SE537583C2 - Datormus med ställbart lock - Google Patents

Abstract

Sammandrag Uppfinningen avser en datormus med ett stallbart lock (2). Locket kan vridas kring en led (15) till ett valt vridningslage. Datormusen är forsedd med ett lasorgan (12, 13a-b, 16) som laser locket i valt lage och datormusen är forsedd med ett lossningsorgan (13a-b) som giir att lasorganet kan lossas ur last ldge. Lossningsorganet (13a-b) utgors av en tryckknapp (13a) eller ett vred (13b). I en utforingsform av uppfinningen halls locket i lage av en fastanordning (3-5) forsedd med tander (4-5), dar lasorganet (12, 13a) laser fast tanderna i ett ldge ddr de är i ingrepp med varandra.

Description

I ytterligare en utfOringsform av uppfinningen halls locket i lage av ett lasorgan (13b, 16) som griper om leden sá aft denna inte kan vridas.

Datormus med stallbart lock Foreliggande uppfinning avser en datormus med ett stallbart lock enligt ingressen till det oberoende kravet.

Uppfinningens bakgrund Typiska datormoss och liknande organ har en huvudsakligen symmetrisk, valvd overyta och en plan underyta som vid bruk ligger an mot en bordsyta eller liknande. Detta hade varit lampligt om handflatan i obelastat lage lag horisontellt, men handflatoma är vinklade mot varandra och datormoss ovansida bor dad& vinklas pa ett motsvarande sart fcir aft uppna ett ergonomiskt don. Ett patent relaterat till sa utformade datormoss är SE534388, som har ett vinklingsbart lock som kan vridas till valt lage fOr aft passa en anvandares hander.

Locket kan, om anvandaren griper datormusen i locket for aft fOrflytta musen, oavsiktligt oppnas ytterligare ett eller flera steg langre an det !age locket tidigare var fast i, eller na ett andlage ddr locket forsluts. Ly-fts datormusen upp fran underlaget kan bottendels egen tyngd fa locket aft oppna sig, sal-skill om datormusen är fOrsedd med en sladd till datom.

Ett andamal med uppfinningen dr dads& aft tillhandahalla en datormus med ett stallbart lock som fOrhindrar aft lockets lage oavsiktligt Andrar lage vid bruk.

Dessa och andra andamal uppnas genom en datormus med ett stallbart lock enligt de kdnnetecknande delarna av det oberoende kravet.

Sammanfattning av uppfinningen Uppfinningen avser en datormus med ett relativt en bottendel 1 stdllbart lock 2. Locket kan vridas kring en led 15 till ett valt vridningslage. Datormusen är pa fdrdelaktigt salt forsedd med ett lasorgan 12, 13a-b, 16 som laser locket i valt ldge och datormusen är thrsedd med ett lossningsorgan 13a-b som Or aft lasorganet kan lossas ur last lage. Lossningsorganet 13a-b kan utgoras av en trycicknapp 13a eller ett vred 13b.

I en sarskilt fOrdelaktig utfOringsform av uppfinningen halls locket i ldge av en fastanordning 3- 1 fOrsedd med tander 4-5, dar lasorganet 12, 13a laser fast tanderna i ett lage dar de är i ingrepp med varandra.

I ytterligare en fordelaktig utfbringsfonn av uppfinningen halls locket i lage av ett lasorgan 13b, 16 som griper om leden sa att denna inte kan vridas.

Kort beskrivning av figurerna Fig. 1 visar i tvarsnitt en datormus enligt kand teknik i tre olika lagen Fig. 2 visar i tvarsnitt en datormus enligt kand teknik i storre detalj Fig. 3 visar i tvarsnitt en andra utforingsform av en datormus enligt kand teknik i oppet lage Fig. 4 visar i tvarsnitt den andra utfOringsformen av datormusen enligt kand teknik i slutet lage Fig. 5 visar i tvarsnitt en forsta utforingsform av en datormus enligt av uppfinningen Fig. 6 visar i stone detalj delar av den forsta utforingsformen av datormusen Fig. 7 visar i partiellt tvarsnitt en andra utfOringsform av en datormus enligt av uppfinningen Fig. 8 visar i sti5fTe detalj delar av den andra utfOringsformen av datormusen Beskrivning av foredragna utforingsformer Fig. 1 visar i tvarsnitt en datormus enligt land teknik med ett lock i slutet, till halften oppnat och fullt oppnade lagen. Datormusen illustreras i ett tvarsnitt som stracker sig vinkelratt genom den langdaxel langs vilken vid bruk anvandarens hans stracker sig, alltsa vinkelratt mot den axel som stracker sig fran den ande som vetter fran anvandaren till den ande som vettet fran anvandaren.

Datormusen har en bottendel 1 med ett utskjutande vansterparti mot vilken anvandarens tumme kan vila och ett utskjutande hogerparti med en fOrsankning i vilket anvandarens lillfinger placeras vid bruk. Datormusen har ett vinklingsbart lock 2 som illustreras i tre olika lagen; dal-locket i helt slutet lage illustreras som heldraget medan locket i delvis oppnat respective fullt 2 oppnade lagen illustreras med streckade tinier.

Locket är vridbart fast tangs datormusens ovre vanstra kant med en gfingjarnsliknande anordning, sa aft det kran vridas upp och medurs i vald grad. I datormusens inre firms icke illustrerade komponenter som hailer kvar locket i vald grad av oppning, vilka kommer aft diskuteras narmare i beskrivningen nedan. Genom aft datormusens lock kan 6ppnas pa detta salt tillats handen aft vila mot datormusens lock pa ett sat som är battre anpassat till det ldge en hand normalt antar eftersom handflatan icke anspant ldge är vinklad fran helt horisontellt lage. Genom aft locket är stallbart tillats anvandaren valja en vinkel pa handflatan som passar denne.

Fig. 2 visar i tvarsnitt en datormus enligt kand teknik i stone detalj, med locket 1 i delvis uppfallt lage. Locket halls kvar i uppfallt lage av en arm 3 med Wilder 4 som samverkar med Milder 5 anordnade pa datormusens bottendels 1 insida. Datormusens bottendel har i sin hogra del ett parti 6 som stacker sig uppat mot locket och detta parti har en vanstra sida som stacker sig uppat ddr tanderna pa bottendelen 5 firms anordnade. Det sig uppat strackande partiet 6 har en bojd form som bojer av at vanster i figuren fOr aft matcha armens roterande rorelse sa aft tanderna griper i varandra pa bdsta sdtt.

Locket har en nederyta som matchar bottendelen med ett lagre vanstra parti och ett hogra uppat forsankt parti som mottar det sig uppat strackande partiet 6 pa bottendelen. Armen 1 Ar anordnad i det hogra uppat fOrsankt partiet pa locket och Ar roterbart fast ddr med en fastdel 7. Armen dr vridbart fast vid fastdelen 7a kring en rotationsaxel 8. Axeln dr vidare ansluten till locket med en annfjader 9a som ar ansluten till amen pa en punkt till Niger om axeln, sa aft fjadeni stravar at hoger och tvingar in armens tdnder 4 i tanderna 5 pa bottendelen.

Armens tander kan samverka med tanderna pa bottendelen med locket i ett antal olika grader av oppning som definieras av tanderna. Ovanfor den oversta tanden i tandraden pa bottendelen finns ett utskjutande element 10 som strAcker sig ldngre fran bottendelens sig uppat strackande parti 6 An tandenm. Ndr locket oppnas tillrAckligt langt nAr armen detta utskjutande element och tvingas av detta ut frail tanderna i bottendelen.

Locket dr anslutet till bottendelen med en forslutningsfjader 11 som stravar aft sluta datormusen genom aft tvinga locket mot bottendelen. Med armen i large sa aft armens tander samverkar med tanderna i bottendelen fOrhindras detta och locket forblir i lage. Ndr locket tvingats upp sa langt 3 att armens drivs bort fran tanderna i bottendelen av det utskjutande elementet 10, kan forslutningsfjddern daremot snabbt sluta locket innan armen hinner na tdnderna i bottendelen. Pa sa sdtt kan locket stegvis oppnas upp till ett maximalt oppnat ldge ddr locket darefter sluts.

Nackdelen med konstrulctionen ar att om anvandaren griper datormusen i locket fOr att forflytta musen, kan locket oavsiktligt oppnas ytterligare ett eller flera steg langre an det lage locket tidigare var fast i, eller na det andldge ddr locket thrsluts. Lyfts datormusen upp fran underlaget kan bottendels egen tyngd fa locket att oppna sig, sarskilt om datormusen är fOrsedd med en sladd till datorn. Detta är den oonskade effekt som uppfinningen avser att losa.

Fig. 3 visar i tvarsnitt en andra utfOringsform av en datormus enligt kand teknik i tippet lage medan fig. 4 visar i tvdrsnitt samma utforingsform av datormusen i slutet ldge. Aven denna utfOringsform av datormusen har ett lock 2 och en bottendel med en ytterkontur liknande de enligt kand teknik pa omradet. Aven hdr kan locket vridas upp relativt bottendelen langs en led 15 som i den hdr figuren är tydligt illustrerad. Locket lases i lage relativt bottendelen med hjalp av en tandfOrsedd arm 3 som är vridbart fast vid en fastdel 7c som stracker sig nedat fran lockets insida. Armens tinder samverkar med motsvarande tander pa ett sig uppat strackande parti 6 pa bottendelen.

Ovanfer tanderna pa det sig uppat strackande partiet 6 finns ett utskjutande element 10 som ser till att armen hamnar ur ingrepp nar locket natt ett oversta lage och pa sa. satt kan locket fas aft dras ned till sitt nedersta lage. Armen halls normalt pressad mot tanderna pa bottendelen 5 av armfjddern 9a eftersom denna normalt stracker sig till hoger om rotationsaxeln 8, men nar armen natt det utskjutande elementet 10 tvingas armen sa langt fran tanderna pa bottendelen, till vanster i figuren, aft fjddern stacker sig till vdnster om rotationsaxeln 8 och far armen aft dras at vanster och ur ingrepp med tanderna pa bottendelen. Rorelsen at vanster begrdnsas av ett stopp 17, sa att armen ndr den är som mest vinklad fran tanderna pa bottendelen dna stracker sig snett nedat at hoger.

Med armen dragen maximalt at vdnster kan locket fOras ned sa att armens tander hamnar i hojd med de nedersta tinderna pa bottendelen, men utan att vara i ingrepp med dessa. Ndr locket sedan ndrmar sig sift nedersta lage, tangerar armen botten som tvingar den sa langt at hOger aft tanderna hamnar i ingrepp med varandra. I denna rorelse nar armfjddern 9a ett ldge da denna Ater stacker sig till hoger om rotationsaxeln 8 och tvingar armen at hoger sa att tandernas ingrepp i 4 varandra kvarstar.

Locket stravar nedat mot bottendelen och tvingas anda ned mot detta nar armen hamnat ur ingrepp genom verkan av en fOrslutningsfjader 11 som stacker sig mellan locket och bottendelen. Lyfts datormusen i locket hailer forslutningsfjadern 11 kvar locket i den position relativt bottendelen som definieras all armens tanders lage. Armens tander pressas mot tanderna pa. bottendelen med hjalp av armfjader 9a motsvarande den i den forsta utforingsformen enligt kand teknik.

Fig. 5 visar i tvarsnitt en forsta utfOringsform av en datormus enligt av uppfinningen som pa samma satt som datormoss enligt kand teknik har ett lock 2 och en bottendel 1, dir i figuren locket illustreras i delvis uppfallt lage. Datormusens bottendel 1 har ett motsvarande utskjutande vansterparti mot vilken anvandarens tumme kan vila och ett utskjutande hogerparti med en fOrsankning i vilket anvandarens lillfinger placeras vid bruk. Locket 2 är vinklingsbart pa samma satt som datormoss enligt kand teknik med ett icke illustrerat gangjarnsliknande element i lockets hogra kant.

Locket kan lasas i onskad grad av vinkling med hjalp av interna konstruktionsdetaljer som illustreras tydligare och i storm skala i figur 6, sh konstruktionen av den forsta utforingsformen av datormusen beskrivs nedan med hanvisning till bade figur 5 och 6. Locket halls kvar i delvis uppfallt lage av en arm 3 med tander 4 som samverkar med tander 5 anordnade pa datormusens bottendels 1 insida. Datormusens bottendel har i sin hogra del ett sig uppat strackande parti 6 och detta parti har en vanstra sida dar tanderna pa bottendelen 5 finns anordnade. Det sig uppat strackande partiet 6 har en bojd form som bOjer av At vanster i figuren for aft matcha armens roterande rorelse sa all tanderna griper i varandra pa basta satt.

Axeln ar ansluten till det sig uppat strackande partiet 6 pa bottendelen med en armfjader 9b, sa aft fjadern stravar At hoger och tvingar in armens tander 4 i tandema 5 pa. bottendelen. Fjadern har en sa. kraftig fjaderverkan aft aven om datormusen lyfts i locket forblir tanderna i ingrepp med varandra och lockets lage relativt bottendelen fOrblir oforandrat.

Armen dr vridbart fast vid locket via en fastdel 7b, dar armen kan rotera kring en axel 8 pa fastdelen. Armfjadern 9b hailer normalt armens tander i samverkan med bottendelens tander, sA all armen inte kan vridas kring axeln, men datormusen Ar fOrsedd med en lossgoringsanordning som kan tvinga amens tander ur ingrepp med tanderna pa bottendelen sa aft locket kan vridas till onskat lage. Fran det sig uppat strackande partiets 6 utsida pa bottendelen, alltsa dess utsida, stacker sig en lossgorningsarm 12 till armen 3 som kan pressa armen ur last lage.

Lossgorningsarmen 12 har en trycldmapp 13a i den ande av lossgorningsarmen som är anordnad langst fran armen 3 och denna tryckknapp 13a stacker sig langs det sig uppat strackande partiets 6 utsida. Under tryckknappen pa det sig uppat strackande partiets 6 utsida finns en fOrsankning som tillater knappen aft tryckas in och lossgorningsarmen tvingar da armen ur ingrepp.

Lossgorningsarmen stacker sig till armen och nar ett spar 14 som stacker sig tangs den langstrackta armens mitt langs dess langdsutrackning. Lossgoringsarmen är glidbart fast i sparet sa aft armen kan rora sig relativt lossgoringsarmen, men lossgoringsarmen kan inte helt Minna armen.

Fig. 7 visar i partiellt tvarsnitt en andra utfOringsform av en datormus enligt av uppfinningen. Den andra utfOringsformen beskriver en datormus med liknande ytterkontur och motsvarande vinklingsbart lock som i den fOrsta utfOringsformen och i de har tidigare illustrerade utforingsformerna av datormoss enligt kand teknik. Locket är anslutet till bottendelen med en led 15, men leden omges av en oppningsbar lasring 16. Lasringen griper med kraft om leden och laser denna i valt lage. Internt kan datormusen omfatta en arm med ander pa samma sat som tidigare, men detta är inte nodvandigt eftersom lasringen kan lasa fast leden i vilket last lage som heist. For ytterligare stadga kan det dock vara lampligt om datormusen dartill har en tandfOrsedd arm och tillhorande organ. Lasringen kan lasas i lage sa aft den griper om leden med ett lasfaste 13b och genom aft vrida upp lasfdstet lossas lasringen sa lockets lage kan Andras.

Fig. 8 visar i sti5rre detalj lasringen 16 med lasfastet 13b. Lasringen utgors av ett band som i obelastat lage stacker sig langs del av en cirkel. Bandet är i sin ena anda fast i ett vridbart lasfdste och lasfastet kan motta bandets andra taste. Med bandets andra taste mottaget i lasfastet kan lastastet vridas relativt den slutna ring som bandet da bildar, pa ett sadant satt aft bandet dras At och ringens omkrets minskar.

Med bandet anordnat kring leden 15 pressas ledens komponenter samman sa aft de fOrhindras aft rora sig relativt varandra. Leden hindrar da locket fran aft rora sig relativt bottendelen och lasfastet ligger da an langs lockets utsida. Lasfastet fiadrar mot detta lage, men kan av en 6 anvandare tvingas ut frail locket sa att lasringen slapper sitt grepp om leden.

Lasringen som beskrivs i anslutning till den andra utfOringsformen kan naturligtvis appliceras pa andra utfOringsformer och kan exempelvis anvandas med den datormus av kdnd teknik som illustreras i figurerna 3-4. De tva utfOringsformer som illustreras utgor uppenbart bara exempel, men har det gemensamt aft locket halls i valt 'age tills ett ingrepp Ors som slapper en lasfunktion, bar genom en knapptryckning eller genom aft vinkla upp ett lasfaste. Andra utfOringsformer är fOrstas tankbara, ddr locket lases i ldge med nagon annan mekanism som sedan kan lossas med valt organ. De illustrerade utfOringsformerna avser vad som Mr for enkelhets skull betecknas datormus och samma terminologi anvands i patentkraven, men sjdlvklart menas Mr med detta begrepp vilket inorgan for aft anger en position fOr en dator som helst oberoende av vilken typ av inorgan som faktiskt fOrses med ett stdllbart lock med lasning. 7

Claims (3)

1. Krav 1 En datormus med ett relativt en bottendel (1) stdllbart lock (2), ddr locket kan vridas kring en led (15) till ett valt vridningsldge, kannetecknad av att datormusen är forsedd med ett lasorgan (12, 13a-b, 16) som laser locket i valt lage och där datormusen är forsedd med ett lossningsorgan (13a-b) som gör att lasorganet kan lossas ur last lage, ddr lossningsorganet (13a-b) utgors av en tryckknapp (13a) eller ett vred (13b).

2. En datormus enligt krav 1, kannetecknad av att locket halls i lage av en fastanordning (3-5) forsedd med tander (4-5) och ddr lasorganet (12, 13a) laser fast tanderna i ett lage ddr de är i ingrepp med varandra.

3. En datormus enligt krav 2, kannetecknad av att lasorganet (12, 13a) med locket (2) i ett oversta lage stravar mot att forsatta tdnderna ur ett ldge ddr de är i ingrepp med varandra och ddr lasorganet (12, 13a) med locket (2) i ett nedersta lage Ater& till att strava mot att fOrsatta tdnderna i ett lage ddr de är i ingrepp med varandra. 8 1/ / ,s„ ,'-, . , -.. ------ 4—___ II„ , , ...`,.. , ,/, \ //