SE527220C2 - Nedlänkshastighetsscheduleringsmetod och scheduleringsanordning - Google Patents

Description

527 220 , bättra utnyttjandet av trådlösa resurser och säkerställa rättvisa mellan användarna i systemet.

Patentskrifien US6,229,795Bl, ”System for Allocating Resources in a Communica- tion System” tillhandahåller en scheduleringsmetod som beaktar både resursutnytt- jande och användarrättvisa. Under antagande att en momentan hastighet som av en basstation tilldelats en användare är R, och en medelhastighet är C, så tilldelar basstationen en mindre vikt till användaren om R>C; om R en större vikt till användaren, och användarvikten kan ackumuleras. Principen för basstationschedulering är att ju mindre användarens vikt är, desto högre är använda- rens prioritet, och vice versa. Emellertid kräver denna hastighetsscheduleringsmetod att basstationen tilldelar hastighet enbart i enlighet med användarens kanalförhållan- den. Den användare som har goda kanalförhållanden tilldelas högre hastighet, och den användare som har dåliga kanalförhållanden tilldelas lägre hastighet. I själva verket kan emellertid användare med dåliga kanalförhållanden också tilldelas högre hastighet då mer resurser kan bli tillgängliga För systemet. Därför kan system- resurser utnyttjas mer effektivt vid schedulering av hastighet så länge både använda- rens trådlösa förhållanden och systemets tillgängliga resurser tas i beaktande.

Då systemet schedulerar användarens hastighet är scheduleringens jämnhet an icke- negligerbar faktor. Den så kallade scheduleringsjämnheten (engelska: scheduling smoothness) innebär att då några användares prioriteter ökar, skall prioritetema för andra användare i systemet inte minskas hastigt. Med andra ord, att öka och minska användares prioriteter skall vara en jämn process.

Det bör noteras att den existerande hastighetsscheduleringsmetoden inte samman- taget kan beakta användares trådlösa förhållande, tillgängliga systemresurser och scheduleringsjämnhet, vilka borde beaktas och förbättras.

Sammanfattning av uppfinningen 20 25 30 527 220 Ett syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en metod för schedulering av nedlänkshastighet i kommunikationsnät.

Ett ytterligare syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en anordning för schedulering av nedlänkshastighet i kommunikationsnät.

För att förverkliga syftena med föreliggande uppfinning tillhandahåller föreliggande uppfinning följande tekniska lösningar: En metod för nedlänkshastighetsschedulering hos föreliggande uppfinning innefattar följande steg: a. insamla och erhålla information om maximala scheduleringsresurser tillgängliga för ett system och information om datatjänstbehov (engelska: data service requirement) från scheduleringsanvändare; b. beräkna scheduleringsmått för scheduleringsanvändare, där scheduleringsmåtten innefattar korttidsscheduleringsmått, långtidsscheduleringsmâtt och normaliserade långtidsscheduleringsmått; c. skapa en scheduleringsanvändarkö i enlighet med scheduleringsmått; d. tilldela hastighet och effekt enligt scheduleringsanvändarkön och i systemet tillgängliga scheduleringsresurser; e. avlägsna den användare som har erhållit resurserna från schedulerings- användarkön, och sända tilldelningsresultatet till en väljare (engelska: selector) och åtminstone en kanalenhet; och f. avsluta en scheduleringscykel och invänta schedulering av nästa cykel enligt ovanstående steg.

Ovanstående steg c, där en scheduleringsanvändarkö skapas, innefattar vidare följande steg: cl. skapa en aktiv scheduleringsanvändarkö; c2. skapa en inaktiv scheduleringsanvändarkö; 20 25 30 527 c3. kontrollera om lângtidsscheduleringsmåttet för en aktiv schedulerings- användare är större än en fix tröskelkonstant Tl; c4. kontrollera om skillnaden mellan långtidsscheduleringsmåttet för den aktiva scheduleringsanvändaren och långtidsscheduleringsmåttet för en inaktiv scheduleringsanvändare är större än en fix tröskelkonstant T2; c5. föra in den inaktive scheduleringsanvändaren framför den aktiva scheduleringsanvändaren och avlägsna den inaktiva användaren från den inaktiva scheduleringsanvändarkön; och c6. kontrollera huruvida alla aktiva scheduleringsanvändare har undersökts, och, om så är fallet, avsluta proceduren, eller, om så inte är fallet, upprepa steg cl till c6 tills alla aktiva scheduleringsanvändare har undersökts.

I ovanstående steg c3 utförs nästa steg c4 sekventiellt om långtidsschedulerings- måttet för en aktiv scheduleringsanvändare är större än den fixa tröskelkonstanten Tl; i armat fall utförs steg c6 direkt.

I ovanstående steg c4 utförs nästföljande steg c5 sekventiellt om skillnaden mellan långtidsscheduleringsmåttet för den aktiva scheduleringsanvändaren och långtids- scheduleringsmåttet för en inaktiv scheduleringsanvändare är större än den fixa tröskelkonstanten T2; i annat fall utförs steg c6 direkt.

Metoden för nedlänkshastighetsschedulering enligt föreliggande uppfinning innefattar vidare följ ande steg efter steget e: kontrollera huruvida inga scheduleringsresurser tillgängliga för systemet eller scheduleringskön är tom; och om detta är falskt, återgå till steg d, eller, om sant, först uppdatera scheduleringsmåtten för scheduleringsanvändare och sedan utföra steg f.

Proceduren att uppdatera scheduleringsmåtten för scheduleringsanvändare innefattar vidare följande steg: 20 25 30 01 i\> \'l h.) lv CD el. uppdatera rikthastigheter (engelska: target rates) för scheduleringsanvändare, där rikthastigheten kan vara en begäranshastighet (engelska: request rate) för det senaste paketanropet, eller det maximala värdet eller medelvärdet av de senaste scheduleringshastighetema för scheduleringsanvändare; e2. uppdatera korttidsscheduleringsmåttet för scheduleringsanvändare; e3. uppdatera långtidsscheduleringsmåttet för scheduleringsanvändare; och e4. uppdatera det normaliserade långtidsscheduleringsmåttet för scheduleringsanvändare.

Föreliggande uppfinning tillhandahåller en scheduleringsanordning för nedlänks- hastighetsschedulering, använd av basstationer i CDMA-kommunikationssystem.

Scheduleringsanordningen innefattar ett minne, en timer och en styrenhet.

Minnet mottager och sparar datatj änstebegäransinforrnation (engelska: data service request information) för scheduleringsanvändare och information om maximala scheduleringsresurser för systemet.

Styrenheten är kopplad till timems utgång. Timem tillhandahåller tidsinställning för Styrenheten att utföra nedlänkshastighetsschedulering.

Styrenheten och minnet är sammanlänkade med varandra. Styrenheten används för att beräkna scheduleringsmått för scheduleringsanvändare, skapa en schedulerings- användarkö, tilldela hastigheter i enlighet med scheduleringsanvändarkön och scheduleringsresurser tillgängliga för systemet, avlägsna en användare som erhållit resurser från scheduleringsanvändarkön, och sända tilldelningsresultatet till väljaren och åtminstone en kanalenhet.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Figur 1 är ett schematiskt diagram över ett förenklat CDMA-kommunikations- system; 20 25 30 527 220 Figur 2 är ett schematiskt strukturdiagram över av en basstation som innefattar scheduleringsanordningen enligt föreliggande uppfinning; Fig. 3 är ett schematiskt strukturdiagram över scheduleringsanordningen enligt föreliggande uppfinning; Figur 4 är ett flödesschema över scheduleringsmetoden enligt föreliggande uppfinning; Figur 5 är ett flödesschema över skapandet av en scheduleringsanvändarkö enligt föreliggande uppfinning; Figur 6 är ett flödesschema över en metod för uppdatering av scheduleringsmått enligt föreliggande uppfinning.

Beskrivning av föredragna utföringsformer Code Division Mutiple Access (CDMA) utgör en modulationsteknik för multipel access med störst konkurrens i den nya generationens mobilkommunikation. För att tydliggöra föreliggande uppfinning introduceras till att börja med CDMA-kom- munikationssystem. Såsom visas i figur 1 kommunicerar en mobilstation (MS) lO7A eller l07B med en basstationsstyrenhet (BSC) 105A via en bassändtagar- station (BTS) 101A eller lO1B. Ibland kan MS kommunicera med två basstationer.

Till exempel kommunicerar MS 107B samtidigt med BTS l0lA och l0lB. BSC 105A kommunicerar även med PSTN eller ISDN via en mobilväxelcentral (MSC) 103. Under tiden kopplar en MSC 103 även till andra BSC 105B.

Såsom fiamgår av figur 2 är det ett schematiskt strukturdiagram över en basstation som innefattar scheduleringsanordningen enligt föreliggande uppfinning. Datakälla 201 innehåller en mängd paketdata som behöver sändas till den avlägsna MS 107.

Som skillnader i verkliga systemimplementationer kan datakälla 201 vara belägen i BSC 105 eller MSC 103. En mängd väljarenheter 205 och kanalenheter 207 finns inuti basstationen. Välj arenhet 205 används för att styra kommunikationen mellan datakälla 201 och kanalenhet 207. Väljarenhet 205 och kanalenhet 207 styrs båda av scheduleringsanordning 203. Enligt instruktioner från scheduleringsanordning 203 överför väljarenhet 205 de paketdata som finns lagrade i datakälla 201 till kanal- 20 25 30 527 220 enhet 207. Kanalenhet 207 utför en serie procedurer för de data som skickas av välj arenhet 205. I allmänhet innefattar dessa procedurer: adderande av kontrollbit, adderande av CRC-bit, adderande av spårbit (engelska: trail bit), kodning, inter- weaving, Wlash ortogonalmodulering, och PN kortkodmodulering, etc. Slutligen sänder sändare 209 de signaler som processats av kanalenhet till den avlägsna MS.

För att underlätta illustrationen så introduceras till att börja med strukturen hos scheduleringsanordningen enligt föreliggande uppfinning. Såsom visas i figur 3, vilken representerar den interna strukturen hos scheduleringsanordningen, innefattar scheduleringsanordningen minne 301, timer 303 och styrenhet 305. Minne 301 används för att lagra scheduleringsresursinformation som är tillgänglig för bas- stationen och datatjänstebegäransinforination. Scheduleringsresursinforrnation som är tillgänglig för basstationen innefattar resurser av effekt, hastigheter, ortogonala koder, kanalenheter osv. som skall tilldelas av basstationen till den MS som begär en datatjänst. Datatjänstebegäransinforrnationen innefattar identifikation av den mobilstation som begär datatjänsterna, datatrafik för MS, begäranshastigheter, MS- scheduleringsmâtt, de senaste scheduleringshastigheterna, etc. Timer 303 tillhanda- håller tidsinställning för styrenhet 305 att utföra nedlänkshastighetsschedulering.

Timer 303 kan förverkligas genom att använda en systemklocka, en oscillator på kretskortet som låser på externa signaler, eller en räknare som drivs av mottagande systemminnescell och som är synkroniserad med de externa signalerna. Vid scheduleringstillfallet utför styrenhet 305 hastighetsschedulering för den MS som begär datatjänst enligt den information som tillhandahålls av minne 301, och skickar hastighetsscheduleringsresultatet till den relevanta välj arenheten 204 och kanalenhet 207.

Föreliggande uppfinning tillhandahåller en metod för nedlänksdataschedulering i CDMA-kommunikationssystem. Systemet innefattar åtminstone en cell och åtminstone en scheduleringsanvändare.

Metoden enligt föreliggande uppfinning innefattar följande steg: 20 25 30 527 220 a. insamla och erhålla information om maximala scheduleringsresurser tillgängliga for ett system och information om datatjänstbehov for schedulerings- användare; b. beräkna scheduleringsmått for scheduleringsanvändare, där scheduleringsmåtten innefattar korttidsscheduleringsmått, långtidsscheduleringsmått och normaliserade långtidsscheduleringsmått. c. skapa en scheduleringsanvändarkö i enlighet med scheduleringsmåtten; d. tilldela hastighet och effekt i enlighet med scheduleringsanvändarkön och for systemet tillgängliga scheduleringsresurser; e. avlägsna den användare som har erhållit resurserna från schedulerings- användarkön, och sända tilldelningsresultatet till en väljare och åtminstone en kanalenhet; och f. avsluta en scheduleringscykel och invänta schedulering av nästa cykel enligt ovanstående steg.

Metoden for nedlänkshastighetsschedulering enligt föreliggande uppfinning innefattar vidare följande steg efter steget e: kontrollera om inga scheduleringsresurser finns tillgängliga for systemet eller scheduleringskön är tom; och om detta är falskt, återgå till steg e, eller, om sant, först uppdatera scheduleringsmåtten for scheduleringsanvändare och sedan utfora steg f.

Förverkligandet av ovanstående metod kan kontinuerligt hänvisa till figur 4. I figur 4 betecknas varje steg med en modul, eftersom metoden enligt uppfinningen förverkligas med hjälp av mjukvara som utgör del av styrenhet 305. I modul 401 förvärvar styrenhet 305 informationen om de maximala scheduleringsresurema som finns tillgängliga for systemet, och datatjänstebegäransinformationen från minne 301, vilken utgör en grund for styrenheten for att schedulera hastigheten. I modulen 403 skapar styrenheten 305 scheduleringsanvändarkön i enlighet med användar- scheduleringsmåtten. Principen for att skapa användarkön är att ju högre prioritet en scheduleringsanvändare har, desto högre rankas den i scheduleringsanvändarkön. I 20 25 30 527 2120 modul 405 tilldelar styrenhet 305 hastigheter till scheduleringsanvändare enligt scheduleringsanvändarköns sekvens, vilka begränsas av de för tillfället tillgängliga scheduleringsresursema. I modul 407 avlägsnar styrenhet 305 den användare som har erhållit resurserna från scheduleringsanvändarkön. Under tiden meddelar styr- enhet 305 relevant väljarenhet 205 att sända scheduleringsanvändardatat till kanal- enheten 207. Kanalenheten 207 processar sedan datat enligt den hastighet som tilldelats av styrenhet 305. I modulen 409 upprepar styrenhet 305 procedurema från modul 405 till modul 409 om styrenhet 305 upptäcker att systemet fortfarande har tillgängliga systemresurser och scheduleringsanvändarkön inte är tom; i annat fall utför styrenhet 305 modulen 411 direkt för att uppdatera scheduleringsmåtten för scheduleringsanvändarna. I modul 413inväntar styrenhet 305 på nästa schedule- ringsperiod och upprepar procedurerna fiån modul 401 till modul 411 enligt indikationen som ges av timer 303.

Vänligen studera nu figur 5. l steget c utförs skapandet av en scheduleringsanvändarkö enligt följande steg: cl. skapa en aktiv scheduleringsanvändarkö; c2. skapa en inaktiv scheduleringsanvändarkö; c3. kontrollera om 1ångtidsscheduleringsmåttet för en aktiv scheduleringsanvändare är större än en fix tröskelkonstant Tl; c4. kontrollera om skillnaden mellan långtidsscheduleringsmåttet för den aktiva scheduleringsanvändaren och långtidsscheduleringsmåttet för en inaktiv scheduleringsanvändare är större än en fix tröskelkonstant T2; c5. föra in den inaktiva scheduleringsanvändaren framför den aktiva scheduleringsanvändaren och avlägsna den inaktiva användaren från den inaktiva scheduleringsanvändarkön; och c6. kontrollera huruvida alla aktiva scheduleringsanvändare har undersökts, och, om så är fallet, avsluta proceduren, eller, om så inte är fallet, upprepat köra steg cl till c6 tills alla aktiva scheduleringsanvändare har undersökts. 20 25 30 527 220 10 I ovanstående steg c3 utförs nästa steg c4 sekventiellt om långtidsschedulerings- måttet för en aktiv scheduleringsanvändare är större än den fixa tröskelkonstanten Tl; i annat fall utförs steg c6 direkt.

I ovanstående steg c4 utförs nästföljande steg c5 sekventiellt om skillnaden mellan långtidsscheduleringsmåttet för den aktiva scheduleringsanvändaren och långtids- scheduleringsmåttet för en inaktiv scheduleringsanvändare är större än den fixa tröskelkonstanten T2; i annat fall utförs steg c6 direkt.

För att underlätta beskrivandet delar vi enligt ovanstående betraktande upp de mobilstationer som är involverade i schedulering i två klasser: en aktiv schedule- ringsanvändare som har erhållit hastigheten tilldelad av styrenhet 305 i den senaste hastighetsscheduleringsomgången; och en inaktiv scheduleringsanvändare, vilken inte har erhållit hastigheten tilldelad av styrenhet 305. I modulen 501 skapar styr- enheten 305 den aktiva scheduleringsanvändarkön enligt de normaliserade långtids- scheduleringsmåtten för de aktiva scheduleringsanvändarna. Ju mindre det norma- liserade långtidsscheduleringsmåttet för den aktiva scheduleringsanvändaren år, desto högre rankas den i den aktiva scheduleringsanvändarkön. I modul 503 skapar styrenhet 305 den inaktiva scheduleringsanvändarkön enligt de norrnaliserade lång- tidsscheduleringsrnåtten för de inaktiva scheduleringsanvändama. Principen för detta skapande är detsamma som den i modul 501. Om i modulen 505 styrenheten 305 upptäcker att långtidsscheduleringsmåttet för den aktiva schedulerings- användaren uppfyller ekvation (l) så utförs modul 507; i annat fall utförs modul 513. Om i modulen 507 styrenheten 305 upptäcker att långtidsscheduleringsmåttet för den aktiva scheduleringsanvåndaren och lângtidsscheduleringsmåttet för en inaktiv scheduleringsanvändare uppfyller ekvation (2) så utförs modul 509; i annat fall utförs modul 511. Tl och T2 i ekvation (1) och (2) är samtíga fixa tröskel- konstanter. Genom att noggrant välja tröskelvärdena Tl och T2 kan hastighetssche- duleringen för användare på jämnt sätt utföras av systemet. I modulen 509 för styrenhet 305 in den inaktiva scheduleringsanvändare framför den relevanta aktiva scheduleringsanvändaren, och avlägsnar den inaktiva scheduleringsanvändaren från 20 25 30 0"! FO Q I Fx) CD ll den inaktiva scheduleringsanvändarkön. I modul 511 detekterar styrenhet 305 huruvida alla de inaktiva scheduleringsanvändarna har gåtts igenom. Om så är fallet så utförs modul 513; i annat fall, upprepas proceduren från modul 503 till modul 513.

I modulen 515 kombinerar styrenhet 305 den aktiva scheduleringsanvändarkön och den inaktiva scheduleringsanvändarkön (den aktiva scheduleringsanvändarkön går fore) till scheduleringsanvändarkön, och sedan är proceduren att skapa schedule- ringsanvändarkön slutförd. långtidsscheduleringsmåttet for den aktiva scheduleringsanvändaren > T1 (1) (långtidsscheduleringsmåttet for den aktiva scheduleringsanvändaren) - (1ångtidsscheduleringsmåttet for den inaktiva scheduleringsanvändaren) > T2 (2) Det bör noteras att metoden for att skapa scheduleringsanvändarkön varierar for olika systemimplementationer. Till exempel kan styrenheten skapa schedulerings- användarkön enbart baserat på det normaliserade långtidsmåttet då påverkan på nedlänksutnyttjandet av si gnaloverhead for att skapa datatjänstkanaler kan ignore- ras. Ju mindre det normaliserade långtidsscheduleringsmåttet for schedulerings- användaren är, desto högre rankas den i scheduleringsanvändarkön. Uppfinningen omfattar samtliga dessa metoder.

Vänligen studera nu figur 6. Proceduren att uppdatera scheduleringsmåttet for scheduleringsanvändarna innefattar vidare folj ande steg: el. uppdatera rikthastigheten for scheduleringsanvändaren. På grund av skillnader i tillämpningssituationer kan rikthastigheten utgöra begäranshastigheten erhållen vid det senaste paketanropet, eller det maximala värdet av de senaste scheduleringshastighetema for scheduleringsanvändama, eller medelvärdet for de senaste scheduleringshastighetema for scheduleringsanvändama; eZ. uppdatera korttidsscheduleringsmåtten for scheduleringsanvändama; 20 25 30 527 228 12 e3. uppdatera långtidsscheduleringsmåtten för scheduleringsanvändarna; och e4. uppdatera de normaliserade långtidsscheduleringsmåtten för schedule- ringsanvändarna.

För att underlätta belysning beskrivs ovanstående steg återigen på följande sätt i enlighet med ovanstående metod: I modul 603 uppdaterar styrenhet 305 korttidsscheduleringsmåttet för scheduleringsanvändaren. Definitionen av korttidsscheduleringsmåttet ges av ekvation (3): r betecknar den momentana hastigheten erhållen av scheduleringsanvändaren; R betecknar rikthastigheten (engelska: target rate) för scheduleringsanvändaren; a betecknar den för scheduleringsanvändaren relevanta viktfaktorn. Viktfaktom a är relaterad till den momentana hastigheten erhållen av scheduleringsanvändaren och de konsurnerade resursema. Viktfaktom a för ett cellulärt CDMA-system där nedlänkseffekten är begränsad kan exempelvis fås ur ekvation (4) om den momen- tana hastigheten erhållen av scheduleringsanvändaren är r, den nominella effekten som konsumeras av basstation l0l för att stödja hastigheten är P(r)0, och den faktiska effekten konsumerad av basstationen för att stödja hastigheten är P(r) 1. I ekvation (4) är k en kontrollfaktor som speglar till vilken grad basstation l0l föredrar scheduleringsanvändare som erfar bättre trådlösa kanalförhållanden. Ju större värde k antar, desto fler hastighetstilldelningstillfallen erhålls av schedu- leringsanvändare med goda trådlös kanalförhållanden, och desto större blir kapaciteten hos nedlänksresursema. Emellertid kommer ett för högt k-värde att resultera i att användare med dålig trådlös kanalmiljö inte på lång tid kan erhålla hastigheter i det fall då det saknas systernresurser. Därför borde systemingenjörer beakta balansen mellan följande tvâ aspekter då ett värde väljs på faktorn k: (1) att öka kapaciteten på nedlänken; och (2) att undvika den situationen att scheduleringsanvändarna med dålig trådlös kanalmiljö under en lång tid inte kan erhålla tilldelning av hastighet eller endast kan erhålla väldigt låg hastighetstilldelning. 20 527 220 13 SK nä) o) a____(P(r)1ï (4) P(r)o I modul 605 uppdaterar styrenheten långtidsscheduleringsmåttet for schedulerings- användarna. Långtidsscheduleringsmåttet återspeglar graden av tillfredställelse med resurstilldelning for scheduleringsanvändarna under loppet av ett flertal schedule- ringstillfállen. Antag att korttidsscheduleringsmâttet för en scheduleringsanvändare vid n scheduleringsomgångar är SK(n). Lângtidsscheduleringsmâttet for schedule- ringsanvändaren vid n scheduleringsomgångar, S¿(n), är då: ÉSN) n 5 N SLM) = izl n (5) ESK n > N í=n-N+1 där N är en konstant.

I modul 607 uppdaterar styrenheten 305 det normaliserade långtidsschedulerings- måttet for scheduleringsanvändaren. Det normaliserade scheduleringsmåttet återspeglar medelvärdet av graden av tillfredställelse med resurstilldelning för scheduleringsanvändarna under loppet av ett flertal scheduleringsomgångar. Antag att långtidsscheduleringsmåttet för en scheduleringsanvändare vid n schedulerings- omgångar är S¿(n). Då ges det normaliserade långtidsscheduleringsmåttet för scheduleringsanvändaren vid n scheduleringsomgångar, SN¿(n), av: n M n S N S NL (n) = (6) 20 25 30 527 220 För en scheduleringsanvändare som erhåller tilldelning av hastighet för första gången antager vi att både det ursprungliga långtidsscheduleringsmåttet och det ursprungliga normaliserade långtidsscheduleringsmåttet för användaren innan hastigheten har erhållits är noll.

Mjuk växling (engelska: soft switch) diskuteras inte i samband med proceduren i modul 607 ovan. Såsom visas i Fig. 1 bör basstation IOIB, då mobilstation 107A avbryter kommunikationen med basstation 101 och påbörjar kommunikationen med basstation l0lB, slumpmässigt tilldela ett värde på det ursprungliga normaliserade långstidsmåttet till mobilstation 107A för att säkerställa jämnheten i hastighets- scheduleringen för basstation lOlB. Det ursprungliga värdet på det normaliserade långtidsscheduleringsmåttet bör ligga mellan de för systemet maximala och mini- mala värdena på det normaliserade långtidsscheduleringsmåttet.

Vad gäller steget att uppdatera rikthastigheten för scheduleringsanvändarna åter- speglar rikthastigheten den av användama önskade hastigheten. Rikthastigheten kan återspegla denna på olika sätt, beroende på hur systemet förverkligats. Till exempel kan den ersättas av begäranshastigheten erhållen av scheduleringsanvändaren vid det senaste paketanropet, eller det maximala värdet eller medelvärdet av de senaste flertalet scheduleringshastigheter för scheduleringsanvändama. Alla dessa åter- speglingsformer omfattas av uppfinningen.

Ovan beskrivna utföringsforrn belyser och beskriver uppfinningen. Fackmannen kan dock modifiera denna utföringsfonn utan att avvika från principen för och omfånget av uppfinningen. Till exempel kan den sända effekten i ekvation (4) bytas ut mot mottagen effekt, och uppfinningen kan också användas för hastighets- schedulering av upplänksdatatjänsten, vilken inte beskrivits i detalj häri.

Industriell applicerbarhet Med ovanstående scheduleringsmetod och scheduleringsanordning kan upp- finningen beakta både den trådlösa miljön och tillgängliga systemresurser, effektivt 527 220 15 förbättra nyttjandegraden av systemresurserna, och reducera tidsfördröjningar i överfóringen av scheduleringsanvändardata. Föreliggande uppfinning beaktar även rättvisa mellan scheduleringsanvändare. Under tiden beaktas även schedulerings- jämnhet. Med scheduleringsj ämnheten kan å ena sidan tiderna for att skapa och frigöra datatjänstekanaler reduceras. I allmänhet krävs mer signaleringsoverhead för att skapa och fiigöra tj änstekanaler. Reduktionen i tidsåtgång for att skapa och frigöra datatj änstekanaler innebär en ökning i resursutnyttjandegrad. Å andra sidan kan graden av användarbelåtenhet med systemet i viss utsträckning säkerställas.

Claims (7)

l5 20 25 30 527 220 M PATENTKRAV

1. l. Metod för nedlänkshastighetsschedulering, varvid metoden innefattar följande steg: a. insamla och erhålla information om maximala scheduleringsresurser tillgängliga för ett system och information om datatjänstbehov från schedulerings- användare; b. beräkna scheduleringsmått för scheduleringsanvändare, där schedu- leringsmåtten innefattar korttidsscheduleringsmått, långtidsscheduleringsmâtt och norrnaliserade långtidsscheduleringsmått; c. skapa en scheduleringsanvändarkö i enlighet med scheduleringsmått; d. tilldela hastighet och effekt enligt scheduleringsanvändarkön och för systemet tillgängliga scheduleringsresurser; e. avlägsna den användare som har erhållit resursema fi-ån schedulerings- användarkön, och sända tilldelningsresultatet till en väljare och åtminstone en kanalenhet; och f. avsluta en scheduleringscykel och invänta schedulering av nästa cykel enligt ovanstående steg.

2. Metod enligt krav l, varvid det scheduleringsanvändarköskapande steget c vidare innefattar följande steg: cl. skapa en aktiv scheduleringsanvändarkö; c2. skapa en inaktiv scheduleringsanvändarkö; c3. kontrollera om långtidsscheduleringsmåttet för en aktiv schedulerings- användare är större än en fix tröskelkonstant Tl; c4. kontrollera om skillnaden mellan långtidsscheduleringsmåttet för den aktiva scheduleringsanvändaren och långtidsscheduleringsmáttet för en inaktiv scheduleringsanvändare är större än en fix tröskelkonstant T2; c5. föra in den inaktiva scheduleringsanvändaren framför den aktiva scheduleringsanvändaren och avlägsna den inaktiva användaren från den inaktiva scheduleringsanvändarkön; och 15 20 25 30 527 220 c6. kontrollera huruvida alla aktiva scheduleringsanvändare har undersökts, och, om så är fallet, avsluta proceduren, eller, om så inte är fallet, upprepat köra steg cl till c6 tills alla aktiva scheduleringsanvändare har undersökts.

3. Metod enligt krav 2, varvid steg c4 utförs i Sekventiell följd om i steg c3 långtids- scheduleringsmåttet för en aktiv scheduleringsanvändare är större än den fixa tröskelkonstanten Tl ; och i annat fall utförs steg c6 direkt.

4. Metod enligt krav 2, varvid steg c5 utförs i Sekventiell följd om i steg c4 skillnaden mellan långtidsscheduleringsmåttet för den aktiva schedulerings- användaren och långtidsscheduleringsmåttet för en inaktiv scheduleringsanvändare är större än den fixa tröskelkonstanten T2; och i annat fall utförs steg c6 direkt.

5. Metod enligt krav l, varvid metoden vidare innefattar följande steg efter steg e: kontrollera om inga scheduleringsresurser finns tillgängliga för systemet eller scheduleringskön är tom; och om detta är falskt, återgå till steg d, eller, om sant, först uppdatera scheduleringsmåtten för scheduleringsanvändare och sedan utföra steg f.

6. Metod enligt krav 5, varvid proceduren att uppdatera scheduleringsmåttet för scheduleringsanvändare vidare innefattar följande steg: el. uppdatera rikthastigheter för scheduleringsanvändare, där rikthastigheten kan vara en begäranshastighet för det senaste paketanropet, eller det maximala värdet eller medelvärdet av de senaste scheduleringshastighetema för schedu- leringsanvändare; e2. uppdatera korttidsscheduleringsmåttet för scheduleringsanvändare; e3. uppdatera långtidsscheduleringsmåttet för scheduleringsanvändare; och e4. uppdatera det normaliserade 1ångtidsscheduleringsmåttet för scheduleringsanvändare. 15 527 220 N

7. En scheduleringsanordning for nedlänkshastighetschedulering vilken används av en basstation i ett CDMA-kommunikationssystem, varvid scheduleringsanordningen innefattar ett minne, en timer och en styrenhet; minnet mottager och sparar datatj änstebegäransinforrnation for scheduleringsanvändare och information om maximala scheduleringsresurser for systemet; styrenheten är kopplad till timerns utgång, vilken timer används for att tillhandahålla tidsinställning for styrenheten att utföra nedlänkshastighets- schedulering; och minnet är sammanlänkat med styrenheten vilken används for att beräkna scheduleringsmått fór scheduleringsanvändare, skapa en scheduleringsanvändarkö, tilldela hastighet i enlighet med scheduleringsanvändarkön och för systemet tillgängliga scheduleringsresurser, avlägsna en användare som erhåller resurserna från scheduleringsanvändarkön, och sända allokeringsresultatet till en väljare och åtminstone en kanalenhet.