SE537254C2 - Stol med gungningsmotstånd - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Uppfinningen avser en justeringsanordning for stolar, avsedd att justera gungningsmotstand for en stols ryggstodsdel. Justeringsanordningen innefattar en stolsbas (10), en ryggstodsdel (20) vridbart anordnad till stolsbasen (10) kring en vridaxel (40) och minst ett fjaderelement (31, 32) med en forsta ande (31a, 32a) anordnad till stolsbasen (10) och med en andra ande (31 b, 32b) anordnad till ryggstodsdelen (20), varvid fjaderelementet (31, 32) har en fjaderkraft med en kraftriktning som är parallell med fjaderelementets riktning mellan dess forsta ande och dess andra ande, och att fjaderelementet är anordnat sa att nar ryggstodsdelen belastas kommer fjaderelementet att belastas. Justeringsanord- ningen har vidare en installningsmekanism (50, 51) ftir installning av fjaderelementets kraft, vilken är anordnad att forflytta fjäderelementet (31, 32) sá att tjaderelementets kraftriktning andras och varvid installningsmekanismen (50, 51) ar anordnad att forflytta fjaderelementets fOrsta ande (31a, 32a) eller andra ande (31 b, 32b) i huvudsak vinkelratt mot fjaderelementets kraftriktning. Uppfinningen avser aven en stol forsedd med en sadan justeringsanordning.

Description

537 254 STOL MED GUNGNINGSMOTSTAND TEKNISKT OMRADE Foreliggande uppfinning avser en anordning fOr att ge ett motstand i ryggstodet och/eller sitsen till en stol vid gungning bakat av stolen.

BAKGRUND En stol sasom en arbetsstol har en stolsbas och en ryggstodsdel som är vridbart kopplade till varandra via en vridaxel sa att ndr anvandaren trycker sin rygg mot ryggstodet kommer ryggstodsdelen att vridas runt vridaxeln sa att ryggstodet lutas bakat. Dessutom har stolen ett motstand, exempelvis ett sa kallat gungningsmotstand som hailer emot denna rorelse av ryggstodet bakat. Gungningsmotstandet kan vara realiserat med hjdlp av en eller flera fjddrar som är kopplade till stolsbasen med sina ena andar och till stolens ryggstocisdel med sina andra andar. Ndr stolens ryggstod belastas Meat kommer fj ddrarna att strackas ut sa att fj aderkraften kommer att halla emot rorelsen av ryggstodet bakat och/eller sitsen neat.

Belastningen pa detta gungningsmotstand kan justeras manuellt av anvandaren genom att exempelvis vrida pa en rat, sa att anvandaren kan fa det motstand som passar just den anvandaren. Ratten kan andra spanningen i fjadern, eller snarare fj dderns position sa att fj Mem, ndr man vridit ratten i riktning mot Rad belastning, stacks mer ndr man bojer stolsryggen bakat. Dagens losningar fOr att andra belastning pa gungmotstandet leraver att anvandaren skruvar flera vary pa ratten for att andra belastningen mellan dess ytterldgen, och/eller att anvandare maste ta i med stor kraft for att vrida ratten for att andra belastningen.

For att underldtta fOr en anvandare att dndra belastningen pa ett gungningsmotstand firms det dad& ett behov att enkelt kunna andra belastningen pa gungningsmotstandet.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN 1 537 254 Ett andamal med foreliggande uppfinning är saledes att pa ett enkelt och smidigt salt kunna andra belastningen for ett gungmotstand i en stol med gungningsmotstand.

Detta andamal uppnas enligt en forsta aspekt av uppfinningen med en justeringsanord- ning for stolar, avsedd att justera gungningsmotstand for en stols ryggstodsdel. Juster- ingsanordningen innefattar en stolsbas, en ryggstodsdel vridbart anordnad till stolsbasen kring en vridaxel och minst ett fjdderelement med en Rirsta ande anordnad till stolsbasen och med en andra ande anordnad till ryggstodsdelen, varvid fj aderelementet har en fjaderkraft med en kraftriktning som är parallell med fj dderelementets riktning mellan dess forsta ande och dess andra ande, och att fj dderelementet är anordnat sá att nar rygg- stodsdelen belastas sa att ryggstodsdelen vrids i forhallande till stolsbasen kommer fjdderelementet att belastas. Justeringsanordningen har vidare en installningsmekanism for installning av fjaderelementets kraft vilken ir anordnad att forflytta fj dderelementet sá att fjaderelementets kraftriktning andras och varvid installningsmekanismen är anord- nad att forflytta fjdderelementets forsta ande eller andra ande i huvudsak vinkelratt mot fjaderelementets kraftriktning.

Harigenom kan en anvandare utan att behova ta i med speciellt stor kraft pa ett enkelt sat andra belastningen pa gungningsmotstandet.

Genom att andra positionen Rir fjdderelementets forsta dnde sã att fj dderelementets forsta ande forflyttas i huvudsak vinkelratt mot fj aderelementets utstrackningsriktning kommer kraften som fidderelementet sjdlv utovar mot sjalva forflyttningen att bli mycket liten varfor det blir ldttare Rir en anvandare aft stalla om belastningen. Darmed kan anvandaren ocksa andra kraften i gungmotstandet med relativt stor utvdxling utan att anvandaren behover ta i med alltfor stor kraft. Det blir armed mojligt att exempelvis utforma installningsmekanismen sa att anvandaren med ett varvs eller till och med mindre an ett varvs rorelse pa en raft, kan andra installningen pa gungmotstandet fran dess minsta till dess hogsta motstand.

Med ett fjdderelement avses ett element som astadkommer en fj adrande kraft i elementets riktning, sasom en mekanisk dragfjader, en gasfjader etc. Med en stolsbas avses den 2 537 254 del som sjalva stolen ar uppbyggd av, det viii saga den del av stolen som nar stolen star pa ett golv, inte utfor nagon vridrOrelse eller liknande relativt golvet. Stolsbasen kan ocksa kallas stolens centrala nay, eller stolens ok. Stolens sits kan fastas pa stolsbasen. Med att ryggstodsdelen belastas avses att ryggstodet trycks bakat sa att ryggstodsdelen vrids i forhallande till stolsbasen. Med att ryggstodsdelen belastas sá att fjaderelementet belastas avses att nar ryggstodsdelen trycks bakat/neclat sa kommer fjaderelementet att dras ut.

Enligt en utforingsform innefattar justeringsanordningen vidare en fjaderram via vilken fjaderelementets forsta ande är anordnad till stolsbasen, vilken fjaderram har en forsta anddel anordnad till fjaderelementets forsta ande och en andra anddel vridbart anordnad till stolsbasen. Fjaderramens andra anddel är vidare vridbart anordnad till stolsbasen i omradet dar fjaderelementets andra ande är anordnad till ryggstodsdelen nar ryggstOdsdelen hr obelastad.

Genom att anvanda en fjaderram anordnad till stolsbasen med sin andra anddel, och att anordna fjaderramens fOrsta anddel till sanuna infastning som fjaderelementets forsta ande, kommer fjaderramen att styra fOrflyttningen av fjaderelementets fcirsta ande for andring av fjaderelementets haft. Genom att placera fjaderramens andra anddel i omradet dar, dvs. narliggande, fjaderelementets andra ande är anordnat till ryggstods- delen, nar ryggstodet är obelastat, sä kommer fjaderelementet an rora sig i huvudsak vinkelratt mot fjaderelementets utstrackningsriktning. Darmed kommer det att vara enkelt for en anvandare att utan nagon storre kraft andra gungningsmotstand. Dessutom mojliggor fjaderramen att fjadern, nar stolsryggen är obelastad, kan vara i ett fdrspant tillstand.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen avses en stol innefattande en sits, ett ryggstOd, och en justeringsanordning enligt den forsta aspekten av uppfhmingen, varvid sitsen är inrattad att fastas pa stolsbasen och ryggstOdet hr inrattat att fastas pa ryggstodsdelen.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA 3 537 254 Uppfinningen kommer nu att beskrivas, sasom exempel, med hanvisning till bifogade ritningar, pa vilka: fig 1 är en sidovy av en arbetsstol innefattande en justeringsanordning enligt uppfin- ningen; fig 2 är en perspektivvy av en del av en stol med justeringsanordning enligt en utforingsform; fig 3 är en schematisk illustration av olika fjaderldgen K, L, M och N; fig 4 är en sidovy i genomskdrning av en utforingsform av justeringsanordningen, med ryggstodsdelen obelastad och med fjaderns ena ande i ett forsta lage; fig 5 är en sidovy i genomskarning av en utfOringsform av justeringsanordningen, med ryggstodsdelen belastad och med fjaderns ena aide i det forsta ldget; fig 6 är en sidovy i genomskdrning av en utforingsform av justeringsanordningen, med ryggstodsdelen obelastad och med fjadems ena ande i ett andra lage; fig 7 är en sidovy i genomskarning av en utforingsform av justeringsanordningen, med ryggstodsdelen belastad och med fjaderns ena Linde i det andra ldget; och fig 8 är en perspektivvy i genomskarning av en utfOringsform av justeringsanordningen, med fjaderns ena Linde i det andra ldget.

BESKRIVNING AV UTFORINGSFORMER Figur 1 visar en arbetsstol som har en sits 1, ett ryggstod 2 och en fot (ej visad). Arbets- stolen har dessutom en justeringsanordning, med en stolsbas 10 pa vilken sitsen 1 anordnas, och en ryggstodsdel 20 pa vilken ryggstodet 2 anordnas. For aft anordna stolens fot till stolsbasen har stolsbasen en relativt centralt placerad oppning 15 (se fig 2) 4 537 254 avsedd for aft ta emot stolens fot. Ryggstodsdelen har en horisontell del 20a, som befinner sig i huvudsakligen horisontellt ldge ndr ryggstodet är obelastat, och en vertikal del 20b som befinner sig i huvudsakligen vertikalt ldge ndr ryggstodet är obelastat. Den vertikala delen är avsedd aft ta emot sjdlva ryggstOdet. Stolsbasen 10 och ryggstodsdelen är anordnade till varandra via en vridaxel 40, sá aft ndr ryggstodet belastas bakat kommer ryggstodsdelen 20 att vridas runt vridaxeln 40 sa aft ryggstodsdelen 20 ror sig neat och bakat i forhallande till stolsbasen 10. Dena illustreras aven om man jamfOr figur 4 och figur 5, ddr figur 4 visar justeringsanordningen ndr ryggstOdet är obelastat, och figur 5 visar justeringsanordningen ndr ryggstodet är tryckt Arbetsstolen har dessutom tva parallellt anordnade dragfj ddrar 31 respektive 32 avsedda aft fungera som gungningsmotstand, det vill saga aft halla emot denna rorelse av ryggstodet bakat. Dragfiddrarna är anordnade pa var sin sida om oppningen 15 avsedd aft ta emot stolens fot. Dragfiddrarna har varsin fOrsta ande 31a, 32a, vilka forsta andar är kopplade till stolsbasen 10 via en gemensam fjdderaxel 13, som i sin tur är vridbart kopplad till stolsbasen via en fj aderram 14 vars ena ande är fdstad till stolsbasen 10. Fjdderaxeln 13 har en utstrackning som är i huvudsak vinkelrdt mot dragfjadrarna. Dragfiddrarna har varsin andra ande 31 b, 32b, vilka andra andar är kopplade till ryggstodsdelen 20 via en infdstningsaxel 23. Infdstningsaxeln 23 har en utstrackning som är i huvudsak vinkelrat mot dragfjddrarna och den är fdstad i ryggstodsdelen 20. Denna infdstningsaxel 23 kan vara bruten, dvs. dragfjadramas infdstningsaxel kan ha en gemensam matematisk axel men skilda fysiska axlar. Gungningsmotstandet fungerar enligt fOljande: Nar ryggstOdet trycks bakat, vrids ryggstodsdelen runt vridaxeln 40, varvid infastningsaxeln 23 ror sig bort fran fidderaxeln 13 och dragfiddrarna 31, 32 stracks ut. Genom aft dragfjadrarna stacks ndr ryggstodet trycks bakat kommer fiddern aft ge ett motstand mot aft ryggstodet trycks bakat. Figur 4 visar en av dragfiddrarna 31 nar ryggstodet är i obelastat tillstand. Figur 5 visar samma dragfidder 31 ndr ryggstodet ar tryckt bakat. I figur 5 ser man hur infdstningsaxeln 23 fir fiddern 31 har fOrflyttats nedat och bakat ndr ryggstodet har forflyttats bakat.

Det motstand som dragfj ddrarna ger beror pa hur mycket dessa dras ut i forhallande till hur mycket ryggstodet skjuts bakat. Eftersom dragkraften i en dragfidder är riktad i 537 254 samma riktning som sjalva dragfjadern mellan dessa bada andar, kommer fidderns lage, det viii saga fjaderns riktning i forhallande till hur rorelsen mellan stolsbas och ryggstodsdel sker, aft avgora vilket gungningsmotstand som fjadern ger. Med andra ord, var dragfjaderns forsta respektive andra ande är placerade avgor gungningsmotstandet. Detta visas schematiskt i figur 3. I ett forsta lage KM är dragfidderns 31 fOrsta ande 31a i lage K vilket innebar lag belastning, och dragfjaderns andra ande 31b i lage M, vilket innebar vilolage, dvs. ryggstodet är i obelastat tillstand. Ndr ryggstodet belastas kommer dragfjaderns andra ande 31b aft rora sig till lage N, vilket innebar maximalt utstrackt lage for fjadern, sá aft fjadern hamnar i ett andra lage KN dar fjadern är mer utstrackt an i det fOrsta laget. Det forsta och andra laget illustreras med streckade linjer.

Genom aft forflytta fjaderns forsta ande 31a fran lage K till lage L, hamnar fjadern i ett tredje lage LM ndr ryggstOdet är obelastat. Nar ryggstodet belastas kommer dragfidderns andra ande 31 b att röra sig till lage N sa aft fjadern hamnar i ett fjarde lage LN ddr fjadern är mera utstraekt an i det tredje laget. Det tredje och tjarde laget illustreras med heldragna linjer. Som man ser i figuren, illustrerat av linjerna 102 och 104 som visar langden pa fjadern i obelastat lage projicerat pa fjaderns ldngd i det belastade laget, kommer fjadern aft strackas ut mer nar den forflyttas fran tredje laget LM till fjarde laget LN an ndr den forflyttas fran forsta laget KM till andra laget KN. Alltsa astadkommer man ett hogre gungmotstand fOr fjadern ndr fjaderns fcirsta ande forflyttas fran lage K till lage L. Generellt kan man saga aft ju mer parallell som fjaderns utstrackningsriktning är med den stracka som fjadern ror sig ndr ryggstodet belastas, alltsa strackan fran M till N i figuren, desto stOrre blir gungmotstandet.

For detta andamal har stolen en installningsmekanism for aft andra belastning i gungmotstandet, innefattande ett manoverorgan 50 kopplat till vridaxeln 40, (runt vilken ryggstodsdelen 20 ror sig i forhallande till stolsbasen 10) och en pa vridaxeln anordnad excenter 51 som i sin tur ligger an emot dragfiddrarnas fjaderaxel 13. Genom aft vrida pa manoverorganet 50 sá aft vridaxeln 40 vrids kommer excentern 51 aft andra 'age och forflytta dragfiddrarnas fjaderaxel 13. Om en anvandare vrider manoverorganet i en riktning, exempelvis medsols (illustrerat med "+" i figur 2), kommer excentern 51 aft forflytta fjaderaxeln 13 uppat varfor laget for dragfjadrarnas forsta andar 31a, 32a kommer 6 537 254 att andras sá att gungningsmotstandet blir stone. Figur 6 visar justeringsanordningen installd med detta stone gungningsmotstand. Dragfjadrama är nu alltsa anordnade sa att de far en riktning som gör att de dras ut mer nar ryggstodet belastas an vad som är fallet ndr dragfiadern är installd som i figur 4. I figur 7 visas en dragfidder med installning som i figur 6 fast ndr ryggstodet är tryckt bakat. Som kan urskiljas om man jamfor figur och figur 7 är dragfiadrama mer utstrackta vid bakattryckt ryggstod ndr fjadern är i laget 'Ogre belastning (fig. 7) an ndr fjadern är i ldget enligt for lagre belastning (fig. 5). Genom att vrida manoverorganet at motsatt riktning, exempelvis motsols (illustrerat med "-" i figur 1) kommer fjaderaxeln 13 att forflytas nedat igen i riktning mot ett lage som i figur 5. I detta utfOringsexempel sitter excentem pa vridaxeln 40. Man kan ocksá tanka sig att excentern 51 och manoverorganet 50 sitter pa en separat mantiverorgansaxel, dvs. separat fran vridaxeln 40. Man kan ocksa tanka sig andra varianter pa manoverorgan som kan astadkomma att dragfiddramas forsta andar forflyttas. I en altemativ utfOringsform kan installningsmekanismen vara anpassad att forflytta dragfjadramas andra dridar, dvs. andarna fastade till ryggstodsdelen, i stailet fOr dragfiddramas fOrsta andar.

Att andra riktning pa dragfiddrarna for att darmed andra gungningsmotstandet genom att forflytta laget for dragfiddramas fOrsta (eller andra) andar kan dock innebara att en anvandare maste skruva pa manoverorganet med en viss haft. For att underlatta denna forflyttning är enligt uppfinningen installningsmekanismen anordnad sa att den forflyttar dragfiddramas forsta andar i huvudsak vinkelratt mot dragfiddramas utstrackningsriktning mellan deras forsta andar 31a, 32a och deras andra andar 31b, 32b. Genom att dragfjadrarnas forsta dndar fOrflyttas ungefar vinkelratt mot dragfiddrarnas utstrackningsriktning kommer dragfiadrarna att ha ungefar samma utstrackning fore som efter forflytt- ningen. Det viii saga ingen eller en mycket liten 'craft fran dragfjddrarna maste overvin- nas for att forflytta dess forsta andars lage.

Enligt uppfinningen har stolen en sa kallad fjaderram 14 fastad till stolsbasen 10 for att underlatta en i huvudsak vinkelratt rorelse for dragfiddramas fOrsta andar 31a, 32a vid installning av gungmotstandet. Fjaderramen 14 har en fOrsta ande 14a som är kopplad till fjdderaxeln 13, och en andra ande 14b som sitter vridbart fastad till stolsbasen 10 via en fidderramsaxel 14c. Detta innebdr att fjaderaxeln 13 sitter kopplad till stolsbasen 7 537 254 via fjaderramen 14. Med andra ord är dragfjadrarnas fOrsta andar 31a, 32a kopplade till stolsbasen 10 via fjaderaxeln 13 och vidare via fjaderramen 14 till fjaderramsaxeln 14c som är vridbart fastad till stolsbasen 10.

Nar manoverorganet 50 vrids sá att excentern 51 forflyttar fjaderaxeln 13 sá att dragfjadramas 31, 32 forsta andars 31a, 32a lage andras, kommer aven laget for fjaderramens forsta ande 14a att andras. Darmed kommer fjaderramen att svanga runt fjaderramsaxeln 14c. Eftersom fjaderramen är en fast konstruktion kommer fjaderramen att styra hur fjadrarnas forsta andar 31a, 32a forflyttas. Genom att fjaderramsaxeln 14c är placerad i ungefar samma region som infastningsaxeln 23 kommer drag adrarna att endast strackas mycket lite nar dragfjadrarnas forsta andars lage andras, varfor det blir liten belastning pa dragfiddrarna och latt for en anvandare att forandra gungmotstandet med hjalp av manoverorganet 50. Fjaderramen medfor alltsa att dragfjadrama kommer att rora sig utan att strackas, eller bara strackas valdigt lite nar dragfjadrarnas forsta andar thrflyttas i forhallande till dragfjadramas andra andar. Att fjaderramsaxeln 14c befinner sig i ungefar samma region som dragfjadrarnas infastningsaxel 23 i ryggstodsdelen kan innebara att fjaderramsaxeln 14c bar en narliggande matematisk axel som dragfjadrarnas infastningsaxel 23. Ju nannare som den matematiska axeln for fjaderramsaxeln 14c ligger den matematiska axeln for infastningsaxeln 23 desto lagre blir belastningen fOr en anvandare som ska andra gungmotstand med hjalp av manoverorganet. I en fordelaktig utforingsform är fjaderramsaxeln 14c koncentrisk med fiddrarnas infastningsaxel 23. I detta fall skulle en anvandare nar han andrar positionen pa fjadramas fjaderaxel 13 inte karma nagot motstand fran fiddrarna, varfor gungningsmotstandet mycket enkelt kan andras. Eftersom dragtjadrama är infasta i en fjaderram kan de ha en grundspanning, dvs. de kan i sift vilolage vara latt spanda. Darned uppstar inget glapp nar belastningen ska okas fran vilolaget.

Losningen ovan har beskrivits med hanvisning till specifika utforingsformer. Beslcrivningen ska dock inte tolkas sa att den begransar uppfinningens skyddsomfang utan ska ses som ett satt att illustrera uppfinningens ide. Exempelvis är gungningsmotstandet ovan realiserat med dragfjadrar. Man kan dock inom ramen fOr uppfinningen tanka sig andra typer av fjaderelement (med motstand i sin langsriktning), sasom gasfjadrar, etc. 8 537 254 Gungningsmotstandet är dessutom realiserat med hjdlp av tva fjdderelement. Det är dock mojligt aft anvanda sig av ett fjdderelement eller mer an tva fjdderelement. Installningsmekanismen for installning av fjdderelementets kraft är i figurerna utford som ett man& verorgan kopplat till en excenter. Man kan dock tdnka sig manga andra varianter av installningsmekanism. Exempelvis kan excentern vara en skruv eller gasfjader vars longitudinella utstrackning styr av ett manOverorgan. 9

Claims (8)

537 254 PATENTKRAV

1. Justeringsanordning for stolar, avsedd att justera motstand for en stols ryggstodsdel, varvid justeringsanordningen innefattar: en stolsbas (10); en ryggstodsdel (20) vridbart anordnad till stolsbasen (10) kring en vridaxel (40); minst ett fjaderelement (31, 32) med en forsta ande (31a, 32a) anordnad till stolsbasen (10) och med en andra ande (31b, 32b) anordnad till ryggstodsdelen (20), varvid fjaderelementet (31, 32) har en fjaderkraft med en kraftriktning som Or parallell med fjaderelementets riktning mellan dess forsta ande och dess andra ande, och aft fjaderelementet Or anordnat sá att nor ryggstodsdelen belastas sa aft ryggstodsdelen vrids i forhallande till stolsbasen kommer fjaderelementet aft belastas; en installningsmekanism (50, 51) for installning av fjaderelementets kraft, varvid installningsmekanismen (50, 51) Or anordnad aft forflytta fjaderelementet (31, 32) sá att fjaderelementets kraftriktning andras och varvid installningsmekanismen (50, 51) Or anordnad att forflytta fjaderelementets forsta ande (31a, 32a) i huvudsak vinkelratt mot fjaderelementets kraftriktning, kannetecknad av att fjaderelementets forsta ande (31a, 32a) or anordnad till stolsbasen (10) via en fjaderaxel (13), och fjaderelementets andra ande (31b, 32b) Or anordnad till ryggstodsdelen via en infastningsaxel (23), justeringsanordningen vidare innefattar en fjaderram (14) som har en forsta anddel (14a) anordnad till fjaderaxeln (13), och en andra anddel (14b) och en fjaderramsaxel (14c), varvid den andra anddelen (14b) Or anordnad till fjaderramsaxeln (14c), varvid fjaderaxeln (13) Or vridbart fastad till stolsbasen (10) via fjaderramsaxeln (14c) sa aft fjaderaxeln kan forflyttas parallellt sin egen utstrackning, och varvid fjaderramsaxeln (14c) Or anordnad till stolsbasen (10) i omradet dar 537 254 infastningsaxeln (23) or anordnad till ryggstodsdelen (20), nor ryggstodsdelen Or obelastad.

2. Justeringsanordning enligt krav 1, varvid fjaderramens andra anddel (14b) Or vridbart anordnad till stolsbasen (10) i omradet dar fjaderelementets andra ande (31b, 32b) Or anordnad till ryggstodsdelen nor ryggstodsdelen (20) Or obelastad.

3. Justeringsanordning enligt nogot av krav 1 eller 2, varvid fjaderramsaxeln (14c) och infastningsaxeln (23) Or koncentriska nor ryggstodsdelen Or obelastad.

4. Justeringsanordning enligt nagot av krav 1 eller 2, varvid fjaderramsaxeln (14c) och infastningsaxeln (23) Or i huvudsak parallella.

5. Justeringsanordning enligt nagot av krav 1 eller 2, varvid fjaderramsaxeln (14c) och fjaderaxeln (13) Or i huvudsak parallella.

6. Stol innefattande en sits (1), ett ryggstOd (2), och en justeringsanordning (4) enligt nagot av foregaende krav, varvid sitsen (1) Or inrattad aft fastas pa stolsbasen (10) och ryggstodet (2) Or inrdttat att fastas pa ryggstodsdelen (20). 11 537 254 1/8 537 254 2sk eN 537 254 318 th CC. 537 254 4/8 537 254 5/8 537 254 6/8 537 254

7. /8 537 254

8. /8