SE535114C2 - Signalkopplingsenhet för radiofrekventa signaler innefattande en elektroniskt styrbar komponent - Google Patents

Description

25 30 535 'Vill 2 Pâ grund av sitt noggrant definierade användningssyfte har RF SSU -apparaterna enligt teknikens ståndpunkt framställts i mycket små serier eller till och med som enstaka stycken. Om bestämningama gällande en viss radioapparatstyp ändrar eller om radioapparaten som framställs på någon produktionslinje byts, måste RF SSU -apparatema som används i testningen konfigureras på nytt. För dem som använder den kända tekniken har detta typiskt betytt ett byte av ”jämet” (eng. hardware) i själva RF SSU -apparaten, vilket förorsakar kostnader och gör omkonfigureringen långsam. En annan känd nackdel med teknikens ståndpunkt är testningssystemens allmänna investeringsintensivitet. Testningssystemet är en helhet, som förutom kopplingsenheten innefattar en stor mängd specialiserade mätningsapparater, som man typiskt har varit tvungen att välja ut och anpassa till varandra skilt för varje testningssystem.

Ett mål med den aktuella uppfinningen är att presentera en radio- frekvenssignalkopplingsenhet. som jämfört med teknikens ståndpunkt ger mer flexibilitet för testningssystemets planering och förverkligande. Ett mål för uppfinningen är även att presentera en radiofrekvenssignalkopplingsenhet, som förminskar investeringsbehovet som orsakas av testningssystemets uppbyggande och underhållning som en helhet. Ett mål för uppfinningen är vidare att presentera en radiofrekvenssignalkopplingsenhet, som hjälper att förminska dröjsmålet, som beror på förändringar som görs i testningen. Ett mål för uppfinningen är även att presentera en radiofrekvenssignalkopplingsenhet, som förenklar utredandet av undantagssituationer.

Uppfinningens mål nås genom att planera RF SSU -apparatens arkitektur att vara modulär och genom att bygga in en tillräcklig mängd egen intelligens och elektroniskt styrbara intema funktioner.

Kopplingsenheten enligt uppfinningen kännetecknas av vad som har sagts i det självständiga patentkravets kännetecknande del. Några fördelaktiga utförings- former presenteras ide osjälvständiga patentkraven.

Den aktuella RF SSU -apparaten kan sägas innehålla RF-intelligens. Med detta brett definierade begrepp menas till exempel följande exemplariska egenskaper: - RF SSU -apparaten kan antingen fullständigt automatiskt eller bara med hjälp av enkla åtgärder från en användare testa och diagnostisera sin egen funktion som gäller koppling av radiofrekventa signaler och reagera på vad testningen påvisar om apparatens egna funktion 10 15 20 25 30 535 'H4 - RF SSU -apparaten kan anpassa sin egen funktion, antingen styrd av ett yttre kommando eller pà eget initiativ, då det sker förändringar i testningens förutsättningar - RF SSU -apparaten kan användas till att ge styrkommandon åt andra apparater som hör till testningssystemet - RF SSU -apparaten innehåller ett sekvensminne och den är anordnad att utföra âtgärdssekvenser som har lagrats i sekvensmlnnet, som gäller testningens utförande.

För att vara i enlighet med den aktuella uppfinningen behöver RF SSU -apparaten inte innehålla alla de ovan nämnda egenskapema hos RF-intelligens, och å andra sidan kan en RF SSU -apparat enligt uppfinningen utöver de ovan nämnda vidare innehålla andra egenskaper, som räknas till RF-intelligens.

Genom att inkludera RF-intelligens i RF SSU -apparaten uppnås många fördelar.

Testning och diagnostisering av den egna funktionen betyder att apparaten kan samla och uppehålla realtidsinformation om ifall den fungerar som avsett. Till exempel signalens utbredningsegenskaper via någon signalväg skapad genom RF SSU -apparatens kopplingsmatris kan mätas, varvid fenomenen som endast beror av RF SSU -apparaten är lättare att separera från dem som orsakas av apparaten som skall testas, och eliminera deras effekt på testresultatet. Med hjälp av självdiagnostiseringen kan man även följa med slitage och åldrande hos kopplama i kopplingsmatnsen, producera tillstándsuppgifter om dem och tidsplanera deras utbytning så, att kopplama utbyts då - men bara då- när det finns behov för deras utbytning. Samma självdiagnostiseringsarrangemangs delar kan användas även till att reda ut om de delama av signalvägen är i ordning, som hör till apparatema som finns utanför RF SSU -apparaten. Till exempel en kraftig reflektering av den radiofrekventa signalen, som orsakas av en felaktig extern apparat, kan observeras itid, innan den skadar någon annan apparat.

Då RF SSU -apparaten innehåller elektroniskt styrbara filter, förstärkare och/eller andra delar som hanterar radiofrekventa signaler, kan dess funktion anpassas till nya frekvensområden utan dyr och långvarig utbytning av delar. Signalemas förbehandling i RF SSU -apparaten är förrnånllg, eftersom man därmed kan välja förmånligare och mer allmänt brukbara apparater som mätningsapparater i testningssystemet. Förmågan att kontrollera andra apparater betyder att RF SSU - apparaten kan sättas att kontrollera till exempel robotiken, som på 10 15 20 25 30 35 535 'H4 4 framställningslinjen hämtar apparaten som skall testas till sin plats för testning och/eller utför nödvändiga mekaniska rörelser under testningen. l ett mer omfattande testningssystem kan en viss RF SSU -apparat även fungera som master, som styr och via vilken man styr andra RF SSU -apparater i samma system, som är i slav-position. Lagrandet och körandet av testningssekvenser i RF SSU -apparatens sekvensminne förenklar kraven som ställs på centraldatom som styr framställningslinjens funktion i sin helhet, samt dess programmering.

Till nästa beskrivs uppfinningen mer detaljerat med referens till de fördelaktiga utföringsfonnema som presenteras som exempel och de bifogade figurema, i vilka figur1 schematiskt visar en framställningslinje, vilken har en testningsutrust- ning, figur 2 visar en växelverkan mellan en kopplingsmatris och en styrande del, figur 3 visar användningen av en signalkälla förtestning av kopplingen, figur4 visar en förhindring fràn att använda en sådan koppling, vars någon egenskap inte är inom de tillåtna gränsema, ' figur 5 visar det första steget i testsekvensens utförande, figur 6 visar det andra steget i testsekvensens utförande, figur 7 visar användningen av den styrande delen för att styra en extem apparat, figur 8 visar RF SSU -apparatens modulära struktur och vissa delar, figur 9 visar en del av ett mer omfattande testningssystem, figur 10 visar Iagrande av konfigurationsinfomtation i minnet, figur 11 visar levererande av konfigurationsinforrnation till master-apparaten, figur 12 visar utförandet av en förändring i konfigurationsinformationen, figur 13 visar ibruktagandet av den förändrade konfigurationsinformationen, figur 14 visar utförandet av en förändring i apparatkonfigurationen och figur 15 visar ibruktagandet av informationen som motsvarar den förändrade apparatkonfigurationen.

I figurema används samma referensnummer för delar som motsvarar varandra.

Figur 1 visar schematiskt en exemplarisk framställningslinje, där radioapparater 101 framställs. Vid en punkt på framställningslinjen finns ett testningsområde 102.

Då radioapparaten 101 som håller på att framställas anländer till testningsomràdet 102, utförs test på den, som mäter dess förmåga att producera vissa radiofrekventa signaler och/eller svara på vissa radiofrekventa signaler producerade utanför radioapparaten. För testningen finns en testningsutrustning, 10 15 20 25 30 35 535 'Vill 5 vars ena del är en radiofrekvenssignalkopplingsenhet 103, som kortare kan kallas en RF SSU -apparat. Av dess delar har i figur 1 speciellt förevisats en styrbar kopplingsmatris 104, som kan användas till att kontrollerat skapa kopplingar mellan vissa ingångs- och utgàngsanslutningen samt en styrande del 105, som är anordnad att styra skapandet av kopplingar i kopplingsmatrisen 104.

Som en del av testningssystemet har schematiskt förevisats en mätnings- eller analysapparat 106, vars uppgift är att mäta eller analysera någon signal som fås från radioapparaten som skall testas, samt en extem signalkälla 107, vars uppgift är att producera någon sådan radiofrekvent signal, som leds till radioapparaten som skall testas som en del av testningen. I figurens nedre del har schematiskt förevisats ett centralinfomtationssystem 108, som styr och övervakar flera saker som angår framställningslinjens funktion. Den har dubbelriktade dataöverförings- förbindelser med den styrande delen 105, mätnings- och analysapparaten 106 samt den extema signalkällan 107. Därtill har man i figuren antagit att centralinfonnationssystemet 108 via ett transportstyrdon 109 styr transporten av radioapparatema som håller pà att framställas pà framställningslinjen.

Figur 2 visar noggrannare växelverkan mellan kopplingsmatrisen 104 och den styrande delen i en exemplarisk situation. l figur 2 har förevisats en grupp ingàngsanslutningar 201 och utgångsanslutningar 202 i RF SSU -apparaten för ledande av radiofrekventa signaler till signalkopplingsenheten och bort därifrån.

Kopplingama mellan ingångs- och utgångsanslutningarna görs kontrollerat i kopplingsmatrisen 104. Den innehåller en grupp elektroniskt styrbara radio- frekvenskopplare, av vilka kopplaren 203 har förevisats som exempel. Det att den styrande delen 105 har anordnats att styra kopplingamas skapande i kopplingsmatrisen 104 betyder, att de elektroniska styrsignalema som den styrande delen 105 ger bestämmer vilka av radiofrekvenskopplarna som kopplingsmatrisen 104 innehåller som är i vilken position. I exempelsituationen i figuren har man velat skapa en koppling mellan den 'sjätte ingångsanslutningen räknat från vänster till höger och den sjunde utgàngsanslutningen räknat uppifrån ner, varvid den styrande delen 105 med en, elektronisk styrsignal har ställt in kopplaren 203 l ett ledande tillstånd.

Det är möjligt att det finns i kopplingsmatrisen 104 och längs signalvägama som leder till den en eller flera detektorer för mätande av en signal som har anordnats att passera via kopplingsmatrisen 104. I figur 2 representeras dessa detektorer av riktkopplama 204 och 205, varav båda producerar en viss signal, som är ett representativt prov pà den radiofrekventa signalen som passerar i den 10 15 20 25 30 35 535 'H4 6 överföringslinjen, längs vilken riktkopplaren ligger. Den styrande delen 105 har anordnats att styra användningen av den av detektorema producerade infonnationen. I figur 2 har man antagit, att signalen från riktkopplama leds till den styrande delen 105, som kan leda den vidare som sådan eller som på basen av den kan skapa en annan signal, som beskriver signalen från riktkopplaren, som levereras vidare från den styrande delen 105. Den styrande delen 105 kan även göra åtgärder på eget initiativ på basen av informationen från riktkopplama, utan att någon signal som beskriver signalen från riktkopplama behöver levereras vidare.

En nktkopplare är inte den enda möjliga typen av detektor, som kan användas för mätning av en signal, som är anordnad att passera via kopplingsmatrisen.

Exempel på andra möjliga detektorer är effektdelare samt ström- och spänningsdetektorer, men även detektorer som indirekt mäter signalen, såsom temperaturdetektorer. Den här beskrivningen begränsar inte hurdana detektorer som används.

Beskrivningen begränsar inte heller hur detektorema fysiskt förverkligas.

Kopplingsmatrisens grundstruktur kan till exempel vara sådan, att den har ett kretskort med låg förlust som passar för radiofrekvenser, till vilket kretskort radiofrekvenskopplarna har fästs och på vars ytor och möjligen i vars mellanskikt det finns ledande områden. Av dessa skapas övertöringslinjema, längs vilka signalema leds mellan ingångs- och utgàngsanslutningama och radiofrekvens- kopplama. Rlktkopplare och effektfördelare är enkla att förverkliga till exempel genom att utforma de i kretskortet förverkligade ledande områdena på ett passande sätt. Detektorer kan även förverkligas som separata komponenter, som fästs på passliga ställen i kretskortet. Om detektorema förverkligas utanför den egentliga kopplingsmatrisen. kan man till exempel använda i och för sig kända detektorer som kan integreras längs överföringslinjerna eller i samband med anslutnlngama.

I figur 2 har visats dataöverföringsförbindelser 206 och 207 från utanför RF SSU - apparaten till den styrande delen 105 och ut därifrån. En möjlighet är därmed den att den styrande delen 105 är anordnad att leda informationen producerad med en eller flera detektorer ut från RF SSU -apparaten som utgångsinformation, som uttrycker matningsdämpningen i kopplingen mellan en viss ingångs- och utgàngsanslutning och/eller reflektionsdämpningen hos signalen som leds via den ifrågavarande kopplingen. Man antar till exempel att efiektnivån hos signalen som passerar i kopplingen förevisad i figur 2 mäts då den kommer in med riktkopplaren 10 15 25 Aso 35 535 'H4 7 204 och igen då den går ut med riktkopplaren 205. Differensen mellan dessa mätningar berättar hur mycket signalen dämpades då den passerade via kopplingsmatrisen 104. Om det i testningen är meningen att mäta att effektnivån hos någon radiofrekvent signal som fås från en radioapparat som skall testas är inom tillåtna gränser, förbättras mätningens pålitlighet markant om man på samma gång får realtidsinforrnation om hur mycket förlust signalens ledande genom RF SSU -apparatens kopplingsmatris förorsakade.

Från inforrnationen från detektorerna kan man även dra slutsatser om sådana saker (dämpning, reflektering etc.), vars egentliga förorsakare inte är i RF SSU - apparaten utan utanför den. I vilken riktning framskridande signaler man mäter med riktkopplama, beror på deras polarltet. Från teknikens ståndpunkt känner man elektroniskt styrbara riktkopplararrangemang, genom användning av vilka den styrande delen 105 kan välja om den vill mäta en radiofrekvent signal som framskrider från ingångsanslutningen till utgångsanslutningen eller i motsatt riktning. Även andra styrbara eller dubbelriktade detektorer kommer i fråga.

Egentliga mätningar av signalens effektnivà, vilka mätningar hör som en del av testningen av apparaten som skall testas, är vanligen inte ändamålsenliga att göra med detektorema som kopplingsmatrisen innehåller. I testningen krävs det typiskt ganska bra noggrannhet, och framställning av detektorema att vara så noggranna, att en tillräcklig noggrannhet uppnås med dem, skullei onödan utöka RF SSU - apparatens framställningskostnader. Det lönar sej att göra detektorema såpass känsliga, att man med tillräcklig noggrannhet kan övervaka signalens egenskaper med dem, så att de här presenterade exemplen av detektorernas användning är möjliga.

Mätningar och RF SSU -apparatens självdiagnostisering kan även göras med signaler, som inte härstammar från utanför RF SSU -apparaten. Figur 3 förevisar schematiskt en RF SSU -apparat, som har en intem signalkälla 301, som är anordnad att producera radiofrekventa testsignaler. Den styrande delen 105 är anordnad att testa kopplingar som skapas i kopplingsmatrisen 104 genom att koppla den av den intema signalkällan 301 producerade signalen till en koppling som skapas i kopplingsmatrisen 104. I figur 3 har man antagit, att kopplingsmatrisen 104 innehåller omkopplare för detta bruk, av vilka man som exempel har förevisat en omkopplare 302. Effektnivån hos signalen som passerat genom radiofrekvenskopplaren 203 och annan koppling mäts även i denna utföringsforrn med en riktkopplare 205. 10 15 20 25 30 35 535 'l'l4 8 Arrangemanget enligt figur 3 är speciellt brukbart i RF SSU -apparatens självdiagnostisenng. Radiofrekvenskopplama, som' kopplingsmatrisen 104 innehåller, är delar som slits i bruk. I teknikens ståndpunkt har det varit typiskt att radiofrekvenskopplarens framställare meddelar en maximal användningstid, antingen i tidsenheter eller kopplingsgånger (eller båda), varefter den inte längre garanterar, att radiofrekvenskopplaren fungerar som avsett. Från RF SSU -apparaterna i teknikens ståndpunkt känner man i och för sig en räknare av kopplingsgånger, som räknar hur många kopplingsgånger var och en radiofrekvenskopplare har ackumulerat. Man har dock varit tvungen att byta ut radiofrekvenskopplama då den maximala användningstiden har uppfyllts - utan verklig information om ifall de fortfarande skulle vara brukbara. Å andra sidan kan en del kopplare slitas till och med snabbare än fömtspâtt, varvid de i lösningar enligt teknikens ståndpunkt har orsakat ett svårkontrollerat fel i mätningama.

Om självdiagnostiseringen enligt figur 3 görs på åtminstone en del av radiofrekvenskopplama och kopplingama som görs med dem mellan två apparater som skall testas, till exempel under den tiden som ändå går åt till att byta ut en apparat som skall testas, får man som resultat en realtidsuppföljning av radiofrekvenskopplarens skick. Den styrande delen 105 kan programmeras att fungera så, att om självdiagnostiseringen visar att allt är i skick, kan radioapparatemas testning fortsätta normalt, fastän kopplingsgångemas räknare skulle visa, att den maximala användningstiden som framställaren meddelat har uppfyllts för någon radiofrekvenskopplare. På ett motsvarande sätt kan den styrande delen 105 programmeras att fungera så, att om självdiagnostiseringen hänvisar till onormal funktion eller feluppkomst hos någon radiofrekvenskopplare eller annan del av kopplingsmatrisen 104, produceras en felanmälan och hindras till och med en fortsättning av testningen innan delen som håller på att få fel eller har fått fel har bytts ut.

En annan betydande möjlighet, som uppstår vid användningen av en intern signalkälla 301, är en beskyddning av en extem apparat som kopplats till RF SSU -apparatens ingångs- och/eller utgångsanslutning i en situation där någon kopplings egenskaper inte är inom de tillåtna gränserna. För detta bruk kan ”kopplingens egenskaper' förstås brett, så att de avser alla de egenskaper, som man kan få information om genom att mäta signaler som passerar i kopplingsmatrisen 104. Man kan till exempel anta, att man som en del av testningen skulle måsta koppla signalen producerad av någon radiofrekvensförstärkare via kopplingsmatrisen 104 till någon belastning, till 10 15 20 25 30 35 535 'H4 9 exempel en antenn. Om antennen har fått fel på ett sätt som förorsakar kraftig reflektion på något frekvensområde hos signalen som matas i den, kunde konsekvensen vara en reflektion av en såstor effektnivâ tillbaka till den nämnda radiofrekvensförstärkaren, att den skulle skadas.

Med arrangemanget enligt figur 3 kan man förverkliga en sekvens, där kopplingen till belastningen som skall testas (till exempel antennen) görs först. men man matar till en början inte signalen från den externa radiofrekvensförstärkaren till den, utan signalen från den intema signalkällan 301. Dess effektnivå och/eller frekvens kan vid behov varieras på ett kontrollerat sätt, medan man samtidigt mäter signalens reflektionsdämpning via riktkopplaren 205. Om ingenting awikande observeras under mätningen av reflektionsdämpningen, kan man till nästa tryggt utföra den egentliga testningen av apparaten som skall testas genom att byta omkopplarens 302 position och genom att koppla matningssignalen att komma från den egentliga källan, alltså den extema radiofrekvensförstärkaren. l figur 3 har schematiskt visats ett minne 303, vari man kan lagra de maskinellt läsbara instruktionema, genom utförande av vilka den styrande delen 105 förverkligar alla sekvensema i åtgärdema som förevisats i denna beskrivning. Den ovan beskrivna testningen av en koppling som är skapad i kopplingsmatrisen är en sådan här sekvens, men med sekvens-ordet kan man även referera till en serie testningsátgärder som görs på den egentliga apparaten' som skall testas.

Figur 4 visar ett exempel i form av ett flödesdiagram av hur den styrande delen är anordnad att skydda den extema apparaten som är kopplad till ingångs- och/eller utgàngsanslutningen genom att hindra användningen av en sådan koppling skapad i kopplingsmatrisen, vars testning har visat att någon av den ifrågavarande kopplingens egenskaper inte är inom tillåtna gränser. I steg 401 skapas någon på förhand bestämd koppling till exempel genom att stänga de radiofrekvenskopplingar i kopplingsmatrisen, via vilka en önskad rutt skapas fràn en viss ingàngsanslutning till en viss utgångsanslutning. l steg 402 testas kopplingen till exempel så, att man med en viss omkopplare sköter om att matningssignalen till kopplingen i alla fall kommer från RF SSU -apparatens interna signalkälla. Steg 402 kan även innehålla justering av den matade signalens effektnivà och/eller frekvens, så att de önskade effekt- och/eller frekvensområdena täcks.

Steg 403 betyder en utforskning av om kopplingens (brett förstått, innefattande RF SSU -apparatens extema apparater, som är anslutna till kopplingen) egenskaper 10 15 20 25 30 35 535 '[14 10 är inom tillåtna gränser. Här antar man att det i minnet (303 i figur 3) har lagrats några riktvärden, och att man med mätningama som utförts med detektorerna i kopplingsmatrisen får mätresultat, som den styrande delen jämför med de lagrade riktvärdena. Om alla de undersökta egenskapema är inom tillåtna gränser, tillåts kopplingens bruk för testning av den egentliga apparaten som skall testas enligt steg 404. Om något riktvärde överskreds, hindras kopplingens bruk enligt steg 405. Hindrandet kan även förorsaka vidare åtgärder, till exempel ett alarm till centralsystemet och/eller användaren som övervakar testningen, eller - ifall den observerade överskridningen av ett riktvärde tydligt orsakades av ett fel i apparaten som testas - ett kommando om att flyttadenna apparat som skall testas åt sidan från framställningslinjen.

Figurema 5 och 6 illustrerar ett exempel på användningen av RF SSU -apparatens intema sekvensminne. I den styrande delen 105 eller till dess förfogande finns ett sekvensminne 303, som är anordnat att lagra maskinellt läsbara instruktioner för utförandet av testsekvenser. Till den styrande delen 105 hör en mikroprocessor eller kontroller, som är anordnad att läsa instruktionema från sekvensminnet 303 och styra RF SSU -apparatens funktion för att utföra testsekvensen enligt instruktionema. l figur 5 antas att instruktionen 501 har lästs från sekvensminnet, enligt vilken den styrande delen 105 har skapat en koppling mellan den sjätte ingàngsanslutningen och den sjunde utgångsanslutningen och börjat mäta egenskapema hos signalen som passerar i den skapade kopplingen. l figur 6 antas att instruktionen 601 har lästs från sekvensminnet, enligt vilken den styrande delen 105 har skapat en koppling mellan den fjärde ingàngsanslutningen och den femte utgångsanslutningen och börjat mäta egenskapema hos signalen som passerar i den skapade kopplingen.

Användningen av sekvensminnet i RF SSU -apparaten förenklar planeringen och förverkligandet av dess centralsystem, som styr framställningslinjens funktion. l tidigare lösningar, där RF SSU -apparaten bara innehöll väldigt lite eller ingen alls egen intelligens, måste testsekvensema programmeras explicit som en del av centralsystemets funktion. l den aktuella lösningen behöver centralsystemet bara ge ett kommando för att starta testningen och ta emotèresultat av testningen från RF SSU -apparatens styrande del. Utförandet av testningen med dess olika på varandra följande metodsteg förblir på RF SSU -apparatens ansvar. l de ovan behandlade exemplen har man för att bevara den grafiska klarheten antagit, att det bara skulle göras en koppling på en gång i kopplingsmatrisen. Det är dock klart att man i RF SSU -apparaten kan göra flera kopplingar på en gång, 10 15 20 25 30 35 535 'H4 11 olika kopplingar och testningama som sker via dem kan vara igång delvis under olika tider eller helt överlappande, den styrande delen kan blocka mätningen och diagnostiseringen av olika kopplingar pà olika sätt och så vidare.

Den styrande delen är en programmeringsbar apparat och den kan användas även till att skapa och dela ut styrkommandon från RF SSU -apparaten till apparatema utanför den. I figur 7 har förevisats ett exempel av hur RF SSU - apparaten har en utgångsanslutning 701 för styming av någon apparat, som hör till testningssystemet men som i förhållande till RF SSU -apparaten är en extem apparat. l exemplet i figur 7 är den styrande delen 105 speciellt anordnad att styra robotiken 702 som hör till testningssystemet via utgàngsanslutningen 701, vars robotiks uppgift är att placera radioapparaten 101 som skall testas i en testningsställning, alltså en såkallad jig 703, för tiden som testningen utförs. Andra exempel på apparater som hör till testningssystemet, men som är utanför RF SSU -apparaten, som kan styras. med kommandon som' kommer fràn RF SSU - apparaten, är till exempel externa mätningsapparater, extema signal- och impulskällor, artificiella synapparater som utför och/eller övervakar testningen, samt testpunkter placerade på någon annan punkt av framställningslinjen, där den utförda testningen är så simpel, att det inte är lönsamt att bygga ett helt eget testningssystem för dess skull.

Figur 7 visar även ett exempel på hur olika typers och för olika bruk lämpade anslutningar den styrande delen 105 kan ha. GPRS (General Packet Radio System) representerar här en trådlös radioförbindelse med medellång eller lång räckvidd, med vars hjälp man kan förverkliga till. exempel sändningen av alarmmeddelanden via ett cellulårt radionät till en på förhand bestämd telefonnummer. GPIB (General Purpose Interface Bus) är ett exempel på en allmänt använd digital styrbuss för förverkligande av lokala styrförbindelser. USB (Universal Serial Bus) är ett annat exempel på en allmänt använd tràdbunden lokal buss. LAN (Local Area Network) representerar vilken som helst tràdbunden eller trådlös teknologi för förverkligande av lokala styrförbindelser mellan olika apparater.

Den nedre gruppen uppvisade anslutningar innehåller exempel på anslutningar på en mer fysisk nivå, som kan användas för att leda extema signaler till den styrande delen 105 och bort därifrån. DIO (Digital Input Output) betyder vilken som helst ingångs- eller utgångsanslutning i digitalt format. ADC (Analog to Digital Conversion) betyder en anslutning, via vilken den styrande delen 105 kan motta en arbiträr signal i analogt format, som i den styrande delen eller i en tilläggskrets 10 15 20 25 30 35 535 'Pill 12 som hör till den omvandlas till digitalt format, så att dess hantering l den styrande delen skulle vara enklare. DAC (Digital to Analog Conversion) betyder en anslutning, via vilken den styrande delen 105 kan producera en önskad utgångssignal i analogt format, fastän signalens behandling i den styrande delen 105 sker digitalt. DMM (Digital Multimeter) betyder en mätningsanslulning, via vilken den styrande delen 105 kan motta en extem spännings-, ström- eller annan signal, vars nivå den skall mäta. RS-485 är en styrbuss enligt en känd busstandard, via vilken den styrande delen 105 kan kommunicera mellan andra apparater som hör till samma system. Samma styrbuss kan även användas för att styra kopplingsmatrisen 104, om den innehåller en egen busskontroller.

En fördelaktig möjlighet är att bygga RF SSU -apparaten sådan, att den förmår att ladda program in i apparaten som skall testas i samband med testningen. Detta avses med den engelska termen flashing, eftersom programmet ofta laddas till flash-minnet l apparaten som skall testas. Programmen som laddas kan vara lagrade i den styrande delens 105 minne och från någon av de ovan uppvisade anslutningama i den styrande delen kan det finnas en anslutning till jigen 703, via vilken laddningen av programmet kan förverkligas.

Figur 8 är ett exempel på en RF SSU -apparats modulära stniktur och på hur olika delar i en viss exemplarisk struktur skulle placeras i apparathyllans olika våningar.

Den ifrågavarande apparathyllan kan till exempel vara ett standardmässigt 19 x 19 tums rack. Den i figur 8 uppvisade översta våningen är RF SSU -apparatens kämenhet, som innehåller kopplingsmatrisen 104, den intema signalkällan 301, processordelen 801, IIO-kontrollerdelen 802 och Kraftkällan 803. Av dessa utgör processordelen 801 och l/O-kontrollerdelen 802 en helhet, som ovan har kallats den styrande delen 105 och som därtill innehåller det ovan uppvisade sekvensmlnnet 303. Kraftkällan 803 omvandlar matningsströmmen som RF SSU - apparaten får till bruksspänningar som dess olika delar behöver, typiskt till 28 volts likspänning. Kämenhetens höjd i det 19 x 19 tum stora racket kan till exempel vara en enhet (1 U).

I figur 8 har som nästa neråt visats en mätningsenhet, vars höjd i det 19 x 19 tum stora racket kan vara från en till fyra enheter (1U-4U). Den innehåller signalförbehandlingsapparater för förbehandling av enlsignal, som är kopplad till RF SSU -apparatens ingàngsanslutning och som kan ledas från RF SSU - apparaten till den extema mätnlngsapparaten. Exempel på signalförbehandlings- apparater är en mätningsapparat för skingringssändningar 811 (spunous measurement unit), en mätningsapparat för skillnaden mellan sändnings- och 10 15 20 25 30 35 535 'H4 13_ mottagningssignalema 812 (Tx/Rx separation measurement unit) samt en mätningsapparat som innehåller en förförstärkare med låg bmsnivå 813 (LNA, Low Noise Amplifier measurement unit). l olika testningssystem kan man behöva olika signalförbehandiingsapparater, av vilken orsak det är bra om RF SSU - apparaten har ett bra gränssnitt av standardtyp för modulär tillsättning av olika signalförbehandlingsapparater tili RF SSU -apparaten. Delar av gränssnittet av standardtyp är mekanisk ansiutbarhet till en passligt hög våning i apparathyilan samt buss- och signalförbindelser för koppling av styrsignaler och mätningssignaler.

I figur 8 är den näst nedersta enheten en avstämbar enhet, vars höjd i det 19 x 19 tum stora racket kan vara från en till fyra enheter“(1U-4U). Den innehåller avstämbara delar, med hjälp av vilka RF SSU -apparatens funktion kan modifieras till olika frekvensområden. Om det till exempel i radioapparatema som skall testas kommer något nytt frekvensomràde, såsom något nytt frekvensband för cellulära radiosystem som tas i bruk, skulle en RF SSU -apparat enligt teknikens ståndpunkt sannolikt ha fömtsatt en markant ombyggnad. RF SSU -apparaten enligt figur 8 fås att fungera i det nya frekvensområdet genom att stämma delarna som den avstämbara enheten innehåller att om så önskas fungera även i det nya frekvensbandet. ' Exempel på apparater som den avstämbara enheten innehåller är elektroniskt styrbara fiiter 821 och förstärkare 822, vars funktionsfrekvensbands åtminstone ena gräns kan justeras som en respons på ett styrkommando från den styrande delen. Även andra elektroniskt styrbara apparater 823 kan användas. Liksom i fallet med mätningsenheten, är det bra om RF SSU -apparaten har ett gränssnitt av standardtyp för modulär tillsättning av o|ika avstämbara apparater till RF SSU - apparatens avstämbara enhet.

Nederst i figur 8 har visats en instrumentenhet, vars exemplariska delar är en mätningsapparat för de radiofrekventa signalemas effektnivå 831, en spektralanaiysator 832 och en signalkälla 833. Det är fördelaktigt om apparatema som hör till instrumentenheten iakttar någon vitt använd instrumenteringsstandard, såsom PXI-standarden (PCI eXtension for instrumentation). l åtminstone en del av testningssystemen kan de såkallade extema mätningsapparatema ersättas med mätningsapparater som hör till instrumentenheten och därmed finns inne i RF SSU -apparaten. Liksom i fallet med mätningsenheten och den avstämbara enheten, är det bra om RF SSU -apparaten har ett gränssnitt av standardtyp för modulär tillsättning av olika mätningsapparater till RF SSU -apparatens instmmentenhet. 10 15 20 25 30 35 535 'H4 14 Figur 9 förevisar en del av ett mer omfattande testningssystem, till vilket det hör flera RF SSU -apparater. Därtill förevisar figur 9 ett sätt att förverkliga halvautomatisk kalibrering eller felkorrigering av RF SSU -apparaten. En sådan halvautomatisk funktion är möjlig även i en RF SSU -apparat, vars kopplingsmatris inte har detektorer för mätning av en signal, som är anordnad att passera via kopplingsmatrisen, eller där nämnda detektorer inte av en orsak eller annan önskas eller kan användas till alla önskade kalibrerings- och/eller felkorrigeringsmätningar.

En RF SSU -apparat enligt figur 9, alltså en signalkopplingsenhet 903, kan användas för koppling av radiofrekventa signaler mellan en apparat som skall testas och testningsapparatema. l figur 9 har förevisats fyra apparater som skall testas, av vilka man som exempel refererar till apparat 901. Förkortningen DUT kommer fràn orden Device Under Test. Som ett exempel av testningsapparatema förevisas en signalgenerator 906, en signalanalysator 907 och en bärvågsgenerator med låg brusnivà 916.

RF SSU -apparaten 903 har en grupp ingångs- och utgángsanslutningar för ledande av radiofrekventa signaler in i apparaten och .ut ur den, samt en styrbar kopplingsmatris 904 för kontrollerat skapande av kopplingar mellan ingångs- och utgàngsanslutningama. I detta exempel har kopplingsmatrisen 904 en storlek pä 4 x 8, alltså är det möjligt att göra önskade kopplingar mellan fyra till vänster förevisade anslutningar och åtta till höger förevisade anslutningar.

Kopplingsmatriser av annan storlek är naturligtvis även möjliga.

Vad gäller kopplingsmatrisens funktion är de nämnda anslutningarna dubbelriktade, alltså kan var och en av de nämnda fyra eller åtta anslutningarna fungera som ingångs- eller utgångsanslutning enligt behov. I konfigurationen enligt figur 9 har anslutningama på höger sida i princip kopplats parvis till apparatema som skall testas, så att parets anslutning som! är överst i bilden är ingångsanslutningen för ledande av signaler från apparaten som skall testas till kopplingsmatrisen 904, och den nedre anslutningen är utgàngsanslutningen för ledande av signaler från kopplingsmatrisen 904 till apparaten som skall testas.

Den översta anslutningen på vänster sida fungerar i figur 9 som ingångsanslutning för ledande av signaler från signalgeneratom 906 till kopplingsmatrisen 904, den näst översta anslutningen fungerar som utgángsanslutning för ledande av signalema från kopplingsmatrisen 904 till signalanalysatom 907 och den tredje anslutningen på vänster sida fungerar som , ingångsanslutning från bärvàgsgeneratom med låg brusnivà 916. 10 15 20 25 30 35 535 'H4 15 RF SSU -apparaten 903 enligt figur 9 har även en styrande del 905, som är anordnad att styra skapandet av kopplingari kopplingsmatrisen 904. Kopplingarna mellan den styrande delen och RF SSU -apparatens andra delar har lämnats outritade i figur 9, så att den grafiska klarheten skulle bevaras. Andra fördelaktiga funktionaliteter hos den styrande delen 905 beskrivs i mer detalj nedan. l figur 9 har speciellt visats en koppling, som kan göras för RF SSU -apparatens halvautomatiska kalibrering eller felkorrigering. Halvautomatik betyder här att användarens åtgärder behövs för kopplande av vissa kablar i de rätta anslutningama, men därefter kan kalibreringen eller felkorrigeringen framskrida utan användarens växelverkan. Kalibrering eller felkorrigering betyder att man mäter på vilket sätt signalens framskridande längs en viss rutt genom RF SSU - apparaten eller någon av dess delar påverkar signalen, och lagrar informationen som beskriver denna mätning, så att man i testningen som riktar sig till den egentliga apparaten som skall testas kan lämna fenomenen som beror på RF SSU -apparaten utan uppmärksamhet på ett lämpligt sätt.- För den nämnda kopplingen har den överst förevisade apparaten som skall testas (eller åtminstone utgángsanslutningen som leder till den) tagits loss och i dess ställe har man kopplat en mätningskabel för en effektmätare 910. Fràn effektmätaren 910 har skapats en dataöverföringsförbindelse med kort räckvidd till den styrande delen 905. I figur 9 är denna dataöverföringsförbindelse skapad längs en USB-buss, men den kunde lika väl skapas pà något annat sätt, som används för dataöverföring med kort räckvidd mellan två elektroniska apparater.

Avsikten är att göra en kalibrering eller felkorrigering gällande kopplingen från signalgeneratom 906 till den överst förevisade apparaten som skall testas.

Effektnivàn hos signalen som sänds av signalgeneratorn 906 är känd eller kan på annan väg matas in i den styrande delen 905, så när man med effektmätaren 910 mäter effektnivån i utgángsanslutningen som leder till den översta apparaten som skall testas, kan man beräkna dämpningen som sker i RF SSU -apparaten.

Information om den mätta effektnivån överförs automatiskt längs den ovan beskrivna dataöverföringsförbindelsen med kort räckvidd till den styrande delen 905. ' Likadana halvautomatiska mätningar kan göras gällande vilken som helst av RF SSU -apparatens anslutningar, och i mätningarna kan man naturligtvis använda även andra sorters mätare än effektmätare. En fördelaktig egenskap hos halvautomatisk kalibrering eller felkorrigering är att det kan utföras instruerat av en dator som tillfälligt kopplats till RF SSU fapparaten. I figur 9 har förevisats en 10 15 20 25 30 35 535 'P34 16 extem (bärbar) dator 911, som typiskt är kopplad till den styrande delen 905 via någon standardbuss som reglerar dataöverföring mellan datorerna. Den extema datom kan anslutas till exempel till en USB-anslutning eller till en PC-anslutning som byggts speciellt för detta bruk.

Till den extema datom 911 kan man installera ett styrprogram för kalibrering och felkorrigering, vilket program innehåller å ena sidan de behövliga kommandorutinema för att styra den styrande delen 905 under kalibreringen och felkorrigeringen, och à andra sidan ett behövligt användargränssnitt, där den kan instruera användaren att utföra de tillfälliga kopplingar som kalibreringen och felkorrigeringen förutsätter. Till exempel i situationen i figur 9 kan kalibreringens och felkorrigeringens styrprogram instruera användaren att ta loss en önskad apparat som skall testas, att koppla i dess ställe en effektmätare 910, att ställa in signalgeneratom 906 att producera en rätt sorts testsignal, och att trycka på någon tangent eller pà annat sätt meddela åt datom, när alla dessa och/eller andra behövliga förberedande åtgärder har gjorts. Därefter kan kalibreringens och felkorrigeringens styrprogram meddela åt den styrande delen 905, att kalibrering och felkorrigering är pä gång gällande rutten från en viss ingângsanslutning till en viss utgängsanslutning, varvid den styrande delen 905 kan skapa en motsvarande koppling i kopplingsmatrisen 904, motta och lagra mätningsinfonnation från effektmätaren 910 och vid behov utföra de förutsatta-råkningsfunktionema som gäller signalnivåer och/eller dämpningar.

Med en motsvarande princip kan man göra alla motsvarande mätningar och åtgärder, som tidigare i denna beskrivning har beskrivits gällande fullständigt automatisk mätning, som baserar sig på detektorerna som kopplingsmatrisen innehåller.

Genom användning av en relativt omfattande kopplingsmatris, till exempel en av storlek 4 x 8 förevisad i figur 9, samt genom flexibel styming av kopplingama uppnås den märkbara fördelen, att flera (i figur 9 till och med fyra) apparater som skall testas samtidigt kan vara kopplade till RF SSU -apparaten. De på vänster sida i figur 9 förevisade mätningsapparatemas tid uppdelas mellan olika apparater som skall testas så, att man i en kontinuerlig industriell produktion av apparater som skall testas kan uppnå en signifikant användningsgrad för måtningsapparaterna. Detta är märkvärdigt, eftersom måtningsapparaterna är dyra och investeringsnyttan från dem växer i direkt förhållande till användningsgraden, alltså till den del av tiden, då mätningsapparaten är i nyttigt bruk och inte oanvänd väntar på nästa mätning. 10 15 20 25 30 35 535 'H4 17 Andra fördelaktiga egenskaper hos RF SSU -apparaten, som har förevisats i figur 9, är en möjlighet att dela klocksignalen, användningen av en intem signalgenerator samt en intem bredbandad bmsgenerator. Klocksignaldelaren 912 som apparaten innehåller får från en (typiskt extem) klocka (ej förevisad i figur 9) en klocksignal, som till exempel kan bara en 10 MHz klocksignal ledd från en GPS-mottagare. Eftersom det i många testningsappllkationer är fördelaktigt att använda noggranna och riktade klocksignaler med olika frekvenser till exempel för att styra mätningsapparatema, gör klocksignaldelaren 912 de behövliga uppdelningama och levererar de såvida erhållna referensklocksignalema till de behöriga utgångsanslutningama 913. Den önskade referensklocksignalen kan ledas till exempel till en önskad mätningsapparat eller en apparat som skall testas till exempel med en extem kabel (ej förevisad i figur 9).

Den intema signalgeneratom 914 motsvarar det som tidigare i denna beskrivning har sagts om användning av en intem signalkälla i RF SSU -apparaten. Även i det fallet att kopplingsmatrisen 904 inte innehåller integrerade detektorer eller att man inte vill använda dem, kan man till exempel vid testning eller kalibrering med den intema signalgeneratom 914 producera de behövliga impulssignalema. Dess noggrannhet och brusegenskaper är typiskt inte av samma klass som med en sådan extem signalgenerator. som är förevisad med referensnummer 906 ifigur 9, så en intem signalgenerator används typiskt då testningens noggrannhetskrav är friare. Inne i RF SSU -apparaten finns typiskt en stymingskoppling, med vilken den styrande delen 901 kan styra den intema signalgeneratorn 914. Den intema signalgeneratorns 914 utgångssignal kan ledas antingen inne i RF SSU - apparaten till kopplingsmatrisen 904, och/eller så kan den finnas i en koppling på apparatens yttre yta, därifrån den vid behov kan ledas med en kabel till en önskad ingàngsanslutning som leder till kopplingsmatrisen 904 eller till ingàngsanslutningen hos någon apparat som kopplas till RF SSU -apparaten. Den intema signalgeneratoms 914 kopplingar har för att bevara den grafiska klarheten inte förevisats i figur 9.

En intem bredbandad brusgenerator 915 är en sorts specialiserad intem signalgenerator. Man har speciellt nytta av dess användning till exempel då man vill testa filtreringen l mottagarändan av apparaten som skall testas eller någon annan funktion, där apparaten som skall testas måste kunna reagera rått på ingàngssignaler med vissa frekvenser. I en exemplarisk koppling förenar RF SSU - apparaten bruset som producerats av en bredbandad »brusgenerator 915 med en bärvåg som producerats av en bärvågsgenerator 916 med låg brusnivå, varifrån 10 15 20 25 30 35 535 'H4 18 man får testsignalen som skall levereras till apparaten som skall testas. En fördel med ett sådant här arrangemang är det, att man som den extema mätningsapparaten som skall anslutas till RF SSU -apparaten inte behöver en speciellt mångsidig signalgenerator, utan en bärvågsgenerator med låg brusnivà räcker. För att bevara den grafiska klarheten har man inte separat förevisat kopplingama i den bredbandade brusgeneratom 915 i figur 9.

Som ett altemativ kan man i RF SSU -apparaten bygga in antingen en intem eller en i samband med samma apparat förverkligad extem enhet för fullständigt automatisk kalibrering. Automatik betyder här att kalibreringen eller felkorrigeringen kan framskrida fullständigt utan en användares växelverkan efter att användaren har startat den med något stymingskommando eller då det startande kommandot har kommit från något datorprogram som styr RF SSU - apparatens funktion. Speciellt betyder automatiken att användaren inte behöver utföra några löstagningar eller fästningar av kablar eller andra åtgärder som riktar sig till apparatens sammansättning för att göra kalibreringen eller felkorrigeringen.

I figur 9 har som exempel visats en RF SSU -apparats intema automatiska kalibreringsenhet 917, som kan vara en egen separat enhet som i figuren eller som kan innefattas i den styrande delen 901. Den automatiska kalibreringsenheten har till sitt förfogande de nödvändiga medlen för att göra sådana kopplingar, med vilka mätningarna som kalibreringen eller felkorrigeringen fordrar fås att riktas till de önskade signalvägarna. lfigur 9 har man som exempel antagit, att det från den automatiska kalibreringsenheten 917 finns en förbindelse till ett anslutningsblock 918, via vilket anslutningama till apparaterna som skall testas görs. Då den automatiska kalibreringen börjar styr kalibreringsenheten 917 anslutningsblocket 918 till exempel så, att någon elektroniskt styrbar koppling utför en koppling mellan sådana ingångs- och utgångsanslutningar, som normalt skulle leda till någon apparat som skall testas. Pà grund av detta styrs signalen, som till exempel härstammar från signalgeneratom 906, iallafall inte till apparaten som skall testas utan tillbaka via kopplingsmatrisen 904 till signalanalysatom 907, vars resultat kan utnyttjas vid kalibrering eller felkorrigering gällande rutten som signalen färdas. Kopplingar som styrs av den automatiska kalibreringsenheten kan naturligtvis även finnas på andra ställen längs signalrutten än i anslutningsblocket 918.

Figur 9 visar även ett exempel på principen om att kedja RF SSU -apparater. I traditionella testningssystem skulle en stor mängd testningsfunktioner koncentreras till en viss framställningsprocess, eftersom man inte ville leda 10 15 20 25 30 35 535 114 19 signaler som hör till testningen långa vägar via RF-kablama. Med kedjandet enligt figur 9 kan man skapa ett decentraliserat testningssystem, där flera RF SSU - apparater deltar i testningen. En av dem, som i figur 9 förevisas med referensnummer 903, fungerar som master-apparat, och de andra i slav-position.

Av de senast nämnda har i figur 9 bara mycket schematiskt förevisats RF SSU - apparaterna 920 och 930. Dataöverföringen mellan RF SSU -apparatema sker via någon dataöverföringsbuss; i figur 9 förevisas som exempel en RS-485-buss.

Till varje RF SSU -apparat har man lokalt kopplat de mätningsapparater, som behövs för testningen som görs just vid den punkten. På samma sätt kopplas till varje RF SSU -apparat lokalt den apparat som skall testas eller de apparater som skall testas, som är inom området som administreras av RF SSU -apparaten i fråga. Varje RF SSU -apparat kan ha ett eget sekvensminne, därifrån de stegvis läsbara instruktionerna reglerar testningen som utförs via RF SSU -apparaten i fråga, eller altematlvt kan åtminstone en del av instruktionema komma via den styrande bussen (här: RS-485-bussen) från master-apparaten. Dataöverföringen och samverkan mellan RF SSU -apparatema styr i var och en av dem av en PIOC-krets (Parallel lnput Output Controller), av vilka man som exempel förevisar PIOC-kretsama 921 och 931. PIOC-kretsen kan vara densamma som RF SSU - apparatens styrande del, eller så kan den utgöra en del av RF SSU -apparatens styrande del.

Figur 10 visar principen om att det i RF SSU -apparatens styrande del har lagrats information om konfigurationen som utformas av RF SSU -apparaten i fråga och/eller av de extema delama som anslutits därtill. I figur 10 antas att en viss RF SSU -apparat innehåller en viss signalväg, till vilkenhör RF SSU -apparatens intema, elektroniskt styrbara komponenter, som är andra än kopplingsmatrisen kopplare. Den som exempel förevisade signalvägen har en styrbar förstärkare 1001, ett filter 1002 och en styrbar dämpare 1003. Dessa komponenter förevisas endast som ett arbiträrt exempel och med detta begränsas inte på något sätt hurdana och möjligen på vilket sätt elektroniskt styrbara komponenter någon viss RF SSU -apparat enligt uppfinningen innehåller. l den ifrågavarande RF SSU - apparatens PlOC-krets 1004 eller till dess förfogande finns ett konfigurationsminne 1005, däri man i samband med RF SSU -apparatens framställning har lagrat information om den ifrågavarande RF SSU -apparatens konfiguration, speciellt om signalvägama den innehåller. I figur 10 har som exempel förevisats information 1006 om den ovan beskrivna signalvägen. . _ 10 15 20 25 30 35 535 'H4 20 l enlighet med en aspekt av uppfinningen, som responspå ett stymingskommando som RF SSU -apparaten får, är den anordnad att förändra en egenskap hos den elektroniska styrbara komponenten den 'innehåller och lagra information som motsvarar den förändrade egenskapen i konfigurationsminnet.

Då testningssystemet sammansätts, levererar de möjliga RF SSU -apparaterna i slav-position sin konfigurationsinforrnation till master-apparatens styrande del, som lagrar informationen om hela testningssystemets konfiguration. I figur 11 har schematiskt förevisats levererandet av konfigurationsinfonnation 1006 från en RF SSU -apparat 1101 i slav-position till en master-apparats 1102 styrande del 1103.

Om man till testningssystemet kopplar en dator 1104 utrustad med ett passande program, kan man granska systemets konfigurationsinforrnation på dess skärm.

Enligt en fördelaktig utföringsfonn av uppfinningen uppvisas systemets konfigurationsinformation grafiskt på datoms 1104 skärm i form av ett kopplingsdiagram eller annat passande' diagram, och genom att välja en viss komponent från diagrammet får användaren se ett fönster, som berättar mer detaljerad information on den ifrågavarande komponenten. Datom 1104 kan antingen vara en dator som tillfälligt ansluts till systemet på platsen eller så kan den vara i förbindelse med testningssystemet via. ett datanät eller annan dataöverföringsförbindelse, till vilken testningssystemets master-apparat 1102 är kopplad.

Figurerna 12 och 13 visar en princip enligt en fördelaktig utföringsform av uppfinningen, där omkonfigureringar, som inte fordrar förändringar i järnplanets komponenter eller kopplingar, kan göras enkelt och snabbt. Man antar till exempel att användaren vill ändra funktionen hos en styrbar förstärkare på en signalväg i en RF SSU -apparat i slav-position så, att värdet pà dess styrbara egenskap XX blir YY8 istället för det tidigare YY1. Användaren ger kommandot om detta fördelaktigt genom att mata det nya värdet YY8 i ett behörigt fält i fönstret, som hade öppnats för den ifrågavarande komponenten i det av datom 1104 uppvisade diagrammet. Datom 1004 fönnedlar den nya konfigurationsinformationen till master-apparatens 1102 styrande del 1103. Den identifierar att den förändrade informationen gäller RF SSU -apparaten 1101 i slav-position, och sänder därför informationen 1201 längs RS-485-bussen till den behöriga PIOC-kretsen 1004.

Enligt figur 13, då Pl0C-kretsen har mottagit den förändrade informationen 1201, lagrar den dem i konfigurationsminnet 1005 och förmedlar ett nytt värde YY8 till den styrbara förstärkaren 1001, varvid den av användaren gjorda förändringen har utförts i praktiken on funktionen hos den på en önskad signalväg befinnande 10 15 20 25 30 35 535 'H4 21 styrbara förstärkaren har förändrats så, att den styrbara. egenskapens XX värde är YYB.

Figur 14 visar en situation där RF SSU -apparatens apparatkonfiguration har förändrats till exempel därför, att testningsbehoven hos apparatema som skall testas har förändrats mer än man kunde ta i beaktande enbart genom att programmässigt förändra värdena som påverkar funktionen hos den gamla utrustningskonfigurationens komponenter. I denna exempelsituation antar man att den tidigare i denna beskrivning beskrivna signalvägen nu har förändrats så, att den styrbara dämparen har tagits bort och bandpassfiltret har ersatts med ett lågpassfilter. Naturligtvis kan vilken som helst konfigurationsförändring i RF SSU - apparaten komma i fråga, informationen som motsvarar vilken måste lagras i testningssystemets beskrivningar. Därtill, fastän förändringen i detta exempel har gjorts i en RF SSU -apparat 1401 i slav-position, kunde man lika väl göra förändringar i master-apparaten. Apparatkonfigurationens förändring är i denna situation förändringsarbetenas första steg, vilket i figur 14 har markerats med omringade 1-siffror. l den övre delen av figur 14 visas att som ett andra steg används datorn 1104 för skapande av ett kopplingsdiagram, där komponentema och deras ordning motsvarar den nya apparatkonfigurationen och där' värdena som påverkar komponentemas funktion är rätt beskrivna. Denna förändrade information förmedlas till master-apparatens 1102 styrande del 1103. På samma sätt som i situationen ovan med de förändrade värdena för komponentema, identifierar den styrande delen 1103 att den förändrade infonnationen .gäller RF SSU -apparaten 1101 i slav-position, och sänder därför informationen 1201 längs RS-485-bussen till den behöriga PIOC-kretsen 1004. Sändningen av informationen har illustrerats som förändringsarbetenas tredje steg.

Enligt figur 15, då PIOC-kretsen 1004 har mottagit den förändrade informationen 1402, lagrar den den i konfigurationsminnet 1005. Värdena för de styrbara komponentema har kunnat justeras. att vara rätta redan i skedet sá utrustningsförändringama gjordes, men 'efnligt figur 15 kan PIOC-kretsen 1004 även förmedla behöriga riktvärden till signalvägens styrbara komponenter, i detta fall till den styrbara förstärkaren 1001. Funktionen enligt figurema 14 och 15 betyder att man även efter apparatkonfigurationens förändring kan uppehålla realtidsinforrnation i alla av testningssystemets delar om den gällande konfigurationen och programmässigt göra förändringar i värdena som påverkar funktionen hos de styrbara komponentema. 535 'H4 22 Ovan har behandlats elektroniskt styrbara komponenter nännast bara i RF SSU - apparater i slav-position, men det är klart att om master-apparaten har någon annan elektroniskt styrbar komponent än kopplingsmatrisens kopplare, har även master-apparatens konfigurationsinforrnation lagrats i dess egna konfigurationsminne och förändringar kan görs i den pà samma sätt som vad ovan har förevisats om förändrandet av konfigurationer och konfigurationsinformation i RF SSU -apparaten i slav-position.

Claims (12)

10 15 20 25 30 535 'H4 23 Patentkrav

1. Signalkopplingsenhet (103, 903) för kopplande av radiofrekventa signaler mellan en apparat som skall testas (101, 901) och testningsapparater (106, 107, 906, 907, 916), vilken signalkopplingsenhet har: - en grupp ingàngs- och utgångsanslutningar (201, 202, 918) för ledande av de radiofrekventa signalema till signalkopplingsenheten och bort därifrån - en med styrbara kopplare försedd kopplingsmatris (104, 904) för kontrollerat skapande av kopplingar mellan ingângs- och utgàngsanslutningama och - en styrande del (105, 901), som är anordnad att styra skapandet av kopplingar i kopplingsmatrisen (104, 904); kännetecknad av att - - signalkopplingsenheten utöver kopplingsmatrisens kopplare har en elektroniskt styrbar komponent (1001, 1003); - signalkopplingsenheten har ett konfigurationsminne (1005), i vilket har lagrats information om den nämnda elektroniskt styrbara komponenten, och - som respons på ett första styrkommando som signalkopplingsenheten får är signalkopplingsenheten anordnad att förändra den nämnda elektroniskt styrbara komponentens egenskap och lagra informationen som motsvarar den förändrade egenskapen i det nämnda konfigurationsminnet.

2. Signalkopplingsenhet enligt patentkrav 1, kännetecknad av att som en respons på ett andra styrkommando som signalkopplingsenheten får, är signal- kopplingsenheten anordnad att lagra konfigurationsinformationen som gäller den förändrade konfigurationen utformad av .komponenterna som innefattas i signal- kopplingsenheten i nämnda konfigurationsminne. i

3. Signalkopplingsenhet enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknad av att - i kopplingsmatrisen (104) eller längs en signalväg som leder till den finns en eller flera detektorer (204, 205) för mätande av en signal, som är anordnad att passera via kopplingsmatrisen och - nämnda styrande del (105) är anordnad att styra användandet av infonnationen som de nämnda detektorema (204, 205) producerar.

4. Signalkopplingsenhet enligt patentkrav 3, kännetecknad av att: - nämnda styrande del (105) är anordnad att leda den med detektom (204, 205) producerade infonnationen ut från signalkopplingsenheten som utgångsinforrna- tion, som är anordnad att indikera matningsdämpning hos en koppling mellan en 10 15 20 25 30 535 '|'l4 24 viss ingångs- och utgångsanslutning och/eller reflektionsdämpning av signalen som leds via den ifrågavarande kopplingen.

5. Signalkopplingsenhet enligt patentkrav 3 eller 4, kännetecknad av att: - signalkopplingsenheten har en signalkälla (301), som är anordnad att producera radiofrekventa testsignaler och - den styrande delen (105) är anordnad att testa kopplingar som skapas i kopp- lingsmatrisen genom att koppla den av den nämnda signalkällan (301) produ- cerade signalen till en koppling som skapas i kopplingsmatrisen.

6. Signalkopplingsenhet enligt patentkrav 5, kännetecknad av att: - den styrande delen (105) är anordnad att skydda den. externa apparaten som är kopplad till ingångs- och/eller utgångsanslutningen genom att hindra använd- ningen av en sådan koppling skapad i kopplingsmatrisen. vars testning har visat att någon av den ifrågavarande kopplingens egenskaper inte är inom tillåtna gränser.

7. Signalkopplingsenhet enligt något av de föregående patentkraven, känne- tecknad av att: - den styrande delen har ett testsekvensminne (303), som är anordnat att lagra maskinellt låsbara instruktioner (501, 601) föråutförande av testsekvenser, och - den styrande delen (105) är anordnad att läsa instruktioner från testsekvens- minnet (303) och styra signalkopplingsenhetens funktion för att utföra en test- sekvens enligt instruktionema. 4

8. Signalkopplingsenhet enligt något av de föregående patentkraven, känne- tecknad av att den har en utgångsanslutning (701) för styrande av någon apparat (702), som hör till testningssystemet men som i förhållande till signalkopp- lingsenheten är extem, med kommandona som kommer från signalkopplings- enheten.

9. Signalkopplingsenhet enligt patentkrav 8, kännetecknad av att signal- kopplingsenheten är anordnad att styra robotik (702) som tillhör testningssystemet via den nämnda utgångsanslutningen.

10. Signalkopplingsenhet enligt något av de föregående patentkraven, känne- tecknad av att den har en signalförbehandlingsapparat (811, 812, 813) för för- behandling av en signal, som är kopplad till signalkopplingsenhetens ingångs- anslutning och som kan ledas från signalkopplingsenheten till en extem mätnings- apparat. 535 'H4 25

11. Signalkopplingsenhet enligt patentkrav 10, kännetecknad av att den har ett gränssnitt av standardtyp för modulär tillsättning av olika signalförbehandlings- apparater (811, 812, 813) till signalkopplingsenheten.

12. Signalkopplingsenhet enligt något av de föregående patentkraven, känne- tecknad av att den har ett elektroniskt styrbart filter (821) och/eller en förstärkare (822), vars funktionsfrekvensbands åtminstone ena gräns är styrbar som respons på ett styrkommando från den styrande delen (105).