SE537225C2 - Patientövervakningsanordning innefattande läkemedelstitrerings- och utbildningsmoduler - Google Patents

Abstract

AnfOrda publikationer: Sammandrag: Patentans6kningsnummer: (45) Patent meddelat: (41) Ans6kan allmant tillganglig: Ingivningsdag: (24) Lopdag: (30) Prioritetsuppgifter:

Description

537 2 PATIENTOVERVAKNINGSANORDNING INNEFATTANDE LAKEMEDELSTITRERINGS- OCH UTBILDNINGSMODULER TEKNISKT OMRADE Den foreliggande uppfinningen avser allmant medicinska anordningar, och i synnerhet patientovervakningsanordningar och system som innefattar sAdana anordningar.

BAKGRUND Hjartsvikt är en valdigt vanlig sjukdom i industrialiserade lander. Enbart i Sverige finns cirka 250 000 10 manniskor som lider av hjartsvikt. Prevalensen är 2-3 % sett till hela befolkningen och sa hog som 10-15 % bland de som är over 75 ar. Prognosen for hjartsviktspatienter är faktiskt sannre an for patienter diagnostiserade med brost- eller prostatacancer, med en femksmortalitet p5 omkring 50 %.

Hjartsvikt ar intimt forknippat med h6ga kostnader for sjukvkden. ldag gr cirka 2-3 % av Sveriges totala sjukvardsbudget till behandling av hjartsvikt. I kontrast till andra sjukdonnstillstand fOrknippade med hoga sjukvkdskostnader utgor endast cirka 2-8 % av totalkostnaden for hjartsviktsbehandling av mediciner, medan kostnader forknippade med sjukhusinlaggningar utgor cirka 70 %.

Under det senaste rtiondet har fler an 30 randomiserade kliniska studier med tusentals patienter genomforts, med syftet att studera olika satt att reducera frekvensen av sjukhusinlaggningar f6r hjartsviktspatienter. Dessa studier visar att olika interventionsmodaliteter, sasom fjarrnnonitorering av fysiologiska parametrar, utbildning av patienterna, hembesok och telefonstod och telefonuppfoljningar skulle kunna halvera frekvensen av sjukhusinlaggningar jamfort med kontrollgrupper. Dessa olika interventionsmodalliteter uppn8dde effekten genom att hoja patienternas foljsamhet till den forskrivna behandlingen, och det anses allmant att det mest potenta satt att reducera hjartsviktsrelaterade kostnader är genom att f upp foljsamheten hos patienterna.

Liknande problem kopplade till bristande foljsamhet till foreskriven behandling och hoga kostnader av sjukhusinlaggningar 8terfinns aven bland andra grupper av aldre patienter an de som har hjartsvikt. Olika tekniker har fOreslagits for att losa de har problemen.

US 2009/0062727 beskriver ett system for att styra kroppsvatskor genom att automatiskt infusera diuretika och/eller andra lakemedel i en manniskopatient. lnfusionshastigheten av diuretikan justeras 1 537 2 baserat pa patientens upprnatta vikt. Denna vikt skickas tradlost till en portabel diuretikainfusionsanordning som ar fast pa patienten.

US 2010/0228566 beskriver ett portabelt halsoovervaknings- och medicineringssystem som tillhandahaller personlig sjukvardshantering och dagliga nnedicineringsrutiner. Systemet innefattar en nnedicineringsenhet, en blodprovsenhet och overvakning av andra vitala parametrar i en portabel och tradlos anordning. Systemet informerar anvandaren om korrekta tider for intagandet av lakemedel samt Rimer automatiskt patienten med den korrekta forskrivna dosen.

US 2007/0260487 beskriver ett system f6r att hantera forskriven medicinering f6r en anvandare med en elektronisk anordning for interaktiv kommunikation mellan anvandaren och en server. Servern innehaller en analysenhet som har tillgang till en databas med lakemedelkarakteristik och en processor for jamforelse av upprnatt karakteristik hos ett lakemedel i en elektronisk anordning far att pa sa salt kunna identifiera lakemedlet och tillhandahalla, till den elektroniska anordning, en indikation pa om lakemedlet ar kompatibelt med patientens forskriva lakemedelsregim.

Suh et al., WANDA B.: Weight and Activity with Blood Pressure Monitoring System for Heart Failure Patients, IEEE Trans Id Technol Biomed, 2010 June 14: 1-6 beskriver ''WANDA B. tradlos halsoteknologi" som utnyttjar sensorteknologi och tradlos kommunikation for att overvaka aktivitet hos hjartsviktspatienter och tillhandahalla skraddarsydd vagledning. Patienter med kardiovaskulara sjukdomar kan mata sin vikt, sitt blodtryck, sina aktivitetsnivaer och andra vitala parametrar automatiskt i realtid.

Ovan beskrivna system och anordningar är dock alla behaftade med att vara komplexa eller svaranvanda for patienterna. Saledes foreligger ett behov av forbattring inom detta teknikomrade.

SAM MAN FATTN I NG Det ar ett allmant syfte att tillhandahalla en patientovervakningsanordning som kan anvandas som ett verktyg av patienter for behandlingsfoljsamhet.

Det är ett sarskilt syfte att tillhandahalla ett sadant verktyg som kan minska risken for att patienterna ska laggas in pa sjukhus.

Dessa och anda syften uppnas av utforingsformer sasom beskrivna hari. 2 537 2 En aspekt av utforingsformerna avser en patientOvervakningsanordning innefattande en konnmunikationsenhet konfigurerad for att ta emot, 'Iran en extern sensor, en signal som representerar ett aktuellt varde av en medicinsk karakteristik hos en patient. Ett nninne är kopplat till konnmunikationsenheten och är konfigurerat f6r att lagra det aktuella vardet. En lakemedelstitreringsmodul är kopplad till minnet och ar konfigurerad for att behandla det aktuella vardet i enlighet med en lakennedelstitreringsalgoritm lagrad i minnet. Darigenom utmatar lakemedelstitreringsmodulen information om en aktuell dos av ett foreskrivet lakemedel. En utbildningsmodul är implementerad och kopplad till minnet. Utbildningsmodulen innefattar en klassvaljare konfigurerad for att valja, atminstone delvis baserad pa det aktuella vardet, en utbildningsklass bland flera fordefinierade utbildningsklasser. Varje sadan utbildningsklass innefattar atminstone en respektive utbildningsinstruktion. En utbildningsinstruktionstillhandahallare hos utbildningsmodulen är konfigurerad for att tillhandahalla, fran minnet, en utbildningsinstruktion som tillhor den utbildningsklass som valdes av klassvaljaren. En skarm hos patientovervakningsanordningen är konfigurerad for att presentera information om den aktuella dosen och den utbildningsinstruktion som tillhandaholls av utbildningsinstruktionstillhandahallaren.

En annan aspekt av utf6ringsformerna avser ett hjartsviktsovervakningssystenn innefattande en vag med en processor konfigurerad far att generera en signal som representerar en aktuell vikt hos en patient som star pa vagen. Vagen innefattar aven en komnnunikationsenhet konfigurerad for att sanda signalen till en kommunikationsenhet hos en patientovervakningsanordning. Patientovervakningsanordningen innefattar ocksa ett minne kopplat till kommunikationsenheten och konfigurerat far att lagra ett varde som representerar den aktuella vikten. En lakemedelstitreringsmodul är kopplad till minnet och är konfigurerad for att behandla vardet i enlighet med en lakemedelstitreringsalgoritnn lagrad i minnet. Lakemedelstitreringsnnodulen utnnatar darigenom information om en aktuell dos av ett foreskrivet vatskedrivande lakemedel. En utbildningsmodul är ocksa kopplad till minnet och innefattar en klassvaljare och en utbildningsinstruktionstillhandahallare. Klassvaljaren ar konfigurerad for att valja, atminstone delvis baserat pa vardet, en utbildningsklass bland flera fordefinierade utbildningsklasser.

Varje sadan utbildningsklass innefattar atminstone enrespektive utbildningsinstruktion.

Utbildningsinstruktionstillhandahallaren är konfigurerad for att tillhandahalla, fran minnet, en utbildningsinstruktion som dill& den utbildningsklass som valdes av klassvaljaren. En skarm hos patientovervakningsanordningen är konfigurerad for att presentera, for patienten, information om den aktuella dosen och den utbildningsinstruktion som tillhandaholls av instruktionstillhandahallaren. 3 537 2 Utforingsformerna tillhandahaller ett vardefullt verktyg for att hjalpa patienten med hans/hennes behandling och ar utfornnade f6r att forbattra foljsamhet till behandlingen. Som en direkt .1610 av detta, kan risken for sjukhusinlaggningar reduceras genom en mer korrekt foljsamhet till behandlingen.

Utforingsformerna forbattrar darmed patientens livskvalitet genom att placera dem i centrum, och i kontroll av deras behandling.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen tillsammans med ytterligare syften och fordelar med denna, forstas bast genom hanvisning 10 till den foljande beskrivningen last tillsammans med tillhorande ritningar, i vilka: Fig. 1 ar en schennatisk oversikt av ett patientovervakningssystem innefattande en extern sensor och en patientovervakningsanordning enligt en utfOringsform; Fig. 2 ar ett schematiskt blockdiagram av en utbildningsnnodul enligt en utf6ringsform; Fig. 3 är ett schematiskt blockdiagram av en lakennedelstitreringsnnodul enligt en utforingsfornn; Fig. 4 är ett schematiskt blockdiagram av en patientovervakningsanordning enligt en annan utforingsform; Fig. 5 är ett schematiskt blockdiagram av en patientinteraktionsmodul enligt en utforingsform; Fig. 6 är ett schematiskt blockdiagram av en patientovervakningsanordning enligt en ytterligare utforingsform; Fig. 7 illustrerar en utforingsform av en patientovervakningsanordning; Fig. 8 illustrerar presentation av information om aktuell dos tillsammans med en tillhandah6lIen utbildningsinstruktion enligt en utforingsform; Fig. 9 illustrerar presentation av tillgangliga utbildningsklasser enligt en utforingsfornn; 4 537 2 Fig. 10 illustrerar presentation av patientdata tillganglig genom anvandning av en patientinteraktionsmodul enligt en utf6ringsform; Fig. 11 illustrerar presentation av kontaktinformation till halsovardsinrattning enligt en utforingsform; sannt Fig. 12 illustrerar en utforingsform som kopplar ett patientovervakningssystem till externa anordningar och tjanster.

DETALJERAD BESKRIVNING Sannma hanvisningssiffror anvands genomg5ende i ritningarna for liknande eller nnotsvarande element.

De foreliggande utforingsformerna avser allmant en patientovervakningsanordning och ett patientovervakningssystem som innefattar en sadan anordning. Patientovervakningsanordningen kan anvandas som ett intuitivt verktyg for att oka en patients foljsamhet till en forskriven lakemedelsregim och/eller behandlingsinstruktioner fran patientens lakare. Patientovervakningsanordningen är sarskilt anvandbar for aldre patienter eller andra patientgrupper inom vilka det foreligger en risk for lag foljsamhet till en ordinerad behandling, eller dar patienter har svarigheter att tolka en ordinerad behandling korrekt.

De foreliggande utf6ringsformerna sanker trosklarna f6r att patienten ska foga en ordinerad behandling och medicinering och kan darfOr vara ett viktigt verktyg och hjalp for att forhindra sjukhusinlaggningar och forsamring av patientens halsa.

Fig. 1 ar en schematisk oversikt av ett patientovervakningssystenn 1 innefattande en patientovervakningsanordning 100 i enlighet med en utforingsform. Patientovervakningssystemet 1 innefattar Atminstone en extern sensor 400 konfigurerad for att mata en medicinsk karakteristik eller parameter hos patienten. Denna medicinska karakteristik kan generellt sett vara vilken parameter som heist som anvands av patientovervakningsanordningen 100 for att, bland annat, bestannma en lamplig dos av ett forskrivet lakennedel. S5ledes beror den specifika externa sensorn 400 hos patientovervakningssystemet 1 p5 olika faktorer, sa som patientens sjukdom eller halsotillst5nd, den eller de specifika lakemedel som patienten ordinerats, och den lakemedelstitreringsalgoritm som for narvarande anvands av patientovervakningsanordningen 100.Icke-begransande exempel pa utf6ringsformer av externa sensorer som kan anvandas i patientovervakningssystemet 1 innefattar en v5g, en blodtryckssensor, s5som i fornnen av en blodtrycksmanschett, hjartaktivitetssensor, s5som i fornnen av en portabel elektrokardiogram-modul (EKG-modul). Patientens specifika medicinska 537 2 karakteristik som bestams av den externa sensorn 400 kan, i dessa exennpel, vara patientens aktuella vikt, patientens aktuella blodtryck, patientens aktuella puls, eller patientens aktuella hjartrytmsmorfologi.

Den externa sensorn 400 innefattar foretradelsevis, oavsett den sarskilda sensortypen och vilken medicinsk karakteristik den externa sensorn 400 mater, en processor 420 konfigurerad far att generera en signal som representerar ett aktuellt varde pa patientens medicinska karakteristik. Den externa sensorn 400 innefattar ocksa en kommunikationsenhet 410 konfigurerad for att skicka denna signal genererad av processorn 420 till en motsvarande kommunikationsenhet 110 i patientovervakningsanordningen 100.

Konnmunikationen mellan den externa sensorn 400 och patientovervakningsanordningen 100 kan vara tradlos, sasom baserad pa elektromagnetiska signaler sasonn radiofrekvens (RF), t.ex. via Bluetooth0 eller WiFi, eller infrarada (IR) signaler, induktiva signaler, etc., eller tradbunden kommunikation. I det forsta fallet, kan kommunikationsenheten 410 i den externa sensorn 400 vara i formen av en sandare eller en sandtagare am dubbelriktad komnnunikation onskas. Den nnotsvarande kommunikationsenheten 110 i patientovervakningsanordningen 100 är dâ foretradelsevis implementerad som en mottagare eller sandtagare. I fallet med tradbunden konnnnunikation kan kommunikationsenheten 410 i den externa sensorn 400 vara en allman utmatningsenhet eller en konnbinerad inmatnings- och utmatningsenehet (I/0-enhet) med kommunikationsenheten 110 hos patientavervakningsanordningen 100 som en matchande inmatnings- eller 1/0-enhet.

Patientavervakningsanordningen 100 enligt den i Fig. 1 illustrerade utforingsformen innefattar saledes en kommunikationsenhet 110 konfigurerad far att ta emot, fran den externa sensorn 400, en signal som representerar ett aktuellt varde pa en med icinsk karakteristik hos patienten. Detta aktuella varde lag ras i ett minne 120 som är kopplat till kommunikationsenheten 110.

Patientovervakningsanordningen 100 innefattar atnninstone tva moduler, enheter eller anordningar som genom sin integration eller inbardes koppling tillhandahaller en patientovervakningsanordning 100 som kan anvandas sonn ett verktyg far behandlingsfoljsamhet for patienten.

En lakemedelstitreringsmodul 130 ar saledes implementerad i patientovervakningsanordningen 100 och kopplad till minnet 120. Denna lakemedelstitreringsmodul 130 är konfigurerad far att behandla det aktuella vardet lagrat i minnet 120 i enlighet med en lakemedelstitreringsalgoritm tillganglig far lakemedelstitreringsmodulen 130 och med fordel ocksa lagrad i minnet 120. Behandlingen av det aktuella 6 537 2 vardet medelst lakemedelstitreringsalgoritmen genererar information om en aktuell dos av ett forskrivet lakemedel. Lakemedelstitreringsalgoritmen 130 utmatar saledes denna dosinfornnation. I en specifik utfaringsfornn, kan lakemedelstitreringsmodulen 130 generera information om den aktuella dosen inte bara genom att behandla det aktuella vardet utan ocks8 tidigare varden fran den externa sensorn 400, vilket diskuteras vidare had, Patientovervakningsanordningen 100 innefattar aven en utbildningsmodul 140 kopplad till minnet 120. Denna utbildningsmodul 140 behandlar och am/ander aven det aktuella vardet lagrat i minnet 120. Utbildningsmodulen 140 innefattar foretradelsevis, vilket schematiskt illustreras i Fig. 2, en klassvaljare 142 och en utbildningsinstruktionstillhandahAllare 144. Klassvaljaren 142 an konfigurerad for att valja en utbildningsklass bland ett flera utbildningsklasser. Varje sadan utbildningsklass innefattar d8 Atminstone en, typiskt sett flera olika, utbildningsinstruktion(er). Klassvaljaren 142 utfor detta utbildningsklassval atminstone delvis baserat pa det aktuella vardet pa patientens medicinska karakteristik. Utbildningsinstruktionstillhandah8llaren 144 är dA konfigurerad for att tillhandahalla, typiskt sett tan minnet 120, en utbildningsinstruktion tillhorande de utbildningsklass som valts av klassvaljaren 142.

Patientovervakningsanordningen 100 innefattar aven en skarm eller display 150, konfigurerad for att for patientenpresenterainformationenomdenaktuella dosensomutmatatsfr8 n lakemedelstitreringsnnodulen 130 och den utbildningsinstruktionen som tillhandahallits av utbildningsinstruktionstillhandahAllaren 144 hos utbildningsmodulen 140. Fig. 8 är ett exempel pa en sklan forevisning av information om aktuell dos och en utbildningsinstruktion.

Patientovervakningsanordningen 100 bestammer och presenterar, pa skarmen 150, darfor information om en aktuell dos av ett forskrivet lakemedel och en utbildningsinstruktion, dar !Ada har bestarnts av respektive modul 130, 140 hos patientovervakningsanordningen 100 atminstone delvis baserat pa det aktuella 141:let pa patientens medicinska karakteristik s8som mottagen fr8n den externa sensorn (400).

Generellt sett korrelerar bristande kunskap eller forstAelse for patientens sjukdom eller medicinska tillstAnd valdigt v5I nned lag fOljsamhet till en ordinerad behandling. Delta i kombination med bristande hantering av lakemedelsadministrering hos patienten är den huvudsakliga anledningen till forvarring av sjukdomstillstAnd och sjukhusinlaggning av patienten. Patientovervakningsanordningen 100 loser dessa problem genom att bestamma lampliga lakemedelsdoser och utbildningsinstruktioner eller "dagens tips" som är baserade pa den aktuella patientsituationen, s8som representerad av sensorutmatningen fra'n den externa sensorn 400. Det inneb5r att patientovervakningsanordningen 100 kan tillhandah81Ia den 7 537 2 mest lampliga informationen, dvs. lakemedelsdos och utbildningsinstruktion, givet patientens aktuella tillstand. Informationen tillhandahalles foretradesvis till patienten pa ett enkelt och intuitivt salt sasom visas i exemplet i Fig. 8. Detta betyder att informationen är lattillganglig och lattforstaelig for patienten och formedlas foretradesvis genom en annan patient med liknande diagnos och liknande dennografi.

En modul 130, 140 kopplad till minnet 120 kan implementeras via en direkt eller indirekt elektrisk koppling mellan minnet 120 och modul 130, 140. Alternativt implementeras modulen 130, 140 i mjukvaran lagrad I minnet 120 och exekveras av en processor hos patientavervakningsanordningen 100.

Fig. 3 illustrerar olika enheter av lakemedelstitreringsmodulen 130. 1 en utforingsform verifierar lakemedelstitreringsmodulen 130 forst huruvida det aktuella vardet hamtat frail minnet är rimligt och inte ett matfel. Denna verifiering minskar risken att lakemedelstitreringsalgoritmen bestannmer olampliga lakemedelsdoser baserat pa felaktiga inmatade varden. I en utforingsform innefattar lakemedelstitreringsmodulen 130 dart& en signalgenerator 132 konfigurerad for att verifiera huruvida det aktuella vardet är inom malvardesomradet. Om det aktuella vardet ar inom malvardesomradet ar det sannolikt att det aktuella vardet korrekt representerar patientens aktuella medicinska karakteristik sasom bestamd av den externa sensorn och en korrekt lakemedelsdos kan darigenom bestarnmas. Om det aktuella vardet daremot är utanfor malvardesomradet är det sannolikt aft det aktuella vardet är pa grund av nagot matfel och detta aktulla varde bar inte anvandas far att bestamma en lakemedelsdos.

I en utforingsfornn är signalgeneratorn 132 konfigurerad far att generera en blockeringssignal om det aktuella vardet är utanfar malvardesomradet. Lakemedelstitreringsmodulen 130 gensvarar da pa blockeringssignalen och ar konfigurerad far att blockera behandling av det aktuella vardet enligt lakemedelstitreringsmodulen baserat pa blockeringssignalen. Saledes bestams ingen lakemedelsdos pa detta inkorrekta aktuella varde.

I ett alternativt tillvagagangssatt är signalgeneratorn 132 konfigurerad for att generera en fortskridningssignal om det aktuella vardet är inom malvardesomradet. I sadana fall behandlar lakemedelstitreringsmodulen 130 det aktuella vardet enligt lakemedelstitreringsalgoritmen endast om signalgeneratorn 132 genererar denna fortskridningssignal.

Dessa tva alternativa utfaringsformer kan kombineras sa att signalgeneratorn 132 generera, vane gang ett nytt aktuellt varde tas emot fran den externa signalen, antingen en fortskridningssignal eller en blockeringssignal beroende pa det aktuella vardet. Lakemedelstitreringsmodulen 132 blockerar eller 8 537 2 tillater saledes behandlingen av det aktuella vardet beroende pa huruvida signalgeneratorn 132 utmatar blockeringssignalen eller fortskridningssignalen.

Jamforelsen mellan det aktuella vardet och malvardesomradet kan vara en enkel jamfOrelse nnellan det aktuella vardet och ett enda troskelvarde. AlIts& om det aktuella vardet overstiger (eller understiger) troskelvardet sa bedoms det vara inom malvardesomradet. I ett alternativt tillvagagangssatt definieras nnalvardesomradet av ett lagsta troskelvarde och ett h6gsta troskelvarde sa att signalgeneratorn 132 da jamfor det aktuella vardet med dessa flera troskelvarden. I det senare fallet kan detta onnrade definieras som ±Y % av ett initialt varde pa patientens medicinska karakteristik. Vardet Y kan vara fordefinierat eller 10 stallas in av lakaren.

Lakemedelstitreringsmodulen 130 kan ha tillgang till flera lakemedelstitreringsalgoritnner, sasom lagrade i minnet 120. I detta tillvagagangssatt är patientovervakningsanordningen 100 konfigurerad for att anvandas nned olika patientgrupper, dar vane grupp har atminstone en lamplig lakemedelstitreringsalgoritm implementerad i minnet 120. Patientens lakare kan sedan anvanda patientavervakningsanordningen 100 for att valja vilken specifik lakemedelstitreringsalgoritm att anvanda for den aktuella patienten. I sadana fall innefattar patientovervakningsanordningen 100 en anvandarinmatare 160 konfigurerad for att ta emot en algoritmvalsignal. Denna anvandarinmatare 160 kan vara i formen av en tangent som trycks ned eller aktiveras av en 'Rare. Alternativt kan skarmen 1 vara i formen av en tryckkanslig skarm 150. I s8dana fall kan lakaren aktivera anvandarinmataren 160 genom att trycka pa en specifik del av den tryckkansliga skarmen 150. Anvandarinmataren 160 kan ocksa vara i form av en mottagare konfigurerad for att ta emot en algoritmvalsignal fran et (tad& eller tradbunden) kopplat tangentbord, datormus, tangentbord eller annan anordning.

Lakemedelstitreringsmodulen 130 är da konfigurerad for att valja en av de flera lakemedelstitreringsalgoritmerna lagrade i minnet 120 baserad pa algoritmvalsignalen.

Den anvandarinmatare 160 som namnts ovan kan ocksa eller alternativt anvandas av lakaren for att mata in information f6r att kalibrera (den valda) lakemedelstitreringsalgoritmen for den specifika patienten. Till exempel kan lakaren anvanda anvandarinmataren 160 till att ange information om en startdos for det forskrivna lakemedlet, information om en inkrementell dosokning och/eller information om ett dagnummer. Lakemedelstitreringsnnodulen 130 är da konfigurerad for att definiera lakennedelstitreringsalgoritmen baserat p8 den mottagna informationen. I det har specifika exemplet representerar startdosen den initiala dosen for det forskrivna lakemedlet, lnkrementell dosokning 9 537 2 representerar den okning av dosen som är onskvard som svar pa en definierad forandring av det aktuella vardet som tas emot fran den externa sensorn 400 jamfort med ett standardvarde eller ett tidigare mottaget varde pa patientens medicinska karakteristik. Det valfria dagnumret kan sattas for att definiera vilket tidigare varde det aktuella vardet fran nuvarande dag ska jamforas med, s8som det tidigare vardet fran igar, det tidigare vardet fran i forrgar, och sa vidare, eller ett utmatat varde tan en matematisk operation som utfOrts pa de tidigare lagrade vardena.

Lakemedelstitreringsalgoritmen exekveras foretradelsevis av lakemedelstitreringsmodulen 130 i anslutning till att patientovervakningsanordningen 100 tar emot den signal som representerar det aktuell vardet pa patientens medicinska karakteristik. Saledes bestammer patientOvervakningsanordningen 100 foretradesvis informationen om den aktuella dosen av det forskrivna lakemedlet automaktiskt nar den tar emot signalen fran den externa sensorn 400.

Vidare kan patientens lakemedelsregimen skraddarsys for den specifika patienten om lakaren staller in kontrollparametrar for lakemedelstritreringsalgoritmen sasom tidigare beskrivits, genom att anvanda anvandarinmataren 160. Pa sa satt far patienten tillgang till den av lakaren rekommenderade dosen varje dag, baserat pa patientens tillstand just den aktuella dagen.

Ett specifikt exempel kommer nu att presenteras pa hur en lakemedelstitreringsalgoritm kan definieras baserad pa mottagen information som lakaren matat in medelst patientovervarkningsanordnignens 100 anvandarinmatare 160. I detta specifika exempel är patienten en hjartsviktspatient och det forskrivna lakemedlet är diuretika. Den externa sensorn 400 exemplifieras med en extern vag med en sensor konfigurerad for att generera en signal som representerar ett aktuellt varde pa vikten av en patient som star pa vagen. Lakemedelstitreringsmodulen 130 behandlar sedan det aktuella vardet och information om en startdos lagrad i minnet 120 i enlighet med lakemedelstitreringsalgoritmen for att mata ut information om den aktuella dosen av diuretikan.

I en utforingsform av detta exempel innefattar lakemedelstitreringsmodulen 130 en forsta regelprocessor 134 konfigurerad for att mata ut en forsta regelparameter med ett forsta varde omoch med ett andra varde om Ww x I detta exempel representerar Wn det aktuella vardet pa vikten dag n, n.

Wn-1 representerar ett tidigare varde pa vikten vid dag n-1 lagrat i minnet 120 och Xi är ett forsta troskelvarde lagrat i minnet 120. Lakemedelstitreringsmodulen 130 innefattar ocksa en andra regelprocessor 136 konfigurerad for att mata ut en andra regelparameter med det fOrsta vardet om Wn- 1 0 537 2 W113-.X2 och med det andra vardet om Wn-Wn-3 En dosprocessor 138 hos lakemedelstitreringsmodulen 130 är konfigurerad for att bestamma den aktuella dosen, Dn, av det forskrivna lakemedlet, foretradelsevis diuretikan, till att vara lika med en av i) till v) nedan: i) startdosen om minnet 120 inte lagrar det tidigare vardet av vikten vid dag n-1; ii) startdosen plus en inkrementell dos om minnet 120 inte lagrar det tidigare vardet pa vikten vid dag n3 men lagrar det tidigare vardet pa vikten vid dag n-1 och den forsta regelparametern har det forsta vardet; startdosen om minnet 120 inte lagrar det tidigare vardet pa vikten for dag n-3, men lagrar det tidigare vardet pa vikten vid dag n-1 och den f6rsta regelparametern har det andra vardet; startdosen plus en inkrementell dos om minnet 120 lagrar de tidigare vardena pa vikten vid dag n-loch dag n-3 och den forsta regelparametern har det forsta vardet eller den andra regelparametern har det forsta vardet; startdosen om minnet 120 lagrar de tidigare vardena pa vikten vid dag n-1 och dag n-3 och den forsta regelparametern har det andra vardet och den andra regelparametern har det andra vardet.

Minnet 120 lagrar startdosen och den inkrementella dosen, vilka bade har foretradesvis setts av lakaren via anvandarinnnataren 160 sasom tidigare diskuterats.

Det ovanstaende exemplet är baserat pa European Society of Cardiologys (ESC) riktlinjer som forestalatt en viktokning pa 2 kg Over 3 dygn b6r utlosa en dosokning och American College of Cardiology / American Heart Association (ACC/AHA) riktlinjer som rekommenderar att en viktokning pa 2 lbs Over ett dygn b6r utlosa en dosokning.

Den oven namnda lakennedelstitreringsalgoritmen kan definieras enligt: n=0; Ds=standos;//satt av lakaren via anvandarinmataren 11 537 2 Dins=inkrementell dosOkning ifall viktuppgang;//satt av lakaren via anvandarinnnataren Dn//rekommenderad dos dag n Den foist regelprocessorn 134 kan da implementera ACC/AHA-kraven med troskeln X1=1 (dar 2 lbs avrundats till 1 kg if Wn-Wn-il Regell = TRUE; else Regell = FALSE; end Den andra regelprocessorn 136 kan d5 implementera ESC-kraven med troskeln X2=2: if Wn-Wn_32 Rege/2 = TRUE; else Regel2 = FALSE; end Dosprocessorn 138 kommer sedan att anvanda dessa tva Booleska variabler (TRUE och FALSE) for att avgOra om dosen ska upptitreras eller ej baserat p5 en logisk OR-funktion mellan dessa tv5 regler. Med andra ord, sa range som en av reglerna är TRUE ska diuretikan titreras upp. I ett valfritt fall nnatar lakemedelstitreringsmodulen 130 ut den hojda dosen i t.ex. tva dagar oavsett vad som sker med patients vikt dagen efter viktokningen. Detta är naturligtvis valfritt och kan valjas av lakaren via anvandarinmataren 160. if n<1//Onn forsta dagen är sjalvklart Dn=Ds.

Dn.= Ds; elseif Dn-1>Dn-2//bkades dosen 'gar? Dn = Dn-i;//Bibehall den hoga dosen. Detta är vafritt. elseif O Patientovervakningsanordningens 100 utbildningsmodul 140 valjer foretradelsevis utbildningsklass inte bara baserat pa det aktuella vardet pa patientens nnedicinska karakteristik. I foredragna utforingsfornner kan ocksa andra parametrar anvandas vid klassvalet Fig. 9 illustrerar patientovervakningsanordningens 100 skarm 150 nar utbildningsinstruktionen eller tipsfliken har valts av patienten. Figuren visar fyra exempelpaolikautbildningsklasser:medicinutbildningsklass,livsstilsutbildningsklass, sjukdomsutbildningsklass, i detta fall representerad som hjartsviktsutbildningsklass, och symptomutbildningsklass. Sjukdoms-/hjartsviktsutbildningsklassen innefattar sedan atminstone en utbildningsinstruktion med information om den sjukdom (hjartsvikt) som patienten lider ay. Medicinutbildningsklassen innefattar atminstone en utbildningsinstruktion med information relaterad till lakemedel som patienten forskrivits och livsstilsutbildningsklassen innefattar atminstone en utbildningsinstruktion med information relaterad till livsstilforandringstips far att forbattra patientens sjukdomsstatus. Symptomutbildningsklassen innefattar utbildningsinstruktioner relaterade till symptom forknippade med den sarskilda sjukdomen.

Patienten kan sedan, via anvandarinmataren 160, valja en av dessa utbildningsklasser. Anvandarinmataren 160 genererar en klassvalssignal som representerar den utbildningsklass som patienten valde genom att aktivera anvandarinmataren 160. Utbildningsmodulens 1 utbildningsinstruktionstillhandahallare144tillhandahallerforetradelsevisenavde utbildningsinstruktioner som tillhor den valda utbildningsklassen och presenterar denna utbildningsinstruktion pa patientovervakningsanordningens 100 skarm 150. I en utf6ringsform kan utbildningsinstruktionstillhandahallaren 144 slunnpvis valja en av de utbildningsinstruktioner som tillhOr den valda utbildningsklassen. I en annan utforingsform gar utbildningsinstruktionstillhandahallaren steg f6r steg igenom utbildningsinstruktionerna i vane utbildningsklass. Det betyder att forsta gangen en patient valjer en specifik utbildningsklass tillhandahaller och presenterar foretradesvis 13 537 2 utbildningsinstruktionstillhandahallaren 144 den forsta utbildningsinstruktionen i utbildningsklassen, den andra *igen sonn denna utbildningsklass valjs tillhandahalls den andra utbildningsinstruktionen, och sa vidare. Nar alla utbildningsinstruktioner i en utbildningsklass har tillhandahallits galls igenom kan utbildningsinstruktionstillhandahallaren 144 aterga till att igen presentera den forsta utbildningsinstruktionen for att paborja en ny cykel.

Utbildningsinstruktionstillhandahallaren 144 kan vara konfigurerad for att presentera utbildningsinstruktionen pa ett annat satt an vad sonn visas i Fig. 9. Till exempel, ord kan accentueras i en kort text och aktivering av ett sadant accentuerat ord medelst anvandarinmataren 160 far utbildningsinstruktionstillhandahallaren 144 att tillhandahalla en utbildningsinstruktion liknande hyperlankar.

Den ovan beskrivna funktionalitet hos utbildningsmodulen 140 rorande tillhandahallande och presenterande av utbildningsinstruktioner aktiveras nar patienten sjalv aktiverar utbildningsfliken.

Daremot kan utbildningsmodulen 140 i en utforingsform aven anvanda denna information om tidigare valda utbildningsklasser da den automatiskt valjer en utbildningsklass och tillhandahaller en utbildningsinstruktion i samband nned att informationen om lakemedelsdosen presenters, se Fig. 2.

I denna utforingsform lagrar minnet 120 saledes information om av patienten tidigare valda utbildningsklasser, dvs. lagrar information baserad pa den valsignal sonn genereras nar anvandaren aktiverar anvandarinmataren 160 f6r att valja en av utbildningsklasserna. Klassvaljaren 142 ar da konfigurerad for att valja utbildningsklassen atminstone delvis baserat pa det aktuella vardet p5 patientens nnedicinska karakteristik och infornnationen om de tidigare valda utbildningsklasserna.

Detta innebar att i detta tillvagagangssatt valjs utbildningsklassen inte enbart baserat pa patientens aktuella karakteristik och tillstand, skarn representerade av det aktuella vardet fran den externa sensorn 400, utan aven baserat pa patientens preferenser. AlIts& om patienten är mer intresserad av en av utbildningsklasserna och dad& tidigare har valt denna utbildningsklass oftare an andra utbildningsklasser viktar klassvaljaren 142 foretradesvis denna utbildningsklass tyngre an andra utbildningsklasser vid valet. Anledningen till detta är att det är mer fordelaktigt att presentera information till patienten som han/hon ar intresserad av for att uppmuntra honom/henne till att 'raja ordinerad behandling snarare an att presentera information som patienten sannolikt kommer att ignorera. 14 537 2 I en utforingsform innefattar darfor utbildningsmodulen 140 en sannolikhetsbestammare 146 som ar konfigurerad for att bestannnna en respektive sannolikhet for varje utbildningsklass, baserat p5 det aktuella vardet och baserat pa informationen am tidigare valda utbildningsklasser. Till exempel, beroende pa det aktuella vardet kan det vara gynnsammare att valja en av utbildningsklasserna framfor de andra. I sadana fall far denna utbildningsklass foretradesvis en hogre sannolikhet far att bli vald. PA motsvarande satt, am patienten är sarskilt intresserad av en av utbildningsklasserna far denna foretradesvis en h6gre sannolikhet for att bli vald an de andra utbildningsklasserna. Denna sannolikhet for att bli vald kan i ett exempel representeras med vikter, sasom en vikt per utbildningsklass. Varje sadan vikt kunde da vara en produkt av tv8 termer dar den ena bestams baserat pa det aktuella vardet och den 10 andra baserat pa patientens preferenser for utbildningsklasser. Desto hogre vikt en utbildningsklass har desto hogre är sannolikheten att denna utbildningsklass valjs av klassvaljaren 142.

En annan implementati av detta pseudo-slumpmassiga val av utbildningsklasser kan vara att av N konsekutiva utbildningsinstruktioner sonn presenteras tillsammans med den bestamda lakemedelsdosen sa plockas M utbildningsinstruktioner tan den utbildningsklass som patienten har studerat flest ganger, dar M Klassvaljaren 142 är i denna utforingsform konfigurerad far att pseudo-slumpmassigt valja utbildningsklassen bland flera fOrdefinierade utbildningsklasser baserat pa sannolikheterna for att bli vald, bestamda av sannolikhetsbestammaren 146. Utbildningsinstruktionstillhandahallaren 144 tillhandahaller darefter en av de utbildningsinstruktioner som filth& denna utbildningsklass sasonn tidigare bestamts har, genom att slumpmassigt valja en av utbildningsinstruktionerna eller genonn att tillhandahalla nasta utbildningsinstruktion i enlighet med en definierad ordning.

Aven andra parametrar utover det aktuella vardet och anvandarpreferenser kopplade till utbildningsklasser kan anvandas av klassvaljaren 142 vid val av utbildningsklass. Till exempel, information om den specifika tid pa dygnet vid vilken patienten utfor sensoravlasningen far att fà det aktuella vardet av den medicinska karakteristiken och/eller frekvensen med vilken patienten utfor sensoravlasningarna kan anvandas i valet av utbildningsklasser.

Patientovervakningsanordningens 100 utbildningsmodul 140 tillhandahaller utbildning for patienten p5 ett specifikt satt utgaende fran rOn fran beteendevetenskap och skraddarsydd for den specifika patienten. Utbildningsmodulen 140 är, sasom namnts ovan, foretradelsevis intelligent och lar sig vad patienten är 537 2 intresserad av och fokuserar pa att formedla information pa ett satt som upplevs som positivt och mojlighetsorienterat far patienten. Utbildningsmodulen 140 tillhandahaller darfor denna information pa ett enkelt "dagens tips"-format i samband med att den bestamda lakemedelsdosen presenteras, vilket optimerar forstaelsen av utbildningsinstruktionerna. Vidare nnajliggar utbildningsmodulen 140 att patienten sjalv manuellt kan valja och presentera ytterligare utbildningsinstruktioner om patienten sa onskar.

Bristande kunskap eller forstaelse om patientens medicinska tillstand korrelerar valdigt val med lag foljsamhet till en ordinerad behandling, medan hoga nivaer av forstaelse och kunskap predikterar bathe 10 svar pa behandlingen. Det är till och med sa att inte bara foljsamhet med avseende pa lakemedelsbehandling utan aven resultat paverkas positiv genom traning och utbildning.

Patientovervakningsanordningens 100 utbildningsmodul 140 tillhandahaller denna information pa ett satt och format sonn är enkelt att ta till sig och anvandarvanligt.

Utbildningsmodulen 140 presenterar foretradelsevis utbildningsinstruktionen automatiskt i samband med presentation av den bestamda lakemedelsdosen. Denna utbildningsinstruktion är med fordel i ett format som talar om vad patienten kan Ora, i motsats till vad den inte kan Ora, dvs, pa ett positivt satt. Utbildningsinstruktionen presenteras med fordel av annan patient som lider av samnna sjuksom som den aktuella patienten sasom indikeras i Fig. 8 och 9. Detta tillvagagangssatt har visat sig vara ett kraftfullt satt att forbattra utbildningsupptag. Saledes ges med fordel utbildningsinstruktionerna pa ett positivt satt med betoning pa majligheter snarare an med fokus pa vad patienten inte bar gore, och ges med fordel som kommentarer eller forslag snarare an order eller direktiv, och/eller ges med fordel av en patient i samma eller liknade sits.

Patientovervakningsanordningen 200 kan, sasom visas i Fig. 4, aven ha en patientinteraktionsmodul 270 utaver de moduler eller enheter som presenterades i Fig. 1. Denna patientinteraktionsmodul 270 nnajliggar att patienten interagerar med patientavervakningsanordningen 200 och erhaller information om sin sjukdomshistorik. I ett sadant fall lagrar patientavervakningsanordningens 200 minne 220 med fordel informationen om den aktuella dosen som bestamts av lakemedelstitreringsmodulen 230 baserat pa det aktuella vardet pa den medicinska karakteristiken som erhallits fran den externa sensorn 400. Patientinteraktionsmodulen 270 innefattar, sasom visas i Fig. 5, en dosprocessor 272 konfigurerad far att behandla infornnationen om den aktuella dosen far att generera information som representerar aktuell dos aver tid far patienten. Fig. 10 illustrerar Aden information grafiskt presenterad pa 16 537 2 patientavervakningsanordningens 200 skarm 250. Patientinteraktionsmodulen 270 innefattar ocksa en karakteristikprocessor 274 konfigurerad for att behandla det aktuella vardet pa den medicinska karakteristiken far att generera information som representerar aktuellt varde pa den medicinska karakteristiken Over tid far patienten.

I sadana fall kan patienten anvanda patientovervakningsanordningens 200 anvandarinmatare 260 far att valja en av flera interaktionstyper. Fig. 10 illustrerar detta koncept genom att visa tre alternativa mojligheter: "vikr, "lakemedelsdos" och "valbefinnande". Anvandarinmataren 260 genererar da en interaktionssignal som representerar de(n) valda interaktionstypen(erna). Patientinteraktionsmodulen 270 gensvarar pa denna interaktionssignal och ar konfigurerad for att presentera, baserat pa interaktionssignalen, en av den information som genererats av dosprocessorn 272 och den information som genererats av karakteristikprocessorn 274 pa skarmen 250.

Patientinteraktionsmodulen 270 mojliggor glades att patienten kan RAO den bestamda lakemedelsdosen over tid och/eller sin medicinska karakteristik Over tid. Patientinteraktionsmodulen 270 kan darfor mata information kopplat till halsostatusen och dosforeskrivningen direkt till patienten for att majliggora egenskattad symptomfaljing och halsostatus och medicineringstrender.

Patientinteraktionsmodulen 270 kan aven innefatta ytterligare processorer sasom illustreras av symptomprocessom 276 i Fig. 5. Denna symptomprocessor 276 är konfigurerad for att presentera, pa skarnnen 250, information som uppmanar patienten att ange ett aktuellt patientsymptom. Detta kan goras med ett enkelt format sasom val mellan att man mar bra, ok kontra daligt, till mer detaljerad synnptominformation. Patienten anvander da anvandarinmataren 260 for att generera en symptonnsignal som representerar det aktuella symptomet som patienten angivit. Synnptomprocessorn 276 lagrar denna symptomsignal i minnet 220.

I en specifik utforingsform genererar symptomprocessorn 276 en sjukhusinlaggningssignal baserat pa symptomsignalen, det aktuella vardet och information om en tidigare sjukhusinlaggningsperiod for patienten lagrade i minnet 220. Patientovervakningsanordningen 200 lagrar da information onn en tidigare period nar patienten var inlagd pa sjukhus pa grund av forsamring av sin halsostatus. Denna information lagras tillsammans med symptomsignalen och de aktuella vardena i minnet 220 under och/eller omedelbart innan sjukhusinlaggningsperioden. Symptomprocessorn 276 kan darefter jamfora den aktuella symptomsignalen och det aktuella vardet med den motsvarande symptomsignalen och vardet pa den medicinska karakteristik som foregick det tidigare sjukhusinlaggningstillfallet. Om den aktuella 17 537 2 signalen och vardena är valdigt lika den tidigare signalen och vardena finns det en forhojd risk for en ny sjukhusinlaggningsperiod for patienten. Patientovervakningsanordningen 200 kan d, baserat pa denna sjukhusinlaggningssignal genererad av symptomprocessorn 276, presentera en yarning for forhojd risk for sjukhusinlaggning f6r patienten.

Nedan konnmer en typisk anvandning av patientovervakningsanordningen och -systemet enligt utforingsformerna att diskuteras vidare med anslutning till en s8dan anordning och system anpassadef6r en hjartsviktspatient.

Hjartsviktspatienten forskrivs patientovervakningssystemet enligt utforingsformerna av sin lakare, vilket installeras direkt i patientens hem. Patienten tar foretradesvis aven med sig systemets patientovervakningsanordning till sin lakare vid uppfoljningar eller lakarbesok hos lakarens vardinrattning. I sadana fall kan lakaren, vid det forsta besoket, mata in nodvandig information, sa som val av lakemedelstitreringsalgoritm och startparameterar far lakemedelstitreingsalgoritmen. I en annan utforingsform kan lakaren na patientovervakningsanordningen via mobilnatet, Internet eller med andra medel sa att patienten inte behover ta med sig sin patientovervakningsanordning till lakaren.

Nedan beskrivs ett typiskt eller normalt flode far hur en normal dag ser ut d8 patientovervakningssystemet anvands i patientens hem.

Patienten vaknar p8 morgonen och staller sig pa v8gen, som utgor patientovervakningssystemets externa sensor i detta sarskilda exempel. Patientovervakningsanordningen kan valfritt visa ett halsningsmeddelande pa skarmen som indikeras i Fig. 7. Patientens vikt overfors automatiskt och trklost till patientovervakningsanordningen, där lakemedelstitreringsalgoritmen bestammer, baserat p8 de villkor som foretradesvis har satts av lakaren, vad dagens diuretikados ska vara. I anslutning till att den bestamda dos presenteras, sasom omedelbart innan, tillsammans med eller omedelbart efter presentation av den bestannda dosen, s8 presenterar patientovervakningsanordningen aven ett "dagens tips", dvs. utbildningsinstruktion, som upptrader pa ett personligt vis for att utbilda patienten. Den bestamda diuretikadosen, givet patientens unika vikttrend och lakarinstallningar, presenteras ocks8 pa skarmen, se Fig. 8.

Detta avslutar den dagliga proceduren och tar ungefar en minut av patientens tid i ansprak. Det ar valdigt enkelt for patienten, eftersom man inte behover leta efter n 8got man kan ha lagt bort, inget ska skrivas 18 537 2 ned nagomstans, inget ska jamforas med nagot man ska komma ihag - allting är fullstandigt automatiserat och prydligt serverat pa ett effektivt satt.

For den patient som sa onskar kan denne daremot med bara en knapptryckning lara sig mer om vad just den aktuella patienten är mest intresserad av genom inkluderandet av utbildningsmodulen och foretradesvis genom patientinteraktionsmodulen i patientovervakningsanordningen, se Fig. 9 och 10.

Om lakaren har valt att aktivera denna funktion kommer ocksa patienten att bli ombedd att skatta dagens symptom, eller snarare beskriva hur han/hon !canner sig genom att valja lamplig symbol som presenteras 10 pa skarmen.

Om patienten Or intresserad av att se hur det gar for honom/henne kan patienten medelst endast en knapptryckning pa skarmen presenteras med grafer som visar langsiktiga och kortsiktiga viktvariationer genom patientinteraktionsnnodulens verkan. Hur diuretikadosen har varierat aver tiden presenteras ocksa. Om aktiverad kan patienten Oven se hur hans/hennes valbefinnande har andrats Over tid och knyta detta till andra faktorer som presenteras for patienten, vilket darigenom vidare forhojer aterkopplingen till patienten och berattigar patienten, se Fig. 10.

Nedan foljer olika exempel pa hur patientovervakningsanordningens olika moduler interagerar och utfor sina avsedda funktioner, baserat pa utsignaler fran den externa sensorn. I dessa exempel antas patienten vara en hjartsviktspatient och lakemedelstitreringsmodulen Or konfigurerad f6r att utmata information om en aktuell dos av ett foreskrivet diuretika.

Om en patients nominella diuretikados Or nail, och diuretikan kommer endast att fOreskrivas efter en viktuppgang da kan det vara viktigt att sakerstalla att "dagens tips" den dagen Or en beskrivning av vad diuretika Or, dvs. ett tips fr8n medicineringsfliken satts. AlIts& i detta fall anvander lakemedelstitreringsmodulen en lakemedelstitreringsalgoritm satt, foretradesvis av lakaren, som har en startdos lika med noll. Om daremot signalen mottagen fran Agen indikerar en viktuppg8ng overstigande en, foretradesvis av lakaren satt, troskel sa matar lakemedelstitreringsmodulen ut information om att diuretikados skild fran noll ska tas av patienten den dagen. Vidare Or utbildningsmodulens klassvaljare konfigurerad for att valja, baserat pa viktuppgangen, medicinutbildningsklassen f6r att armed mOjliggora for utbildningsinstruktionstillhandahallaren att tillhandahalla och presentera en utbildningsinstruktion som forser patienten med vardefull information om diuretika. 19 537 2 I en utforingsform kan klassvaljaren valja att den sarskilda utbildningsklassen att vara en utbildningsklass som innefattar den viktigaste informationen och instruktionerna om patienten inte regelbundet vager sig. I ett sadant fall garanterar utbildningsmodulen att Atminstone de aura viktigaste utbildningsinstruktionerna presenteras fOr patienten d5n han/hon till sist anvander patientovervakningssystemet. I en specifik utforingsform kan lakaren anvanda patientovervakningsanordningen for att definiera eller valja vilken/vilka utbildningsklass(er) som är att betrakta som viktigast.

I en utf6ringsform, om patienten utfor vagningsforfarande vid mycket skiftande tidpunkter p5 morgonen, t.ex. utspridda mellan 4 och 10 p8 morgonen, s8 är det sannolikt att patienten lider av somnsv5righeter.

Somntips, specifikt utformade for hjartsviktspatienterkan kan da inkluderas i en utbildningsklass. Klassvaljaren kan da anvanda denna information om vid vilka tider patientovervakningsanordningen tar emot sensorsignalen for att bestamma huruvida utbildningsinstruktioner tagna fr5n utbildningsklassen med somntips skulle vara gynnsamnna for patienten eller ej.

I en utforingsform, om en sakta stigande vikt detekteras, dvs. Over veckor/nnanader snarare an dagar, sa är det troligt att patienten lagt p5 sig fett. Klassvaljaren är dA foretradesvis konfigurerad f6r att valja utbildningsklasser innefattande utbildningsinstruktioner kopplade till kosth5lIning och motion, dvs. fran en livsstilsutbildningsklass.

I en utforingsform kan patientovervakningsanordningen presentera en yarning p5 skarmen som uppmanar patienten att kontakta sin lakare om patienter loader vaga sig mer frekvent och samtidigt detekteras en allman forsamring i sjalvskattade symptom.

I en utforingsform om frekvensen med vilken patienten anvander patientovervakningssystemet gar ned och synnptomen blir samre saval som andra typer av interaktioner da kan klassvaljaren valja en utbildningsklass med utbildningsinstruktioner som informerar patienten vad som i allnnanhet fore* en sjukhusinlaggning och darigenom uppnnuntra att patienten kontaktat sin lakare.

I en utforingsform om symptomfunktionen är aktiverad av lakaren men patienter anvander inte den for att mata in sina symptom kan klassvaljaren valja en utbildningsklass med utbildningsinstruktioner som utbildar patient hur viktig det är med anvandning av funktionen dagens tip.

I en utforingsform, om patienten anvander sig av mojligheten att mata in datum d5 en eventuell sjukhusinlaggning har agt rum, sa kan en sammansatt helhetsbild av vad som ledde till 537 2 sjukhusinlaggningen i termer av symptom, dos, vikt etc. visas far patienten for att Fara patienten vilka varningssignalerna ar for overhangande forsannring eller sjukhusinlaggning.

Fig. 10 illustrerar ett exempel p5 skarnnen nar patienten har aktiverat patientinteraktionsmodulen fOr att presenterainformationompatientensmedicinskahistoria,s5somregistreradav patientovervakningsanordningen. Den sa kallade historikfliken pa skarmen later patienten valja, i detta exempel, bland tre val, som är "lakemedelsdos", "vikt" och "valbefinnande". Det finns ocks5 mojligheten att overlagra alla tre parameterar for att g6ra kopplingar mellan trenderna, t.ex. "har kan jag se att min vikt gick upp, jag b6rjade m5 samre, dosen gick d5 upp, vikten gick ned, och jag b6rjade att m5 bathe igen", eller lag kan se att min vikt har fallit och jag mar battre alit sedan jag b6rjade motionera som jag laste om i det dar tipset! Undra vad mer jag kan Ora far att forbattra mitt valbefinnande —15t oss ga till tipsfliken.

Patientovervakningsanordningen lagrar med fordel varje vikt och varje dos saval som varje inmatad symptomkarakteristik (om det valet anvands) och de kan d5 studeras av patienten nar som heist. Detta är ett kraftfullt satt att f5 patienten att ta kontroll aver sin egenvard.

Ett flertal andra varianter är tankbara har och utforingsformerna är inte begransade av vad som just hur beskrivits. Exempelvis kan man nned relativ latthet implennentera fOr att ge patienten mojligheten att, till exempel, planera dieter och viktnninskningsplaner och systemet kan hjalpa patienten att folja upp dessa. P5 liknande satt kan en motionsmodul laggas till sa att patienten antingen matar in puls (eller laser av dem automatiskt fran en pulsklocka) eller helt datumen for motionsaktiviteter sA att dessa darefter kan korreleras till viktminskning och/eller synnptomforandring.

Patientovervakningsanordningen enligt utforingsformerna är valdigt flexibel och tillater patientens lakare att ta en aktiv roll i att definiera hur modulerna fungerar. Exempelvis kan lakaren anvanda patientovervakningsanordningen for att stalla in diuretikaparametrar f6r patienten i fraga genom att valja och/eller definiera lakemdelstitreingsalgoritmens parametrar. Det innebar att lakaren kan, bland annat, mata in startdosen for patienten och valja vilken lakemedelstitreringsalgoritm eller -regel som ska anvandas. I ett exempel kan en standardinstallning vara en logisk OR-kombination av bade de amerikanska och europeiska riktlinjer som tidigare diskuterats. Lakaren kan dock valja att anvanda alit mellan en eller flera, och for varje av dessa regel (om into standardinstallningen valts) specificerar da lakaren vilken dosforandring (+ eller — tabletter) en viktforandring Over en tidsperiod ska resultera I. Lakaren kan saledes medelst patientovervakningsanordningen skapa en patientspecifik 21 537 2 lakemedelstitreringsalgoritm. I Adana fall staller lakaren med fordel aven in, forutom de ovan namnda parametrarna, maxdos far patienten (som en sakerhetsAtgard som anvands av patienterovervakningsanordningen far att undvika overtitrering till patienten). Vidare kan lakaren valja att mata in kontaktinformation till vardgivaren (och information om nasta uppfoljning). Det kan ocks6 finnas mojlighet med fri textinmatning dar lakaren kan nnata in information om hur patienten ska kontakta sin vArdgivare, datumet for nasta uppfoljning, vilket i sin tun kan kopplas till en larmfunktion for att bista patienter, eller nAgot annat som skulle kunna vara anvandbart far patient att alltid har tillgangligt, se Fig. 11.

Lakaren kan ocksa anvanda patientOvervakningsanordningen for att definiera vilka funktionaliteter som är obligatoriska eller inte far den specifika patienten. Detta kan Astadkommas genom att ha olika "checkboxar". Exempelvis sá Check-box 1: Ska patienten uppmanas kontakta lakaren sa fort patientovervaknignssystemet har okat dosen? "Ja"/"Nej" • Check-box 2: Ska en patient efter en dosOkning kvarsta pa den nya dosen under en ytterligare tid oavsett vilken vikt patienten uppvisar dessa dagar? "1 dag"/2 dagar"/"Nej" Check-box 3: Ska symptomovervakningsfunktionen vara aktiverad? "Ja"/"Nej" Check-box 4: Ska ett larm sattas for att varsko patienten om en nara anstAende uppfoljning? "Ja + datunn"/"Nej" Alla dessa data kan matas in i tabellform far att Ora det lattanvant.

I specifika utforingsformer kan lakaren Nen kunna identifiera patienten med nAgra fAr sardrag sasom alder och Icon etc. Donna information kan anvandas av patientovervakningssystemet for att ta fram de ratta patienterna till att vara de som upptrader for att ge rAd, tips och historier i sektionen "dagens tips" has patientovervakningsanordningen.

Patientovervakningsanordningens grafiska anvandargranssnitt (GUI) är med fordel designat anpassat far den specifika patientgrupp som kommer att anvanda patientovervakningsanordningen. Till exennpel är den genomsnittlige personen som diagnosticeras med hjartsvikt aver 75 Ar gammal och har vanligtvis ingen eller liten vana av datorer. GUlt är darfor foretradesvis designat far att efterlikna klassiska kataloger som folk har anvant i hundra Ar och det är en valdigt intuitiv och unik design som g6r det lattare att ta till sig denna teknologi. En grov skiss av \tart GUlt kan ses i *on av bilderna i Fig. 7-11. Principen ar att anvanda sig av fargade flikar i Aminna anvandaren att g8 igenom, till exempel, 22 537 2 en telefonbok eller en indexerad mapp da man letar efter nagot och fargkodningen gor det latt att forsta var man befinner sig.

Aven and ra losningar for GUlt utover flikar är mojliga och inom utf6ringsformernas omfattning.

I en specifik utforingsform är det Onskvart att visa sa lite information som mojligt under det vardagliga anvandandet av patientovervakningsanordningen, far att inte avskracka datorovana anvandare. Som ett exempel visar Fig. 8 att informationen onn den aktuella dosen helt enkelt visas som det antal piller som ska tas av det forskrivna lakemedlet.

Patientovervakningssystemet är medvetet designat for att i sin konstruktion vara modulart uppbyggt. Detta for med sig att snart sagt vilken sorts sensor som heist kan kopplas in till patientovervakningsanordningen, for att antingen forbattra varden av (hjartsvikts-) patienten eller bredda patientunderlaget som kan ha nytta av patientoveivakningssystemet och utoka det bortom hjartsvikt.

Exempelvis kan en blodtrycksmatare som tradlost kommunicerar med patientenheten underlatta analysen av hjartsviktpatientens status, men ocksa vara vardefull far patienter med Mgt blodtryck. Blodtrycksavlasning kan anvandas f6r att titrera blodtrycksmediciner med anvandning av samma princip som beskrivits hari for diuretika. Vardena kan foljas Over tid och visas upp for patienten och sjalvklart kan utbildningsmodulen uppdateras for att aven innehalla hypertensionsrelaterad information. Ytterligare ett exempel kan vara att anvanda nagon form av EKG-modul fOr att leta efter formaksflimmer (AF) eller andra rytmrubbningar och samma principer an tillampliga har. Den kan titrera warfarin, visa arrytmibeteende Over tid och utbilda patienten. Dessa är endast nagra f exempel pa hur detta patientOvervakningssystem kan expanderas och ska inte betraktas som en uttonnmande lista, utan endast en illustration av hur patientovervakningssystemet är tankt att anvandas for att hjalpa sa manga patienter som mojligt.

Fig. 12 illustrerar schematiskt detta koncept genom att visa flera olika sensorer som kan interagera med patientovervakningsanordningen. Patientovervakningsanordningen kan aven kopplas ihop med en halsovardsfacilitet sasom visas i figuren for att skicka Over insamlad data till halsovardfaciliteten. Det mojliggor for lakaren att fa uppdaterad data Over patientstatus och kan aven mojliggora upptackt av akut halsoforsannring. All data fran patientovervakningsanordningen kan ocksa lagras centralt. I sadana fall kan externa expertsystern, anvandandes mer avancerade algoritmer an vad som implementeras i patientovervakningsanordningens modular anvandas for att behandla patientdata sasom indikeras i figuren. 23 537 2 I foreggende text har patientovervakningsanordningen i huvudsak beskrivits i anslutning till automatisk bestamning av en dos av ett forskrivet lakemedel baserat p5 utsignalen frk den externa sensorn. Patientovervakningsanordningen kan dock aven forekoma i situationer där patienten har forskrivits flera olika lakemedeL I sgdana fall kan den optinnala dosen av alla eller 5tminstone ett av dessa bestammas av lakemedelstitreringsmodulen, mojligen genom att anvanda en respektive lakemedelstitreringsalgoritnn for varje lakemedel, baserat p5 det aktuella \tartlet p5 patientens medicinska karakteristik. Det kan ocks5 vara mojligt att vissa av lakemedlen ska tas i en dos som inte är beroende av det aktuella vardet. I sadana fall kan patientovervakningsanordningens minne lagra den fixa eller semi-statiska (om lakaren kan programmera om ett nytt dosvarde i minnet) dosen. Ytterligare en variant är att ha ett patientovervakningssystem innefattande flera externa sensorer som mater olika medicinska karakteristika hos patienten. I sAdana fall kan dosen av 5tminstone ett f6rsta lakemedel vara beroende av det aktuella vardet fran en forsta extern sensor, medan dosen av atminstone ett andra lakemedel ar beroende av det aktuella vkdet fran en andra extern sensor eller till och med beroende av de aktuella vardena fran bagge externa sensorer. Lakemedelstitreringsnnodulen har d5 tillg5ng till olika lakemedelstitreringsalgoritmer som verkar pa de respektive aktuella vardena fr5n de externa sensorerna for att utmata bestamda aktuella doser for lakemedlen. I alla dessa utforingsformer presenterar skarmen foretradelsevis respektive dos, antingen bestamd av lakemedelstitreringsnnodulen eller helt enkelt hamtad Van minnet, f6r patienten. S5ledes i en f6redragen utforingsform tillhandahaller patientovervakningsanordningen patienten med all lakemedelsdoseringsinformation som behovs for att kunna fOlja patientens ordinerade behandlingsplan.

Patientovervakningsanordningen kan implementeras i hardvara, I mjukvara eller en kombination av h5rdvara och nnjukvara. Patientovervakningsanordningen kan implementeras som en barbar dator, surfplatta eller annan form av, foretradelsevis portabel, anvandarutrustning.

Aven om de respektive enheter som beskrivits i sam band med Fig. 1-5 har beskrivits som fysiskt separata enheter i patientovervakningsanordningen och de alla kan vara specifika kretsar, sAsonn ASIC (ApplicationSpecificIntegratedCircuits),sAäralternativautforingsformerav patientovervakningsanordningen mojliga dar nagra eller alla enheter är implementerade som datorprogrammoduler som exekveras pa en generell processor. En sklan utforingsform beskrivs i Fig. 6. 24 537 2 Fig. 6 illustrerar schennatiskt en utforingsform av en patientovervakningsanordning 300 innefattande de tidigare namnda skarmen 350, konnmunikationsenheten 310, valfria anvandarinmataren 360 och minnet 320. Patientovervakningsanordningen 300 innefattar aven en processorenhet 390, sasom en DSP (Digital Signal Processor) eller CPU (Central Processing Unit). Processorenheten 390 kan vara en enda enhet eller ett flertal enheter utf6randes olika funktioner beskrivna had.

Vidare innefattar patientovervakningsanordningen 300 atminstone en datorprogramprodukt i form av ett icke-flyktigt nninne 320, till exempel ett EEPROM (Electrically Erasable Programmable Read-Only Memory), ett flash-minne eller en harddisk. Datorprogrannprodukten innefattar ett datorprogram 388, innefattandes kodorgan som nar det ' De ovan beskrivna utforingsformerna ska betraktas som nagra fa belysande exennpel av den foreliggande uppfinningen. Det inses av fackmannen att olika modifieringar, kombinationer och forandringar kan gams nned utforingsformerna utan att franga den foreliggande uppfinningens omfattning. I synnerhet kan olika dellosningar i de olika utforingsformerna kombineras i andra konfigurationer, dar sa är tekniskt mojligt. Den foreliggande uppfinningens omfattning definieras, emellertid, av de bifogade patentkraven.

Claims (10)

537 2 PATE NTKRAV

1. En patientovervakningsanordning (100, 200, 300) som innefattar: en kommunikationsenhet (110, 210, 310) konfigurerad att ta emot, fran en extern sensor (400), en signal som representerar ett aktuellt varde pa en medicinsk karakteristik hos en patient; ett minne (120, 220, 320) kopplat till kommunikationsenheten (110, 210, 310) och konfigurerat for att lagra det aktuella vardet; en lakemedelstitreringsmodul (130, 230, 330) kopplad till minnet (110, 210, 310) och konfigurerad for att behandla det aktuella vardet i enlighet med en lakemedelstitreringsalgoritm, lagrad i minnet (120, 220, 320), for att utmata information om en aktuell dos av ett forskrivet lakemedel; en skarm (150, 250, 350) konfigurerad for att presentera, for patienten, information om flera fordefinierade utbildningsklasser, van i vane utbildningsklass bland de flera utbildningsklasserna innefattar atminstone en utbildningsinstruktion; en anvandarinmatare (160, 260, 360) konfigurerad for att generera en klassvalsignal som representerar en utbildningsklass vald av patienten genom aktivering av anvandarinmataren (160, 260, 360), van i minnet (120, 220, 320) är konfigurerat for att lagra, baserat pa klassvalsignalen, information om den utbildningsklass som valdes av patienten; och en utbildningsmodul (140, 240, 340) kopplad till minnet (120, 220, 320) och innefattande: en klassvaljare (142) konfigurerad for att valja, atminstone delvis baserat pa det aktuella vardet och informationen om den utbildningsklass som valdes av patienten, en utbildningsklass bland de flera fordefinierade utbildningsklasserna; och en utbildningsinstruktionstillhandahallare (144) konfigurerad for att tillhandahalla, fran minnet (120, 220, 320), en utbildningsinstruktion som tillhor den utbildningsklass som valdes av klassvaljaren (142), vari skarmen (150, 250, 350) är konfigurerad for att presentera, for patienten, informationen om den aktuella dosen och den utbildningsinstruktion som tillhandaholls av utbildningsinstruktionstillhandahallaren (144).

2. Patientovervakningsanordning enligt patentkrav 1, vani utbildningsmodulen (140) innefattar en sannolikhetsbestammare (146) konfigurerad for att bestamma en respektive sannolikhet for att bli vald for vale utbildningsklass av de flera fordefinierade utbildningsklasserna baserat pa det aktuella vardet och informationen om utbildningsklassen; och klassvaljaren (142) är konfigurerad for att pseudo-slumprnassigt valja utbildningsklassen bland de flera fordefinierade utbildningsklasserna baserat pa sannolikheterna att bli vald bestamda av sannolikhetsbestammaren (146). 26 537 2

3. Patientovervakningsanordning enligt nagot av patentkrav 1 eller 2, vani lakemedelstitreringsmodulen (130) innefattar en signalgenerator (132) konfigurerad for att generera en blockeringssignal om det aktuella vardet an utanfor ett malvardesomrade och/eller generera en fortskridningssignal om det aktuella vardet är inom malvardesomradet; och lakemedelstitreringsmodulen(130)gensvararpablockeringssignalenoch/eller fortskridningssignalen och är konfigurerad for all blockera behandling av det aktuella vardet i enlighet med lakemedelstitreringsalgoritmen baserat pa blockeringssignalen och/eller fortskrida med att behandla det aktuella vardet i enlighet med lakemedelstitreringsalgoritmen baserat pa fortskridningssignalen.

4. Patientovervakningsanordning enligt nagot av patentkrav 1 till 3, vidare innefattande en anvandarinmatare (160, 260, 360) konfigurerad for att ta emot information om en startdos, information om en inkrementell dosokning och information om ett dagnummer, van i lakemedelstitreringsmodulen (130, 230, 330) an konfigurerad for att definiera lakemedelstitreringsalgoritmen baserat pa informationen om startdosen, informationen om den inkrementella dosokningen och informationen om dagnumret.

5. Patientovervakningsanordning enligt nagot av patentkrav 1 till 4, vidare innefattande en anyandarinmatare (160, 260, 360) konfigurerad for att ta emot en algoritmvalssignal, vani minnet (120, 220, 320) är konfigurerat for att lagra flera lakemedelstitreringsalgoritmer; och lakemedelstitreringsmodulen (130, 230, 330) an konfigurerad for att valja lakemedelstitreringsalgoritmen bland de flera lakemedelstitreringsalgoritmerna baserat pa algoritmvalssignalen.

6. Patientovervakningsanordningen enligt nagot av patentkraven 1 till 5, vani minnet (220, 320) an konfigurerat for att lagra informationen om den aktuella dosen; och patientovervakningsanordningen (200, 300) vidare innefattar: en anyandarinmatare (260, 360) konfigurerad for att generera en interaktionssignal som representerar en interaktionstyp vald av patienten genom aktivering av anvandarinmataren(260, 360); och en patientinteraktionsmodul (270, 370) innefattande: en dosprocessor (272) konfigurerad for att behandla informationen om den aktuella dosen for att generera information som representerar aktuell dos Over tid for patienten; och 27 537 2 en karakteristikprocessor (274) konfigurerad for att behandla det aktuella vardet for att generera information som representerar aktuellt varde pa den medicinska karakteristiken Over tid for patienten, van i patientinteraktionsmodulen (270, 370) är konfigurerad for att presentera, baserat pa interaktionssignalen, en av den information som genererades av dosprocessorn (272) och den information som genererades av karakteristikprocessorn (274) pa skarmen (250, 350).

7. Patientovervakningsanordning enligt patentkrav 6, vani patientinteraktionsmodulen (270. 370) innefattar en symptomprocessor (276) konfigurerad for att presentera information som uppmanar patienten att ange ett aktuellt symptom hos patienten; anvandarinmataren (260, 360) är konfigurerad for att generera, baserat pa aktiveringen av anvandarinmataren (260, 360), en symptomsignal som representerar det aktuella symptomet; symptomprocessorn (276) är konfigurerad for att lagra symptomsignalen i minnet (220, 320) och generera en sjukhusinlaggningssignal baserad pa symptomsignalen, det aktuella vardet och information om en tidigare sjukhusinlaggningsperiod for patienten som är lagrad i minnet (220, 320); och skarmen (250, 350) är konfigurerad for att visa, for patienten och baserat pa sjukhusinlaggningssignalen, en yarning om en risk for sjukhusinlaggning.

8. Patientovervakningsanordning enligt nagot av patentkrav 1 till 7, vani kommunikationsenheten (110, 210, 310) är konfigurerad for att ta emot, fran en extern vag (400), en signal som representerar ett aktuellt varde pa patientens vikt; och lakemedelstitreringsmodulen (130, 230, 330) är konfigurerad for att behandla det aktuella vardet och information om en startdos, lagrad i minnet (120, 220, 320), i enlighet med lakemedelstitreringsalgoritmen for att utmata informationen om den aktuella dosen.

9. Ett overvakningssystem (1) for hjartsviktspatient innefattande: en vag (400) innefattande: en processor (420) konfigurerad for att generera en signal som representerar en aktuell vikt hos en patient som star pa vagen (400); och en kommunikationsenhet (410) konfigurerad for att skicka signalen; en skarm (150, 250, 350) konfigurerad for att presentera, for patienten, information om flera fordefinierade utbildningsklasser, van i varje utbildningsklass bland de flera utbildningsklasserna innefattar atminstone en utbildningsinstruktion; och en patientovervakningsanordning (100, 200, 300) innefattande: 28 537 2 en kommunikationsenhet (110, 210, 310) konfigurerad for att ta emot signalen fran vagens (400) kommunikationsenhet (410); ett minne (120, 220, 320) kopplat till kommunikationsenheten (110, 210, 310) och konfigurerat for att lagra ett varde som representerar den aktuella vikten; en lakemedelstitreringsmodul (130, 230, 330) kopplad till minnet (120, 220, 320) och konfigurerad for att behandla vardet i enlighet med en lakemedelstitreringsalgoritm, lagrad i minnet (120, 220, 320), for att utmata information om en aktuell dos av ett forskrivet vatskedrivande lakemedel; en anvandarinmatare (160, 260, 360) konfigurerad for att generera en klassvalsignal som representerar en utbildningsklass vald av patienten genom aktivering av anvandarinmataren (160, 260, 360), van i minnet (120, 220, 320) är konfigurerat for att lagra, baserat pa klassvalsignalen, information om den utbildningsklass som valdes av patienten; och en utbildningsmodul (140, 240, 340) kopplad till minnet (120, 20, 320) och innefattande: en klassvaljare (142) konfigurerad for att valja, atminstone delvis baserat pa vardet och informationen om den utbildningsklass som valdes av patienten, en utbildningsklass bland de flera fordefinierade utbildningsklasserna; och en utbildningsinstruktionstillhandahallare (144) konfigurerad for att tillhandahalla, fran minnet (120, 220, 320), en utbildningsinstruktion som tillhor den utbildningsklass som valdes av klassvaljaren (142), van skarmen (150, 250, 350) är konfigurerad for att presentera, for patienten, informationen om den aktuella dosen och den utbildningsinstruktion som tillhandaholls av utbildningsinstruktionstillhandahallaren (144). 29 400 I' 4 (\, 537 2 - KOMMUNIKATIONSENHET 1/8 PATIENTOVERVAKNINGSANORDNING MINNE , L , ANVANDAR- INMATARE LAKEMEDELSTITRE- RINGSMODUL 160 1 100 1 UTBILDNINGSMODUL / EXTERN SENSOR i, 4