SE527389C2 - System och metod för hantering av mobila kommuníkationer med en proxyswitch - Google Patents

Description

30 b) Ett antal radiokanaler 112 är associerade med hela tåckningsarean. Radiokanaler- na är uppdelade i kanalgrupper som är allokerade till individuella celler. Kanalerna används för att sända signaleringsinformation och för att etablera samtalskoppling- ar och liknande, och för att sända tal eller datainformation så fort ett samtalskoppel har etablerats.

Vid en relativt hög abstraktionsnivå, innefattar mobil nätssignalering åtminstone två huvudaspekter. En aspekt innefattar signaleringen mellan en MS och resten av nätet. Med 2G ("2G" är industrins benämning för "andra generationen") och efterföl- jande teknologi, avser den här signaleringen, accessmetoder som används av MS:en (t.ex. tidsmultiplexering (time-division multiple access, TDMA); kodmultiplexering (code-division multiple access, CDMA)), tilldelning av radiokanaler, verifiering (authentication), etc. En andra aspekt innefattar signaleringen bland olika enheter i det mobila nätet, som t.ex. signaleringen bland MSC:er, VLR:er, HLR:er, etc. Den andra delen hänvisas ibland till som Mobile Application Part (MAP) speciellt då den används i sammanhang tillsammans med nummer 7 signaleríng (SS7).

Olika former av signalering (såväl som data och talkommunikation) sänds och tas emot i enlighet med olika standarder. Till exempel har Electronics Industries Asso- ciation (EIA) och Telecommunications Industry Association (TlA) definierat många amerikanska standarder, som t.ex. IS-41, som är en MAP-standard. Analogt har CCITT och ITU definierat internationella standarder, som t.ex. GSM-MAP, som är en internationell MAP-standard. Information om dessa standarder är väl kända och kan finnas från relevanta organisationer såväl som i litteraturen, se t.ex., Bosse, SIGNALING IN TELECOMMUNICATIONS NETWORK (Wiley 1998).

För att leverera ett samtal från en MS 114, slår en användare numret och trycker på "sänd" på en cellulär telefon eller annan mobil station. Den mobila stationen 114 sänder det slagna numret som indikerar tjänsten som begärs till MSC:en 110 via basstationen 107. MSC:en 110 kontrollerar med ett associerat VLR 116 (mer be- skrivet nedan) för att bestämma om mobila stationen 114 är tillåten att använda den begärda tjänsten. G-MSC dirigerar samtalet till den lokala växeln, för använda- ren som slagit numret, i PSTN 120. Den lokala växeln larmar den uppringda an- vândarterminalen och en svarssignal dirigeras tillbaka till mobila stationen 114 ge- 10 15 25 30 527 sea -- 'J \) nom den ansvariga MSC:en 110 (serving MSC) som sedan sluter talkopplet till den mobila stationen. Så fort uppsättningen av samtalet fullbordas kan samtalet börja.

För att leverera ett samtal till en mobil station 114, (med antagandet att samtalet kommer från PSTN 120) slår PSTN-användaren telefonnumret som associeras med den mobila stationen. Åtminstone enligt amerikanska standarder dírigerar PSTN 120 samtalet till mobila stationens hem-MSC (som både kan och inte kan vara den som är ansvarig för MS:en). MSC:en frågar sedan HLR:et 118 för att bestämma vil- ken MSC som för närvarande är ansvarig för mobila stationen. Detta fungerar även för att informera den ansvariga MSC:en att ett samtal är förestående. Hem-MSC:en dirigerar sedan samtalet till den ansvariga MSC:en. Den ansvariga MSC:en söker (page) MS:en via det lärnpliga BS:et. Mobila stationen svarar och lämpliga signale- ringslänkar sätts upp.

Under ett samtal, kan BS:et 107 och mobila stationen 114 samarbeta för att ändra kanaler eller BTS:er 102, om det behövs, t.ex. på grund av signalförhållanden. Des- sa förändringar är kända som "handoffs", och de innefattar egna typer av kända meddelanden och signalering.

En aspekt av MAP innefattar "mobilitetshantering". Olika BS:er och MSC:er kan behövas och används för att tjäna en mobil station, eftersom mobila stationen 1 14 roamar till olika platser. Mobilitetshantering försäkrar att G-MSC:en har abonnent- profilen och annan infonnation som MSC:en behöver för att hantera (och debitera) samtal korrekt. För detta syfte använder MSC:er ett Visiting Location Register (VLR) 116 och ett Home Location Register (HLR) 118. HLR:et används för att lagra och anskaffa bland annat det mobila identifikationsnumret (MIN), det elektroniska se- rienumret (ESN), MS-status och MS-tj änsteprofil. VLR:et lagrar liknande informa- tion förutom att det lagrar en MSC-identifikation som identifierar G-MSC. Dessut- om under lämpliga MAP-protokoll, utförs lokaliseringsuppdaterings procedur (loca- tion update-procedurer) (eller registreringsrapporter) så att hem-MSC:en för en mo- bilabonnent kärmer till dess användares lokalisering. Dessa procedurer används då en MS roamar från en plats till en annan, eller då. en MS slås på och registrerar sig själv för att få åtkomst till nätet. Till exempel kan en lokaliseringsuppdaterings pro- cedur fortsätta med att MS:en 114 sänder en begäran om lokaliserings uppdatering till VLR 116 via BS 107 och MSC 110. VLR 1 16 sänder ett lokaliserings uppdate- rings-meddelande till HLR:et 1 18 som ansvarar för MSzen 114, och abonnentprofi- 10 15 20 25 30 ”H99 §":§":É Éftš. 4 len laddas ned från HLRzet 118 till VLRzet 116. MS:en 114 tar emot en bekräftelse på en lyckosam lokaliseringsuppdatering. HLRzet 118 begär att VLRzet (om något) som tidigare haft profildata att radera data relatera till den omplacerade mobila sta- tionen 114.

Figur 2 visar i större detalj signaleringen och användartrafikgränssnitten mellan ett BS 107 och en MSC 110 i ett CDMA-mobilt nåt. BS 107 kommunicerar signale- ringsinformation genom att använda Al-gränssnittet. A2-grânssnittet överför an- vändartrafik (t.ex. talsignaler) mellan MSC:ens switchkomponent 204 och BS 107.

AS-grânssnittet används för att tillhandahålla en anslutning för användar-trafik för kretskopplade datasarntal (i motsats till talsamtal) mellan kåll-Bszet och MSC:en.

Allt eftersom antalet basstationer eller antalet abonnenter växer, ökar belastningen på MSC:en 1 10. Denna ökade belastning tvingar tillhandahållaren av tjänsten att lägga till större kapacitet till systemet. Att addera mer kapacitet innebär vanligtvis att tillhandahållaren av tjänsten tillsätter fler switchmoduler till MSC:en eller utpla- cerar ytterligare MSC:er i nätet. Båda alternativen innefattar betydande kostnader.

Dessutom kräver abonnenter nyare tjänster, t.ex., "datasamtal" till intemet. För vissa av dessa tjänster är inte MSCrerna kostnadseffektiva eftersom de primärt är utvecklade för talsamtal. Integration av nya tjänster i MSC:en år komlicerad eller omöjlig på grund av att många MSC-mjukvaruarkitekturer använder egna utform- ningar eller stängda utformningar. Det betyder att mjukvarulogiken som är nöd- vändig för att tillhandahålla tj änsterna inte kan lätt adderas till MSC:en 110. Ofta används en switchtillsats för att tillhandahålla sådana tjänster. Till exempel är en Inter-Working Function (IWF) (samverkandefunktion) en tillsats för att dirigera ett datasamtal till intemet. Båda sätten -integrerande funktionalitet i MSC:en eller att addera en sidotrunktillsats - innefattar MSC:en vid leverans av tjänsten. Eftersom nya tjänster förväntas att driva på kraven, är det troligt att integration av nya tjäns- ter via MSC-förändringar eller genom sidotrunktillsatser förvärrar blockering i nätet vid MSC:en och kräver kostsamma MSC-resurser.

Sammanfattning Uppfinningen tillhandahåller system och metoder för mobil kommunikation. Speci- ellt utförs switchoperationer mellan åtminstone ett mobilt switching-center (MSC) och åtminstone ett basstationssubsystem (BS). Switchningen, enligt en aspekt av 10 15 20 30 527 399 .., .gg Q 0 en 0 On 0 nu con u o: nu o en O: 'U .' Du oc 0 .

I 0 0 0 0 a g nu å' u uppfinningen, tillåter kommunikationstrafik att avledas, till eller från ett alternativt nät. Enligt en annan aspekt av uppfinningen är switchningen transparent, så att varken MSC:en eller BS:et behöver förändras för att fungera med switchningen en- ligt uppfinningen. Enligt en annan aspekt av uppfinningen kan MSC:en mappas mot användare oberoende av var användaren befinner sig. Därmed kan en MSC som hanterar ett samtal mappas till användaren snarare än till en särskild cell som användaren befinner sig i.

Switchen innefattar logik för hantering av signaleringsmeddelanden, för att ta emot signaleringsmeddelanden från MSC:en och BS:et enligt ett mobilt signaleringspro- tokoll. Logik för uppsnappning av meddelanden samarbetar med logiken för hanter- ing av signaleringsmeddelanden och skickar ett bekräftelsemeddelande till en MSC eller BS som överförde ett signaleringsmeddelande. Logiken för uppsnappning av meddelanden hindrar också signaleringsmeddelandena från att vidarebefordras till den andra av respektive BS och MSC. Meddelandeomvandlingslogik samarbetar med logiken för hantering av signaleringsmeddelanden och omvandlar ett signale- ringsrneddelande från en av MSC:en och BS:et till ett omvandlat signaleringsmedde- lande för överföring till den andra av respektive BS och MSC. Meddelandetransmis- sionslogik samarbetar med logiken för hantering av signaleringsmeddelanden och överför signaleringsmeddelanden från en av MSC:en och BS:et till den andra av re- spektive BS och MSC.

Enligt en aspekt av uppfinningen allokeras en uppsättning bårarkretsar från BS:et.

Signaleringsmeddelanden mellan MSC:en och BS:et tas emot och analyseras för att fastställa om de motsvarar den allokerade uppsättningen bärarkretsar. Om de gör så, transporteras kontrollinfonnation i signaleringsmeddelandena till ett altemativt kommunikationsnät, och information som bärs av uppsättningen bärarkretsar leds av till det alternativa nätet.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen kan en proxyswitch användas i ett mobilt kommunikationsnät som har åtminstone två MSC:er och åtminstone ett BS. Logik för val av MSC mappar en identifierad användare till en av de åtminstone två MSC:erna och meddelandetransmissionslogik överför signaleringsmeddelanden som tagits emot från BS:et till en mappad MSC genom att i ett signaleringsrneddelande från användaren sätta in en punktkod (point code) som motsvarar den mappade MSC:en.

Uoot 1 0 l0 20 25 527 5 99 Kort beskrivning av ritningarna I ritningarna är figur l ett systemdiagram av ett mobilt nät enligt känd teknik; figur 2 illustrerar ett gränssnitt enligt känd teknik mellan ett BS och ett mobilt switching-center i ett mobilt nät enligt känd teknik; figurerna 3A-B illustrerar en proxyswitch och vissa uppsättningar i ett mobilt nät enligt föredragna utföringsformer av uppfinningen; figur 4 illustrerar ett typiskt dataplan av en proxysvvitch enligt en föredragen utfö- ringsform av uppfinningen; figur 5 illustrerar mjukvaruprocessarkitektiir för en proxyswitch enligt en föredra- gen utföringsform av uppfinningen; figur 6 illustrerar mjukvaruprocessarkitektur för en proxyswitch enligt en föredra- gen utföringsforrn av uppfinningen; figur 7 illustrerar mjukvarumodularlcitektur för vissa processer för en proxyswitch enligt en föredragen utföringsforin av uppfinningen; och figurerna 8- 10 är förenklade diagram för att visa meddelandeflöde och mjukvaru- processamverkan.

Detaljerad beskrivning Föredragna utföringsformer av uppfinningen tillhandahåller en proxyswitch och en metod för användning därav i ett mobilt kommunikationsnät. Proxyswitchen är fö- reträdesvis positionerad mellan en MSC och ett BS, "transparent" med andra kom- ponenter, vilket betyder att varken BS:et eller MSC:en behöver känna till proxyswit- chen eller behöver ändra sina uppföranden eller funkfionalitet pä grund av proxys- witchens existens. Istället kan BS:et och MSC:en drivas som de gör vanligtvis, oav- sett proxyswitchens existens.

En av fördelarna med proxyswitchen år att den kan hjälpa till att undvika blocke- ring i ett mobilt nät. Till exempel kan proxyswitchen användas (a) för att leda kom- munikation från en MS till ett nät innan det kommer till en MSC och (b) för att skicka avledd trafik till den önskade destinationen via ett alternativt nät, som t.ex. ett paketbaserat nät. Likaså kan proxyswitchen användas för att leverera kommu- nikationer till en MS från ett alternativt nät. Som en konsekvens därav kan kost- samma MSC- och PSTN -resurser undvikas och proxyswitchen kan användas för att öka nâtkapacitet kostnadseffektivt. 20 25 30 527 729 §II'*°I'f '7 | Dessutom definierar proxyswitchen en uppsättning funktioner som möjliggör att nya kommunikationstj ânster kan tillhandahållas till nätet. Till exempel, genom att använda proxyswitchen kan nya tjänster för samtalsparkering integreras i det mo- bila nätet.

Figur 3A visar en fóredragen utplacering av en proxyswitch 300, där proxyswitchen 300 positioneras mellan BS:et 107 och MSC:en 110. Endast en underuppsättning av trunkar 306 som överför användartrafik behöver termineras i proxyswitchen; andra trunkar 308 kan direkt ansluta MSC:en 110 och BS:et 107. Alla kontrollän- kar 312 från BS 107 termineras i proxyswitchen 300. Proxyswitchen innefattar ett kontrollplan 302 och ett dataplan 304 (även känt som ett "båra.rplan"). Kontrollpla- net 302 hanterar all signaleringstrafik, och dataplanet 304 hanterar all användar- trafik för trunkarna anslutna till proxyswítchen. ' Enligt den föredragna utplaceringen, kommunicerar proxyswitchen 300 enligt samma signaleringsprotokoll på båda sidor av kontrollplanet 302. Till exempel i ut- föringsformen lämplig att användas i CDMA-teknologi, bär signaleringslänkarria 312 mellan BS:en 107 och proxyswitchen 300 information enligt IS-634/IOS A1- gränissnittet. Likaså bär signaleringslänkarna 3 14 mellan MSC:en 1 10 och proxys- witchen 300 information enligt Al-gxänssnittet. Denna situation skiljer sig från andra mobila switchingkomplex som t.ex. MSC eller BS där olika signaleringsstan- darder används för kommunikation på olika sidor av switchen. MSC:en har till ex- empel Al-gränssnitt på en sida av komplexet och kommunicerar enligt SS7 /ISUP på den andra (d.v.s., PSTN sidan av switchen).

Enligt andra utföringsforrner terminerar proxyswitchen nya ingångsgränssnitt A8, A9, och utgångsgränssnitt A10, A11 för CDMAZOOO för överföring av paketbaserad trafik, både signalering och användartrafik. Nuvarande MSC:er stödjer inte dessa ingångsgränssnitt.

Proxyswitchens dataplan 304 använder samma standarder på vardera sida av swit- chen. BS-sidotrunkarna 306, i CDMA-utföringsformerna kommunicerar enligt A2- och AS-gränssnitten, beroende på huruvida tal eller data, överförs på trunkama, likaså använder MSC-sidotrunkarna 307 samma gränssnitt. Till skillnad från MSC:en som har A2/ A5 på en sida men kommunicerar enligt PSTN 64kb/ s puls- kodmodulationsstandarder på andra sida. lO 15 20 30 OQO IQI I I II o 0 o oo 9 0 I I O C I I I : e» g--u .' : . Ü 0 i *o I I 'U 527 399 O O Dessutom, medan alla de andra enhetema i ett mobilt nät använder sina egna punktkoder (point code) inuti sin signalering ("punktkoder" används som unika identifierare i nätet), använder inte proxyswitchen 300, ivissa utföringsforrner, sin punktkod och använder istället punktkodema som finns i de mottagna meddelan- dena. Genom att använda BS:ets eller MSC:ens punktkoder, istället för proxyswit- chens punktkod, möjliggörs proxyswitchens transparens.

Enligt vissa utföringsforrner, finns det ingen motsvarighet mellan en MSC och en proxyswitch. Ett flertal BS kan arbeta mot en enda proxyswitch.

Figur 3B visar en annan föredragen utplacering. I utplaceringen enligt figur 3B, kan proxyswitchen 300 vara i kommunikation med fler än en MSC 110,- 1 10k. Proxys- witchens 300 kontrollplan 302, liksom det som i utplaceringen enligt figur 3a, kan ta emot kontrollsignaler 312a-n frän ett flertal BS:er l07a-n. Dessutom kan data- planet 304 ta emot trunkar 306a-n från ett flertal BS. Till skillnad från utplacering- en enligt figur 3a, mottar och sänder systemet enligt figur 3b information på. signa- leringslänkarna 314j-k till multipla MSC:er l10j -k.

Uppsättriingen enligt figur 3b kan konfigureras för att distribuera lasten i systemet bättre, för att förbättra tillförlitlighet (genom att tillhandahålla en alternativ anslut- ning till en MS), och att tillhandahålla tjänster som konsistent matchar en använ- darprofil. Enligt en utföringsform som använder uppsättningen enligt figur 3B, kan systemet konfigureras så att samtal från en given anropare dirigeras till en MSC som hanterar den mesta av användarens trafik (i motsats till att det endast är den geografiska placeringen där användaren sätter på hans eller hennes MS 1 14). Den- na bestämning kan baseras på statistisk övervakning eller kan konfigureras i en användarprofil. Genom att konfigurera systemet så, kan mängden lokaliserings- uppdaterings-meddelanden och liknande reduceras. Enligt andra utföringsformer, kan proxyswitchen konfigureras så att samtal dirigeras till MSC:er som är relativt underutnyttjade. Pä det här sättet kan systemadministratörer bättre spåra belast- ningen i hela komrnunikationssystemet under hanteringen. Dessutom kan samtal dirigeras till MSC:er som tillhandahåller tjänster konsistent med en given använ- daiprofil. 10 l5 20 25 30 UD Proxyswitchen 300 som innefattar mjukvara som accepterar alla signaleringsmed- delanden och, beroende på meddelandet och systemets tillstånd, utför åtminstone ett av följande: 1. för meddelandet vidare oförändrat till MSC:en eller BS:et som adresseras i med- delandet; 2. snappar upp meddelanden mellan MSC:en och BS:et; 3. för några uppsnappade meddelanden: konverterar de uppsnappade meddelande- na till ett annat meddelande och sänder det konverterade meddelandet istället för det ursprungliga, uppsnappade meddelandet till MSC:en eller BSzet adresserat i det mottagna meddelandet; 4. leder bort meddelandet från det mobila- och PSTN -baserade nätet till ett alterna- tivt nät.

Dessa typer av handlingar utförda i vart och ett av fallen tillsammans med de hån- delser som utlöser handlingarna beskrivs nedan.

I många fall, speciellt då ett meddelande från en MS 114 avleds och trafiken dirige- ras till ett alternativt nåt, kan proxyswitchen 300 agera som en MSC 110. I en så- dan roll uppfyller proxyswitchen de ansvar och roller som en traditionell MSC skul- le ha. Några av dessa funktioner och roller avser mobilitetshantering. Betrakta fallet med en roamande MS; då den roamar från en cell till en annan, kan den roama till en cell som hanteras av en annan MSC, vilket resulterar i en handoñ' mellan käll- och mål-MSC:erna. Om proxyswitchen 300 har avlett meddelandet och sam- tal/ sessionen har dirigerats till ett alternativt nåt, måste handoff hanteras av prox- yswitchen analogt med det sått som handoñ' skulle hanteras med en konventionell MSC. Proxyswitchen måste garantera att lämpliga databaser uppdateras med MS:ens nya läge. En annan funktion av proxyswitchen berör tilldelning av resurser.

Speciellt då en MS initierar ett meddelande som begår ett nytt samtal/ session, mäste lämpliga kretsar (kanaler) tilldelas för den här sessionen. Beroende på sy- stemets konfiguration och systemets tillstånd, gör proxyswitchen sådana tilldel- ningar analogt med sättet som konventionella MSC-tilldelningskretsar gör.

Figur 4 visar en typisk uppsättning där proxyswitchen 300 år ansluten till flera al- ternativa nåt, som t.ex. ett IP-backbone 412 eller ett alternativt kretsbaserat nåt 414, t.ex. en annan bärare. Dessa alternativa nät kan användas för att överföra tal 10 15 20 25 och/ eller datatrafik till önskade destinationer samtidigt som PSTN 120 tillsammans med kostsamma resurser i MSCzen 110 helt eller delvis undviks. Alternativt kan dessa arrangemang användas så att kretskopplad trafik kan borttransporteras till ett annat nät; t.ex., kretskopplad trafik från Nashua, NH kan borttransporteras till en MSC i Waltham MA. De kan även användas för att ansluta till andra nåt. Till exempel kan IP-backbone 4 12 kommunicera med IP-talnât 418 eller internet 4 16.

Såsom kommer att förklaras nedan, då trafik avleds till ett alternativt nåt kan både kontrollinformation (t.ex. från signaleringsmeddelanden) och tal eller data från bå- rarkretsarna på länkarna 306 skickas via ett alternativt nät.

För att stödja dessa typiska uppsättningar och att bibehålla transparens, tillhan- dahåller föredragna utföringsforrner av uppfinningen viss kârnfunktionalitet. Dessa kârnfunktioner möjliggör avledning av trafik från trunkarna 306 innan de når MSC:en 110; möjliggör introduktion av trafik på trunkar 306 från alternativa nät; möjliggör transparent drift; fungerar som byggblock för högre lagers tillämpningar; och / eller stödjer procedurer som rör återställande av fel.

Procedur för att skydda punktkoder över BSC och MSC I SS7-nät, adresseras alla nâtskomponenter genom unika nummer kallade "punkt- koder". Som en konskevens därav kommer alla BSC:er och MSC:er att ha unika punktkoder. Ett meddelande från en BSC till en MSC kommer i allmänhet att inne- hålla en destinationspunktkod, t.ex. punktkoden för den avsedda MSC:n, och en ursprunglig punktkod, t.ex. punktkoden för BSC:n som genererat meddelandet.

Meddelanden från BSC:n till MSC:n, för samtal från MS:n, begär dessutom en bå- rarkrets att tilldelas för samtalet. Bârarkretsar (som bår tal eller data) identifieras av Circuit Identification Codes (CIC).

För att stödja transparent drift av proxyswitchen, bevaras punktkodema och CIC:erna som överförs mellan BSC och MSC för alla meddelanden. Detta krav är komplicerat eftersom några av kretsarna bår bärartrañk som transpercnt går från BSC till MSC:n och andra kretsar som utgår BSC:n kommer att terrninas vid prox- yswitchen, och MSC:n är omedveten om sådana terrnineringar.

Enligt ovan, är några trunkar 308 utrustade i förväg för direkt anslutning mellan BS och MSC, medan andra trunkar 312 ansluter till proxyswitchen. Analogt, under 10 l5 20 25 30 527 329 ¿æç;, 11 LL föredragna utfóringsformer, är nâgra bärarkretsar utrustade i förväg för direkt an- slutning mellan BS:et och MSC:n ("passerings-kretsar"), och de återstående kret- sarna termineras vid proxyswitchen (avledbara kretsar").

Enligt en utföringsform, vid normal operation, får MSC:n inte tilldela avledbara kretsar för alla samtal. När avledd trafik (såsom beskrivits ovan), kan proxyswit- chen tilldela en avledbar krets för ett samtal från BS:et (genom att kommunicera den lämpliga CIC till BS:et), och BS:et kommer att svara genom att sända tal eller data på den kretsen. Såsom beskrivs nedan, kan tal eller data sedan läsas från denna krets och passeras till ett alternativt nât, därmed via DACS 402.

För att garantera konsistent information vid MSC:n i händelse av fel på proxyswit- chen, enligt en utföringsform av uppfinningen, kommer nätshanterinssystemen i kontakt med CIC-databasen vid MSC:n och markerar de avledbara kretsarna som "tillgängliga". Som ett resultat av en sådan händelse, kommer MSC:n att tro att dessa kretar år tillgängliga för allokering, och nätet kommer att uppföra sig som ett konventionellt mobilt nät (d.v.s. ett som saknar en proxyswitch).

När proxyswitchen återställs, kommer nätshanteringssystemet återigen i kontakt med CIC-databasen vid MSC:n, men den här gången markeras de avledbara kret- sarna som "otillgängliga". Den åtkommer även proxyswitchdatabasem och markerar de avledbara kretsarna som "tillgängliga". Dessa kretsar kommer sedan att kunna tilldelas av proxyswitchen såsom beskrivits ovan. Enligt några utföringsformer, kan de avledbara kretsarna markeras "otillgängliga" vid MSC:n och "tillgängliga" vid proxyswitchen på ett gradvist sätt så att proxyswitchen gradvis får kontroll över fler av de avledbara kretsarna.

För att hantera uppsättning enligt figur 3B, behöver teknikerna som beskrivits ovan kompletteras. Speciellt för att hantera uppsättning enligt figur 3B, behöver proxys- witchen uppsnappa meddelanden från BS och ändra punktkoder för att reflektera en ommappad MSC. Enligt en utföringsform, görs detta vid en granularitet på ses- sionsnivå, vilket betyder att ommappning av en ny MSC kan bestämmas vid ses- sionsgränser. Alternativt kan ommappning göras vid andra granularitetsnivåer, till exempel då en MS slås på. Några utföringsformer utför mappningen genom att kor- relera utrusmingsserienummer (t.ex. inkluderade i meddelanden när en MS slås på) till MSC:er och deras motsvarande punktkoder.

\Jl 10 15 20 25 30 tal 0 locu to 527 32” p-a b.) Hårdvaruarkitektur Med hänvisning till båda figurerna 3 och 4, innefattar föredragna utföringsformer av proxyswitchen 300 ett kontrollplan 302 och ett dataplan 304. Kontrollplanet in- nefattar en kombination av processhårdvara och associerad mjukvara. Dataplanet innefattar i stort hårdvara som svarar på kommandon från kontrollplanet.

Kontrollplanet innefattar programmerbara signaleringskort (tex. PMC 8260 till- gänglig från Force Systems) för att motta signaleringsinforrnation från signalerings- lânkarna 312, 314 och för att utföra den initiala behandlingen därav. Den initiala behandlingen innefattar sändning och terminering av information på signalerings- länkarna och extrahering, under prograrnstyrning, av meddelandeinformationen som finns i signaleringsmeddelandena. Så fort meddelandeinforrnationen hämtats, förorsakar signaleringskorten att meddelandeinfonnationen förs till ett program- merbart processorkort (t.ex. RPC 3305 och 3306 tillgängliga från Radisys) som se- dan är ansvarig för att utföra proxyswitchens funktionalitet som svar därpå. såsom beskrivits ovan.

Kontrollplanet konstrueras med passiva feltoleransmekanismer. Dessa mekanismer försäkrar att vid katastrofala fel på kontrollplanet kommer signaleringslänkarna som mottas av ena sidan av kontrollplanet att ledas förbi till den andra sidan. Följ- aktligen, om kontrollplanet går sönder leds länkarna över kontrollplanet och.

BSC:en och MSC:en kan kommunicera på konventionellt sätt.

Dataplanet 304 enligt en typisk utföringsform visas i figur 4. Det innefattar en DACS 402, en Voice over IP-anordning 404, en datatermineringsmodul 406 (t.ex. för att terminera AS-data i CDMA-nät), en PPP relay-anordning 408, och en PPP- termineringsanordning 410. De olika anordningarna kan paketeras på en eller flera moduler.

DACS 402 mottar trunkarnas 306 bârarkretsar och terrninerar informationen som mottas på trunkarna; den sänder även tal och data på dessa trunkar.

Portar i förväg utrustade med DACS 402 ansluts till VoIP 404 och dataterminering- sanordningen 408. Dataterrnineringsanordningen 408, år i sin tur ansluten PPP relay 408, som i sin tur är i kommunikation med PPP-termineringsanordningen 410. Dessutom kan dataplanet även användas för att ansluta till alternativa krets- l0 20 25 30 527 389 " 13 baserade nät, t.ex. för att dra tillbaka trafik till en krets-MSC i ett annat regionalt nät.

Alla dataplansenheter mottar kontrollinformation från kontrollplanet 302 via kon- trollkanaler 401 som används för att överföra information enligt H.248 eller Media Gateway Control Protokoll (MGCP). Kontrollkanalen, används bland annat för att informera DACS 402 om hur bärarkretsarna ska underhållas. Till exempel mappas en given ingångskrets från BS:et 107 till en utgångsport på en av anordníngarna.

Kontrollkanalen används även för att föra kontrollínformation till de olika anord- ningarna. Till exempel innehåller signalinforrnationen kontrollinformation som till exempel destinations-IP-adresser som kan användas för att skapa destinations- adresser som krävs av VoIP-anordningen. Denna information kan sedan användas av VoIP-anordningen för att leverera talinformation mottagen från DACS genom att paketera informationen i enlighet och sända den enligt lämpliga protokoll, t.ex.

RTP/ UDP/ IP.

Dataplanet konstrueras med passiva feltoleransmekanismer. Dessa mekanismer försäkrar att vid fel på dataplanet, så kommer trunkarna som mottas av ena sidan av DACS att ledas förbi till utgångstrunkarria anslutna till MSC:n. Följaktligen, om dataplanet går sönder leds trunkama förbi över dataplanet och BSC:n och MSC:n kan kommunicera på konventionellt sätt.

Mjukvaruarkitektur Med hänvisning till figurerna 5-6, enligt en föredragen utföringsform, exekvererar styrplansmjukvaran sessionsledarprocesser och kommunikationsprocesser. Ses- sionsledarprocesserna innefattar en Proxy Session Manager (PSM) 904 och en Core Session Manager (CSM) 1002. Kommunikationsprocessen innefattar SS7 Message Handler (SS7MsgHdlr) 902 a-n och IP Message Handler (lPMsgHdlr) 906 a-n. Såsom namnen visar, innefattar sessionsledare logik för hantering och ledning av samtals- sessioner, medan meddelandehanterare innefattar logik för hantering av meddelan- den. Meddelandehanterare kapslar in logiken för hantering av meddelanden så att annan mjukvara inte behöver känna till speciella meddelandehanteringsdetaljer. På liknande sätt inkapslar sessionsledare logiken för hantering av sessioner, så att annan mjukvara som till exempel meddelandehanterare inte behöver inte känna till sessionstillstånd eller liknande.

Oona oo 0 I nu o o 10 20 25 30 (TI f.) “J '14 Processerna SS7MsgHdlr och IPMsgI-ldlr år ansvariga för att acceptera inkommande meddelanden och sända utgående meddelanden. Den förra accepterar och sänder signaleríngsmeddelanden från och till MSC:n 110 och/ eller BS:et 107. Den senare SS7MsgHdlr och IPMsgl-Idlr accepterar och sänder kontrollmeddelanden till data- planet. PSM-processen 904 hanterar alla samtal eller Sessioner som år "genom- gångs"-samtal, eller icke avledda samtal. CSM-processen 1002 hanterar alla samtal eller sessioner som avleds genom proxysvritchen 300. CSM-processen 1002 som sådan tillhandahåller till stor del samma funktionalitet som krets-MSC:n och ett BS på så sätt att det svarar liknande en MSC på meddelanden från BS:et, och svarar på meddelanden från MSzn som om den vore ett BS. I allmänhet finns det multipla PSM- och CSM-processer som körs sirnultant på olika processorkort för att tillhan- dahålla den nödvändiga skalbarheten och prestandan. Ytterligare mjukvamproces- ser tillhandahålls för felsäkerhet och tillförlitlighet. I diagrammen år de hänvisade till som PSM' 904' och CSM' 10022 Syftet med dessa ”viktiga” processer år att till- handahålla felsäkerhet för andra PSM- och CSM-processer. I en utföringsform, har var och en av PSM:erna och CSM:erna en "skugg"-PSM'/CSM'-process som tillhan- dahåller "skugg"-tåckning. Om en PSM- eller CSM-process misslyckas, är den mot- svarande skugg-PSM'/CSM'-process utformad för att ta över från den misslyckade PIOCCSSCII .

Med hänvisning till figur 5, hanteras, allteftersom signaleringsmeddelanden anlän- der från BSC:n och MSC:n, de av en SS7MsgHdlr 902a-n, som exekverar på SS7- processorkortet. Det finns en SS7MsgHdlr associerad med varje signaleringslånk till eller från proxyswitchen. SS7-processorkorten (nämnda ovan) extraherar tillräcklig information från signaleringsmeddelandet för att identifiera en motsvarande SS7MsgHdlr till vilken signaleringsmeddelandet förs.

SS7MsgHdlr mottar meddelandena och tilldelar ett (företrädesvis) unikt logiskt refe- rensnummer till detta meddelande. Detta referensnummer används senare för att identifiera efterföljande meddelanden som tillhör samma pågående samtal/ session.

Det tilldelade logiska referensnumret kommuniceras tillbaka till mjukvarusystemet som körs i BS:et eller MSC:n (tex. SCCP-protokollstacken) som sedan använder detta referensnummer i alla meddelanden som tillhör detta samtal/ denna session.

LJ O) vi) 10 15 20 25 rn so -J 3 8 9 *g-ï* J; - - ._; ...A 5 Efter behandlingen ovan, väljer sedan SS7MsgI-Idlr 902 en PSM 904 för att hantera meddelandet. I en utföringsform, undersöker SS7MsgHdlr punktkoden för enheten som sänder meddelandet och väljer en PSM som är associerad med den koden. Till exempel kan en tabell användas för att lagra sådana förhållanden.

PSM 904 bestämmer sedan om detta meddelande är för ett sarntal/ en session som ska ledas bort. I en utföringsform, görs denna bestämning genom att undersöka tjänstevalsfältet, som finns i meddelandet, som särskiljer mellan datasessioner och talsamtal. I en annan utföringsform, görs denna bestämning genom att undersöka numren, för den uppringda och den som ringer upp, för att säkerställa om båda är mobilnummer. I en ytterligare utföringsforrn, görs denna bestämning genom att un« dersöka numret till den som ringer upp för att bestämma om den som ringer upp har valt en VoIP-tj änstetillhandahållare. Så fort bestämningen har orts för att leda bort detta samtal/ denna session, för PSM 904 meddelandet till CSM 1002. Om det bestäms att det detta samtal/ denna session inte ska ledas bort, generar PSM ett meddelande som används för att sändas tillbaka till MSC:n eller BS:et via SS7MsgI-ld1r-processerna.

PSM-processema 904 kan även kommunicera via ett internt protokoll till CSM- processerna 1002, se t.ex. figur 6. Det interna protokollet fór en föredragen utfö- ringsform är tillståndslös och textbaserad. Enligt ovan, hanterar PSM de sessio- ner/ samtal som inte är avledningsbara. Så fort den påträffar en session / ett samtal som är bortledbar / t för den innehållet av den / det sessionen/ samtalet till en CSM- process. CSM-processen har ansvar för att hantera alla samtal / sessioner som är avledningsbara. CSM kommunicerar med dataplanet via standardkontrollprotokoll som till exempel H.248 och MGCP (Media Gateway Control Protokoll).

PSM och CSM-processernas interna arkitektur år liknande. Med hänvisning till fi- gur 7, mottas inkommande meddelanden av nätsgränssnittsmodulen 1102. Näts- gränssnittsmodulen sänder sedan meddelandet till protokollmotom 1104. Till ex- empel är denna motor 1104, enligt CDMA-utföringsformer, ansvarig för kodning och avkodning av meddelanden enligt lS-634-protokollet. Tillståndsmaskinsmodulen 1 106 är ansvarig för hantering av meddelanden och registrering av tillstäendet en- ligt protokollet. Till exempel, enligt ett givet protokoll, innebär ett givet meddelande en känd tillståndsövergång enligt det protokollet. Tillståndsmaskinsmodulen 1106 10 20 25 30 997 |...4 6 innefattar logiken för registrering av tillståndet och implementerar tillståndsöver- gångarna.

Den aktiva katalogsmodulen 1108 samverkar med de externa mobilitetshanterings- funktionerna för MSCzn och är ansvarig för att erhålla och uppdatera abonnentpro- filer och andra användar- / abonnentdata. l en traditionell MSC, är Visiting Location Register (VLR) typiskt placerad tillsammans med MSC:n; VLRzen innehåller abon- nentinformation (profiler) som för närvarande roamar inuti arean som täcks av MSC:n. Dessutom är MSC:n ansluten till en annan databas, kallad Home Location Register (HLR) som innehåller alla abonnenter som är "hemma" i det aktuella nätet.

Då en abonnent roamar och kommer in i en area täckt av MSC:n, begär MSC:n från HLR:en att sända abonnentens profil och lagra det i den (lokala) vLRzen. När abon- nenten roamar ut från arean som täcks av MSC:n (till en area som täcks av en an- nan MSC), raderas abonnentprofilen. Den aktiva katalogmodulen i proxyswitchen agerar som en klient till HLR-databasen, begär abonnentprofiler från HLR:en för abonnenter som roamar in i arean som täcks av proxyswitchen, och uppdaterar den lokala databasen, d.v.s. den aktiva katalogmodulen och dess associerade databas agerar/ uppträder som en traditionell VLR för roamande abonnenter).

Media Gateway Controller (MGC)-modulen 1110 samverkar med proxyswitchens dataplan 304 via öppna kontrollprotokoll, som till exempel H.248 och MGCPÄ Vid mottagning av begäran från IS-634 tillståndsmaskinsmodulen 1 106, sänder MGC ll 10 ett meddelande i H.248- eller MGCP-protokollet till dataplanet 304 för att ut- föra de begärda handlingarna. I en utföringsforrn, det så kallade TDM-VoIP-fallet, instruerar dessa handlingsmeddelanden från MGC 1110 till dataplanet, dataplanet att motta inkommande krets (TDM)-trafik vid en ingående port och konvertera den till RTP/ UDP / IP-paket och sända det ut från en av utgångsportarna. I denna utfö- ringsforrn paketeras följaktligen inkommande kretstrafik och sänds ut som paket.

Denna utföringsform kan användas för att ta kretskopplade samtal, och transpor- terna dem som Voice over IP (VoIP)-samtal. I en annan utföringsform, det så kallade TDM-TDM-fallet, instruerar MGC 1110 dataplanet 304 att motta inkommande kretskopplad (TDM)-trafil< vid en ingångsport och switchar ut som kretskopplad (TDM)-trafik från en utgängsport. I detta fall bibehålls inkommande kretskopplad trafik som kretskopplad och switchas till ett alternativt kretskopplat nät. 339 §3åg}!fia¿¿¿.¿¿¿ 10 15 25 (TT KO (N ÛÖ \O Figurerna 8-10 används för att illustrerar koncepten ovan med förenklade diagram.

Figurerna används för att visa olika samverkningar för mjukvaruprocesserna som svar på signaleringsmeddelanden. Bärarkretsar exkluderas från några av figurerna i syfte att förenkla. Dessutom visas endast några exempel på PSM- och CSM- processer i syfte att förenkla.

Figur 8 används för att visa kontrollflödet då ett nytt samtalsmeddelande initieras från BS:et 107 till MSC:n 110, och för att visa ett "genomgångssarntal". Ett genom- gångssamtal år ett samtal där proxyswitchen 300 inte är ansvarig för att hantera samtalet och som passeras igenom för hantering av MSC:n 110. Proxyswitchen 300 är transparent för detta samtal (även om den kan ändra punktkoder, till exempel för att hantera ommappning av MSC:er som förklarats med hänvisning till figur 3B).

BS:et 107 sänder 1205 en tjänstebegåran (som till exempel en CSR) som år avsedd för MSC:n 110. Tjänstebegäran innefattar ett tjänsteoptionsfålt som specificerar huruvida detta är en begäran för ett talsamtal eller ett datasamtal. Proxyswitchen mottar detta meddelande (eftersom det är i signalbanan mellan BSC:n och MSC:n); speciellt mottar SS7MsgHdlr-processen 902 samtalet, tilldelar ett unikt lokalt refe- rensnummer till meddelandet (det är det initiala meddelandet för en potentiell på- gående samtalsbegäran), och dirigerar 1210 den till PSM-processen 904 för ytterli- gare behandling. PSM-processen 904 avkodar det inkommande meddelandet och använder IS-634 tillståndsmasldnen (för CDMA-utföringsfonner) för att bestämma huruvida detta samtal ska avledas (t.ex. till ett altemativt nåt) eller tillåtas att han- teras av MSC:n 110. Eftersom samtalet i det här exemplet inte ska avledas, kodas meddelandet och sänds tillbaka 1215 till SS7MsgHdlr-processen 902. I en utfö- ringsforrn, är kommunikationsprotokollet mellan SS7MsgHdlr och PSM-processema ett tillståndslöst textbaserat protokoll som tillhandahåller en abstraktionsnivå (rela- tivt till sessionslogiken) för de underliggande signaleringsprotokollen. SS7MsgHdlr- processen 902 återsånder sedan 1220 IS-634-meddelandet till MSC:n 110. MSC:n behandlar detta meddelande och svarar 1225. Detta svar mottas även av proxyswit- chen 300 men eftersom detta svar relateras till ett pågående men icke avledbart samtal (såsom bestämt av det lokala referensnumret tilldelat till det initiala CSR- begäranmeddelandet som beskrivits ovan), behöver inte SS7MsgHdlr-processen 902 vidarebefordra detta meddelande till PSM 904. Istället sänder SS7 MsgI-Idlr 1230 detta meddelande transparent framåt till BS:et 107. Alla ytterligare växlingar avse- ende detta samtal tillåts att transparent passera mellan BS:et och MSC:n förutom l0 15 20 25 30 52 |.4 8 ett Call Release-meddelande vid avslutandet av samtalet. Som svar på ett Call Rele- ase (samtalsnedkoppling), garanterar proxyswitchen 300 att "nedkopplingen" av samtalet utförs inklusive dispositionen av det lokala referensnumret. Samtalsned- kopplings-meddelandet sänds även till BS:et 107 genom proxyswitchen så att BS:et kan fortsätta med sin nedkopplingsprocess.

Figur 9 används för att visa fallet då. ett samtalsmeddelande initieras av BS:et 107 till MSC:n 110 och används även för att visa proxytrunkar, d.v.s. trunkar som styrs och tilldelas av MSC:n 110. BSzet 107 sänder 1305 en tjänstebegäran avsedd för MSC:n 110. Proxyswitchen mottar detta meddelande och SS7 MsgHdlr-processen 902 mottar samtalet, tilldelar till detta meddelande ett unikt lokalt referensnum- mer, och dirígerar 1310 det till PSM-processen 904 för ytterligare behandling. PSM- processen 904 avkodar det inkommande meddelandet och bestämmer huruvida detta samtal ska avledas (t.ex. till ett alternativt nät) eller tillåtas hanteras av MSC:n 110. Eftersom samtalet i det här exemplet inte ska avledas, kodas medde- landet och sänds tillbaka 1315 till SS7MsgI-idlr-processen 902. SS7MsgHdlr- processen 902 återsänder 1320 meddelandet till MSC:n 110. MSC:n l 10 svarar 1325 på smatalsuppsättnings-begäran genom att tilldela en kanal till samtalet (så- som beskrivits ovan). Denna kanaltilldelningen mottas av proxyswitchen 300 som för vidare 1330 tilldelningen till PSM 904, som 'i sin tur svarar 1335 att den har re- gistrerat denna tilldelningen 1330. Proxyswitchen sänder 1340 sedan kanaltilldel- ningsbegäran vidare till BSzet 107. Alla ytterligare utbyten avseende detta samtal mellan BSC:n och MSC:n tillåts att transparent föras genom proxyswitchen tills samtalsnedkopplings (Call Release)-meddelandet sänds. Samtalsnedkopplingsmed- delandet utlöser nedkopplingsprocessen i proxyswitchen.

Figur 10 används för att visa fallet med ett "avlett samtal." Ett avlett samtal är ett samtal initierat av BS:et 107 som mottas och omdirigeras till ett alternativt nät av proxyswitchen. I ett sådant exempel, hanteras all signalering av proxyswitchen och trunkarna som hanterar anvândartrafik kontrolleras av proxyswitchen. BS:et 107 sänder 1405 en tjänstebegäran avsedd för MSC:n 110. Proxyswitchen mottar detta meddelande och tílldelar ett unikt lokalt referensnummer till meddelandet, och diri- gerar 1410 det till PSM-processen 904 för ytterligare behandling. PSM-processen 904 avkodar det inkommande meddelandet och använder IS-634 tillståndsmaski- nen (för CDMA-utföringsformer) för att bestämma om samtalet ska avledas. Efter- 10 15 20 30 527 389 19 som samtalet i det här exemplet ska avledas till ett alternativt nät, sänder 1415 PSM meddelandet till CSM-processen 1002. CSM-processen 1002 börjar nu upp- träda som en konventionell MSC och utfärdar 1420 en kanaltilldelning för detta samtal, och tilldelar en trunk mellan BS:et och proxyswitchens dataplan. Kanaltill- delningen sänds 1435 till SS7MsgI-ldlr. SS7MsgHdlr-processen sänder 1430 denna kanaltilldelningsinforrnation till BS:et så att BS:et kan använda den för användar- trañk. CSM sänder även ett meddelande till proxyswitchens dataplan (såsom be- skrivits ovan genom att använda H.248- eller MGCP-protokoll) och dirigerar den för att motta inkommande användartrafzlc på den tilldelade kanalen och dirigera den till ett alternativt nät. Såsom beskrivits ovan, kan det alternativa nätet i en utfö- ringsform vara ett IP nät. Alla ytterligare utbyten förekommer mellan BSC:n och CSM-processen tills samtalsnedkopplings-kommandot utfärdats av MSC:n vilket förorsakar frigörelse av resurser (nedkopplingsprocessen).

I en annan utföringsforrn, kan mjukvaruarkitekturen endast använda en enda pro- cess för att utföra proxyfunktionerna hellre än att använda två olika processer (PSM och CSM). I en sådan utföringsforrn, bestämmer PSM-processen ensam, som förut, om ett samtal ska avledas eller inte. Om det inte är ett avledningsbart samtal, tillåts det fortsätta till MSC:n. Om det är ett avledningsbart samtal, hanterar PSM själv samtalet och sänder och accepterar meddelanden från BS:et 107 och MSC:n llO.

Med andra ord, agerar PSM i en sådan utföringsform som en MSC och BS:et 107 och hanterar alla signaleringsmeddelanden i det här avseendet. PSM-processen som sådan tillhandahåller mycket samma funktionalitet som den kretskopplade MSC:en och som ett BS 107 i det avseendet att det svarar liknande en MSC på meddelanden från BS:et 107, och svarar på meddelanden från MS:n som om den vore ett BS 107. I allmänhet finns det multipla PSM-processer som körs sirnultant på olika processorkort för att tillhandahålla den nödvändiga skalbarheten och pres- tandan. Ytterligare mjukvaruprocesser tillhandahålls för felsäkerhet och tillförlitlig- het. Syftena med dessa processer är att tillhandahålla felsäkerhet för andra PSM- processer. I en utföringsform, har varje PSM en "skugg"-process som tillhandahåller "skugg"-täckning. Om en PSM-process skulle gå fel, är den motsvarande skuggpro- cessen utformad att ta över från processen som har gått fel. 10 15 -a w n: u: b) CD Variationer De ovan beskrivna utföringsforrnerna underlättar alla realisering av en transparent switch. Underuppsâttningar av funktionalitet tillhandahåller emellertid även förde- lar över känd teknik. Till exempel, kan en switch som delvis är synlig för nätet fort- farande erbjuda många av de fördelar som diskuterats ovan.

Dessutom har utföringsfonnerna beskrivits delvis i relation med CDMA-protokoll, men utföringsformerna kan även modifieras för att fungera med GSM, IS- 136 och/ eller andra 2G- och SG-protokoll.

Anslutning av trunkar från proxyswitchen till MSC :n är valfri.

Genom beskrivningen av en typisk utföringsform, år det uppenbart för fackmannen på området att förändringar kan göras på utföringsformen som beskrivits utan att avvika från uppfmningens omfattning.

Claims (10)

10 15 20 ll PATENT KRAV

1. En proxyswitch för användning i ett mobilt kommunikationsnât som har åtminstone ett mobilt switching-center (MSC) och åtminstone ett basstations- subsystem (BS), varvid MSC:en och BS:et vart och ett kommunicerar signalerings- meddelanden enligt ett mobilt signaleringsprotokoll, där proxyswitchen innefattar: logik för hantering av signaleringsmeddelanden avsedd för att ta emot signale- ringsmeddelanden från MSC:en och BS:et i enlighet med nämnda mobila signale- ringsprotokoll; logik för uppsnappning av meddelanden, samverkande med logiken för hantering av signaleringsmeddelanden, avsedd för sändning av ett bekrâftelsemeddelande till en MSC eller BS som sänder ett signaleringsmeddelande mottaget av logiken för han- tering av signaleringsmeddelanden och för att förhindra signaleringsmeddelandena från att vidarebefordras till den andra av respektive BS och MSC; meddelandeomvandlingslogik, samverkande med logiken för hantering av signale- ringsmeddelanden, avsedd för omvandling av ett signaleringsmeddelande, som ta- gits emot av logiken för hantering av signaleringsmeddelanden från en av MSC:en och BS:et, till ett omvandlat signaleringsmeddelande för överföring till den andra av respektive BS och MSC; och meddelandetransmissionslogik, samverkande med logiken för hantering av signale- ringsmeddelanden, avsedd för överföring av signaleringsmeddelanden från en av MSC:en och BS:et till den andra av respektive BS och MSC.

2. Proxyswitchen enligt patentkrav 1 varvid meddelandeomvandlingslogi- ken innefattar logik för omvandling av en första typ av signaleringsmeddelande till en andra typ av signaleringsmeddelande.

3. Proxyswitchen enligt patentkrav 1 varvid meddelandeomvandlingslogi- ken innefattar logik för att analysera ett mottaget meddelande och ta fram en mot- 10 15 20 22 svarande punktkod, och för att omvandla det mottagna meddelandet genom att er- sätta det mottagna meddelandets punktkod med den motsvarande punktkoden.

4. _. Proxyswitchen enligt patentkrav 1 även innefattande tillståndslogik för att bibehålla tillständsinformation om proxyswitchen och om sarntalssessioner, och varvid meddelandeomvandlingslogiken innefattar logik för samverkan med till- ståndslogiken för att ta hänsyn till tillståndsinformation för att fastställa om ett signaleringsmeddelande borde omvandlas från en första typ av signaleringsmedde- lande till en andra typ av signaleringsmeddelande.

5. åtminstone ett BS via trunkledningar som överför information i enlighet med bärar- Proxyswitchen enligt patentkrav 1 varvid proxyswitchen är ansluten till kretsorganisation, varvid proxyswitchen står i förbindelse med ett alternativt kom- munikationsnät, och varvid proxyswitchen även innefattar kontrollplanslogik för ett alternativt nät, avsedd för att terminera signaleringsmed- delanden associerade med en identifierbar uppsättning bårarkretsar och för att till- handahålla kontrollinformation som innefattas i de associerade signaleringsmedde- landena till det alternativa kommunikationsnätet; och dataplanslogik för ett alternativt nät, avsedd för att tillhandahålla information som innefattas i den identifierbara uppsättningen bårarkretsar till det alternativa kom- munikationsnätet så att den kan överföras av det altemativa kommunikationsnätet.

6. En metod för att kommunicera meddelanden mellan ett mobilt nät och ett alter- nativt kommunikationsnät i vilken det mobila nätet innefattar åtminstone ett mobilt switching-center (MSC) och åtminstone ett basstationssubsystem (BS), varvid me- toden innefattar stegen att: ta emot signaleringsmeddelanden mellan MSCzen och BS:et; allokera en uppsättning bårarkretsar från BS:et; analysera signaleringsmeddelandena för att fastställa om de motsvarar den alloke- rade uppsättningen bârarkretsar och, om de gör detta, skicka kontrollinformation i 10 l5 20 527 389 t' 25 signaleringsmeddelandena motsvarande den allokerade uppsättningen bårarkretsar till det alternativa kommunikationsnätet; avleda information som bärs i uppsättningen bärarlcretsar till det alternativa nätet.

7. En metod för att kommunicera meddelanden mellan ett mobilt nåt och ett alternativt kommunikationsnåt i vilken det mobila nätet innefattar åtminstone ett mobilt switching-center (MSC) och åtminstone ett basstationssubsystem (BS), varvid metoden innefattar stegen att: ta emot signaleringsmeddelanden från en av MSC:en och BS:et enligt ett mobilt sig- naleringsprotokoll; bibehålla tillståndsiriformation om det mobila och det alternativa nätet; beroende på tillståndsiriformationen, utföra åtminstone ett av följande steg som svar på ett mottaget signaleringsmeddelande; skicka ett bekräftelsemeddelande till en MSC eller BS som överför ett signaleringsmeddelande, men hindra de mottagna signaleringsmedde- landena från att vidarebefordras till den andra av respektive BS och MSC; omvandla ett mottaget signaleringsmeddelande till ett omvandlat signa- leringsmeddelande för överföring till den andra av respektive BS och MSC; och överföra signaleringsmeddelanden från MSC:en och BS:et till respektive BS och MSC.

8. Metoden enligt patentkrav 7 varvid steget att omvandla det mottagna signaleringsmeddelandet innefattar att omvandla en första typ av signaleringsmeddelande till en andra typ av signaleringsmeddelande. 10 15 20 527 229 JH

9. Metoden enligt patentkrav 7 varvid steget att omvandla det mottagna signaleringsmeddelandet innefattar att analysera ett mottaget meddelande, produ- cera en motsvarande punktkod, och omvandla det mottagna meddelandet genom att ersätta det mottagna meddelandets punktkod med den motsvarande punktko- den.

10. En proxyswitch för användning i ett mobilt kommunikationsnât som har åtminstone tvâ mobila switching-centra (MSC) och åtminstone ett basstations- subsystem (BS), varvid de åtminstone två MSC:ema och BS:et vart och ett kommu- nicerar signaleringsmeddelanden enligt ett mobilt signaleringsprotokoll, där prox- yswitchen innefattar: logik för hantering av signaleringsrneddelanden, avsedd för att ta emot signale- ringsmeddelanden från MSC:ema och BS:et i enlighet med nämnda mobila signale- ringsprotokoll; logik för val av MSC, avsedd för att mappa en identifierad användare till en av de åtminstone två MSC:ema; meddelandeöverföringslogik, samverkande med logiken för hantering av signale- ringsmeddelanden och logiken för val av MSC, avsedd för överföring av signale- ringsmeddelanden mottagna från BS:et till en mappad MSC genom att sätta in en punktkod i signaleringsmeddelandet, varvid punktkoden motsvarar den mappade MSC:en.