SE529901C2 - Anläggningssystem för övervakning - Google Patents

Description

529 901 larmsystem är att det kan övervaka och kontrollera och föra statistik över drlftstörningar, hur ofta och när enheter har varit ur funktion, hur överföringstiderna har varit och annan intressant information. Standarden tar även upp informations- och signalsäkerheten som nämnts ovan med avseende på manipulering av meddelanden och andra former av störningar av signaler.

BESKRIVNING Den föreliggande uppfinningen hänför sig till en anläggningssystem för övervakning av larm. Detta är ett system omfattande många olika delar, varav en del av dessa sedan tidigare är kända och andra delar är nya. Kombinationen av dessa delar bildar i sig en unik sammansättning som löser många av de ovanstående beskrivna problemen.

Anläggningssystemet omfattar delar som möjliggör att kommunikationen sker på ett säkert sätt med redundanta alternatiwägar och kontrollfunktioner som förhindrar att systemet störs ut medvetet och likaledes fungerar tillfredsställande även under naturliga störningar såsom underhàllsarbeten på delar av systemet.

Anläggningssystemet har även fördelen av att mjukvaran hos dess delari många fall kan uppdateras på ett sätt så att en servicetekniker inte behöver besöka den fysiska lokaliseringen av delen. Detta görs med hjälp av en server som kommunicerar på distans med de enheter som ska uppdateras. Detta medför att flera förändringar och nybeställnlngari en kundbeställning kan administreras och exekveras centralt.

Likaledes kan systemet kontinuerligt uppdateras på ett snabbt och effektivt sätt i takt med att mjukvaran förbättras. En lokal larmanläggning kan således uppdateras utifrån via någon av kommunikationsenheterna. Det kan röra sig om att uppdatera programvaran i olika delar i den lokala larmanläggningen, exempelvis detektorer, centralapparaten och kommunikationsenheterna. Detta har den fördelen att en stor del av underhållet och uppdateringar kan ske utan att någon behöver åka ut till den lokala anläggningen eller att enheter inte behöver skickas in för kontroller och uppdateringar. 20 529 901 Anläggningssystemet omfattar likaledes fördelen av en säker kommunikation.

Kommunikationen säkras genom en mängd olika avancerade krypteringsalgoritmer som förhindrar att kommunikationen kan avlyssnas eller förvanskas utan att det upptäcks. Dessa krypteringsalgoritmer är sammansatta av så kallade öppna krypteringsstandarder men för ett för systemet särskilt sätt.

Enheter i anläggningssystemet kan var och en innehålla en unikt identifierbar kod som talar om vem enheten är. Denna kod har till uppgift att förhindra att en enhet olovligt byts ut mot en manipulerad ersättare. Koden är krypterad och är inte allmänt tillgänglig.

Ytterligare omfattar anläggningssystemet ett avancerat styrsystem för att fördela trafiklasten på ett optimalt sätt genom att kunna styra så att exempelvis vissa videoströmmar kan sändas över vissa kanaler till vissa enheter medan andra destinationer med mer begränsande bandbredds resurser kan erhålla stillbilderi olika tidsintervall. Det är även så att avancerade transportprotokoll ser till att trafiklasten begränsas till det yttersta så att ingen onödig information belastar kommunikationsvägarna.

Anläggningssystemet omfattar ett flertal olika lokala larmanläggningar innehållande larmfunktioner och medel för att vidarebefordra larmmeddelande till en eller flera larmcentraler. De lokala larmanläggningarna kan bearbeta information från olika typer av larm. Med larm här menas ett vidare begrepp omfattande allt ifrån det som i vardagligt tal benämns med larm såsom inbrottslarm, brandlarm och överfallslarm men även information om lagerstatus, temperatur, system status, bilder eller positioneringsdata omfattas av termen. När den lokala larmanläggningen detekterar en larmhändelse har dem därefter som uppgift att skicka ett larmmeddelande till en larmcentral. Denna signal kan skickas på ett flertal olika sätt med olika kommunikationsmetoder. Exempelvis över Internet, eller med en fast uppringnings anordning som ringer larmcentralen vid larm eller olika sätt att använda en trådlös enhet för kommunikationen. När larmmeddelandet på något av dessa sätt till slut nått larmcentralen görs därefter en bedömning om vilka åtgärder som ska utföras för att hantera larmmeddelande. Detta kan vara allt ifrån att skicka någon till platsen, söka kontakt över annat kommunikationsmedel eller till att larma polismyndigheten. 20 529 901 Givetvis kan information och larmsignaler även skickas till andra anläggningar en larmcentral exempelvis till en kundanläggning.

Det finns idag olika kommunikationsvägar att sköta larmsändningarna. En metod är att använda sig av en uppkoppling mot lntemet. Denna bygger på att en enhet ligger uppkopplad mot Internet, via exempelvis kabelmodem, ADSL, ISDN, mobilnät eller fiberkoppling etc. Den för då en tvåvägs kommunikation mellan larmcentraler och dem lokala larmanläggningen samt andra anslutna system. Med detta kommunikationssätt detekteras ett avbrott på förbindelsen, men det kan föreligga tillfällen då man behöver en extra kommunikationsväg som backup. Exempelvis kan det uppstå problem med att nätverket är överbelastat eller att reparationsarbeten gör att ordinarie förbindelsen bryts.

Ett vanligt sätt att sköta larmsändningarna är med en så kallad uppringande enhet.

Det innebär att när ett larm går i den lokala larmanläggningen ringer den automatiskt upp larmcentralen. Uppringningen kan ske över det fasta telefonnätet eller via en trådlös uppringning över ett mobilnät. Detta vanligt förekommande system saknar möjligheten att larma larmcentralen om kommunikationsvägen bryts genom exempelvis att den fasta linan klipps eller att meddelandet till den trådlösa enheten störs ut.

I den svenska patentansökan SE0002743 framläggs ett system omfattande ett sätt att övervaka ett objekt med en trådlös förbindelse, som detekterar ett avbrott. En trådlös enhet sänder meddelanden slumpmässigt eller händelsestyrt för att meddela sin status. Vid frånvaro av meddelande från den trådlösa enheten larmar den mottagande servern larmcentralen efter en automatisk utvärdering. Meddelandet kan vara avsiktligt blockerat och ger larm vid frånvaron av meddelandet. Denna uppfinning kräver en teknisk modifikation av den trådlösa enheten och en mottagande server. En nackdel med den metoden är att den trådlösa enheten behöver modifieras. l den svenska patentansökan SE0200639 framläggs ytterligare ett sätt att öven/aka ett objekt med hjälp av en trådlös förbindelse. l denna ansökan framläggs ett sätt 20 529 901 varvid i en trådlös enhet insätts ett programmerbart SIM-kort som kan konfigureras av en konflgureringserver att skicka meddelanden över GPRS till en larmmottagnings enhet.

Anläggningssystemet kan omfatta alla dessa kommunikationsalternativ var och en för sig eller i olika kombinationer. Var och en av de enskilda alternativen har sina svagheter men genom att kombinera ihop dessa och få dem att samverka i ett system kan man lösa många av de problem som de var för sig besitter.

I den föreliggande uppfinningen har ytterligare en kommunikationskontroll tillförts till anläggningssystemet. Det är en anordning för att övervaka att en trådlös enhet fortfarande fungerar och kan sända. Anordningen omfattar en server som sänder meddelanden över ett mobilnät till de trådlösa enheter som ska övervakas. Saknas kvittens från ett meddelande, skickas automatiskt ett larm från servern om förbindelsefel till förutbestämd(a) mottagare. Larmet kan skickas med valfri kommunikationsmetod till mottagaren. Mottagaren kan exempelvis vara en larmcentral, driflcentral eller en ansvarig person. En fördel med denna kommunikationskontroll är att inga förändringar behöver göras på mobiltelefonen utan alla modifieringar hänför sig till den centrala övervakningsstationen, servern. Det medför att det blir snabbt och enkelt att förändra antalet övervakningsobjekt. Ingen installation behövs på plats utan alla tekniska förändringar sker centralt hos ett serversystem. Denna kommunikationskontroll använder sig således av principen larm vid tappad förbindelse som i SEO002743 men med skillnaden att meddelandet skickas från servern till den trådlösa enheten medan meddelandet i SE0200639 skickas från den trådlösa enheten till servern eller omvänt. Om den trådlösa enheten blockeras går ett larmmeddelande till en eller flera förutbestämda larmmottagare och de i sin tur bedömer vilka åtgärder som ska utföras. De kan vara allt ifrån att skicka ut någon till platsen till att försöka få kontakt genom en annan kommunikationskanal eller att vänta en viss tidsperiod för att se om kontakten återfås. Den mobilenhet som behöver övervakas kan ingå i ett lokalt system för övervakningsobjektet. Exempel är fordon som är utrustade med inbyggda mobiltelefoner för fiärrservice. tekniska larm och inbrotts-löverfallslarm. Även fasta installationer som larmanläggningar för exempelvis inbrott eller brand, men även för varuautomater utrustade med mobiltelefoner för larm och statusrapporterlng (t.ex. slut på varor i automaten). Detta 20 529 901 innebär att man kan komplettera med denna anordning för att öka säkerheten när man använder sig av uppkoppling mot internet och som tillägg till en fast ellertràdlös uppringnings anläggning för att övervaka att enheterna fungerar och att meddelandet inte blockeras.

Anläggningssystemet omfattar yttermera en möjlighet för central bildlagring av bilder från övervakningskameror ute hos lokala larmanläggningar. Detta har flera fördelar jämfört med att lagra dessa lokalt. Det medför en bekymmersfri hantering pà det lokala planet. Inga band eller diskar eller dylikt behövs i den lokala larmanläggningen utan det resulterari enkla lokala installationer som kan fjärrhanteras. En annan mycket viktig fördel med detta är att integriteten hos de övervakade skyddas i och med att bilderna hamnar hos en s.k. "trusted part”. Varken arbetsledare eller ”kamrater” kan övervaka varandra. Övervakningsbilder riskerar inte att komma pà avvägar från taxibolag, restauranger eller butiker och detta kan medföra att det blir lättare att få tillstånd för kameraövervakning. Likaledes ökas säkerheten i och med att bilderna inte sparas lokalt och de kan dessutom övervakas på tjärravstànd och därmed fungera aktivt i brottsbekämpningen istället för som ett bevis i efterhand.

Yttermera omfattar anläggningssystemet enheter för fjärrkontrolls funktioner. Dessa enheter kan på distans öppna dörrar, grindar, avgöra om en lnpasserande har behörighet. Från en central anläggning kan således lokala anläggningar styras på distans.

Ytterligare kännetecken för föreliggande uppfinning framgår av efterföljande patentkrav.

KORT BESKRlVNING AV RlTNlNGARNA Föreliggande uppfinning kommer i det följande beskrivas i samband med ett utföringsexempel åskådliggjord genom 8 figurer, där 20 25 529 901 Figur 1 visar en översikt av ett anläggningssystem för övervakning, där Figur 2 visarett flödesschema över ett larm ifigur 1, där Figur 3 visar en översikt över en del av ett anläggningssystemet för övervakning omfattande en larm- och övervakningsfunktion av en trådlös enhet, där Figur 4 visar ett flödesschema över hur ett larm går enligt i den del av anläggningssystemet som visas i figur 3 , där Figur 5 visar ett flödesschema över övervakning och konfigurering av en trådlös enhet, där Figur 6 visar en schematisk översikt av en del av anläggningssystemet för övervakning , där Figur 7 visar en schematiskt bild av en variant på övervakning av en trådlös enhet, och där Figur 8 visar en översikt av hur en server styr trafiken från övervakningskameror till olika mottagare.

Vi ska nu beskriva en anläggning och det sker tillsammans med 8 ritningar.

I figur 1 ses en lokal larmanläggning 100 innehållande olika larmobjekt 110 som exempelvis rörelsedetektorer 112.1, brandlarm 112.2, kamera 113 och varuautomater 111. En lokal larmanläggning 100 kan innehålla olika kombinationer av dessa larmobjekt 110. Larmobjekten 110 står i förbindelse med en centralapparat 120. Förbindelsen kan ske exempelvis genom fasta ledningar, bluetooth eller med ett trådlöst nätverk som exempelvis WLAN. Centralapparaten 120 har i sin tur kontakt med olika kommunikationsenheter 130. Var och en av dessa kommunikationsenheter 130 kan var för sig elleri kombination vara integrerade i Centralapparaten.

Kommunikationen mellan centralapparat 120 och kommunikationsenheter 130 kan ske över exempelvis fast ledning, WAN, LAN, WLAN, MLAN eller med annat kommunikationssätt. l figuren visas exempel på sådana kommunikationsenheter 130 och dessa kan vara inkopplade enskilt eller tillsammans i olika kombinationer.

Exempelvis kan kommunikationsenheterna 130 omfattas av internetenheten 134, en trådlös enhet 131 en uppringnings enhet 132 och en enhet kopplad till fast ledning 20 529 901 133. Givetvis kan även andra kommunikationsenheter användas. l figuren är fyra olika kommunikationsenheter 130 inritade. lnternetenheten 134 kommunicerar med larm- och/eller driftcentraler 300 över TCP/IP. Den kan likaledes kommunicera med andra anläggningar såsom exempelvis extern larmmottagare 400 och konfigureringsserver 250. Denna kommunikation sker likaledes över TCP/IP.

Multicomenheten 133 är ett en enhet som kommunicerar över ett fast nät som med särskilda noder installerade i telestationer och kan vidarebefordra larm till larm- och/eller driftcentraler 300.

PSTN uppringningsenheten 132 är en enhet som använder sig av det fasta telenätet för att ringa in larm/information till larm- och/eller driftcentraler 300.

Trådlös enhet 131 är en enhet som använder mobilnät för att ringa in larm/information till larm- och/eller driftcentraler 300. Trådlös enhet 131 kan även exempelvis kommunicera med server 230 och konfigureringsserver 210 med trådlös kommunikation över mobilnät .

Server 230 övervakar att den trådlösa enheten 131 i den lokala larmanläggningen 100 fungerar. Server 230 kan vara flera stycken för att öka säkerheten i fallet att en av dem är ur funktion. Server 230 kommunicerar med larmmottagare 400 och larm/drift centraler 300 och kan meddela dem status över trådlösa enheter 131 som den övervakar. Server 230 kan likaledes kommunicera med konfigureringsserver 210.

Konfigureringsserver 210/250 kommunicerar med trådlös enhet 131 respektive lnternetenhet 134 för att uppdatera och kontrollera programvaran iden lokala larmanläggningen 100. Likaledes kan konfigureringsserver 210 kommunicera med server 230 för att instruera vilka trådlösa enheter 131 server 230 ska övervaka och till vilka larmmottagare 400 och/eller larm/drift centraler 300 den ska informera resultatet av övervakningen. Konfigureringsserver 250 kan kommunicera med sen/er 240 för att instruera den hur den ska reglera intemettrafiken från den lokala larmanläggningen.

Kundhanteringsanordning 220/260 innehåller och tar in information om vilka lokala larmanläggningar 100 som ska övervakas och hur övervakningen ska gå till och till vem kommunikatlonsenheterna 130 ska vidarebefordra sina larmsignaler. Det vill säga vilka drift/larm centraler 300 som har hand om vilka lokala larmanläggningar 100 och vilka larmmottagare 400 som ska få underrättelse från dessa lokala 20 25 529 901 larmanläggningar 100. Kundhanteringsanordnlng 220/260 instruerar server 230/240 hur dessa ska verka.

Server 240 reglerar hur trafiken från internetenhet 134 iden lokala larmanläggningen ska hanteras. Exempelvis kan viss data skickas till Larm/Drift central 300 och annan data till Iarmmottagare 400. Den kan även styra så att en bild från en övervakningskamera 113 skickas till en valfri destination åtkomlig via Internet. Övervakningsanordning 200 är ett paraplynamn över enheterna 210- 260.

Larm/drift central 300 är anläggningar som tar emot larm och information från de lokala larmanläggningarna 100 och från övervakningsanordning 200. l-arm/drift central 300 beslutar vilka åtgärder som ska vidtas vid de olika larrnsituationerna som kan uppstå.

Larmmottagare 400 är en anordning för kund, ägare, säkerhetschef, etc för att övervaka en lokal larmanläggning 100.

Nu förhåller det sig så att konfigureringsserver 210 och 250 kan utgöras av en gemensam enhet, likaledes kan kundhanterings anordning 220 och 260 utgöras av en gemensam enhet och server 230 och 240 kan också likaledes utgöras av en för dem gemensam enhet.

Figur 2 visarett flödesschema över ett larm i anläggningssystemet för övervakning som visas figur 1. Det första som händer är att en detektor, varuautomlat eller annat larmobjekt i larmobjekt 110 utlöser ett larm. En signal skickas från detta larmobjekt till centralenhet 120, denna signal kan skickas över fasta ledningar, bluetooth eller annan form av kommunikationssätt och kan utgöras av en signal sàväl som en frånvaro av signal. Centralapparaten 120 bearbetar de signaler eller frånvaro av signaler som den erhåller från larmobjekten 110. Via kommunikationsenheterna 130 skickas därefter larmmeddelande till larm/drift central 300 och/eller Iarmmottagare 400, i vilka erforderliga åtgärder för att åtgärda larmet vidtas. Övervakningsanordning 200 kan övervaka att vissa av kommunikationsenheterna 130 fungerar som de ska och om de inte gör det meddela larm/drift central 300.

I figur 3 visas mer noggrant hur övervakningen av den trådlösa enheten 131 sker i anläggningssystemet för övervakning.

En sammansättning i en anläggningssystemet för övervakning kan vara att centralapparat 120 använder en PSTN uppringnings enhet 132 i kombination med en 20 529 901 10 trådlös enhet 131. Normalt går larrn och informationsvägen över PSTN uppringnings enhet 132 från den lokala larmanläggningen 100 till Larm/Drift central 300. Den ringer upp Larm/Drift central 300 vid larm. Detta medför inga problem så till vida att Iarmförbindelsen inte hävs, exempelvis genom att någon klipper linan. Då hindras den att ringa men Larm/Drift central 300 vet ej om att den inte lyckas.

Genom att tillföra trådlös enhet 131 och övervaknings anordning 200, omfattande konfigurerings server 210, kundhanteringsanordning 220 samt server 230, till denna, kan den trådlösa enheten 131 övervakas och larmcentralen 300 kan erhålla information huruvida allt står rätt till i den lokala larmanläggningen 100.

Den trådlösa enheten 131 övervakas av server 230 via en meddelandesignal till den trådlösa enheten131. Den trådlösa enheten 131 skickar tillbaka en meddelandekvittens på det erhållna meddelandet till server 230. Uteblir kvittens kan server 230 skickaen rapport till Larm/Driftcentral 300 och/eller vidtaga andra erforderliga åtgärder. Teoretiskt sätt kan PSTN 132 övervakas med uppringning från larm/drift central 300, men detta är inom rimliga praktiska och kostnads ekonomiska skäl enbart möjligt med en ungefärlig frekvens på ett fåtal gånger per dygn, medan övervakningen av den trådlösa enheten 131 kan ske med en frekvens på flera gångeri minuten. Således medför den trådlösa enheten 131 en ökad säkerhet.

Figur 4 visar ett flödesschema över hur ett larm går enligt i den del av anläggningssystemet som visas i figur 3. Det första som händer är att en detektor, varuautomat eller annat larmobjekt i larmobjekt 110 utlöser ett larm. En signal skickas från detta larmobjekt till centralenhet 120, denna signal kan skickas över fasta ledningar, bluetooth eller annan form av kommunikationssätt och kan utgöras av en signal såväl som en frånvaro av signal. Centralapparaten 120 bearbetar de signaler eller frånvaro av signaler som den erhåller från larmobjekten 110.

Centralapparat 120 bestämmer hur den ska vidarebefordra larmet till larm/drift central 300. Den kan i denna beskrivna sammansättning använda sig av PSTN 132, som är en uppringningsenhet som använder ett fast telenät och/eller av trådlös enhet 131 för att vidarebefordra signalen larm/drift central 300. Centralapparat 120 kan begära att få kvittens på att larmmeddelandet mottagits och om ingen kvittens erhålls kan den försöka med igen och/eller med den enhet som inte användes i det tidigare larmförsöket. Server 230 är övervakar på distans trådlös enhet 131, genom att kontinuerligt eller styckvis skicka meddelandesignaler till trådlös enhet 131 och om 20 529 901 ll server 230 inte erhåller en unikt identifierar kvittens skickar server 230 en rapport till larm/drift central 300, som i sin turfår besluta vilka åtgärder som ska vidtagas.

Figur 5 visar ett flödesschema över övervakning och Konfigurering av en trådlös enhet 131. Trådlös enhet 131 skickar ett meddelande, exempelvis ett SMS meddelande, till konfigureringsservern 210 att den önskar att bli installerad i systemet. Konfigureringenssen/ern 210 tar emot meddelandet från den trådlösa enheten och bearbetar den information som den trådlösa enheten 131 skickat i meddelandet och jämför det med den information konfigureringsservern 210 har i sin databas och programvara för att se att det är ett giltigt anrop. Om konfigureringsservern 210 bedömer att anropet är giltigt skickar den ett meddelande till den trådlösa enheten 131 innehållande nödvändig information till den trådlösa enheten för att denna ska kunna etablera en kommunikationskanal med en server 230. När server 230 och den trådlösa enheten 131 har etablerat en kommunikationskanal övervakar server 230 att den trådlösa enheten 131 är uppe och fungerar. Denna övervakning kan ske både genom att server 230 enligt ett tidsschema skickar meddelande till trådlös enhet 131, med krav på kvittens och/eller att den trådlösa enheten 131 skickar meddelanden, enligt ett tidsschema, till server 230. Om server 230 inte tappar kontakten med trådlös enhet 131 skickar server 230 en rapport till larm/drift central 300 och/eller larmmottagare 400, och de i sin tur får bedöma erforderliga åtgärder. lfigur 6 visas en schematisk bild av övervakningsanordning 200. De ingående enheterna kan vara lokaliserade på olika platser och kan kommunicera med varandra över olika nätverk. Konfigureringserver 210/250 har som uppgift att konfigurera de olika delama i anläggningssystemet för övervakning. Det kan vara att styra hur ofta pollar ska skickas, till vem de ska skickas, var larm ska skickas, var bilder ska presenteras, att tala om för kameror hur mycket bandbredd det finns tillgängligt hos mottagaren. Den får sina instruktioner av kundhanteringsanordning 220/260 där information om vad kunder har beställt hanteras. Detta kan den göra genom sin anslutning till nätverket. Behöver den kommunicera trådlöst kan den använda sig av trådlös enhet 250.

Server 230 övervakar trådlös enhet 131 i de lokala larmanläggningarna. Server 240 sköter kommunikationen mellan lnternetenhet 134 och larm/drift central 300 samt 20 529 901 12 fungerar som en växel och styr trafik från den lokala larmanläggningen till olika mottagare.

Figur 7 visar en schematisk bild pà en variant av övervakning av en trådlös enhet 131. En trådlös enhet 131 innehållande ett programmerbart SIM-kort 131.1 med program för pollning eller som kan styra telefonens datordel för programmering på distans av konfigureringsserver 210. Denna programmering kan ske med valfritt kommunlkationsprotokoll, exempelvis SMS. Datordelen kan med hjälp av SIM-kortet kan programmeras så att den trådlösa enheten sänder meddelande till server 230 för att på så sätt övervaka att den trådlösa enheten 131 fungerar eller så kan den instrueras att mottaga pollar från server 230. Vid frånvaro av poll eller kvittens på pollar larmas larm/driftcentralen 300 av server 230.

Figur 8 visar en översikt hur en server 240 styr trafiken fràn övervakningskameror 113.x till olika mottagare. Dessa övervakningskameror 113.x kan vara situerade på olika platser och i olika anläggningar. En bild eller videoström skickas över exempelvis Internet från övervakningskamera 113.1. Server 240 bestämmer till vilken/vilka mottagare bilderna/videoströmmen ska skickas. Server 240 avgör likaledes vilken bildkvalité och uppdaterings frekvens som bilderna ska överföras i för var och en av mottagarna. En mottagare kan således erhålla en videoström medan en annan kan erhålla enstaka stillbilderi något tidsintervall. Mottagare av bilder/videoströmmar kan vara central bildlagrings enhet 500, larm/drlftcentral 300, larmmottagare 400 eller annan destinerad mottagare. Central bildlagrings enhet 500 lagrar digitalt bilder och videoströmmar från olika kameror.

Claims (11)

529 901 PATENTKRAV 0400198-8 24.5 2006 rev 13.06.2007

1. Anläggningssystem för övervakning omfattande ett antal lokala larrnanläggningar samt ett antal olika övervakningsstationer kännetecknat av ett antal lokala larmanläggningar som var och en har till uppgift att vid sin lokalisering påvisa statusen hos olika anordningar i den lokala anläggningen med hjälp av t.ex sensorer och givare innefattande fysikaliska mätningar och registreringar av händelser, tidsangivelse vid händelse, låskolvars lägen, temperatur, tryck, vibrationer, bildupptagning i betydelse som stillbilder eller filmåterglvning, att dessa lokala larmanläggningar innehåller medel för att sända meddelanden och eller annan information angående statusen hos anordningar i den lokala larmanläggningen till en eller flera övervakningsstationer, att dessa meddelanden eller data kan sändas via synkroniserade servrar över en rad olika kommunikationsvägar för ökad sannolikhet att ett meddelande när fram, att en övervakningsstation innefattar medel att på distans undersöka huruvida en lokal larmanläggning är i stånd att skicka meddelanden, att en övervakningsstation innefattar medel att på distans konfigurera de lokala larmanläggningarna, att en övervakningsstation kan innefatta medel för att dirigera informationsströmmar från lokala larmanläggningar, att en övervakningsstation innefattar medel för fiärrmanövrering av låsorgan för t.ex. dörrar och portar och att kund kan kontrollera fiärrmanövrering.

2. Anläggningssystem för övervakning enligt patentkrav 1 kännetecknad av att kommunikationsvägar kan utgöras av fast telefoni, TCP/IP och mobilkommunikation var för sig eller i kombination.

3. Anläggningssystem för övervakning enligt patentkraven 1 eller 2 omfattande en eller flera övervakningsstationer varav åtminstone en innehållande övervakningsanordning för trådlösa enheter kännetecknad av att nämnda övervakningsanordning skickar meddelanden över mobilnät till en eller flera trådlösa enheter situerade vid en lokal larmanläggning och att så länge en 20 25 529 901 'lll - unikt identifierbar svarssignal erhålls från en övervakad trådlös enhet vid en lokal larmanläggning anses den vara i funktion att sända larmmeddelanden. .

4. Anläggningssystem för övervakning enligt något eller några av patentkraven 1 till 3 omfattande åtminstone en lokal larmanläggning innehållande åtminstone en övervakningskamera och att nämnda anläggning för larmförmedling omfattar en eller flera övervakningsstationer varav åtminstone en innehållande anordning för trafiklastfördelning kännetecknad därav att nämnda anordning för trafiklastfördelning styr trafiklasten från övervakningskameror genom att till olika mottagare skicka bilder och/eller videoströmmar med en upplösning och uppdaterings frekvens korresponderande mot den bandbredd och/eller de önskemål mottagaren har för bild/video mottagningen, att med matematiska algoritmer Komprimera bild och videoströmmar för att erhålla så lågt bandbreddsutnyttjande som möjligt och att nämnda anordning för trafiklastfördelning delegerar till vilka mottagare bilder eller videoströmmar från övervakningskamerorna ska skickas. .

5. Anläggningssystem för övervakning enligt något eller några av patentkraven 1 till 4 omfattande åtminstone en lokal larmanläggning och en eller flera övervakningsstationer varav åtminstone en innehållande en anordning för distanskonfigurering kännetecknad därav att nämnda anordning för konfigurering på distans kan uppdatera och/eller installera mjukvara i olika enheter situerade i en lokal larmanläggning och att denna uppdatering exempelvis kan ske över TCP/IP eller med annan kommunikationsmetod. .

6. Anläggningssystem för övervakning enligt något eller några av patentkraven 1 till 5 omfattande åtminstone en lokal larmanläggning och en eller flera övervakningsstationer kännetecknad av att enheter i lokal larmanläggning och i övervakningsstationer var och en kan vara behäftade med en unik elektronisk identifieringsinformation och att medel finns för att upptäcka om en enhet med en sådan identifieringsinformation byts ut. .

7. Anläggningssystem för övervakning enligt något eller några av patentkraven 1 till 6 omfattande åtminstone en lokal larmanläggning och en eller flera 20 25 övervakningsstationer kännetecknad därav att meddelanden som skickas mellan lokal larmanläggning och övervakningsstation och mellan övervakningsstationer kan vara behäftade med en unikt identifierbar identifieringsinformation sammansatt av information om meddelandet och dess avsändare så att om meddelandet på något sätt ändras under dess väg överensstämmer inte meddelandets identifieringsinformation med meddelandet.

8. Anläggningssystem för övervakning enligt något eller några av patentkraven 1 till 7 omfattande åtminstone en lokal larmanläggning kännetecknad av att kommunikation inom den lokala larmanläggningen är krypterad.

9. Anläggningssystem för övervakning enligt något eller några av patentkraven 1 till 8 omfattande åtminstone en lokal larmanläggning och en eller flera övervakningsstationer kännetecknad av att kommunikation mellan en lokal larmanläggning och övervakningsstationer kan vara krypterad och att kommunikation mellan olika övervakningsstationer kan vara krypterad.

10.Anläggningssystem för övervakning enligt något eller några av patentkraven 1 till 9 omfattande åtminstone en lokal larmanläggning och en eller flera övervakningsstationer kännetecknad av att en övervakningsstation innefattar medel för att dirigera informationsströmmar till en rörlig övervakningsenhet såsom en mobil väktare och företrädesvis den som befinner sig närmast.

11. Anläggningssystem för övervakning enligt något eller några av patentkraven 1 till 10 omfattande åtminstone en lokal larmanläggning och en eller flera övervakningsstationer kännetecknad av att en övervakningsstation innefattar medel för kund att blockera konfigurering på distans av en lokal larmanläggning.