SE531323C2 - Löparplattor - Google Patents

Description

531 323 US-4,679,786-A, där det visas och beskrives en träningsanordning eller ett trä- ningsredskap med glidkroppar som rör sig linjärt bakåt-framåt under träning.

US-2005/009,668-A1, där fotplattor är rörligt anordnade bakåt-framåt under trä- ning.

US-2004/192,515-A1, där två separata rullband år rörligt anordnade, ett för väns- ter och ett för höger fot.

REDOGÖRELSE FÖR FÖRELIGGANDE UPPFINNING TEKNISKA PROBLEM Tekniska problem och tillkortakommanden med befintlig teknik och speciellt löpar- band kan sammanföras till nedanstående tjugo punkter.

Problem 1: Storlek på konstruktionen Befintlig teknik är stor och skrymmande. Ett löparband tar som regel upp ett helt rum och kräver flera personer om det skall flyttas ellertransporteras, i och med att det är skrymmande.

Problem 2: Vikt på konstruktionen Ett löparband är ofta så tungt att inte en person ensam inte kan flytta det, annat än att skjuta det över en plan yta.

Problem 3: Energi och effektförbrukninq Elförbrukningen på ett vanligt löparband är hög och ligger på flera kWh.

Problem 4: Kostnad Ett löparband av relativt god kvalitet är idag dyrt att tillverka.

Problem 5: Service Ett löparband innefattar både mekanik, elektronik och datorkomponenter vilket ställer högre krav på kompetens vid service. Många rörliga delar bidrar till ökat servicebehov. 20 25 30 531 323 Problem 6: Ljudnivå Ett löparband har en hög ljudnivå varför det inte är möjligt att springa på kvällarna om man till exempel bor i lägenhet.

Problem 7: Skaderisk Vid träning på ett löparband finns alltid en risk att man trampar utanför den rörliga delen av konstruktionen, med obehag och risk för skador som följd.

Problem 8: Kroppshållnino Oron för att råka springa utanför löparbandet kan leda till att man tittar ned för att se var man sätter fötterna. Det i sin tur leder ofta till att man springer lite lätt fram- àtböjd, vilket är en dålig löparställning och ett problem.

Problem 9: Enformlgt Låg variationsbredd, till följd av bland annat det begränsade utrymmet att springa pà, leder till ensidig träning och risk för inlärning av osund eller rent utav skadlig löparteknik.

Problem 10: Begränsningar i tempofölisamhet Löparband nyttjar ofta masströghet för att motverka hastighetsvariationer då be- lastningen varierar. Tempoföljsamheten för ett löparband har klara begränsningar i och med att varje accelerationsförändring skall fortplantas över hela framdriv- ningsmekanismen, drivlinan, bandet, rullar, lager osv. Det är sällan ett band tillåter att man hoppar på det utan ryck eller slirning, något som uppstår efter det att en löpare landat efter ett extra långt och högt steg.

Problem 11: Aktiv vta anpassas inte till löparen Ett löparband är en relativt enkel komponent som i bästa fall kan påvisa viss flexi- bilitet i form av anpassad hastighet och eller lutning av hela rullbandet. Att ta ett skutt åt sidan eller att under löparturen göra en framåtvolt, gå på händerna en bit eller att hjula är inte möjligt bland annat på grund av storleken på löparbandets ak- tiva yta (rullbandet) och fasta sidoräcken. Dagens konstruktion innebär att en stör- re aktiv yta kräver en större apparat som inhyser denna yta. 20 25 30 531 323 Problem 12: Val av träninqsplats Löparbandets storlek gör att man ofta väljer ett träningsrum eller skapar en trä- ningssektion i något rum för bandet. Böket med att flytta det gör att en placering ofta blir mer eller mindre stationär. Ibland vill man springa i morgonsolen, eller i skuggan pà eftermiddagen, ibland framför TVn eller framför ett öppet fönster. Det måste gå att enkelt springa där man vill. Reser man bort en helg skall det naturligt- vis vara fullt möjligt att enkelt ta med sig sitt löparband.

Problem 13: Stötdämgning samt individuell anpassning Ett löparband har ofta en viss dämpning så att när löparen sätter ned foten verkar bandet och konstruktionen stötupptagande. Det är generellt inte möjligt att variera eller att precist ställa in dämpningen utan den är fast och ses som en del av kon- struktionen. Efter skada eller överbelastning kan det finnas behov av en viss dämpning på ett helande ben men med en normal dämpning på det andra. Det är idag inte möjligt att erbjuda vare sig steglös dämpning eller steglös slaglängd för dess verkningsområde. Ännu mindre att individuellt kunna anpassa dessa för varje fot.

Problem 14: Aktivt avstamp Ett löparband kan till exempel inte aktivt skjuta löparens fot framåt och uppåt vid avstamp, en funktion som till exempel kan bidra till att öka löparens effektiva steg- längd.

Problem 15: Anslagsvinklar, mittgosition och avstampsvirrlglar När löparen sätter ned foten bildas en rymdvinkel mellan foten och underlaget (anslagsvinkel), en vinkel som minskas allt eftersom löparen för över belastning på det benet genom att flytta sin tyngdpunkt. När kroppens tyngdpunkt i huvudsak be- finner sig över den foten i en så kallad "mittposltion" är anslagsvinkeln noll. Däref- ter ökas en ny rymdvinkel mellan foten och underlaget för att i avstampsögon- blicket utgöra "avstampsvinkeln”. Genom att ta hänsyn till varje löparens och varje fots unika vinklar samt övergången mellan dessa i varje steg och anpassa löpar- bandet efter dessa, kan bättre träning och variation av muskler och leder uppnås, lägre ljudnivå, lägre strömförbrukning och lägre slitage på människa och maskin. 20 25 30 531 323 5 lnget löparband samlar idag in och anpassar sig dynamiskt efter denna informa- tion.

Problem 16: Differentierad höid Vid bland annat höft och ryggskada har personer problem med att föra fram benet vid normal gång. Det böjs inte eller är av någon annan orsak "för långt" så att det släpari marken i stället för att röra sig strax ovanför. På ett löparband vore det önskvärt med en funktion som kände av att nu kommer ett skadat ben och som då sänkte delar av löparbandet i en urgröpning så att benet kunde svinga sig fram till den position där det sätts ned.

Problem 17: Varninq och räddning vid felsteq Ett snedsteg, en kraftigt vinklad fot som i hög hastighet och med full kraft närmar sig löparbandet kommer alldeles strax vrickas eller i värsta fall brytas då löparban- det är en hård plan yta som rör sig relativt foten. Kunde hela löparbandet blixt- snabbt vrida sig 45 grader, avge ett varningsljud och samtidigt öka den dämpande förmågan till max kunde detta felsteg kanske räddas.

Problem 18: Aktiv styrning och àterkopbligg Genom att kontinuerligt anpassa anslagsvinklar och mittposition samt övergången däremellan samtidigt som användaren ges information om bland annat sitt fotarbe- te, sin kroppshållning och andning kan löparen styras och drillas till ett allt mer per- fekt utförande och därigenom bygga rutin och muskelminne, att ta med sig ut i lö- parspåret. Detta är inte möjligt idag.

Problem 19: Enformiqt underlaq Det finns idag ingen möjlighet att springa på varierande underlag när man joggar på ett löparband. Att springa barfota på levande gräns eller vit ljummen sand går inte.

Problem 20: Räcken och ledständer krina löparbandet Räcken, ledstänger och anordning som i främre delen av löparbandet bär upp dis- play och knappar m.m. finns i huvudsak för att hålla löparen inom det aktiva områ- det, det vill säga på bandet som rullar bakåt. Dessa anordningar bidrar till löpar- 20 25 30 53¶ 323 6 bandens otympliga storlek och är kraftigt begränsande med avseende på varia- tionsbredden för löparband.

LÖSNINGEN Föreliggande uppfinning utgår ifrån en anordning, innefattande ett antal, över ett underlag, separat rörligt anordnade plattor för bildande av en gång- eller löp- sträcka, för att därvid kunna medge, för en anordningen utnyttjande person, en gående rörelse eller en löpande rörelse på stället, och där var och en av dessa rörliga plattor är anpassad för att kunna stödja och förflytta, relativt och över un- derlaget, en personen tillordnad fot, såsom med tillhörande sko.

För att kunna lösa ett eller flera av de ovan angivna tekniska problemen anvisar föreliggande uppfinning att en, en orientering av och en position för resp. rörligt anordnad platta fastställande, enhet skall vara anpassad för att dels låta inhämta och emottaga momentana informationer för resp. plattas orientering och position, dels låta inhämta och mottaga momentana informationer avseende den personen tillordnade foten eller skon, som är avsedd att kunna vila mot och stödjas av en sålunda tillordnad platta.

Nämnda enhet skall då vara anpassad att samverka med en informationen pro- cessande enhet, anpassad att låta styra och orientera plattans position på så sätt att en fots eller skos förflyttning i fria luften och i en riktning mot underlaget fångas upp av plattan samt för att tillåta en förflyttning av plattan och foten eller skon till en ny orientering och position, där nämnda fot eller sko lämnar plattan.

Såsom föreslagna utföringsformer, fallande inom ramen för föreliggande uppfin- ning, anvisas att en plattan tillordnad övre del skall vara anpassad att befinna sig under nämnda fot eller sko för att upprätthålla och ändra en vinkel, i beroende av fotens hastighet och acceleration.

Uppfinningen anvisar utnyttjandet av ett antal förflyttningsenheter för att förflytta, genom en förskjutande rörelse, plattan via samordnade, med plattan tillordnade, infästningspunkter. 20 25 30 531 323 7 Resp. platta är förflyttbar framåt, bakåt, i sidled relativt underlaget och personens fot, via en styrning från den processande enheten.

Resp. platta kan vara vridbart (roterbart) anordnad kring en vridningsaxel, för att vinkla sin övre del till en anpassad rymdvinkel.

Förflyttningen av plattan och/eller dess övre del är anpassad att ske genom elmo- torer och hjul, valsar eller larvfötter och/eller genom riktad trycksatt gas eller väts- ka alternativt via magnetism, propeller eller ben.

En gång- eller löparbana kan vara cirkelfonnad och ett antal separata plattor kan vara fördelade kring cirkelns periferi och individuellt rörligt anordnade, via den pro- cessande enheten.

Som en information inhämtande enhet utnyttjas en kamerautrustning.

Den processande enheten innefattar en processor, med tillhörande minnen och mjukvara, anpassad för ett inhämta och översätta emottagen information och för att styra en eller flera plattor.

FÖRDELAR De fördelar som främst är förknippade med föreliggande uppfinning är att den upp- finningsenliga anordningen lyckats lösa en eller flera av de angivna tekniska pro- blemen.

Speciellt anvisas att en, en orientering av och en position för resp. rörligt anordnad platta fastställande, enhet skall vara anpassad för att dels låta inhämta och emot- taga momentana informationer för resp. plattas orientering och position, dels låta inhämta och mottaga momentana informationer avseende den personen tillordna- de foten eller skon, som är avsedd att kunna vila mot och stödjas av en sålunda tillordnad platta.

Nämnda enhet skall då vara anpassad att samverka med en informationen pro- cessande enhet, anpassad att låta styra och orientera plattans position på så sätt 20 25 30 534 323 8 att en fots eller skos förflyttning i fria luften och i en riktning mot underlaget fångas upp av plattan samt för att tillåta en förflyttning av plattan och foten eller skon till en ny orientering och position, där nämnda fot eller sko lämnar plattan.

KORT FIGURBESKRIVNING Den uppfinningsenliga anordningen kommer att närmare beskrivas med en hän- visning till figurerna 1 till 20.

BESKRIVNING ÖVER FÖRESLA GEN UTFÖRINGSFORM lnnovationen som här kommer att beskrivas löser flera problem som är behäftade med dagens teknik.

För att smidigt kunna jämföra innovationen med befintlig teknik och på samma gäng underlätta en avgränsning mellan dessa så stipuleras egna begrepp och be- nämningar, såsom kvalitativa nyckelvärden.

Definitioner av nyckelvärden Begreppen som här definíeras kommer löpande att användas itexten utan refe- renser och har oinskränkt tolkningsföreträde, oavsett om det finns ett medicinskt vedertaget begrepp som heter "muskelekvivalens" eller ej så är det, vid risk för konflikt av tolkningen, alltid definitionen här som gäller om inget annat uttryckligen sägs. flyckelvärde 1: Muskelekvivalens Ett sätt att värdera om ett löparband eller annan anordning är bra eller ej kan vara att jämföra vilka muskler som arbetar när man springer utomhus i löparspår jäm- fört med träning pâ löparband eller annan anordning.

Arbetar samma muskler vid de olika testerna har man muskelekvivalens genom överlappning. Är belastningen (momentan, medel osv.) densamma har man kvalitativ överlapp- ning. 20 53? 323 9 Det är ingen avancerad modell som tillåter viktning eller kompensation för syrehalt, vind, lutning, löparskor, underlag etc. utan det gäller att återskapa verklighetstrog- na förhållanden, t.ex. genom val av träningsplats.

Muskelekvivalens förmodas även implicit omfatta förslitningsskador då ökad be- lastning på exempelvis ledbanden föregås av förändringen ökade/minskade kapa- citeter i vissa muskler genom den naturliga kompensation en löpare utför.

Nvckelvärde 2: Variationsbredd Bipeden är naturens mest komplicerade förflyttningsteknik där enbart två ben an- vänds. Att tvinga in den konstruktion pâ ett löparband är som att enbart taxa runt med ett jaktflygplan på landningsbanan. Det är genomförbart men löparbandet förmår inte erbjuda bipeden en angenäm upplevelse eller utmaning. l skogen kan man springa i sicksack, hoppa, skutta, variera steglängd och springa stundom baklänges och rotera belastningen.

Exakt vilka aktiviteter som skall kunna utföras på löparbandet är inte själva poäng- en utan att det i allmänhet skallvara möjligt att göra så mycket som möjligt pà lö- parbandet som man kan ute i det fria och ibland mer.

Nvckelvärde 3: Underlagskontroll För att springa på olika underlag får löparen bege sig till olika platser och springa där.

Det är inte alla som har möjlighet att välja mellan kuperad terräng, sandstrand, löv eller barrskog, sågspån, nyklippt gräs eller grus.

Att springa i snö eller på olika isunderlag eller blöt asfalt är inte bara en fråga om plats (med mindre man kan tänka sig att resa långt), utan styrs av vädret och års- tidema. Ett löparband erbjuder ett enda underlag. 20 25 30 534 323 10 Nyckelvärde 4: Tempofölisamhet När löparen förändrar sin hastighet skall bandet omedelbart känna det och anpas- sa sin hastighet och acceleration.

Löparen skall kunna bromsa in pä få meter, stanna helt, för att t.ex. knyta ett sko- snöre eller plötsligt accelerera kraftigt, för att intervallträna genom att springa i full hastighet för i samma ögonblick som pulsen när max gå ned till motionstempo.

Bandet måste följa löparen utan fördröjning, rekyl eller ryck utan att användaren behöver trycka på knappar eller göra något annat än att bara springa.

Nyckelvärde 5: Kontrollerad friktion Löpning är en kontroll via friktion dà löparen styr sin hastighet, riktning och accele- ration enbart genom friktionen mellan skosuloma och underlaget.

En löpare kan "springa" på blankis eller på tusentals små stålkulor utkastade på en plan yta såsom ett golv.

Då löparen inte har nämnvärd friktion under fötterna får löparen anstränga sig att hålla balansen vilket bland annat kan leda till utsträckta armar, spända lårmuskler, ländrygg och ökat avstånd mellan fötterna. Just innan löparen ramlar omkull kan det från sidan se ut som att löparen verkligen springer på stället fast mycket snabbt och med en onaturlig och ansträngd kroppshållning.

Vill man uppnå mer än en effekt, likt att springa på is, är det inte möjligt att bygga ett löparband enbart baserat på låg friktion utan den måste aktivt regleras utifrån vad löparen företar sig.

Nyckelvärde 6: Aktiv acceleration Kontrollerad friktion är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att konstruera ett löparband som möjliggör naturlig och avkopplande kroppshållning vid löparträ- ning. 20 25 30 531 323 11 Exempel: Tänk dig att du står i viloläge med båda föttema vid sidan av varandra på ett lö- parband som står helt stilla. Nu lyfter du högerfoten och för den framåt med avsikt att ta ett steg, samtidigt börjar din överkropp att falla framåt, du kan styra hastighe- ten på fallet med vänster fotled.

Just innan högerfoten sätts ned igen behövs det en kraft som för vänster fot bakåt, det är nu motorn i rullbandet startar och långsamt drar hela din kropp bakåt.

Det räcker inte med att vänsterfoten står på ett glatt underlag för då leder ovan nämnda rörelse till att du börjar tappa balansen istället för att ”falla naturligt".

Utan att din vänsterfot aktivt förs bakåt uteblir Iöparkänslan, det bliri mer eller mindre hög utsträckning som att springa på blankis eller stàlkulor.

Aktiv acceleration i allmänhet behövs bland annat för att skapa krafter motsvaran- des de som en löpare utsätts för i form av masströghet vid löparträning på fast un- derlag.

Nvckelvärde 7: Bra löparkänsla Det skall vara roligt, skönt och effektivt att springa även utanför spåret vilket hög muskelekvivalens, rejäl variationsbredd och god tempoföljsamhet säkerställer. Ak- tiv och kontrollerad friktion är nödvändiga men ej tillräckliga villkor på maskiner som åstadkommer detta, även möjlighet för unik anpassning och ökad säkerhet med minimering av skaderisken bidrar till bra löparkänsla såväl som hög under- lagskontroll.

Nyckelvärde 8: Löpare En löpare avser en person eller en anordning som förflyttar sig med benens rörel- se.

Uppfinningen bygger på en löparplatta, som när den befinner sig under löparens fot antar, upprätthåller och ändrar de vinklar pà den mobila enhetens del som fo- ten vilar på och samtidigt förflyttar sig själv med löparens fot vilandes på sig i en 20 25 30 5i3'l 323 12 riktning och med sådan hastighet och acceleration att löparen kan utföra spring- ande och andra rörelser utan att komma i kontakt med golvet/underlaget.

Löparplattorn är aktiva och mobila komponenter som rör sig på ett inte förutbe- stämt sätt både relativt underlaget/golvet och löparens fot/fötter samt andra löpar- plattor och objekt. l figur 1 ses en löparplatta i perspektiv underifrån med pilar visar några föreslagna infästningspunkter för bl.a. förflyttningsenheter.

Löparplattorna kan förflytta sig framåt, bakåt i sidled relativt både underlaget och löparen samt dennes fötter.

En löparplatta kan rotera kring sin egen axel eller någon annan punkt och vinkla överdelen i godtycklig rymdvinkel mot löparplanet (det underlag löparplattan verkar på, men om det är något annat än ett plant underlag så avses derivatan under lö- parplattans mittpunkt) detta i syfte att bland annat ta emot löparens fot som sätts ned eller skjuta ifrån löparens fot vid avstamp. l sitt enklaste grundutförande är löparplattan avsedd att verka på en relativt plan yta men är naturligtvis inte begränsad till det specialfallet.

En löparplatta 1 kan till exempel framdrivas av elmotorer och hjul, vafsar eller larv- fötter men även genom riktad trycksatt gas eller vätska eller via magnetism, pro- peller eller ben, lösningar som även kan användas för att åstadkomma vinklingen av löparplattan 1 mot underlaget och foten.

Löparplattan används genom att löparen inledningsvis står stilla på förslagsvis två löparplattor 1 med en platta under varje fot.

Löparen börjar att gå genom att lyfta det ena benet och föra det framåt (figur 6).

Den löparplattan som inte längre är belastad av löparens fot placerar sig där foten beräknas sättas ned igen, den andra löparplattan kan förflyttas och eller roteras så 20 25 30 531 323 13 att löparens reella förflyttning gentemot underlaget, minskas, ökas eller upphävs helt vilket då leder till exercis på stället.

Löparen sätter ned sin fot på löparplattan som placerat sig på rätt position och som dessutom rör sig på ett sådant sätt att löparens fot tas emot pâ ett bra sätt, det kan till exempel vara utan ryck. i I det härfallet så rör sig nu båda löparplattorna mot varandra samtidigt som löpa- ren skiftar sin belastning fràn det ena benet till det andra genom att förskjuta sin tyngdpunkt.

Nu börjar löparen lyfta det andra benet fràn löparplattan i avsikt att ta ett steg och den -löparplattan börjar anpassa sig efter var foten prognostiseras att sättas ned.

Löparplattan som är under belastning av det andra benet kan under tiden till ex- empel arbeta aktivt med att simulera kontrollerad friktion, aktiv acceleration eller avstamp.

Figur 2 till 5 visar en modell av en bipedsgång som leder till en förflyttning relativt det fasta underlaget, golvet 5, och den tavla som syns i bakgrunden hängandes pà väggen.

I figur 6 till 9 används samma modell för bipedens gång men där underlaget nu ut- görs av två löparplattor 1 som rör sig pà så vis att bipeden kan gå på samma sätt som direkt på underlaget/golvet men utan att en reell förflyttning relativt underla- get/golvet sker, det ser man också på att bipeden inte rör sig relativt den tavla som syns i bakgrunden hängandes på väggen. l figur 10 befinner sig en fot 4 i luften och rör sig framåt vilket indikeras av pilen samt en löparplatta 1 som rör sig framåt vilket indikeras av pilen framför löparplat- tan som är parallell med underlaget 5. l figur 11 befinner sig en fot 4 strax ovanför löparplattan 1 och foten rör sig ned mot löparplattan 1 vilket pilen indikerar. 20 25 30 5331 323 14 I figur 12 vilar löparens ena fot 4 på den del av löparplattan 1 som är i direkt kon- takt med foten och löparplattan 1 förflyttar sig själv, foten 4 och en del av löparens tyngdpunkt till höger i bild vilket indikeras av pilen. i figur 13 har just en fot 4 lämnat en iöparpiatta 1 och befinner sig strax ovanför den och underlaget 5 samtidigt som foten 4 fortsätter snett uppåt vilket indikeras av pilen. l figur 14 har en informationsinhämtande enhet 2, här en kamera, filmat åtminsto- ne en iöparpiatta 1 och en fot 4.

Via ett målsökande system placerar sig en iöparpiatta 1 under den springande fo- ten 4 och drar den i rätt riktning med korrekt hastighet, acceleration och vinkel un- der steget för att därefter, när löparen lyfter sin fot, navigera sig fram till nästa be- räknade nedslagspunkt för foten 4.

Löparen behöver inte titta ned och själv försöka pricka någon iöparpiatta med fo- ten eller på annat sätt delta i processen som koordinerar plattorna gentemot löpa- ren dà de placerar sig automatiskt under foten.

Med ”rätt riktning” och ”korrekt hastighet” menas den riktningen och den hastighe- ten som gör att tolkningen av löparens intentioneri så hög utsträckning som möj- ligt uppfylls om de är praktiskt möjliga.

Löparplattorna 1 äri praktiken så snabba och välinformerade att till och med när en löpare avsiktligt försöker sätta ned foten direkt på golvet så hinner de ofta fram och förhindrar detta.

När foten lämnar en löparplatta är det inte givet vad Iöparplattan gör eller i vilken ordning utan det beror på löparen, den andra Iöparplattan (eller de andra Iöparplat- torna) och omgivningen. 20 25 30 531 323 15 Det är inte heller givet vilken väg löparplattan tar för att komma till nästa destina- tion om sådan finns.

Löparplattan kan mycket väl rotera ett eller flera varv kring sin egen eller annan axel på vägen dit och till och med utföra andra uppgifter beroende på löparens in- tentioner och de av systemet kalkylerade "förmodade intentionerna" hos löparen.

En löpare som springer snabbt har korta stunder ingen kontakt med underlaget, i sådana fall kan Iöparplattorna byta plats med varandra så att den eller de plattorna som servade högerfoten istället börjar med att serva vänsterfoten och vice versa.

Det är även tänkbart att endast en enda löparplatta används.

Det är möjligt att trippa fram, göra piruetter och springa baklänges på löparplattor i en enda följd för att därefter återgå till normalt löpartempo och samtidigt skapa och bevara en illusion av en riktig löpartur men med minimal skaderisk och god kom- fort. Löparen kan springa på stället men tillåtas ta stora kliv, och hopp framåt, bak- åt eller ut åt sidorna då plattorna snabbt rör sig fram till beräknad nedslagspunkt och fångar foten med rätt vinkel, dämpning och acceleration.

Genom att manipulera plattomas 1 åternavigering till mittpunkten efter och under varje steg är det möjligt att sätta systemet i kontinuerlig rörelse relativt underlaget i någon riktning.

Det är även möjligt att få Iöparplattorna att agera eller interagera med andra kroppsdelar eller förlängningar av kroppen så att man till exempel kan gå på hän- der pà löparplattor och få hjälp att hålla balansen, eller gå på styltor på löparplat- tor.

Till exempel kan en löpare springa len cirkelformad rörelse med radien 10 meter men istället för att springa på golvet utgörs underlaget av löparpiattor som konti- nuerligt placerar sig under löparens fötter. 20 25 30 531 323 16 Med aktivt avstamp framåt och uppåt kan både löparens hastighet och höjd i ste- gen ökas.

Det är även möjligt att kring randen på en cirkel med radien exempelvis 10 meter placera ut ett större antal löparplattor och därefter börja springa på de aktiva lö- parplattorna utmed cirkelns rand som alla rör sig med- eller motsols eller individu- ellt centreras kring någon punkt på cirkelranden.

Differentierad höjd och räddning är egenskaper som i stort sett alltid kan aktiveras vid konstellationer.

Genom att fästa en anordning på en löparplatta som kan bära en kristallin struktur, såsom is, eller biologisk materia, såsom gräs, något konstmaterial som till exem- pel asfalt eller vätskor eller gaser kan i stort sett vilket underlag som helst erbjudas som löparunderlag.

Anordningen som används för att bära till exempel snö kan kompletteras med ett aktivt kylande element men även med en mekanism som bidrar till att bevara och eller återskapa snöns porösa struktur.

Löparplattan kan dessutom göras större och rotera kring sin axel inför varje fot- nedsättning och på andra sätt göra så att nedsättningen av foten hamnar på en annan del av löparplatten än vid föregående nedsättningen. Även flera snötäckta löparplattor än två kan användas och fås att samverka.

Löparplattorna kan även kompensera för det underlag som erbjuds löparen. Skall man delta i en löpartävling i september är risken för ihållande regn och lerbildning stor. Då vill man kanske träna eller åtminstone pröva på hur det är att springa ifint silikat som nästen suger skon av foten vid varje steg. Här kan då krävas ett aktivt arbete från löparplatten i form av vinkling, dämpning och höjdjustering för att bidra till verklighetstroget och eller tränlngsmässigt effektivt utförande. 20 25 30 531 323 17 Till skillnad mot en ”vanlig apparat” såsom ett löparband som används vid träning kan enklare utföranden av löparplattor göras så små och lätta att ett litet barn kan bära fler stycken.

Löparplattornas olika avstånd från varandra på underlaget och i rummet under an- vändning styrs av användaren och begränsas av dennes önskemål.

Löparplattor styrs av löparen och dennes förehavanden men det är möjligt att plat- torna utför någon form av programfunktion där de till exempel varierar tempot för löparen genom periodiska ökningar och minskningar inom något intervall av den simulerade hastigheten eller på annat sätt stimulerar och kompletterar de grund- läggande funktionerna.

Ett löparband är ofta omgivet med ledstänger och räcken att hålla sig i, något som skulle kräva extra löparplattor försedda med räcken och handtag om det skulle an- vändas i samband med just löparplattor.

Eftersom löparens rörelser är väl kvantifierade och till viss del predikterade kan den samlade informationsbilden användas för interaktion, såsom navigation i nå- gon miljö, verklig eller virtuell.

Springer exempelvis löparen på löparplattor framför en bildskärm kan det på skärmen visas ett landskap eller någon annan miljö där information om löparen och dennes intentioner styr vyn så att när löparen springer ett visst antal steg på löparplattorna så awerkas även ett avstånd iden virtuella miljön.

Vrider sig löparen eller hoppar så återspeglas även det i modellen.

Löparplattornas dynamiska dämpning och aktiva avstamp kan bland annat hjälpa till att simulera ojämnheter och hopp i den virtuella miljön. l stället för att via en bildskärm visuellt presentera någon miljö kan återgivning med ljus, ljud, värme och vibrationer vara lämpligt för exempelvis synskadade personer i syfte att modellera någon miljö för interaktion. 20 30 53'l 323 1st Det som visas på bildskärmen eller på annat sätt återges kan bland annat anpas- sas utifrån löparens lutning så att om löparens tyngdpunkt är förskjuten så vinklas horisonten så att den mänskliga hjärnan manipuleras att automatiskt börja korrige- ra kroppen för den lutningen, vilket i sin tur leder till att den återgivna horisontlinjen rättas upp.

I kombination med tiltad horisontlinje kan löparplattoma dessutom aktivt arbeta med vinkling och dämpning i syfte att bibehålla och eller återfå balansen.

Uppfinningen anvisar således möjligheten att göra löparplattor små och lätta vilket bidrar till att reducera effektbehovet för förflyttning men även att sänka ljudnivån vid användande.

Tempoföljsamheten kan i bästa fall vara total på ett löparband men eftersom en löpare kan uppföra sig på löparplattorna på samma vis som vid traditionell löpning kan variationsbredd och muskelekvivalens uppnås och erbjudas men även nya löptekniker kan skapas och utföras.

Genom det målsökande systemet och anpassade avstamps- och anslagsvinklar är det möjligt att hantera snubbel och andra okontrollerade eller potentiellt skadliga rörelser på sätt som gör att det markant ökar löparens säkerhet samtidigt som an- vändningsområdet breddas. Även aktiv avstampnlngshjälp kan användas för att minska riskerna för skada och samtidigt öka komforten, effektivitet, höjd, längd och hastighet i löparens steg.

Sammantaget med en oändlig variation av underlag och ersättning av fysiska räcken kommer inte löparplattor att utgöra ett komplement till löparbanden utan definiera en ny standard.

Konkret utförande 1 Ett utförande kan bestå av en eller flera kameror som filmar löparen, löparens föt- ter, löparplattorna och andra fasta eller rörliga objekt. 20 25 30 531 333 19 Utifrån kamerainformationen kan löparen, löparens fötter, löparplattorna och andra fasta eller rörliga objekt positionsbestämmas men även prognostiseras var de kommer att befinna sig inom en snarframtid. Se figur 16. l figur 14 utgörs den informationsinhämtande enheten av åtminstone en kamera 2, fäst i en vägg eller liknande, eller direkt i underlaget 5.

En processande enhet, som utelämnats i figuren, förbinds med kablar och/eller trådlös kommunikation med kameran/kamerorna 2 och löparplattan/löparplattorna 1 till att bilda ett system.

En löparplatta 1 innefattar i denna utföringsform hjul som drivs med åtminstone en elmotor och på så vis kan löparplattan kontinuerligt styras till önskad positionering på underlaget, samtidigt som den del av löparplattan som avses vara i kontakt med foten 4 kontinuerligt vinklas till godtycklig orientering med minst en pneuma- tisk kolv som drivs med luft. l figur 15 är löparplattan 1, löparplattans del 33, som är avsedd att vara i kontakt med skon, förbunden via en gångjärnsled 34 och pneumatikstav 37 med löparplat- tans övriga del 32, vilken innehar hjul 38, elmotor 35, drivrem 36.

Pneumatikstaven reglerar löparplattans 1 orientering, eller mer bestämt orienter- ingen av den del 33 av löparplattan som avses vara i direktkontakt med löparens fot.

Den processande enheten består av en processor och minnen inrymmande mjuk- vara som översätter den inhämtade informationen, här bildinformation, till orienter- ing samt positionering av löparplattan 1 och andra löparplattor, foten 4, och under- laget 5.

För att underlätta bildanalys kan förslagsvis en informationssändande enhet, ex- empelvis lysdioder, fästas på löparplattorna och/eller foten, eller förslagsvis på skon. 20 25 30 531 323 20 Lysdiodernas strömförsörjning kan ske via batterier, som förslagsvis aktiveras ge- nom att användaren av löparplattorna slår på en strömbrytare.

Alternativt kan reflektorer, förslagsvis vanliga reflexer, användas för att underlätta bildanalysen som syftar till att beräkna fram plattans samt fotens orientering samt position.

Alternativt kan skon eller delar av denna, exempelvis sulan, samt löparplattan eller delar av denna eller underlaget eller delar av detta målas i en viss färg för att un- derlätta bildanalysen. Färgen kan vara svart och kan utgöras av ett eller flera spe- ciella mönster som är lätta för den processande enheten att känna igen.

Konkret utförande 2 identisk med den första föredragna utförlngsformen med den skillnad att kameran 2 eller kamerorna är fästade i en eller flera löparplattor.

Konkret utförande 3 identisk med den första föredragna utförlngsformen med den skillnad att kameran 2 eller kamerorna är fästade i en eller flera skor.

Konkret utförande 4 identisk med den första föredragna utförlngsformen med den skillnad att kameran eller kamerorna är fästade i en eller flera skor och/eller en eller flera löparplattor.

Tänkbara modifieringar av uggfinningen Vid de ovan beskrivna utföringsformerna har den visade informationsinhämtande enheten 2 utgjorts av åtminstone en kamera. inom ramen för föreliggande uppfinning kan den informationsinhämtande enheten 2 bestå av åtminstone en kamera, åtminstone en mikrofon, och/eller åtminstone reflektionerna av kontrollerad och aktivt utsänd energi, såsom radar eller en kom- bination av nyss nämnda exempel på informationsinhämtande enhet 2.

Vid de ovan beskrivna utföringsformerna har den visade informationssändande enheten utgjorts av åtminstone en lysdiod och/eller färg/mönster. 20 531 323 21 Inom ramen för föreliggande uppfinning kan den informationssändande enheten bestå av åtminstone en lysdiod, åtminstone ett högtalarelement, åtminstone en re- flektor av ljus eller ljud, åtminstone en accelerometer och/eller åtminstone ett i en speciell färg/mönster bestrykt område eller en kombination av nyss nämnda ex- empel pà informationssändande enheter.

Framdrivningen av löparplattan 1 såväl som orienteringen av den del 33 av löpar- plattan som avses vara i direkt kontakt med skon 4 kan kompletteras eller ersättas av minst en motor kopplad till hjul, valsar, linor, virar, propellrar eller larvfötter, al- ternativt med ben eller paddel, riktad trycksatt gas eller vätska eller magnetism.

Det bör poängteras att ovan beskrivna utföringsformer syftar till att illustrera upp- finningstanken utan att begränsa uppfinningen till dessa och det skall förstås att en informationsbärande enhet kan fästas på en eller flera löparplattor, på en eller fle- ra fötter/skor eller i en vägg eller underlag eller annat fast eller fästas i godtycklig kombination av nyss nämnda fästställen. Detsamma gäller informationssändande enheter.

Claims (9)

10 20 25 30 .E31 323 22 PA TENTKRÅ V

1. Anordning innefattande ett antal, över ett underlag (5), separat rörligt anordna- de plattor (1) för bildande av en gång- eller löp-sträcka, för att därvid kunna med- ge, för en anordningen utnyttjande person, en gående rörelse eller en löpande rö- relse på stället, och där var och en av dessa rörliga plattor (1) är anpassad för att kunna stödja och förflytta, relativt och över underlaget (5), en personen tillordnad fot (4), såsom med tillhörande sko, kännetecknad därav, att en, en orientering av och en position för resp. rörligt anordnad platta fastställande, enhet (2) är an- passad för att dels låta inhämta och emottaga momentana informationer för resp. plattas (1) orientering och position, dels låta inhämta och mottaga momentana in- formationer avseende den personen tillordnade foten (4) eller skon, som är av- sedd att kunna vila mot och stödjas av en sålunda tillordnad platta (1), att nämnda enhet (2) är anpassad att samverka med en informationen processande enhet, anpassad att låta styra och orientera plattans (1) position på så sätt att en fots (4) eller skos förflyttning i fria luften och i en riktning mot underlaget (5) fångas upp av plattan (1) och att tillåta en förflyttning av plattan (1) och foten (4) eller skon till en ny orientering och position, där nämnda fot (4) eller sko lämnar plattan (1 ).

2. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att en plattan tillord- nad övre del (33) är anpassad att befinna sig under nämnda fot (4) eller sko för att upprätthålla och ändra en vinkel, i beroende av fotens hastighet och acceleration.

3. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att förflyttningsenheter är anpassade för att låta förflytta, genom en förskjutande rörelse, plattan (1) via samordnade, med plattan tillordnade, infästningspunkter.

4. Anordning enligt patentkravet 1 eller 3, kännetecknad därav, att resp. platta ärförflyttbarframåt, bakåt, i sidled relativt underlaget (5) och personens fot (4), via en styrning från den processande enheten.

5. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att resp. platta är vrid- bart (roterbart) anordnad kring en vridningsaxel, för att vinkla sin övre del till en anpassad rymdvinkel. 531 323 23

6. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att förflyttningen av plattan (1) och/eller dess övre del är anpassad att ske genom elmotorer och hjul, valsar eller larvfötter och/eller genom riktad trycksatt gas eller vätska altemativt via magnetism, propeller eller ben.

7. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att en gàng- eller lö- parbana är cirkelformad och att ett antal separata plattor är fördelade kring cir- kelns periferi och individuellt rörligt anordnade, via den processande enheten.

8. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att som en information inhämtande enhet utnyttjas en kamerautrustning.

9. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att den processande enheten innefattar processor, med tillhörande minnen och mjukvara, anpassad för ett inhämta och översätta emottagen information och för att styra en eller flera plattor(1).