ett avstand fran atminstone en respektive forsta innervagg av kassetten 200. Den atminstone en fOrsta innervaggen är har vasentligen parallel! med den fOrsta ytan (det vii l saga ungefarligen horisontell da kassetten 200 är installerad i en varmare 100 vilken drivs sa som avsett). Uppsattningen fOrsta avstandselement inkluderar foretradesvis ett antal rafflor pa vilka den forsta ledande behallaren vilar nnedan ett ut- rymme lamnas til den atminstone en innervaggen.

Kassetten 200 innehaller ocksa fOretradesvis en andra uppsattning avstandselement 321, 322, 323, 325, 326, 340, 341, 342, 343, 344, 345, 346, 347, 348 och 349 konfigurerade att halla den fOrsta ledande behallaren pa ett aystand fran atminstone en res- pektive andra innervagg hos kassetten 200. Den atminstone en andra v'aggen är vasentligen vinkelrat mot den fOrsta ytan (det vii saga ungefarligen vertikal da kassetten 200 är installerad i en varmare 100 vilken drivs sa sorn avsett). Uppsattningen andra avstandselement kan inkludera rafflor liknande dem i den fOrsta uppsattningen avstandselement. Andra typer av stodelement är emellertid ocksa tankbara enligt utforingsformer av uppfinningen. 1cke desto mindre är del fordelaktigt am en underuppsattning 321, 322, 323, 325 och 326 av avstandselementen cen andra uppsattningen avstandselement inkluderar ett respektive fastor- gan 321a, 322a, 323a, 325a, 326a konfigurerat aft halla den fOrs- ta ledande behallaren i en fixerad position inuti kassetten 200.

Darmed sakras den fOrsta ledande behallarenkassetten 200, och pa sarnma gang, sakerstalls det alt det blir ett utrynnme 130 mellan den fOrsta behallaren och innervaggen av kassetten. 9 Naturligtvis, aven om det inte visas Figur 3, inkluderar den ovre delen 252 (det vill saga den andra modulen) av kassetten 200 foretradesvis element motsvarande ovannamnda uppsattningar av farsta och andra avst6ndselement i syfte att medge att even- tuell lackande vatska fran den andra ledande behallaren kan passera mellanrummet 140 mellan den andra ledande benallaren och innervaggen av kassetten 200.

Begreppet "innefattarlinnefattande" ska da det anvands i den här beskrivningen fOrstas att avse narvaron av de angivna sard- ragen, heltalen, stegen eller komponenterna. Ternnen utesluter emellertid inte narvaron, eller tillagg, av ett eller flera ytterligare sardrag, heltal, steg eller komponenter, eller grupper darav.

Uppfinningen ar inte begransad till de figurerna beskrivna utforingsformerna, utan kan varieras fritt inom ramen fOr patentkra15 yens omfang.

Claims (12)

Patentkrav

1. En kassett (200) konfigurerad att innehalla en omtalig diel- ektrisk last (300) under uppvarmning darav i en varmekammare (105) medelst ett elektromagnetiskt fait, dar kassetten (200) in- nefattar atminstone en ledande behallare (231, 232) anordnad mellan ett emissionselement (110) for det elektromagnetiska faltet och den anitaliga dielektriska lasten (300), dar den atminstone en ledande behallaren (231, 232) innehaller dielektrisk materia (230) och är konfigurerad att kontaktera en lastbehallare (310) in- nehallande den omtaliga dielektriska lasten (300) far att overbryg- ga energi fran det elektro magnetiska faltet till den dielektriska lasten (300), kannetecknad av att kassetten (200) innefattar en forsta yta konfigurerad att vara vand mot emissionselementet (110) da kassetten (200) befinner sig i varmekammaren (105), dar den forsta ytan innehaller en fordjupning (210) konfigurerad att motta eventuell vatska vilken har lackt ut fran den atminstone en ledande behallaren (231, 232; 241, 242) och/eller lastbehallaren (310).

2. Kassetten (200) enligt krav 1, varvid den atminstone en le- dande behallaren (231, 232; 241, 242) är anordnad med ett mel- lanrum (130, 140) till atminstone en innervagg (205) av kassetten (200), dar mellanrummet (130, 140) är konfigurerat att medge att eventuell vatska vilken har lackt ut fran den atminstone en ledande behallaren (231, 232; 241, 242) och/eller lastbehallaren (310) kan transporteras med hjalp av gravitation mot fordjupnin- gen (210).

3. Kassetten (200) enligt krav 2, innefattande en uppsattning forsta avstandselement (331, 332, 333, 334, 335, 350, 351, 352, 353, 354, 355, 356, 357, 358, 359) konfigurerade att halla den at- minstone en ledande behallaren (231, 232) pa ett avstand fran at- minstone en respektive forsta innervagg av kassetten (200), vilken atminstone en forsta innervagg är vasentligen parallell med den forsta ytan. 11

4. Kassetten (200) enligt nagot av krav 2 eller 3, innefattande en uppsattning andra avstandselement (321, 322, 323, 325, 326, 340, 341, 342, 343, 344, 345, 346, 347, 348, 349) konfigurerade att halla den atminstone en ledande behallaren (231, 232) pa ett avstand fran atminstone en respektive andra innervagg av kassetten (200), vilken atminstone en andra innervagg är vasentligen vinkelrat mot den forsta ytan.

5. Kassetten (200) enligt krav 4, varvid en underuppsattning (321, 322, 323, 325, 326) av avstandselementen i uppsattningen andra avstandselement innefattar ett respektive fastorgan (321a, 322a, 323a, 325a, 326a) konfigurerat att halla den atminstone en ledande behallaren (231, 232) i en fast position inuti kassetten (200).

6. Kassetten (200) enligt nagot av foregaende krav, innefat- tande ett uppsamlingsutrymme (220) konfigurerat att samla upp overflodig vatska fran atminstone endera av fordjupningen (210), den atminstone en ledande behallaren (231, 232; 241, 242) och lastbehallaren (310).

7. Kassetten (200) enligt nagot av foregaende krav, varvid den dielektriska materien (230, 240) i den atminstone en ledande behallaren (231, 232; 241, 242) har en dielektricitetskonstant vii-ken matchar en dielektricitetskonstant far den omtaliga dielektriska lasten (300) pa ett sadant satt att energin i det elektromagnetiska faltet leds till den omtaliga dielektriska lasten (300) med minimal varmeavledning i den dielektriska materien (230, 240).

8. Kassetten (200) enligt krav 7, varvid den orntaliga dielek- triska lasten (300) innefattar en blodprodukt, och den dielektriska materien innefattar avjonat vatten.

9. Kassetten (200) enligt nagot av foregaende krav, innefat- tande en forsta och en andra modul (251, 252) vilka är svang- bart hopfasta med varandra langs en sida av kassetten (200) pa ett sadant satt att ett inre utrymme darav är atkomligt for instal- 1 2 lation och urtagning av lastbehallaren (310) da den forsta och den andra modulen (251, 252) är anordnade i en oppen position.

10. Kassetten (200) enligt krav 9, innefattande en forsta och en andra ledande behallare (231, 232; 241, 242), och varvid: den forsta modulen (251) innefattar den forsta ledande be- hallaren (231, 232), den andra modulen (252) innefattar den andra ledande behallaren (241, 242), och ett utrymme är tillgangligt, da den forsta och den andra mo- dulen (251, 252) är anordnade i den oppna positionen, vilket ut- rymme är konfigurerat att motta lastbehallaren (310) mellan den forsta ledande behallaren (231, 232) och den andra ledande behallaren (241, 242).

11. En varmare (100) for upptining/varmning av en omtalig di- elektrisk last (300), dar varmaren (100) innefattar en varmekam- mare (105) och ett emissionselement (110) konfigurerat att alstra ett elektromagnetiskt falt i den omtaliga dielektriska lasten (300), kannetecknad av att varmekammaren (105) är konfigurerad att motta och innehalla en kassett (200) enligt nagot av foreg6ende krav, vilken kassett (200), i sin tur, innefattar den omtaliga dielekt- riska lasten (300) vilken ska upptinasivarmas.

12. Varmaren (100) enligt krav 11, innefattande en sandarmodul (150) ansluten till emissionselementet (110) och konfigurerad att: alstra elektromagnetisk energi med fordefinierade spektrala 25 egenskaper, repeterat uppmata en impedans hos den omtaliga dielektriska lasten (300) och den atminstone en ledande behallaren (231, 232; 241, 242), och som svar dar till justera de spektrala egenskaperna hos den alstrade elektro30 magnetiska energin i syfte att matcha den uppmatta impedansen, och om en justering fordras vilken overstiger en troskel alstra en larmsignal. 13 1/2 100 —\ 210 2 200 z1 2 .) 251 - A I II 1 ii1 Ii L - I II I I