SE531263C2 - Förfarande och anordning för hanterande av material - Google Patents

Description

531 263 T.ex. i patentpublikationen US 5 947 395 beskrivs en krossmaskin. Den innefattar en inmatare som bildas av ett band och ovanför det en vals, med vilken materialet som skall krossas, särskilt virke, matas in i krossningsrotorn, som roterar i motsatt riktning i förhållande till inmatningsvalsen. Valsen fungerar också i viss mån som en kross. Inmatningsvalsen roterar snabbare än bandet, och krossningsrotom roterar med ännu väsentligt högre hastighet. Med inmatningsvalsen strävar man till att öka styckenas stötkraft mot krossningsrotorn, som roterar med exceptionellt hög hastighet, och sålunda att öka krossningseffekten. Stötkraflen ökas också av att krossningsvalsen stöter mot materialflödet.

De beskrivna förfarandena för att mata rivare eller för att fórkrossa materialet är emellertid inte speciellt effektiva t.ex. vid produktion i stor skala, där materialflödena ofta omfattar flera hundra kubikmeter i timmen eller över ca 100 ton ton-substans i timmen.

Beskrivning av uppfinningen Nu har man uppfunnit ett forfarande och en anordning enligt det självständiga patentkravet for att bearbeta material genom att riva och en användning av förfarandet och anordningen för att riva träbaserat material, särskilt träbaserat material som är avsett att brännas. I de övriga kraven beskrivs ett antal fördelaktiga utföringsformer av uppfinningen.

Enligt uppfinningen matas materialet in i rivaren med en transportör som särskilt kan vara en horisontell band- eller kedjetransportör. Med transportören kan man mata rivaren med ett konstant flöde. Det är fördelaktigt att inmatningshastigheten kan regleras.

Inmatningstransportören matar materialet in i en förrivare mellan fórrivningsrotorerna. Det finns två eller flera törrivningsrotorer. Hastigheten hos materialet som hamnar mellan förrivningsrotorerna är mindre än törrivningsrotorernas periferihastighet (som bestämmer kapaciteten). Materialets hastighet kan vara t.ex. högst l rn/s och fórrivriingsrotorernas periferihastighet t.ex. 4 - 15 m/s. Sålunda dras materialet på sätt och vis in i nypet som bildas av rotorema, och materialflödets tvärsnittsyta och/eller densitet minskar då hastigheten ökar. Hastighetsdifferensen bör vara klar för att uppfinningen skall fungera bra.

Också fórrivningsrotoremas hastighet kan göras reglerbar vid behov. 10 15 20 25 30 35 531 263 Till huvudrotom matas materialet med en hastighet som är mindre än huvudrivningsrotoms periferihastighet. Huvudrivningsrotoms periferihastighet kan t.ex. vara 15 - 35 m/s. Då den volymen-iska kapaciteten ökar då man övergår fiån inmatning till huvudrivning, och särskilt ifall av en redan reglerbar inmatning behöver huvudrotom inte längre förses med reglerdritt. Detta är till fördel eftersom reglering av en stor huvudmotor är svårare att utföra.

Förrivningsrotorema innefattar företrädesvis starka kloliknande tänder, som griper tag i inmatningsmaterialets ojämna former och söndrar t.ex. rötter, grenar och andra utsprång framförallt genom att riva sönder dem. Förrivningsrotorema sprider också materialet speciellt i tvärriktningen över hela rivningsbredden.

Förfarandet påverkar rivningsprocessen fördelaktigt genom att göra det lättare att köra ett överstort tillflöde in i rivaren, genom att söndra stenar före den egentliga rivningen och genom att minska toppbelastningar på huvudrotom. Regleringen av rivningsprocessen underlättas, eftersom processens volymkapacitet ökar mot slutet, och stockning i huvudrotom är osannolik, då det konstant finns volymetriskt utrymmer för materialet. Genom att fördröja det föregående skedet fär man en mindre belastning under därpå följande skeden.

Rotorema är helst anordnade så att materialet överförs från förrivningsrotorerna direkt till huvudrivningsrotorn, dvs. utan separata rörliga överföringsorgan, genom att skjuta på eller slunga med hjälp av förrivningsrotorerna, eller genom att låta det glida horisontalt eller snett nedåt. Huvudrivningsrotorn är lämpligen pä sidan av förrivningsrotom i materialets rörelseriktning, så att dess axel ligger ovanför förrivningsvalsarnas nedersta periferiplan.

Huvudrivningsrotom är företrädesvis sådan att den innefattar rivblad, med vilka man så effektivt som möjligt erhåller det önskade rivna materialet, och att den fungerar tillsammans med ett galler som omger den underifrån. Gallret innefattar motstål och mellanliggande utlopp, genom vilka rivet material avlägsnas.

Förrivningsrotorema är lämpligen belägna på varandra. Sålunda är den nedre rotorn företrädesvis underifrån omgiven av en mantel. Manteln innefattar företrädesvis hål.

Spalten mellan manteln och rotom är helst mindre än spalten mellan den nedre och den övre rotorn, men ändå så att material som är väsentligt större än den önskade slutliga styckesstorleken kan återföras runt den nedre rotom tillbaka till förrivningsnypet. Mantelns hål är företrädesvis mindre än utoppen i 10 15 20 25 30 35 531 263 huvudrivningsrotorns galler. Materialet som avlägsnas via mantelns öppningar förenas i allmänhet med rivet material som erhålls från huvudrivningsrotorn.

Den nedre fórrivningsrotors periferi ligger företrädesvis på en högre nivå än transportörens transportplan.

Huvudrivningsrotorns rotationsriktning är helst sådan, att materialet som kommer till rotom passerar direkt till gallret i som är beläget nedanför. Då förrivningsrotorema är belägna på varandra har huvudrivningsrotom alltså samma rotationsrikmirlg som den övre förrivningsrotom. Huvudrivningsrotom träffar det inkommande materialflödet medsols.

Det är fördelaktigt att forrivningsrotorernas mellanrum är reglerbart. Mellanrummet mellan de på varandra belägna rotorema är helst reglerbart så att den övre rotorn är rörlig i vertikalriktning.

Rivaren enligt uppfinningen har alltså tre separata enheter: en inmatningstransportör, fórrivningsrotorer belägna efter inmatningstransportören och en huvudrivningsrotor belägen efter förrivningsrotorema.

Uppfinningen lämpar sig i synnerhet att användas i rivare som används för att riva träbaserat material som skall brännas.

Nedan beskrivs ännu närmare en fórdelaktig utföringsform av uppfinningen. Fig. 1 i beskrivningen visar rivaren i tvärsnitt.

Rivarens huvuddelar i fig. l är en inmatningstransportör 1 för material som skall rivas, en förrivare innefattande fórrivningsrotorer 2 och 3 samt efter dem en huvudrivare innefattande en huvudrivningsrotor 4. Tillflödet består av träbaserat material, särskilt avverkningsavfall som rivs för att därefter brännas.

Inmatningstransportörens 1 hastighet är högts 1 rn/s. Hastigheten är reglerbar.

Förrivaren innefattar en nedre rotor 2 och en övre rotor 3 belägna på varandra, vilka roterar i motsatta riktningar så att de flyttar material som kommer från inmatningstransportören 1 framåt till huvudrivningsrotom 4. Den nedre rotorn 2 har rivtänder 5 på sin omkrets, den övre rotorn 3 har rivtänder 6 på sin omkrets och huvudrotorn 4 har rivblad 7 på sin omkrets. Rotorerna har alla samma bredd. 10 15 20 25 30 35 531 263 Den nedre rotom 2 och den övre rotorn 3 bildar ett relativt stort iörrivningsnyp. Den övre rotorn 3 kan ärmu flyttas i vertikal riktning för att reglera nypspalten.

Matartrarrsportören l är en horisontal bandtransportör med vilken ett materialflöde skjuts in i förrivningsnypet. Det övre planet av den nedre rotorns 2 omkrets ligger något högre än transportörens 1 yta.

Förrivningsrotorernas 2 och 3 periferihastighet är väsentligt större än transportörens l hastighet under rivningsförloppet. Periferihastigheten kan vara t.ex. 4 - 15 m/s.

Sålunda drar fórrivningsnypet på sätt och vis materialet in i sig.

Förrivningsrotorema 2 och 3 har relativt stora och kraftiga kloaktiga rivtänder 5, 6 som griper bra tag i det inmatade materialet och i ojämna stycken ( såsom rötter och grenar) och bryter dem till mindre storlek. Materialflödet utjämnas också i fórrivningsnypet, särskilt i tvärriktningen, jämnt över hela rivningsbredden. Också stenar krossas.

Den nedre rotorn 2 omges underifi-ån av en mantel 8, innefattande mottänder 9 och hål 10 mellan dem. Spalten mellan den nedre rotorn 2 och manteln 8 är mindre än spalten mellan den nedre rotorn 2 och den övre rotorn 3, men trots det relativt stor. Öppningarna 10 är så små att material som är för grovt med avseende på den önskade slutliga styckesstorleken inte avlägsnas genom dem. Mantelns 8 ände mot j inmamirrgstransportören l har en horisontal del ll något ovanför transportörens plan, vilken bildar ett inmatningsbord.

Från törrivningsnypet som bildas av förrivningsrotorerna 2 och 3 kommer en del av materialet att slungas åt sidan till huvudrivningsrotom 4. En del av materialet faller å andra sidan och transporteras mellan den nedre rotorn 2 och manteln 8, varifiån det finaste materialet avlägsnas genom öppningarna 10 och resten av materialet återgår till förrivningsnypet. i Huvudrivningsrotoms 4 periferhastighet är markant högre än förrivningsrotoremas 2 och 3 periferihastighet under rivning. Periferihastigheten kan vara t.ex. 15 - 35 m/s. Följaktligen, då huvudrotoms 4 bredd är den samma som törrotorernas 2 och 3, resulterar en hög hastighet analogt i en stor kapacitet. Huvudrotoms 4 diameter är större än fórrotoremas 2 och 3. Huvudrotoms 4 axel är i stort sett belägen på samma höjd som nypet som bildas av iörrotorema 2 och 3. 10 15 20 535 253 Då rivningsprocessens volymkapacitet ökar mot slutet underlättas processregleringen. Stockning i huvudrivningsrotom 4 är osannolik då det konstant finns volymetrisk utrymme för materialet. Genom att fördröja det föregående skedet erhåller man vid behov en mindre belastning under därpå följande skeden.

Huvudrivningsrotom 4 innefattar rivblad 7 som är lämpliga speciellt för rivning.

Huvudrotom 4 omges underifrån av ett galler 12, med motblad 13 och utlopp 14 mellan dem. Rivningsspalten som bildas av huvudrotom 4 och gallret 12 är väsentligt mindre än spalten mellan förrivningsrotom 2 och manteln 8.

Rivningsspalten påverkar styckesstorleken hos materialet som avlägsnas. Till följd av törrívningen blir slitaget på rivbladen 7 rimligt, trots huvudrotoms 4 höga periferihastighet. Huvudflödet av rivet material fås via utloppen 14. Materialflödet som passerat via hålen 10 kombineras med detta.

Manteln 8 och gallret 12 är sammanbundna med en separationströskel 15. Den bestämmer alltså stället där materialet törs mellan huvudrivningsrotorn 4 och gallret 12 för att rivas. Separationströskeln är belägen något under törrivningsrotorernas nyp 2 och 3. Gallret 12 fortsätter ovanför rotorema 2, 3 och 4 i form av ett lock 16.

Den här beskrivna uppfinningen kan tillämpas inom ramen för patentkraven också beträffande rivare av annan typ.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 531 263 Patentkrav

1. Förfarande for att bearbeta styckesformat material genom rivning, varvid vid förfarandet material matas med en inmatningstransportör (1) in mellan forrivningsrotorer (2, 3) och material överförs från fórrivningsrotorema direkt till huvudrivningsrotom (4), kännetecknat av att materialet matas in mellan törrivriingsrotorerna (2, 3) med en rörelsehastighet som är mindre än A förrivningsrotorernas (2, 3) periferihastighet, och materialet överförs från törrivningsrotorerna till huvudrivningsrotorn (4) med en rörelsehastighet som är mindre än huvudrivningsrotoms periferihastighet.

2. Förfarande enligt patentkrav l, kännetecknat av att materialet slungas fi°ån fórrivningsrotorema (2, 3) till huvudrivningsrotorn (4).

3. Anordning för att bearbeta styckesformat material genom rivning, varvid anordningen irmefattar en inmatningstransportör (1), forrivningsrotorer (2, 3) och en huvudrivningsrotor (4), varvid inmatningstransportören transporterar materialet som skall rivas in mellan íörrivningsrotorema, varifrån det överförs direkt till huvudrivningsrotom, kännetecknad av att rörelsehastigheten hos materialet som hamnar mellan fórrivningsrotorerna (2, 3) är mindre än fiårrivningsrotorernas periferihastighet, och hastigheten hos materialet som kommer till huvudrivningsrotom (4) är mindre än huvudrivningsrotoms periferihastighet.

4. Anordning enligt patentkrav 3, kännetecknar! av att fórrivningsrotorema (2, 3) är belägna på varandra. i

5. Anordning enligt patentkrav 3 eller 4, kännetecknad av att huvudrivningsrotorn (4) är belägen på sidan av fórrivningsrotorerna (2, 3).

6. Anordning enligt något av patentkraven 3 - 5, kännetecknad av att den nedre fórrivningsrotorn (2) omges underifrån av en mantel (8).

7. Anordning enligt något av patentkraven 3 - 6, kännetecknad av att huvudrivningsrotorn (4) roterar i samma riktning som den övre förrivningsrotom (3)- 10 531 253

8. Anordning enligt något av patentkraven 4 - 7, kännetecknar! av att det övre planet av den nedre fórrivningsrotorns (2) periferi är beläget högre än inmatningstransportörens (1) transportplan.

9. Anordning enligt något av patentkraven 3 - 8, kännetecknad av att Fórrivningsrotoremas (2, 3) mellanrum är reglerbart.

10. Användning av en anordning enligt något av patentkraven 3 - 9 for att minska styckesstorleken hos ett träbaserat material, särskilt ett träbaserat material som skall brännas.