SE532292C2 - Skruv med bearbetningsyta - Google Patents

Description

25 532 292 alternativet ger flisbildning och trasiga kanter runt huvudet, vilket kräver efterbearbetning såsom slipning och eventuellt spackling etc.

Det finns således ett länge känt problem vid försänkning av skruvar, enligt ovan och därmed ett länge känt behov av en förbättrad anordning och ett förbättrat förfarande vid försänkning av skruvhuvuden..

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning avser lösa de ovan angivna problemen genom en skruv innefattande en cylinderformad enhet med ett åtminstone delvis gängat ytterhölje och ett huvud i form av en yttre fläns innefattande en första ändyta med en utbredning i radiell ledd större än ytterhöljet. Den yttre flänsen innefattar en kantdel som begränsar den yttre flänsen i radiell ledd. Huvudet innefattar en passningsdel innefattande en eller flera fördjupningar eller förhöjningar avsedda att gå i ingrepp med ett verktyg då skruven skall skruvas/roteras in eller ut ur en detalj.

Uppfinningen är kännetecknad av att den yttre flänsen innefattar en bearbetningsyta med en utsträckning från kantdelen till ytterhöljet varvid bearbetningsytan är anordnad med en vinkel d) relativt en normal till ytterhöljet. Den yttre flänsen innefattar genomgående hål som sträcker sig från första ändytan genom den yttre flänsen till bearbetningsytan. Första ändytan innefattar första öppningar för respektive hål och varvid bearbetningsytan innefattar motsvarande andra öppningar. Varje andra öppning begränsas av en främre kant och en bakre kant innefattande en skärkant anordnad att bearbeta en yta hos en detalj i vilken höljet är avsedd att skruvas in, varvid hålet är anordnat att transportera bort material som skärkanten bearbetat bort från detaljen.

En fördel med uppfinningen är att bearbetningsytan enligt uppfinningen ger en försänkning i detaljen utan att flisning uppstår, vilket minskar risken för felställning hos skruven samt en snyggare försänkning utan förarbete. Den ovan nämnda detaljen kan vara vilken som helst konstruktionsdetalj, men 10 15 20 25 532 292 som exempel kan nämnas att detaljen är en karm till en dörr eller en karm till ett fönster, varvid uppfinningen väsentligen underlättar montage av dörrar och fönster på grund av att bearbetningsytan ger en optimal försänkning utan flisning vid kanterna med minskad risk för felställning som följd. Skruven kan i detta exempel vara en karmskruv innefattande en genomgående kanal, men vid andra konstruktionsdetaljer kan skruven vara massiv och kan ha vilken som helst önskad storlek och kan dessutom vara tillverkad i vilket material som helst så länge som försänkning kan utföras i detaljen enligt uppfinningen.

Första ändytan har en utbredning i radiell ledd som överstiger ytterhöljets utbredning i radiell ledd. Skillnaden skall vara så stor att hålen i den yttre flänsen får plats utan att flänsen försvagas på sådant sätt att den ger vika vid försänkningsprocessen.

Bearbetningsytan kan vara symmetriskt och/eller osymmetriskt konisk runt rotationscentrum i axiell ledd och/eller symmetriskt eller osymmetriskt konvex och/eller symmetriskt eller osymmetriskt konkav. Bearbetningsytan kan dessutom ha olika radier utmed sin sträckning i axiell ledd.

Hålen är var och en anordnade i den yttre flänsen med en vinkel cp1 och relativt en normal N till första ändytan, varvid vinklarna väsentligen vinkelrätta mot varandra. Vinkeln cpi är mätt väsentligen i rotationsriktningen, eller i en tangent till rotationsriktningen och väsentligen i radiell ledd, d.v.s. i en riktning från en centrumaxel hos höljet mot kantdelen hos den yttre flänsen. Med ”centrumaxel” avses en rotationsaxel med utsträckning i axiell ledd, väsentligen vinkelrätt mot radiell ledd.

Enligt en utföringsform innefattar bearbetningsytan urtagningar anordnade med en utsträckning väsentligen i en rotationsriktning hos höljet. Varje urtagning sträcker sig väsentligen i rotationsriktningen från den andra öppningens främre kant till en position innan nästa andra öppnings bakre 10 15 20 25 532 292 kant, d.v.s. skärkanten. Urtagningarna sträcker sig så långt mot hålen att den främre kanten blir lägre än den bakre kanten. Skillnaden ger upphov till möjligheten för skärkanten att bearbeta materialet i detaljen, särskilt då vinkeln CD är lika med eller nära noll.

Kantdelen har en tjocklek som medger att kantdelen motstår vikning då skruven skruvas in i detaljen på sådant sätt att kantdelen kommer i kontakt med detaljen. Kantdelen kan således ligga an mot detaljen och bearbeta detaljen när skruven skruvas in i detaljen. Att kantdelen är en del av försänkningsprocessen är en fördel eftersom detta ytterligare minskar risken för kantflisning. När hålen transporterar bort materialet från under bearbetningsytan kan kantdelen pressa ihop materialet i detaljen till en jämn och cirkulär försänkning.

Nedan följer ett exempel pà en skruv i form av en karmskruv i stål enligt uppfinningen som empiriskt visat sig fungera mycket väl i praktiken: Karmskruven innefattar en hylsa innefattande en genomgående kanal.

Hylsan innefattar det delvis gängade ytterhöljet och den yttre flänsen. Hylsan är avsedd att fästas i en karm (dörr eller fönster) och en fästanordning t.ex. i form av en skruv, är avsedd att passas i kanalen för att bilda förband mellan karmskruven/karmen och en konstruktionskropp i vilken karmen skall fästas.

Den yttre flänsen har en diameter av 28mm Den yttre flänsen innefattar 8 hål var och en med 5mm diameter och en vinkel :pt 0-10grader samt en vinkel cp2. Hålen är ej förskjutna i radiell ledd.

Bearbetningsytan saknar urgröpningar.

Vinkel CD är ca 30grader.

Bearbetningsytan är utformad som en symmetrisk kon.

Det är 1-2mm godstjocklek mellan kantdelen och hålen. 10 15 20 532 292 Diameter ytterhölje är ca 14mm.

Totala längden hos hylsan är 28mm Ytterhöljets längd är ca 24 mm Gängorna har en längd av 15 mm Gängorna har en diameter på ca 17mm Det är ca 5 gängor per cm.

Gängorna börjar ca 5 mm från ytterhöljets kant.

Ytterhöljets kant är avfasad för styrning av hylsan i hålet i detaljen.

Den yttre flänsens längd = totala längden hos hylsan minus ytterhöljets längd.

Med längd avses axiell ledd och diameter racliell ledd.

Skruven kan vara utformad i metall, plast, kompositmaterial, eller annat lämpligt material som är hårdare än ytan som skall bearbetas i detaljen.

En vanlig konstruktionsskruv enligt uppfinningen saknar normalt en sådan kanal som finns l karmskruven och ytterhöljet kan ha 1 diameter på mindre än 1 millimeter eller större än 1 millimeter eller väsentligen mycket större än 1 millimeter, beroende på vad som skall konstrueras. Den yttre flänsen har en diameter och en tjocklek som anpassas efter ytterhöljets storlek och materialet i detaljen.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer nedan att beskrivas i anslutning till ett antal figurer där: Fig. 1 schematiskt visar en sidovy av en skruv enligt föreliggande uppfinning; 10 15 20 25 532 292 F ig. 2 schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 1 enligt ett första exempel av uppfinningen; Fig. 2a schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 1 av ett hölje hos en skruv enligt ett andra exempel av uppfinningen; Fig. 2b schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 1 av ett hölje hos en skruv enligt ett tredje exempel av uppfinningen; Fig. 2c schematiskt visar en sidovy enligt en utföringsform av en skruv enligt någon av figurerna 1-2b; Fig. 2d schematiskt visar en sidovy av figur 2c sedd från andra sidan av höljet; Fig. 2e schematiskt visar en sidovy enligt en utföringsform av en skruv enligt någon av figurerna 1-2b; Fig. 2f schematiskt visar en sidovy enligt en utföringsform av en skruv enligt någon av figurerna 1-2b; Fig. 29 schematiskt visar en sidovy enligt en utföringsform av en skruv enligt någon av figurerna 1-2b, och där; Fig. 3 schematiskt visar en sidovy av en skruv enligt föreliggande uppfinning innefattande en skärande udd.

BESKRIVNlNG AV UTFÖRlNGSEXEMPEL Fig. 1 visar schematiskt en sidovy av en skruv 1 enligt föreliggande uppfinning. Skruven 1 innefattar en cylinderformad enhet 3 innefattande ett ytterhölje 4a och en yttre fläns 4b. Den yttre flänsen 4b innefattar en första ändytan 12a som begränsar skruven 1 i axiell ledd. Den första ändytan 12a är begränsad i radiell ledd R av en kantdel 12b. Den yttre flänsen 4b innefattar en bearbetningsyta 12c mellan den cylinderformade enheten 3 och kantdelen 12b. Skruven 1 är således uppdelat i sin längdusträckning, d.v.s. 10 15 20 25 532 252 axiell ledd X, genom ytterhöljet 4a och den yttre flänsen 4b. Ytterhöljet 4a innefattar i axiell ledd åtminstone delvis yttre gängor 4 för att skruven 1 skall kunna skruvas in i en detalj 17 innefattande ett hål 21. Detaljen 17 kan vara av trä, metall eller polymera material, t.ex. plast. Gängornas utformning, d.v.s. stigning, höjd, bredd och längdandel av ytterhöljet kan varieras utifrån det material som skruven 1 skall verka.

Den yttre flänsen 4b är kring rotationscentrum i den första ändytan 12a utformad med en fördjupning 5 i axiell ledd X. Fördjupningen 5 innefattar en passningsdel 10 utformad med ett tvärsnitti radiell ledd R som är lämpligt för inpassning av ett verktyg, och kan utgöras av, t.ex. ett trekantigt, fyrkantigt, femkantigt, sexkantigt, eller annat lämpligt tvärsnitt för att medge ett bra ingrepp mellan verktyget och passningsdelen. Passningsdeien 10 är avsedd att mottaga ett verktyg (visas ej) med motsvarande utformning som passningsdelen 10, t.ex. trekantig, fyrkantig femkantig, sexkantig, eller annan lämplig form för att erhålla ett bra grepp mellan verktyget och passningsdelen 10. Fördjupningen 5 kan efter passningsdelen 10, i riktning mot den första ändytan 12a, innefatta ett tredje avsnitt 11 avsett att underlätta införsel av ett verktyg som skall passas in i passningsdelen 10. Det tredje avsnittet 11 kan utelämnas och passningsdelen 10 sträcker sig då från botten av fördjupningen 5 till den första ändytan 12a. Enligt ett annat exempel (ej visat) består passningsdelen av en upphöjning i den första ändytan i axiell ledd.

Upphöjningen ersätter här fördjupningen och passningsdelen är utformad att omfamnas av ett verktyg. Passningsdelen/upphöjningen kan liksom fördjupningen innefatta en sektion med särskilt utformad geometri som passar verktyget.

Skruven 1 är anordnad att medelst verktyget i passningsdelen 10 skruvas in i den ovan nämnda detaljen genom att skruven 1 är anordnad att rotera i en rotationsriktning R1 kring en centrumaxel C1 med utsträckning i axiell ledd X.

Rotatiorisriktningen R1 är i figur definierad som en medurs rotation på grund 10 15 20 25 30 532 292 av att den cylinderformade enheten 3 är högergängad. Vid en vänstergängad cylinderformad enhet 3 är rotationsriktningen R1 således moturs, Den yttre flänsen 4b innefattar den första ändytan 12a, som är begränsad i radiell ledd R av kantdelen 12b. Den första ändytan 12a har en utbredning i radiell ledd R som överstiger ytterhöljets 4a utbredning i radiell ledd R.

Bearbetningsytan 12c har en utsträckning från kantdelen 12b tiil ytterhöljet 4a. Bearbetningsytan 12c har en vinkel relativt en normal Ng till ytterhöljet 4a som beror av ett antal faktorer som kommer redovisas nedan.

Bearbetningsytan 12c kan vara konisk, d.v.s. innefatta raka linjer, eller kan vara konvex, d.v.s. innefatta krökta linjer (se figur 2a). En fördel med en konisk yta jämfört med konvex är att mängden material som behöver transporteras bort då bearbetningsytan 12c verkar mot en detalj är minimal.

Figur 1 visar att den yttre flänsen 4b innefattar genomgående hål 31 som sträcker sig från första ändytan 12a genom den yttre flänsen 4b till bearbetningsytan 12c. l den första ändytan 12a finns således första öppningar 32 för respektive hål 31 och i bearbetningsytan 12c finns motsvarande andra öppningar 33. Hålen 31 är var och en anordnade i den yttre flänsen 4b med en vinkel q>1 och N till första ändytan 12a. Vinkeln cp1 mäts mot normalen N väsentligen i rotationsriktningen, d.v.s. i en riktning som väsentligen sammanfaller med en normal till en radie tagen iförsta ändytan 12a. Vinkeln cp2 mäts mot normalen N väsentligen i radiell ledd R, d.v.s. i en riktning som väsentligen sammanfaller med radien tagen i första ändytan 12a. Vinklarna således väsentligen vinkelrätta mot varandra i det plan som utgörs av första ändytan 12a.

I figur 1 visas att bearbetningsytan 12c innefattar urtagningar 34 anordnade med en utsträckning väsentligen i rotationsriktningen R1 hos skruven 1. Varje urtagning 34 sträcker sig i rotationsriktningen R1 från den andra öppningens 34 främre kant 35a till en position innan nästa andra öppnings 34 bakre kant 35b. Längden på urtagningen samt dess geometriska utformning beror av ett 10 15 20 25 30 532 252 antal faktorer, nämligen vinklarna cp1, cp2 och CD, samt materialet hos detaljen som skruven 1 skall användas vid.

Vinkeln Vinkeln beror bland annat av materialet i skruven eftersom kantdelen 12b inte får vika sig på grund av att godset försvagats för mycket då hålen 31 tas upp. Experiment har visat mycket goda resultat för trä då och särskilt goda resultat då Vinkeln cp2 beror av materialet hos detaljen och kan variera från O° till ca i30°. Vinkeln beror bland annat av materialet i skruven eftersom kantdelen 12b inte får vika sig på grund av att godset försvagats för mycket då hålen 31 tas upp. Experiment har visat mycket goda resultat för trä då Vinkeln CD beror av hur mycket material som skall transporteras bort. Ju mindre vinkel desto mindre material att transportera bort. Vinkeln Cl> beror också på skärkantens 35 möjlighet att verka. Ju större lutning desto bättre kan skärkanten 35 verka. Båda dessa faktorer beror av materialet i detaljen 17. Ett mjukt material ger möjlighet att ha en stor vinkel CD eftersom den stora mängden material som skall forslas bort via hålen 31 lätt kan bearbetas av skärkanten. Ett hårt material ger en önskan om att så lite material som möjligt skall tas bort, d.v.s. en lite vinkel, men skärkanten 35 måste då kunna verka skarpt. Vinkeln CD skall således optimeras beroende på materialval hos detaljen 17. Vinkeln skall också optimeras mot stigningsvinkeln hos gängorna 4, d.v.s. antalet gängor per långdenhet, eftersom bearbetningsytans 12c tryck mot materialet i detaljen 17 beror av förhållandet mellan stigningsvinkeln och vinkeln Cl> och mängden material som kan forslas bort. Vid en hög stigningsvinkel förflyttar sig skruven 1 längre väg i axiell ledd än vid en låg stigningsvinkel. Vid en hög stigningsvinkel måste således mer material per tidsenhet transporteras genom hålen 31 för att inte trycket skall bli för stort så att skruven inte går att skruva in. Här finns då en önskan om att så lite material som möjligt skall behöva forslas bort varför vinkeln CD skall vara liten. Mängden material som är möjlig att forsla bort genom hålen 31 10 15 20 25 532 292 10 beror dessutom av hålens 31 diameter samt vinklarna cpi och eftersom vinklarna (pi och cp2 definierar skärkanternas 35 angreppsvinkel mot materialet i detaljen 17. Skärkantens förmåga att bearbeta materialet beror också av urtagningarnas 34 utformning, d.v.s. djup och längd, och urtagningarnas 34 vinkel mot de andra öppningarna 33. Experiment har visat mycket goda resultat för trä då <1) är ca 10°-50°, och särskilt goda resultat då <0 är ca 25-35°. Vid dessa vinklar på ger goda resultat utan förekomst av de ovan nämnda Urtagningarna 34 i bearbetningsytan 12c.

Den bakre kanten 35b utgör en skärkant (kallas hädanefter skärkant 35b) avsedd att bearbeta, t.ex. genom skärning, brotschning, skrapning, eller annan lämplig bearbetningsmetod, i den detalj 17 som skruven används vid.

Skruven 1 är anordnad att vid montage i detaljen 17 skruvas in i hålet 21 på sådant sätt att bearbetningsytan 12c bearbetar detaljen 21 genom att skärkanten 35b bearbetar materialet i detaljen på sådant sätt att materialet lossnar från detaljen och transporteras ut via hålen 31.

Enligt ett exempel av uppfinningen sträcker sig varje urtagning 34 så långt mot motsvarande hål 31 att den främre kanten 35a blir lägre än den bakre kanten 35b. Den andra öppningen 33 ligger således ej i ett plan, utan har en omgärdande kant som växlar i höjd i axiell ledd och där den bakre kanten 35b är högre än den främre kanten 35a. Urtagningarna 34 ger en förbättrad egenskap hos bearbetningsytan vid små vinklar och är nödvändig då =0 för att den bakre kanten 35b skall kunna utgöra en skärkant. Då vinkeln (D är ca 20-45° är urtagningarna ej nödvändiga, utan den bakre kanten 35b hos den andra öppningen 33 utgör trots det en skärkant tack vare att bearbetningsytan 12c verkar i en spiralformad rörelse då skruven skruvas in i detaljen. Den spiralformade rörelsen 17 uppkommer tack vare gängorna 4 i ytterhöljet 4a. 10 15 20 25 30 532 292 11 Skillnaden mellan första ändytans 12a utbredning och ytterhöljets 4a utbredning i radiell ledd beror av ett antal faktorer: nämligen antalet hål 31; storlek på hålen 31; vinklarna tp1, cp2 och fb, samt materialet hos detaljen som skruven 1 skall användas vid; och valet av tjocklek hos godset mellan kantdelen 12b och hålen 31. I figur 1 har kantdelen 12b en utbredning i axiell ledd X, d.v.s. tjocklek, men bearbetningsytan 12c kan vara anordnad att möta första ändytan 12a utan någon kantdel 12b, d.v.s. tjockleken hos kantdelen 12b är noll, eller i vart fall en mycket tunn kantdel. Kantdelen måste dock vara så tjock att kantdelen 12b ej viker sig då skruven 1 skruvas in i detaljen 17 och kantdelen kommer i kontakt med detaljen. Materialvalet hos skruven 1 samt materialet hos detaljen 17 är således avgörande för kantdelens 12b tjocklek. l figur 1 är kantdelen 12b cirkulär, vilket har visat sig vara fördelaktigt när skruven 1 skruvas in i detaljen 17 så att kantdelen 12b ligger an mot detaljen 17 och bearbetar detaljen 17, eftersom materialet hos detaljen ej flisar sig, åtminstone vad gäller trä. När hålen 31 transportera bort materialet från under bearbetningsytan, kan kantdelen 12b pressa ihop materialet i detaljen 17 till en jämn och cirkulär försänkning. Den cirkulära kantdelen 12b tillsammans med avståndet mellan hålen 31 är en parameter som skall beaktas för att uppnå en försänkning utan flisning.

Figur 1 visar i detaljen 17 med streckad linje 36 att detaljen 17 innefattar en urtagning 37. Urtagningen är ett resultat av att skruven skruvats in i hålet 21 i detaljen 17 varvid bearbetningsytan 12c genom skärkanterna har bearbetat bort material från detaljen 17, vilket material sedan har transporterats bort från detaljen 17 via hålen 31. l figur 1 visas att den yttre flänsen 4b innefattar sju hål 31, men den yttre flänsen kan innefatta både fler och färre antal hål 31, t.ex. totalt ett hål eller 14 hål, beroende på materialet i den yttre flänsen 4b, storleken på hålen 31, storleken på urtagningarna 34, (91, som skruven 1 skall användas vid. En kompromiss kan behöva göras avseende antal hål, men målet är att erhålla en god bearbetande förmåga 10 15 20 25 532 292 12 och materialtransport bort från detaljen 17, samt en styrka hos den yttre flänsen 4b som medger bearbetning utan att den yttre flänsen viker sig.

Hålen behöver ej vara runda, utan kan vara ovala eller ha någon annan lämplig geometri, Figur 1 visar att skruven 1 innefattar en udd 39 innefattande en andra ändyta 40 och en mantelyta 41 vars omkrets avtar i riktning från den cytinderformade enheten 3 mot den andra ändytan 40. Udden 39 kan vara konisk eller buktande och kan vara spetsig eller trubbig. Med trubbig menas att den andra ändytan är platt eller buktande. Den första ändytan 12a och den andra ändytan begränsar skruven i axiell ledd X, d.v.s. de befinner sig på var sin sida om skruven.

I de fall då detaljen är förborrad kan mantelytan 41 väsentligen elimineras varvid den andra ändytan 40 utgör slutet på den cylinderformade enheten.

Fig. 2 visar schematiskt ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 1 av en skruv enligt ett första exempel av uppfinningen. l figur 2 visas att bearbetningsytan 2c har en väsentligen konisk geometri, d.v.s. raka tvärsnittsprofiler.

I figur 2 visas att fördjupningen 5 efter passnlngsdelen 10 innefattar det tredje avsnitt 11 med ett väsentligen cirkulärt tvärsnitt. I figur 2 visas: L1= styrningspartiets 9 längd i ledd; L2=avståndet mellan styrningspartiet 9 och den cylinderformade enhetens 3 första ändyta 12a. L2 axiell samt innefattar styrningspartiets längd L1; D1=styrningspartiets 9 diameter.

Fig. 2a visar schematiskt ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 1 av en skruv enligt ett andra exempel av uppfinningen. I figur 2 visas att bearbetningsytan 2c har en väsentligen konvex geometri, d.v.s. krökta tvärsnittsprofiler.

Bearbetningsytan 2c kan även vara konvex eller en blandning av konvex, konkav och konisk geometri. 10 15 20 25 532 292 13 Fig. 2b schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 1 av en skruv enligt ett tredje exempel av uppfinningen. Vinkeln cp2 mäts mot normalen N väsentligen i radiell ledd R, d.v.s. i en riktning som väsentligen sammanfaller med radien tagen i första ändytan 12a. Vinkeln detaljen och kan variera från 0° till ca 1300. Vinkeln beror bland annat av materialet i skruven eftersom kantdelen 12b inte får vika sig på grund av att godset försvagats för mycket då hålen 31 tas upp. Experiment har visat mycket goda resultat för trä då och ca 25°, men som nämnts tidigare kan vinkeln variera.

Fig. 2c schematiskt visar en sidovy enligt en utföringsform av en skruv enligt någon av figurerna 1-2b. Den ovan nämnda beskrivningen skall appliceras på figurerna 2c-2f. Vinkeln cp2 är lika med noll, Fig. 2d schematiskt visar en sidovy av figur 2c sedd från andra sidan av höljet.

Fig. 2e schematiskt visar en sidovy enligt ett exempel av en skruv enligt någon av figurerna 1-2b. Vinkeln f.p1 är i figur 2e lika med noll och vinkeln cp2 är lika med noll.

Fig. 2f schematiskt visar en sidovy enligt ett exempel av en skruv enligt någon av figurerna 1-2b. Vinkeln cp1 är i figur 2f lika med noll och vinkeln cp2 är lika med noll. I figur 2f visas att bearbetningsytan 2c saknar urtagningar 34, men detta är enbart möjligt då vinkeln CD är större än noll.

Bearbetningsytan Zc kan sakna urtagningar 34 i samtliga utföringsformer beskrivna i anslutning till figurerna 1-2e, under förutsättning att vinkeln CD är större än noll. I figur 2f är hålen 31 förskjutna i radiell ledd R. Hålen 31 kan vara förskjutna l radiell ledd R i samtliga utföringsformer beskrivna i anslutning till figurerna 1-2e.

Fig. 29 schematiskt visar en sidovy enligt ett exempel en skruv enligt någon av figurerna 1-2b. Vinkeln 532 252 14 med noll. l figur 2f visas att portioner 38 av kantdelen 12b har tagits bort i anslutning till hålen 31.

Fig. 3 schematiskt visar en sidovy av en skruv enligt föreliggande uppfinning innefattande en skärande udd 39. Udden 39 innefattar en skäregg 42 för bildande av ett hål i detaljen (17) vid rotation av skruven 1.

Skruven kan innefatta en genomgående kanal från udden kanal för transport av material bort från kanal för transport av material från udden 39 till den första ändytan 12a.

Claims (10)

10 15 20 25 532 292 15 PATENTKRAV

1. Skruv (1) innefattande en cylinderformad enhet (3) med ett åtminstone delvis gängat (4) ytterhölje (4a) och en yttre fläns (4b) innefattande en första ändyta (12a) med en utbredning i radiell ledd (R) större än ytterhöljet (4a), varvid den yttre flänsen (4b) innefattar en kantdel (12b) som begränsar den yttre flänsen (4b) i radiell ledd (R), varvid den yttre flänsen (4b) innefattar en passningsdel (10) utformad med ett tvärsnitt i radiell ledd (R) som är lämpligt för inpassning av ett verktyg som skall rotera den cylinderformade enheten, k ä n n e t e c k n a d a v av att den yttre flänsen (4b) innefattar en bearbetningsyta (12c) med en utsträckning från kantdelen (12b) till ytterhöljet (4a) varvid bearbetningsytan (12c) är anordnad med en vinkel <1) relativt en normal (Ng) till ytterhöljet (4a), varvid den yttre flänsen (4b) innefattar genomgående hål (31) som sträcker sig från första ändytan (12a) genom den yttre flänsen (4b) till bearbetningsytan (12c), varvid första ändytan (12a) innefattar första öppningar (32) för respektive hål (31) och varvid bearbetningsytan (12c) innefattar motsvarande andra öppningar (33), varvid varje andra öppning (33) begränsas av en främre kant (35a) och en bakre kant (35b) innefattande en skärkant (35b) anordnad att bearbeta en yta hos en detalj (17) i vilken höljet (2) är avsedd att skruvas in, varvid hålet (31) är anordnat att transportera bort material som skärkanten (35) bearbetat bort från detaljen (17).

2. Skruv (1) enligt krav 1, kännetecknad av att bearbetningsytan (12c) är symmetriskt och/eller osymmetriskt konvex och/eller symmetriskt eller osymmetriskt konkav. osymmetriskt konisk, eller symmetriskt eller

3. Skruv (1) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att hålen (31) var och en är anordnade i den yttre flänsen (4b) med en vinkel relativt en normal N till första ändytan (12a), varvid vinklarna väsentligen vinkelrätta mot varandra. 10 15 20 25 532 292 16

4. Skruv (1) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att bearbetningsytan (12c) innefattar urtagningar (34) anordnade med en utsträckning väsentligen i en rotationsriktning (R1) hos höljet (2), varvid varje urtagning (34) sträcker sig i rotationsriktningen (R1) från den andra öppningens (34) främre kant (35a) till en position innan nästa andra öppnings (34) bakre kant (35b).

5. Skruv (1) enligt krav 4, kännetecknad av att urtagningarna (34) sträcker sig så långt mot hålen (31) att den främre kanten (35a) blir lägre än den bakre kanten (35b).

6. Skruv (1) enligt krav 4 eller 5, kännetecknad av att vinkeln

7. Skruv (1) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att kantdelen (12b) har en tjocklek som medger att kantdelen (12b) motstår vikning då skruven (1) skruvas in i detaljen (17) på sådant sätt att kantdelen (12b) kommer i kontakt med detaljen, utan att kantdelen (12b) kan ligga an mot detaljen (17) och bearbeta detaljen (17) när skruven (1)) skruvas in i detaljen (17).

8. Skruv (1) enligt krav 7, kännetecknad av att, när hålen (31) transporterar bort materialet från under bearbetningsytan (12c), kantdelen (12b) kan pressa ihop materialet i detaljen (17) till en jämn och cirkulär försänkning.

9. Skruv (1) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att skruven (1) innefattar en udd (39) innefattande en andra ändyta (40) och en mantelyta (41) vars omkrets avtar i riktning från den cylinderformade enheten (3) mot ändytan (40).

10. Skruv (1) enligt krav 9, kännetecknad av att udden innefattar en skäregg (42) för bildande av ett hål l detaljen (17) vid rotation av skruven 1.