SE531902C2 - Förfarande för framställning av en ramdel - Google Patents

Description

25 ššfi BÜÉÉ 2 uppstår om kvamen matas med stora klumpar av hårt plastmaterial, vilka kastas omkring invändigt i kvarnens hus under inledningsskedet av ett malningsfórlopp.

De precisionskrav, som gäller vid granuleringskvarnar av den här aktuella typen, är mycket höga, eftersom det invändigt i kvamhuset är anordnat ett antal fasta knivar, vilka samverkar med motsvarande knivar på en i kvarnhuset roterande rotor. Av- ståndet mellan de fasta och rörliga knivarna är under drift mycket litet och måste hållas konstant med mycket snäva toleranser även om kvarnen matas med stora klumpar plastmaterial.

Om den ovan beskrivna precisionen och styvheten i kvarnhuset och rotom inte skulle kunna garanteras är risken stor att knivarna skulle kunna komma i kontakt med varandra, så att metallfragment skulle hamna i det färdiga plastgranulatet.

Traditionellt har granuleringskvarnar byggts upp med ett bärande ramsystem bestå- ende av svetsade stålprofiler med grova dimensioner, dels av hållfasthetsskäl och dels av den anledningen att man vill ge granuleringskvarnen en så stor massa som möjligt, för att undvika att vibrationer och buller överförs till omgivningen.

Själva kvarnhuset tillverkas som regel såsom en självbärande enhet, vilken, såsom nämnts ovan, dels har rotorn och dels de fasta knivarna. Traditionellt bultas ett så- dant kvarnhus fast på det ovan nämnda ramsystemet, vilket också tjänar till fäste for den drivmotor, som driver kvarnen. Ytterligare komponenter brukar också vara an- ordnade på ramsysternet såsom exempelvis hjälpmedel för öppning och stängning av kvarnens inmatningsdel, rörledningar för färdigt granulat eller transportörer för sådant gods som skall malas. Kvarnhuset har fötter, som maskinbearbetas till mycket snäva toleranser, vilket också gäller de ytor på ramsystemßï, IDOI Vilka kvarnh.usets fötter bultas fast. 10 15 20 25 30 3 Det är tidigare känt att använda maskinfundament bestående av betong. Huvudsyftet med sådana är att skapa den massa, som behövs för att den aktuella maskinen skall stå stilla. En annan anledning kan också vara den, att från omgivningen vibrations- mässigt isolera en maskin med mycket höga krav på precision, så att rnarkvibra- tioner, exempelvis från trafik, inte når maskinen. Sådana fundament behöver inte hålla några speciellt snäva toleranser eftersom den aktuella maskinen ofta är ut- rustad med inställningsmedel som kan kompensera eventuella brister.

Det är också tidigare känt att tillverka bärande maskinkomponenter, såsom ramdelar etc, av olika typer av gjutmaterial, såväl plastbaserade som betongbaserade. Ett exempel på en sådan konstruktion visas i EP 0293322 A2.

Betong har den egenheten att den kan avge damm och små partiklar, redan utan någon påtaglig yttre åverkan, och mindre eller större flisor eller stycken om det ut- sätts för en kraftigare mekanisk påverkan, exempelvis om ett tyngre föremål tappas därpå eller om det köres på med en truck.

PROBLEMSTÄLLNING Den föreliggande uppfinningen har till ändamål att så utforma det inledningsvis antydda förfarandet att en ramdel kan åstadkommas med den erforderliga stora massan till låga kostnader. Uppfinningen har vidare till ändamål att så utforma för- farandet att precisionen hos den framställda ramdelen blir tillräckligt hög för att inte kräva någon efterbearbetning innan sönderdelningsmaskinen monteras. Slutligen har uppfinningen till ändamål att så utforma förfarandet att risken för försmutsning av sönderdelat plastmaterial så långt möjligt undanröjes. 10 15 20 25 30 53% 902 PRQBLEMLÖSNING Den till grund för uppfinningen liggande målsättningen uppnås om det inlednings- vis antydda förfarandet kännetecknas därav, att formen efter gjutningen lämnas kvar på gjutmaterialet, att formen ges ytor för samverkan med kvarnhuset och att formens för samverkan med kvarnhuset avsedda ytor under gjutningen hålles fixerade inom förutbestämda toleranser.

SAMMANSTÄLLNING ÖVER RITNINGSFIGURER Uppfinningen skall nu beskrivas närmare under hänvisning till bifogade ritningar.

På dessa visar: fig 1 en granuleringskvarn i perspektiv med en ramdel framställd enligt upp- finningen; fig 2 granuleringskvarnen enligt tig l i rak sidovy; flg 3 två perspektivvyer snett uppifrån av den i granuleringskvarnen enligt fig l och 2 ingående ramdelen; och fig 4 en form för framställning av ramdelen i inverterat läge, dvs i det läge vari ramdelen färdigställes.

FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM Såsom framgått ovan avser uppfinningen ett förfarande för framställning av en ram- del allmänt till en maskin för sönderdelning av plast. För enkelhetens skull kommer uppfinningen endast att beskrivas under hänvisning till ett specialfall, nämligen en granuleringskvarn för plastindustrin. 10 15 20 25 30 531 902 5 Av fig l och 2 framgår att en granuleringskvarn har en bärande ramdel 1, på vilken ett antal ytterligare komponenter är monterade. Således finns på ramdelen 1 fäst ett kvarnhus 2, vari det är anordnat en rotor med ett antal knivar. Rotorn är lagrad i lagringsboxar 3 på kvarnhuset 2 och har en axel, på vilkens i ñg l bortre ände ett drivhjul 4 är monterat och på vilkens i fig l mot betraktaren vända ände ett sväng- hjul skall vara monterat.

Drivning av rotorn sker via en drivmotor 5 med en remtransmission 6.

På ovansidan av kvarnhuset 2 är det placerat en inmatningsdel 7, vilken är svängbar omkring en horisontell axel 8, så att den därmed kan öppnas exempelvis vid ren- göring eller service av kvamens inre. För att underlätta öppning och stängning av inmatningsdelen 7 finns en motordriven skruvanordning 9.

Kvarnhuset 2 har vidare en öppningsbar lucka 9, vilken uppbär uppsamlingslädor 10 för uppsamling av färdigt granulat och borttransport av detta via lämpliga led- ningar ll.

Ramdelen l har på sina uppåtvända ytor och även på större delen av sidoytorna ett tunt plåtskikt 13, på vilket de ovan nämnda komponenterna vilar och är fastbultade. invändigt i ramdelen har det gjutits ett gjutmaterial, vilket företrädesvis kan bestå av betong men vilket också kan vara plastbaserat. Betongen ger ramdelen 1 dess stora massa, i det här aktuella utförandet ca 2000 kg.

Plåthöljet 13 har dels funktionen av ett skyddande ytterhölje till ramdelen 1 och fungerar dels som giutforrn, när ramdelens gjutrnaterial gjutes. Gjutformen lämnas således kvar efter genomfört giutníngsfórlopp.

I betongmaterialet är det fäst ett antal fórarikringsdon 12 (ñg 4), vilka på utsidan av plåthölj et 13 har gängade partier för fastsättning av de ovan berörda komponenterna 10 15 20 25 30 531 B02 6 på ramdelen l. Av ñg 4 framgår vidare att det invändigt i giutmaterialet på traditio- nellt sätt år anordnat arrneringar 14. Vidare framgår det av figuren att det i gjut- materialet åstadkommes kanaler, ledningsutrymmen, utrymrnen for montering av el- utrustning etc genom att plåthöljet 13 fore gjutningen förses med lämpliga kärnor, rör, ledningar eller liknande. För att skapa bättre sammanhållning mellan plåthölj et 13 och gjutrnaterialet kan plåthöljet på sin insida ha ytterligare fórankringsdon, som sträcker sig in i gjutmaterialet, så att de är fasta i detta.

Såsom antytts ovan framställes plåthölj et 13 av tunn plåt med konventionella verk- stadsmetoder. Plåttjockleken ligger i storleksordningen 1-3 mm och har därmed en mycket begränsad hållfasthet. Enligt uppfinningen nitas eller svetsas plåthöljet 13 tillsammans utan några större krav på precision. Eventuella spalter i plåthöljet 13, t ex vid skarvar, hörn etc, kan tätas på ett enkelt sätt, exempelvis med hjälp av tape- remsor.

Precisionen i själva plåthöljet behöver inte vara överdriven då plåtmaterialet, såsom nedan skall framgå, genom sin ringa hållfasthet lätt kan justeras till avsedda toleran- ser både vad gäller mått, form och läge på kritiska partier.

Kvarnhuset 2 har fötter 15, via vilka det vilar på ramdelen 1. Dessa fötter 15 har vidare bulthål motsvarande de ovan nämnda fórankringsdonen 12, så att kvarnhuset med god liållfasthet kan bultas fast på ramdelen 1.

Ovan har nämnts vilka stora krav på noggrannhet och precision, som gäller för kvamhuset. Detta innebär att undersidorna på de båda fötterna 15 har maskin- bearbetats till hög precision, så att de i den visade utfóringsforrnen ligger i ett enda gemensamt plan. Dessa bearbetade ytor på fötterna 15 kommer att ligga an och samverka med motsvarande ytor 16 på ramdelen 1 i granuleringskvarnens färdiga tillstånd. Av detta skäl år det ytterst viktigt att dessa ytor 16 på ramdelen 1, alltså på plåthöljets 13 utsida, håller samma höga precision som fötterna 15, både vad det 10 15 20 25 531 902 7 gäller läge (inriktning) och dimensionstoleranser. Ytorna skall således vara plana och ligga i ett gemensamt plan på samma sätt som fötternas 15 undersidor. I en granuleringskvarn, där den invändi ga längden i kvarnhuset 2 är 1200 mm, kan en måttavvikelse för ramdelens 1 med kvarnhuset 2 samverkande ytor 16 vara högst ca 0,1 mm om granuleringskvarnens funktion inte skall äventyras.

I fig 3 visas ramdelens 1 för samverkan med kvarnhuset avsedda ytor vid hän- visningsbeteckningen 16, och de bulthål, som används för fastbultning av kvarn- husets fötter 15, har fått hänvisningsbeteckningarna 17. De fästorgan 12, som an- vänds för fastbultning av fötterna 15 på ramdelen 1, sträcker sig ut genom hålen 17.

Av denna figur framgår vidare fästen 18, som används för fastsättning av driv- motorn 5.

Såsom nämndes ovan är höljet 13 till raindelen 1 framställt av tunnplåt utan några större krav på precision. Gjutningen av gjutmaterialet, företrädesvis betongen, sker med plåthöljet 13, dvs gjutforrnen, i det i fxg 4 visade läget, dvs vänt upp och ner jämfört med granuleringskvarnens användningsläge enligt fig 1 och 2. På grund av betongens tyngd och plåthöljets låga hållfasthet eller vekhet skulle lätt skevheter och dåliga toleranser uppstå i sj älva plåthöljet under gjutningsförfarandet. Enligt uppfinningen fixeras åtminstone de för samverkan med kvarnhuset 2 avsedda ytorna 16 på plåthöljet 13 under giutningsförloppet inom förutbestämda form- och läges- tolerariser genom att dessa ytor hålles fastspända i eller mot en fixtur med erforder- lig precision och hållfasthet. Härigenom kommer flxturens måttnoggrannhet att överföras till ytorna 16.

Efter stelning eller härdning av gjutmaterialet lämnas plåthöljet kvar på gjutmateri- alet, så att detta får ett ytterskal av plåt som har funktionen av skyddsskal. igenom hindras damm, partiklar, flisor eller eventuellt större stycken av gjutmateri- alet, exempelvis efter slitage eller påkörning, att hamna i omgivningen och där- 10 15 20 25 30 531 902 8 igenom också i det plastmaterial som sönderdelas i granuleringskvarnen. En sådan försmutsning av plastmaterialet skulle helt förstöra detta.

Såsom antytts ovan har plåthölj et givits en sådan utformning att den täcker gjut- materialets uppätvända ytor men även dess sidoytor, så att vid gjutningen i positio- nen enligt ñg 4 plåthölj et kan fyllas ända upp till kanten.

När det gäller aspekten att inga partiklar eller damm skall avges från gjutmaterialet är det enligt uppfinningen möjligt att antingen också innesluta gjutmaterialets undersida (i läget enligt fig l och 2) eller också ge den en behandling med en skyddslackering med damm~ eller partikelbindande förmåga.

I ett praktiskt utförande kan fixmren vara utformad såsom en fonnstabil spänndel, exempelvis av tj ock plåt eller i form av en stålbalk, vilken bearbetats till erforderlig precision. En sådan spänndel kan vara anordnad antingen på plåthöljets 13 utsida eller dess insida. I det sistnämnda fallet kommer spänndelen att lämnas kvari gjut- materialet medan den i det förstnämnda fallet kan avlägsnas efter gjutningen för att återanvändas. För fastsättning av en sådan spänndel används med fördel de för- ankringsdon 12, som senare skall användas för att bulta fast kvarnhuset på ramdelen 1.

För att förbättra förankringsdonens 12 anliggning mot plåthölj ets 13 insida är det möjligt eller kanske till och med lämpligt att mellan spänndonen och plåthöljet an- ordna brickor eller plattor, som fördelar spänndonens tryck över en större yta. l stället för användningen av spänndonen 12 är det möjligt att på annat sätt fästa en på plåthöljets l utsida anordnad spänndel, exempelvis genom svetsning, limning eller liknande teknik. En sådan spänndel lämnas dock kvar på plåthöljet, så att kvarnhusets 2 fötter 15 vilar på spänndelen. 10 15 20 531 902 9 Enligt uppfinningen är det också möjligt att på utsidan av plåthölj et 13 sätta styr- skenor för instyming av kvarnhusets 2 fötter 15 till korrekta positioner. Även orn det är lämpligt att anordna kvarnhusets 2 fötter 15 så, att deras undersidor ligger i ett gemensamt plan kan andra varianter också vara möjliga. Således kan fotternas undersidor exempelvis vara anordnade i två olika, eventuellt med varandra parallella plan.

Om den precision, som uppnås på plåthöljets 13 utsida, speciellt på de för sam- verkan med kvarnhuset avsedda ytoma 16 inte skulle vara tillräcklig god är det möjligt att på plåthölj ets utsida i efterhand fasta en passdel med erforderlig pre- cision.

Genom den ovan beskrivna gjutningstekniken uppnås att plåthöljet 13, speciellt dess för samverkan med kvarnhuset avsedda ytor 16, får ett fullgott stöd mot gjutmateri- alet, eftersom detta under själva gjutningsförloppet kommer att vila på insidan av de till korrekta lägen bringade ytorna 16 på plåthöljet. Detta innebär att även efter åt- dragning av fórankringsdonen koinmer fullgod ytanliggning att ske såväl mellan undersidan på kvarnhusets 2 fötter 15 och ytorna 16 men också mellan insidan på plåthölj et och den därtill sig anslutande ytan på gjutmaterialet.

Claims (10)

10 15 20 25 531 902 10 PATENTKRAV

1. F örfarande för framställning av en ramdel (1) till en maskin för sönder- delning av plast såsom en granuleringskvarn eller en shredder, varvid ramdelen åt- minstone förses med fästen (12, 18) för ett kvarnhus (2) och en drivmotor (5), och varvid ramdelen åtminstone delvis gjutes av ett plast- eller betongbaserat gjutinate- rial i en form (13), och varvid formen (13) efter giutningen lämnas kvar på gjut- materialet, och formen ges ytor (16) för samverkan med kvarnhuset (2), k ä n n e - te c k n a t därav, att formens (13) for samverkan med kvarnhuset (2) avsedda ytor (16) spännes mot en gemensam, fonnstabil spänndel under gjutningen, så att de hålles fixerade inom förutbestämda toleranser.

2. Förfarande enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n at därav, att spänndelen an- bringas på formens (13) utsida och att den efter gjutningsförloppet avlägsnas.

3. Förfarande enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a t därav, att spänndelen an- bringas på formens (13) insida och att den efter gjutningsfiârloppet lämnas kvar.

4. Förfarande enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n at därav, att det på formens (13) insida, i områdena för formens för samverkan med kvarnhuset av- sedda ytor (16) anbringas plattor eller brickor.

5. Förfarande enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t därav, att fastena (12) för kvarnhuset (2) används för fastspänning av spänndelen.

6. Förfarande enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t därav, att formen (13) ges en sådan fonn att den i rarndelens (1) färdiga tillstånd täcker ram- delens uppåt och åt sidorna vända ytor. 10 15 531 'QÜE 11

7. Förfarande enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n at därav, att formen (13) förses med kärnor eller rör för åstadkommande av ledningskanaler i den färdiga ramdelen (1).

8. Förfarande enligt något att kraven 1-7, k ä n n c t e c k n at därav, att formen (13) framställes av tunn plåt.

9. Förfarande enligt något av kraven l-8, k ä n n e t e c k n a t därav, att åt- minstone vissa, av formen (13) icke täckta ytor på gjutrnaterialet ges en damm- och partikelbindande skyddsbehandling, exempelvis en lackering.

10. Ramdel framställd enligt förfarandet enligt något av kraven 1-9. 1 l. Maskin för sönderdelning av plast innefattande en ramdel (1) enligt kravet 10.