SE522515C2 - Fasadbeklädnadselement jämte fasadbeklädnad av trä - Google Patents

Description

.xnvn 1:11: W 20 25 30 35 ø ~ u n »u nu 'u . :n-'z : n. .n- ,, ._ I u. . e en :vn u.: .°_I nu. , , ,* z :' °' ' ' v :zi : ' ' ' ' - v n" u ., ' " ' 2 Uppfinningens syften och särdrag Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovan- nämnda brister hos tidigare kända fasadbeklädnader av trä och skapa såväl en förbättrad fasadbeklädnad som ett förbättrat fasadbeklädnadselement som lämpar sig för förfärdigande av fasadbeklädnaden. I en första aspekt är det sålunda ett primärt syfte med uppfinningen att skapa ett fasadbeklädnads- element som genom sin konstruktiva utformning möjliggör effek- tiv evakuering av sådan fukt som tenderar att tränga in mellan och bakom olika trädelar till följd av exempelvis regn, snö eller allmänt fuktig väderlek. Ett ytterligare syfte är att skapa ett fasadbeklädnadselement som icke blott är estetiskt tilltalande i sig självt, utan även - och framförallt - gör det möjligt att förfärdiga fasadbeklädnader som i sin helhet är estetiskt tilltalande och ger möjlighet till utveckling av unik arkitektur. Vidare skall fasadbeklädnadselementet möjliggöra uppbyggnad av i allt väsentligt släta fasadbeklädnader med lång livslängd. Det är även ett syfte att skapa ett fasadbeklädnadselement som är tekniskt enkelt och låter sig tillverkas på ett rationellt sätt trots sofistikerade egenskaper.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det primära syftet medelst de särdrag som är angivna i patentkravet 1. Fördelak- tiga utföranden av det uppfinningsenliga fasadbeklädnadselementet är vidare definierade i de osjälv- ständiga kraven 2-10.

I en andra aspekt tar uppfinningen även sikte på att med hjälp av de nya fasadbeklädnadselementen skapa en fasadbekläd- nad vilken i allt väsentligt är befriad från artfrämmande konstmaterial sådana som plåt och plast. Med andra ord tar uppfinningen sikte på att skapa en i sann mening genuin träfa- sad som är estetiskt tilltalande och förmår effektivt motstå angrepp av fukt och röta trots avsaknaden av konstmaterial.

Vidare skall fasadbeklädnaden utföras med ett konstruktivt fuktskydd som onödiggör krav på särskilda ytbehandlingsmedel.

Härvid skall ytbehandlingen betraktas såsom en kulörsättning av fasaden, t ex medelst olja och utvalda färgpigment, som bibehåller synlig àdring i träpanelerna. Med andra ord skall fasaden kunna ytbehandlas utan behov av gemen täckfärg. De N Ü 20 25 30 35 u n v » av u 522 515 šïï* f" 3 särdrag som utmärker den uppfinningsenliga fasadbeklädnaden framgår av det självständiga patentkravet ll. Fördelaktiga utföranden av den uppfinningsenliga fasadbeklädnaden är vidare definierade i de osjälvständiga kraven 12-13.

Sammanfattning av uppfinningen Uppfinningen bygger på insikten att fuktskador i tidi- gare kända fasadbeklädnader av trä har sin grund i beklädnadernas mekaniska konstruktion i så motto att beklädna- derna ej varit utförda med tanke på att kunna avleda och effektivt evakuera inträngande vatten och fukt. Tvärtom har fasadbeklädnaderna enligt tidigare känd teknik haft en uttalad tendens att under lång tid kvarhålla inträngande fukt inne i konstruktionen. I praktiken har detta inneburit att aldrig så mycket täckfärg eller liknande ytskydd kunnat förhindra att träet angrips av röta.

Det nya fasadbeklädnadselementet enligt föreliggande uppfinning är däremot konstruktionsmässigt eller mekaniskt så utformat att effektiv regnvattenavledning och fuktevakuering säkerställs kontinuerligt. Med användande av uppfinningsenliga fasadbeklädnadselement i en fasadbeklädnad, som förutom ett lämpligt antal fasadbeklädnadselement, även inbegriper ett an- tal ytterligare komponenter, såsom dropplister, fogstycken, etc, vilka är väl genomtänkta såväl med avseende på den moderna arkitekturens krav och effektiv montering i prefabricerad byggproduktion, som på förmågan att avleda regnvatten och evakuera fukt, säkerställs en mycket lång livslängd och stor underhållsfrihet hos fasadbeklädnaden.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är: Fig l en schematisk perspektivvy av ett fasadbeklädnadselement enligt uppfinningen visat tillsammans med dels ett ver- tikalt fogstycke, dels en undre dropplist, Fig 2 en förstorad tvärsektion av en i elementet enligt fig 1 ingående frontbräda, Fig 3 en förstorad tvärsektion genom den ena av två i elemen- tet enligt fig l ingående bärare för frontbrädorna, »anna N U 20 25 30 35 : a o ; f: III u: n , v u , ., ' ". 'vu oo n » .. .. , , , g g __ . . un: n u a o n z a n o o z : ,' 'z :en ø n n o o u.. u I. n . 4 Fig 4 en detaljtvärsektion visande ett övre parti av ett fasadbeklädnadselement i anslutning till ett fönster, Fig 5 en detaljtvärsektion visande ett undre parti av samma element i anslutning till en dropp- eller fotlist mot en grundsula eller ett underliggande fasadavsnitt, Fig 6 en detaljtvärsektion visande närbelägna partier av två fasadbeklädnadselement sammanfogade medelst ett verti- kalt fogstycke, Fig 7 en detaljtvärsektion liknande sektionen i fig 5, men visande en annan typ av dropplist, Fig 8 en detaljtvärsektion visande delar av två fasadbeklädnadselement sammanfogade medelst ett hörn- stycke, Fig 9 en detaljtvärsektion visande ett parti av ett fasad- beklädnadselement i anslutning till ett övre fönster- karmstycke, och Fig 10 en detaljtvärsektion visande delar av två närbelägna fasadbeklädnadselement i anslutning till ett vertikalt fönsterkarmstycke.

Detaljerad beskrivning av ett föredraget utförande av uppfin- ningen I fig 1 betecknar 1 generellt ett fasadbeklädnadselement som är sammansatt av två olika typer av huvudkomponenter, näm- ligen en mångfald liggande eller horisontella frontbrädor 2 samt två stående eller vertikala bärare 3. Frontbrädorna är parallella och lokaliserade i ett gemensamt plan för att i monterat skick bilda en utåt exponerad täckskiva, som i sin helhet betecknas 4. Den enskilda änden eller ändytan på varje bräda är betecknad 5. En övre ände eller ändyta på varje bä- rare 3 är betecknad 6, medan en undre ände är betecknad 7.

I fig l är i anslutning till elementet l visade två andra komponenter, nämligen ett vertikalt fogstycke 8 och ett liggande fogstycke i form av en dropplist 9. I detta samman- hang må även påpekas att frontbrädorna 2 i det visade exemplet är tänkta att vara horisontellt orienterade i den färdiga fasaden. Av detta skäl sträcker sig frontbrädorna 2 vinkelrätt mot bärarna 3. Det är emellertid även tänkbart att orientera frontbrädorna i mer eller mindre spetsig vinkel mot horison- »1»øa W 15 20 25 30 35 5 2 2 51 5 'å Üffi. ' -.'.= 5 talplanet. I detta fall snedsågas ändarna 5 på frontbrädorna så att frontbrädorna kan snedställas relativt de fortfarande vertikala bärarna 3.

Nu hänvisas till fig 2 som i detalj visar utformningen av varje enskild frontbräda 2. Denna bräda är avgränsad av en plan baksida 10 och en framsida 11, som i det visade exemplet är plan och parallell med baksidan 10. 12 betecknar en huvud- del som har full tjocklek. En övre del av brädan har formen av en första fläns 13 som sträcker sig i förlängning av brädans baksida. sig i förlängning av brädans framsida.

En andra, undre fläns är betecknad 14 och sträcker Förutom av den plana baksidan 10 avgränsas den övre flänsen 13 av en plan kantyta 15, som sträcker sig i rät vinkel mot baksidan 10, samt en plan frontyta 16 som är parallell med baksidan 10. Vid en undre brytlinje övergår frontytan 16 i en nedåt/utåt sned- ställd fasyta 17, vilken bildar trubbig vinkel med såväl frontytan 16 som framsidan 11. Denna trubbvinkel kan variera, men uppgår i exemplet till cirka 120°, dvs fasytan 17 lutar 30° mot horisontalplanet då brädan är vertikalt monterad.

Den undre flänsen 14 är avgränsad av framsidan 11, en snedställd fasyta 18, framsidan 11, som är snedställd i spetsig vinkel mot samt en bakre, plan yta 19, som är parallell med framsidan 11. Vid en övre brytlinje övergår denna bakre fläns- yta 19 i en kantyta 20, som sträcker sig i rät vinkel mot brä- dans plan. Ytorna 19 och 20 avgränsar tillsammans ett undre urtag 21. På analogt sätt avgränsar ytorna 16 och 17 ett övre urtag 22 i frontbrädan.

Såsom framgår för blotta ögat i fig 2 är den övre flän- sens 13 höjd, sådan denna räknas från kantytan 15 till brytlinjen mellan ytorna 16 och 17, större än urtagets 21 höjd sådan denna räknas från kantytan 20 till brytlinjen mellan ytorna 18 och 19. Då brädorna monteras på bärarna 3 för att bilda skivan 4 enligt fig 1 utbildas därför luftspalter 23 (se även fig 4 och 5) i fogarna mellan brädorna. I det visade ut- förandeexemplet har fasytorna 17, (30°) Det är emellertid tänkbart att variera fasytornas 18 ungefär samma lutnings- vinkel relativt horisontalplanet, varför spalten 23 blir jämnsmal. lutningsvinklar, t ex på så sätt att ytans 18 lutningsvinkel :nano 10 U 20 25 30 35 v o v u u» 522 515 = 6 görs större än ytans 17, varigenom luftspalten kommer att vidga sig i riktning inåt i skivan.

I det föredragna utförandet är den övre flänsen l3 sma- lare än den undre flänsen 14. Summan av den övre flänsens tjocklek och den undre flänsens tjocklek är dock lika med den totala tjockleken hos frontbrädans huvuddel 12. Detta innebär att den bakre flänsytan 19 på underflänsen 14 kommer att ligga dikt an mot frontytan 16 på den övre flänsen l7 då brädorna monteras och fixeras på bärarna 3.

Såsom vidare framgår av fig 2 är den enskilda frontbrä- dan utvunnen (sågad) ur tillhörande stock på ett sådant sätt att den får stående årsringar 24, dvs tänkta tangenter till årsringarna sträcker sig ungefär vinkelrätt mot brädans plan.

Med fördel utvinns brädan ur trädslag med rik kärnvedsföre- komst. Med särskild fördel utvinns brädan ur senvuxen fura, som utgör ett jämförelsevis kompakt trämaterial vars kärnved innehåller rikliga mängder harts. Såsom antyds medelst det grå fältet i fig 2 är kärnveden lokaliserad till brädans undre del, medan eventuell splintved är lokaliserad till brädans överdel.

Det må även påpekas att ett eller flera spår 25 är på konventionellt sätt urfrästa i brädans baksida.

Det är axiomatiskt att frontbrädan har den tvärsnitts- form som visas i fig 2 utmed hela sin längd.

Nu hänvisas till fig 3 som illustrerar tvärsnittsformen hos den enskilda bäraren 3. Även bäraren 3 kan med fördel be- stå av en bräda, ehuru det i och för sig är tänkbart att för- färdiga densamma av annat spikbart material, t ex pressad och härdad träfibermassa eller liknande. Bäraren 3 avgränsas av en plan baksida 26 och en plan framsida 27 som är parallell med baksidan 26. Vid en inre, mot fasadbeklädnadselementets mitt vänd kant är bäraren utformad med en plan kantyta 28, som kan sträcka sig i rät vinkel mot ytorna 26, 27. Vid den motsatta, yttre kanten har emellertid bäraren en annorlunda utformning, som är utmärkande för uppfinningen. Närmare bestämt är bäraren utformad med en ansatsyta 29 som är parallell med ytorna 26, 27 och belägen i ett plan ungefär mittemellan dessa. Utmed en inre brytlinje övergår denna ansatsyta 29 i en inre, plan kantyta 30, som med fördel sträcker sig i rät vinkel mot an- xvnoo v.- W M 20 25 30 35 522 515 7 satsytan 29. Vid sin yttre kantlinje övergår ansatsytan 29 i en plan, yttre kantyta 31 som sträcker sig i rät vinkel mot ansatsytan 29. Denna kantyta 31 skulle i och för sig kunna ha ungefär samma bredd som kantytan 30. I det visade, föredragna utförandet har emellertid föredragits att låta kantytan 31 övergå i en fasyta 32, som bildar en trubbig vinkel om cirka l35° med kantytan 31. Med andra ord sträcker sig fasytan 32 i ungefär 45° vinkel mot en tänkt förlängning av baksidans 26 plan.

I praktiken kan bäraren 3 ha större tjocklek än front- brädorna 2.

Såsom framgår av fig 1 och ännu bättre av fig 6 är den inre kantytan 30 på bäraren 3 lokaliserad på ett visst avstånd innanför den sidokant på täckskivan 4 som definieras av brä- dornas 2 ändytor 5. Den yttre kantytan 31 är däremot belägen på visst avstånd utanför samma sidokant på täckskivan. Såsom framgår av fig 6 avgränsar den inre delen av ansatsytan 29, den inre kantytan 30, insidan av täckskivans 4 kantparti och en sidoyta 33 på ett mellan två närbelägna fasadbeklädnadsele- ment anordnat fogstycke 8, en vertikal luftspalt 35 genom vil- ken fukt kan ventileras bort ur fasadbeklädnaden. Samtidigt kan den del av ansatsytan 29 som är lokaliserad utanför täck- skivans sidokantparti tjäna såsom ett vederlag för fogstycket 8. Detta beskrivs närmare nedan.

I likhet med frontbrädorna är de såsom bärare tjänande brädorna 3 med fördel utvunna på ett sådant sätt att de erhål- I detta fall är den med ett grått fält antydda kärnveden lokaliserad till brä- ler stående årsringar, såsom visas i fig 3. dans yttre kantparti, som ansluter sig till den av ytorna 29, 30 avgränsade urtagningen 34. Med andra ord kommer dräneringen av fukt i spalten 35 att äga rum utmed ytor på sådant trämate- Det flänsartade parti 36 som av- 32 och baksidan 26 har med fördel - ehuru ej nödvändigtvis - en tjocklek som rial som är rikt på harts. gränsas mellan ansatsytan 29, kantytorna 31, uppgår till ungefär hälften av brädans totala tjocklek. Såsom framgår av fig 1 är den utvändiga "hälft" av brädan som av- gränsas mellan framsidan 27 och kantytorna 28, 30, förlängd med ett parti 37, som skjuter ut ett stycke nedåt från den undre, plana ytan på brädans inre "hälft", dvs den hälft som .>»:| w'- u.. v-ß-u »- 10 15 20 25 30 35 522 515 8 avgränsas av baksidan 26 och kantytorna 28, 31. Bakom detta undre, utstickande parti 37 avgränsas sålunda ett urtag 38, såsom visas i fig 1 och fig 5.

Fixeringen av frontbrädorna 2 på bärarna 6 kan ske på flera olika sätt som har det gemensamt att den färdiga täck- skivans utsida ej får några synliga fästorgan. Såsom antyds i fig 5 och 6 kan sålunda mekaniska fästorgan 39, såsom spikar eller skruvar, dras fast i frontbrädornas baksidor via bärar- na. Ett annat sätt är att limma fast bärarnas baksidor mot bärarnas framsidor. Det är till och med tänkbart att kombinera limförband med spik- eller skruvförband. Spikar eller skruvar som dras i på detta sätt från bärarnas baksidor kommer över huvud taget ej att synas på fasadbeklädnadselementets utsida.

I detta sammanhang skall påpekas att fasadbeklädnadsele- mentet kan inbegripa fler än just två bärare. Därest elementen skall ha stor bredd kan sålunda en eller flera ytterligare bä- rare förekomma mellan de båda yttre bärare som visas i fig 1. Ävenledes kan antalet frontbrädor variera högst avsevärt allt ifrån några få till exempelvis tio till tjugo. Lämpligen bör dock elementet ej göras tyngre än att detsamma kan bäras för hand.

Nu hänvisas till fig 4-10 som illustrerar olika detaljlösningar i en fasadbeklädnad som byggts upp med hjälp av fasadbeklädnadselement enligt fig 1-3. Genomgående i fig 4- 10 är en fast vägg- eller byggnadsstomme betecknad 40. Den konkreta utformningen av denna väggstomme är av underordnad betydelse, varför någon närmare beskrivning av densamma ej behövs.

I fig 4 visas det övre partiet av ett beklädnadselement 1. I detta fall är elementet monterat under en fönsterkon- struktion med en karm 41 under vilken är anordnat ett fog- stycke 9' i form av en dropplist med en plan undersida 44 mot vilken fasadbeklädnadselementets 1 övre kant är ansatt. Föns- terkarmen 41 kan med fördel vara utförd av trä, närmare be- stämt på det sätt som beskrivs i EP O 839 252. Även dropplisten 9' är förfärdigad av trä. Generellt är listen 9' utformad med en mot horisontalplanet lutande droppyta 43 och en plan undersida 44. Ytterst övergår ytan 44 i en näsa 45 som skjuter ned ett stycke relativt ytan 44. En frontyta 46 10 U 20 25 30 35 522 515 9 sträcker sig i rät vinkel mot undersidan 44. En stor del av dropplisten, närmare bestämt mer än halva tjockleken, sticker ut ett stycke i förhållande till de utvändiga ytorna på såväl fasadbeklädnadselementet 1 som fönsterkarmen 41.

I fig 5 visas fasadbeklädnadselementets underdel, när- mare bestämt i anslutning till en undre dropplist 9”. Denna undre dropplist 9” är i anslutning till sin baksida utformad med en övre fläns 47, vilken är lokaliserad i urtaget 38 bakom bärarens 3 undre ändparti 37. Dropplisten är fixerad mot den bakomvarande väggstommen med hjälp av icke visade fästorgan som döljs av den undre frontbrädan 2 i fasadbeklädnadselemen- tet. Det skall observeras att flänsens 47 höjd är så vald i förhållande till urtagets 38 djup att en luftspalt 23' bildas mellan fasytan 18 på elementets undre frontbräda och den sned- ställda droppytan 43. Via denna luftspalt kan vatten rinna ned mot dropplistens yttre kant. I fig 5 antyds vidare hurusom ett insektsnät 48 kan vara anordnat mellan de undre partierna av bäraren och fasadbeklädnadselementets undre frontbräda 2.

Nu hänvisas till fig 6 som illustrerar en vertikal fog mellan två närbelägna fasadbeklädnadselement 1. Mellan front- dvs täckskivornas 4 sidokanter, brädornas ändytor, är placerat och fixerat ett fogstycke 8. Fixering av fogstycket kan ske med hjälp av skruvar eller andra fästorgan 49 som utifrån dras fast i den bakomvarande väggstommen 40. Härvid tjänar de yttre delarna av ansatsytorna 29 på bärarna 3 såsom ett vederlag för fogstycket 8. Själva fogstycket kan med fördel utgöras av en trästav med fyrkantig grundform, varvid staven utformats med urtagningar 50 i anslutning till sina yttre hörn. Då fog- stycket dras fast mot väggstommen fixeras även de båda fasad- beklädnadselementen på ömse sidor av fogstycket.

I fig 7 visas ett fasadbeklädnadselement 1 i anslutning till en dropplist 9 som liknar dropplisten 9” såtillvida att densamma uppvisar en övre fläns 47, men som är smalare än dropplisten 9".

I fig 8 visas två fasadbeklädnadselement i ett 90°-hörn detta fall formigt fogstycke 8' som fixeras med hjälp av utifrån idragna på väggstommen 40. I används ett tvärsnittsvis L- fästorgan 49, t ex skruvar eller spikar. »~.'a W U 20 25 30 35 u | n - y. 522 515 = 10 I fig 9 exemplifieras hurusom en under ett fasadbekläd- nadselement 1 befintlig dropplist 9” är lokaliserad i omedel- bar anslutning till det övre karmstycket i en karm 41' till en under fasadbeklädnadselementet befintlig fönster- eller dörr- konstruktion.

I fig 10 visas ett fasadbeklädnadselement 1 i anslutning till ett vertikalt karmstycke 41” i en vid sidan av fasadbe- klädnadselementet befintlig fönsterkonstruktion. Mellan det vertikala karmstycket och fasadbeklädnadselementets 1 ena si- dokant är anordnat ett vertikalt fogstycke 8 av samma slag som i fig 6.

Uppfinningens funktion och fördelar Av föregående beskrivning framgår att fasadbeklädnaden kan i sin helhet uppbyggas av element och komponenter av trä, varvid elementen kan fixeras med hjälp av ett fåtal fästorgan applicerade i fogstyckena. Då fukt och regnvatten tenderar att tränga in i konstruktionen säkerställer de beskrivna luftspal- terna en omedelbar evakuering av fukten. Vatten som tränger in mellan frontbrädornas ändytor och ett vertikalt fogstycke kan sålunda rinna ned genom de vertikala luftspalterna 35 och där- efter fångas upp av en horisontell dropplist som för ut vatt- net från fasaden. Vatten som tenderar att tränga in i de hori- sontella fogarna mellan närbelägna frontbrädor, t ex till följd av slagregn, kommer ävenledes att evakueras på ett effektivt sätt i och med att den tämligen vida luftspalten 23 lutar snett nedåt/utåt. Med andra ord kan vatten ej tränga in till baksidan av den av frontbrädorna bildade täckskivan.

Mot ovanstående bakgrund kan erforderlig ytbehandling begränsas till ej täckande lasering eller oljebehandling; något som innebär att ådringen i de olika träkomponenterna behålls synlig. Genom att använda kärnvedrika träslag som orienteras och utvinns (sågas) på ovan beskrivet sätt säker- ställs vidare lång livslängd hos den aktuella fasadbeklädna- den. Vidare löser uppfinningen nya, väsentliga behov inom den moderna arkitekturen genom att möjliggöra uppbyggnad av släta träfasader med närmelsevis osynlig infästning av de olika kom- ponenterna. Sålunda kan fasaden i sin helhet fästas mot en bakomvarande väggstomme medelst extremt glesa skruvförband en- :unna »vana 5 2 2 515 šï* s ~= 1] bart i ett fåtal fogstycken. Uppfinningen säkerställer även ett effektivt montage av fasadbeklädnadselement i samband med prefabricerad byggnation. Genom uppfinningen kan byggnadsindu- strin erbjudas kompletta systemlösningar som resulterar i snabb, effektiv och felfri byggproduktion som ger estetisk arkitektur och som erbjuder ett i själva fasadbeklädnaden inbyggt konstruktivt fuktskydd.

Claims (13)

10 15 20 25 30 35 522 515 12 Patentkrav därav, att (2), vilka är lokaliserade i ett gemensamt plan för att samfällt (4), som är fixerade på baksidor av frontbrädorna

1. Fasadbeklädnadselement, k ä n n e t e c k n a t detsamma innefattar dels en sats parallella frontbrädor bilda en utåt exponerbar täckskiva dels två långsmala bä- (3), (2), närmare bestämt i vinkel mot dessa och i anslutning till de rare båda sidokanter på täckskivan i vilka de enskilda frontbrädor- är belägna, och att ett yttre kantparti på den (29), som åtskiljer av vilka den inre (30) sidokant för att nas ändar (5) enskilda bäraren inbegriper en ansatsyta (30, 31) kaliserad på avstånd innanför täckskivans (4) inre och yttre kantytor är lo- tillsammans med ett parti av täckskivans insida och ett parti (29) (35) ken fukt kan ventileras bort, medan den yttre kantytan (31) är sidokant för att av ansatsytan kunna avgränsa en luftspalt genom vil- belägen på avstånd utanför täckskivans (4) ett yttre parti av ansatsytan skall kunna tjäna såsom ett vederlag.

2. Fasadbeklädnadselement enligt krav l, k ä n n e t e c k - (29) plan ungefär mittemellan bärarens fram- och baksidor (27, 26). n a t därav, att ansatsytan är lokaliserad i ett tänkt k ä n n e - (31) sträcker sig i rät vinkel mot ansatsytan och övergår i en fas- (32)

3. Fasadbeklädnadselement enligt krav 1 eller 2, t e c k n a t därav, att bärarens (3) yttre kantyta som bildar trubbig vinkel med densamma. yta

4. Fasadbeklädnadselement enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t därav, att den enskilda frontbrädan (2) inbegriper dels en i anslutning till brädans baksida (10) lokaliserad övre fläns (13), vilken är smalare än en huvuddel (12) (16) dans utsida via en nedåt/utåt snedställd fasyta nedtill övergår i brä- (17), i anslutning till brädans utsida lokaliserad undre fläns vilken likaledes är smalare än brädans huvuddel (12) snedställd fasyta (18) (19) av flänsen. av brädan och vilkens utsida dels en (14), och vil- ken avgränsas av en undre, som sträcker sig uppåt/inåt mot en plan baksida -xsæø 10 Ü 20 25 30 35 run u. _ _ g :~ . Ä ',.°' _". u v" I I Ü n- . . . 2.' 2 .' ß o n. I 2 ' g - - . . . . _ 'g g; --. . . Ü I Ü I o c 1.1. ,, .. "n li-o

5. Fasadbeklädnadselement enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n a t därav, att den övre flänsens (13) höjd är större än höjden av ett innanför den undre flänsen (14) avgränsat urtag (21) för att mellan närbelägna fasytor (17, 18) avgränsa en fuktdränerande spalt (23).

6. Fasadbeklädnadselement enligt krav 4 eller 5, k ä n n e - t e c k n a t därav, att summan av den ena flänsens tjocklek och den andra flänsens tjocklek är lika med tjockleken hos brädans huvuddel (12).

7. Fasadbeklädnadselement enligt krav 6, k ä n n e t e c k - n a t därav, att den undre flänsen (14) är tjockare än den övre (13).

8. Fasadbeklädnadselement enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t därav, att den enskilda frontbrädan (2) har stående årsringar, dvs tänkta tangenter till àrsring- arna sträcker sig i huvudsak vinkelrätt mot brädans plan, var- vid förekommande kärnved är lokaliserad till brädans undre del.

9. Fasadbeklädnadselement enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t därav, att den enskilda bäraren ut- görs av en bräda (3) med stående årsringar, dvs tänkta tangen- ter till årsringarna sträcker sig i huvudsak vinkelrätt mot brädans plan, varvid förekommande kärnved är lokaliserad till brädans yttre kantparti.

10. Fasadbeklädnadselement enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t därav, att bäraren (3) vid sin undre ände uppvisar en urtagning (38) bakom ett nedersta ändparti (37) av bäraren.

11. Fasadbeklädnad uppbyggd av ett flertal på en gemensam (40) t e c k n a d därav, väggstomme anbragta fasadbeklädnadselement, k ä n n e - att sagda element (1) var för sig inne- fattar dels en sats parallella frontbrädor (2), vilka är loka- 11:11 W U 20 25 30 35 522 515 14 liserade i ett gemensamt plan för att samfällt bilda en utåt (4), (3), fixerade på baksidor av frontbrädorna, närmare bestämt i vin- exponerad täckskiva dels två långsmala bärare som är kel mot frontbrädorna och i anslutning till de båda sidokanter på täckskivan i vilka ändar (5) på de enskilda frontbrädorna (2) är belägna, att ett yttre kantparti på elementens enskilda inbegriper en ansatsyta (29), som i sidled åtskil- (30, 31) (30) är belägen på avstånd innanför täckskivans sidokant, medan den (31) och att det enskilda elementet är monterat med hjälp bärare (3) jer inre och yttre kantytor av vilka den inre yttre kantytan är belägen på avstånd utanför täckskivans sidokant, av trä, vilka är partiellt ansatta mot de (29) och fixerade mot den bakomvarande av fogstycken (8, 9) yttre partier av bärarnas (3) ansatsytor som sticker ut från täckskivans sidokanter, (40) medelst utifrån genom fogstyckena indrivna (49), (29) den inre kantytan täckskivans (4) insida och ett (35) väggstommen varvid mellan ansatsytans inre (30), avgränsas en luftspalt fixeringsorgan parti, enskilt fogstycke (8) genom vilken fukt kan avledas och ventileras bort.

12. Fasadbeklädnad enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a d därav, att ett vertikalt fogstycke i anslutning till en sido- kant på det enskilda fasadbeklädnadselementet (l) utgörs av en med tvärsnittsvis fyrkantig grundform utformad trästav (8), vilken vid yttre hörn uppvisar urtagningar (50).

13. l3. Fasadbeklädnad enligt krav ll eller 12, k ä n n e - att ett under det enskilda fasadbekläd- (l) monterat fogstycke utgörs av en dropplist (43) vars höjd är t e c k n a d därav, nadselementet (gl 9,! och en från denna uppstickande, bakre fläns 9") med en utåt/nedåt snedställd avrinningsyta (47) större än höjden hos ett i en bärares (3) undre parti utformat urtag (38), för att mellan avrinningsytan (43) och fasadbe- klädnadselementets undre ytor (18) bilda en lutande luftspalt (23').