SE518536C2 - Förfarande och apparatur för att kontrollera processtemperaturen vid tillverkning av en fiberbana - Google Patents

Förfarande och apparatur för att kontrollera processtemperaturen vid tillverkning av en fiberbana

Info

Publication number
SE518536C2
SE518536C2 SE9904270A SE9904270A SE518536C2 SE 518536 C2 SE518536 C2 SE 518536C2 SE 9904270 A SE9904270 A SE 9904270A SE 9904270 A SE9904270 A SE 9904270A SE 518536 C2 SE518536 C2 SE 518536C2
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
production
steam
plant
backwater
pulp
Prior art date
Application number
SE9904270A
Other languages
English (en)
Other versions
SE9904270L (sv
SE9904270D0 (sv
Inventor
Pasi Heiskanen
Jouni Matula
Esko Poelkkynen
Esa Viljakainen
Original Assignee
Andritz Oy
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Andritz Oy filed Critical Andritz Oy
Publication of SE9904270D0 publication Critical patent/SE9904270D0/sv
Publication of SE9904270L publication Critical patent/SE9904270L/sv
Publication of SE518536C2 publication Critical patent/SE518536C2/sv

Links

Classifications

    • DTEXTILES; PAPER
    • D21PAPER-MAKING; PRODUCTION OF CELLULOSE
    • D21FPAPER-MAKING MACHINES; METHODS OF PRODUCING PAPER THEREON
    • D21F1/00Wet end of machines for making continuous webs of paper
    • D21F1/66Pulp catching, de-watering, or recovering; Re-use of pulp-water

Landscapes

  • Paper (AREA)

Description

25 30 35 518 536 Ett problem som vår uppfinning denna gång söker en lösning på är den allmänna värmeekonomin vid en pappersmaskin eller motsvarande produktionsmaskin eller - process. Det är välkänt att_ ju högre temperaturen är i det korta kretsloppet i en pappersmaskin desto bättre sker avvattningen i vira- och presspartiema, och desto mindre värme behövs i Hittills kunnat bakvattentemperaturen i en pappersmaskin så högt som det i praktiken skulle ha varit möjligt och till vissa delar optimalt, eftersom det inte funnits tillräckliga mängder av ånga tillgängligt. I vissa fall har man värmt pappersmaskinens bakvatten med högtrycks färskånga, men oftast har man ansett att användningen av sådan ånga är olönsam med torkpartiet. har man emellertid inte höja tanke på energiekonomin.
På teknikens ståndpunkt är det känt att färskvattnet till pappersmaskinen värms i vänneväxlare vilka oftast använder högtrycksånga som värmekälla. Likaledes är det från andra sammanhang känt att pappersmaskinens bakvatten indunstas och att de i viss mån återförs till pappersmaskinen. I dessa tillämpningar har man emellertid inte beaktat den möjligheten, att bakvattnets temperatur kunde höjas genom att till de återfórda bakvattnet leda kondensat med en högre temperatur från indunstningsanläggningen. Det är även känt att värma pappersfabrikens bakvatten genom direkt uppvärmning med ånga, t ex i viratanken. Det är emellertid även känt och i praktiken accepterat på alla modema pappersfabriker att den andel av bakvattnet som körs ut till avfallsvattnet från pappersmaskinen avkyls t ex i havsvatten- eller sjövattenlrylare till en temperatur som krävs av biologiska reningsverk. Vidare använder man på många pappersfabriker, där man å andra sidan erkänner värmebehovet, kyltorn för att avlägsna “överloppsvärmet” ur systemet. På basen av de ovan presenterade exemplen är det uppenbart att värmeekonomin på pappersfabriken sköts väldigt slumpmässigt.
En utgångspunkt för vår uppfinning är att man vid pappersmaskiner som framställer papper ur mekanisk massa tillför minst en del av den energi som krävs av indunstningen som använder förfarandet enligt uppfinningen i form av högtrycksånga (över 2 bar) eller lågtrycksånga (under 2 bar), antingen från en trycksatt eller icke-trycksatt rejekt- eller huvudraffinör för mekanisk massa. Likaledes kan man även ta en del av den energi som indunstningsanläggningen kräver från en massafabrik som möjligen integrerats i pappersfabriken, eller från ett kraftverk, i fonn av antingen lågtrycks- eller högtrycksånga.
En annan utgångspunkt är att via indunstningsanläggningen effektivare utnyttja minst en del av den ånga som huvudsakligen används till uppvärming vid pappersmaskinen.
I vår uppfinning har vi gått in för att lösa det ovan nämnda problemet bl a så, att ångan som man i t ex från de ovan nämnda källorna för det första används för indunstning av 10 15 20 25 so' 35 518 536 bakvatten från kombinationen av pappersmaskin och raffineri. Då man dessutom tar ånga från índunstningsanläggningen, fördelaktigt från dess sista steg, för att värma pappersmaskinens bakvatten,_ kan man höja bakvattentemperaturen till en optimal nivå med avseende på pappersframställningen. Temperaturhöjningen sker med små kostnader, eftersom man i detta forfarande kan använda energi (ånga) som även annars behövs för uppvärming av processen. I lösningen enligt vår uppfinning används nämnda värme på ett nytt och effektivare sätt. Såsom ett exempel på sådan ånga som används kan man nämna bl a ångan som används i värmeväxlama för att värma färskvattnet som kommer till pappersmaskinen.
En fördel med förfarandet enligt uppfinningen vid kontroll av temperaturen är även att man med detta förfarande erhåller en synnerligen noggrann kontroll av temperaturen då processvattnets temperatur reglerasmed värmemängden för uppvärmning av färskvatten som passerar indunstningsanläggningens kondensor och/eller bakvattenkylaren.
Ett annat problem på vilket vår uppfinning även ger en lösning hänför sig till behandlingen av bakvatten vid raffineriet eller TMP-anläggningen. Detta problem har i viss mån behandlats i den finska patentansökningen 980639. Problemet som behandlas i nämnda patentansökning är de extraktämnen, som bundits till fibermaterialet eller finns i det omgivande vattnet i lösning eller kolloidal form och som förs med massan till pappersfabriken, varvid dessa extraktämnen även orsakar tydliga kvalitetsproblem i papperet förutom att de täpper till viraytorna, orsakar utfällningsproblem och problem vid körning av processen. Extraktämnenas inverkan i det färdiga papperet syns kanske tydligast närmast såsom en minskad pappersstyrka. I nämnda patentansökning 980639 visas hur man kan hindra att nänmda extraktämnen anrikas i processen genom att anordna pressen på ett sådant ställe i processen att extraktämnena harrmar i filtratet från pressen och sålunda inte mera som sådana återförs till processen. Nämnda filtrat Behandlas i en lämplig avskiljningsanordning, som kan vara ett membranfilter, en bågsil, ett strålfilter e d, så att extraktärrmena stannar kvar i vätskefasen som avlägsnas ur processen. Nämnda patentansökning tar ingen ställning till hur man avlägsnar extraktämnen ur den vätskefas där de blev kvar i avskiljningsprocessen.
Förfarandet och apparaturen enligt vår uppfinning erbjuder såsom lösning på detta problem att leda den ifrågavarande vätskan som innehåller extraktämnen in i raffineriets bakvatten och att behandla den i indunstningsanläggningen. Med förfarandet och apparaturen enligt föreliggande uppfinning strävar till att lösa bl a de ovan beskrivna problemen som teknikens ståndpunkt för med sig så, att extraktämnena avlägsnas ur processen i ett tidigt skede, väsentligen utan att använda extra kemikalier och genom att 10 15 20 25 30 518 536 utnyttja en hög processtemperatur, varvid vid tvättning av den mekaniska massan extraktämnena och störande ämnen ackumuleras i vattnen i anläggningen för tillverkning av mekanisk massa och kan avlägsnas ur detta vatten genom industning. Oorganiska störande ämnen och största delen av organiska extraktämnen och störande ämnen i vattnet som leds till indunstningsanläggníngen kan avlägsnas till industningsanläggningens koncentrat. Vid behov kan även kondensatet från indunstningsanläggningen indelas i så kallat rent och smutsigt kondensat. I det smutsiga kondensatet ackumuleras ämnen med en kokpunkt under vattnets, såsom syror, alkoholer och andra störande ämnen och ämnen som höjer COD-nivån, och dessa ämnen kan vid behov avlägsnas från processen genom att använda förfarandet.
Ett ytterligare problem som vår uppfinning erbjuder en lösning på hänför sig till vattenförbrukningen i en motsvarande maskin eller produktionsprocess. Processema på teknikens ståndpunkt kännetecknas av att antingen allt bakvatten från raffineriet genom avfallsvattenbehandling leds tillbaka till naturen, eller att farskånga (med ett tryck över 2 bar) används för indunstning av vattnet, varvid ångans pris enligt vår mening är så hög med tanke på processens totalekonomi, att indunstning genom att använda farskånga inte lönar sig. Användningen av färskånga vid indunstningen kan motiveras endast då tillgången på färskvatten utgör en extrem bristfaktor eller begränsande faktor. pappersmaskin eller Närrmda problem löses så att bakvattnet från t ex pappersmaskinen och/eller raffineriet leds till indunstningsanläggningen där man från detta vatten indunstar vatten som ersätter färslcvatten, genom att utnyttja t ex sekundär ånga.
Genom att använda förfarandet och apparaturen enligt uppfinningen kan man nå bl a följande fördelar, vilka man p g a olika orsaker nödvändigtvis inte kan uppnå i alla processer: - förbrukningen av färskvatten minskar i en väsentlig grad, - effektivare utnyttjande av ånga som uppstår i en anläggning där man tillverkar mekanisk massa, - en väsentligt förbättrad återanvändbarhet av processvatten, - utfallningsproblemen både på massa- och pappersfabriker upphör praktiskt taget helt, - tilltäppningsproblemen både på massa- och pappersfabriker upphör praktiskt taget helt, - avfallsvattenvolymen minskar i väsentlig grad, - papperskvaliteten stiger, - användning av kemikalier på massafabriken kan minskas, och 10 15 20 25 -30 518 536 - temperaturen kan kontrolleras så högt man önskar, med följd att - mikrobproblemen upphör eller i varje fall minskar i en väsentlig grad, - pappersmaskinens körbarhet förbättras, och - det blir lättare att avskilja störande ämnen ur pappersfabríkens bakvatten.
Kännetecknande drag för förfarandet och apparaturen enligt uppfinningen framgår ur de bifogade patentkraven.
I det följande beskrivs förfarandet och apparaturen enligt uppfinningen mer detaljerat med hänvisning till de bifogade figurerna, i vilka figur 1 visar schematiskt i ljuset av energiförbrukningen vätskekretsloppet i en kombination av en TMP-anläggning och en pappersmaskin på teknikens ståndpunkt, figur 2 visar uppvännningssystemet för bakvatten i en pappersmaskin på teknikens ståndpunkt, och figur 3 visar i ljuset av energiförbrukningen en kombination av en TMP-anläggning och en pappersmaskin enligt en fördelaktig utföringsform av uppfinningen i ett enkelt schematiskt diagram.
Figur 1 visar i ett enkelt diagram, såsom ett exempel av alla redan nämnda olika processer för tillverkning av en fiberbana, en kombination av en TMP-anläggning och en pappersmaskin enligt teknikens ståndpunkt som utnyttjar mekanisk massa för pappersframställningen. Figuren visar förenklat både vattenkretsloppet och energiförbrukningen i nämnda kombination. Enligt figuren matas till TMP-ariläggriingen 30 och pappersmaskinen 32 totalt 3,1 MWh/ADt elenergi E, som fördelas så' att TMP- anläggningen 30 förbrukar 2,5 MWh/ADt och pappersmaskinen 0,6 MWh/ADt. Av denna energi förbrukar TMP-anläggningen 30 till mekaniskt arbete 1,5 MWh/ADt och såsom värme frigörs 1,0 MWh/ADt, som leds i form av så kallad primärånga längs linjen 34 till pappersmaskinen 32. Pappersmaskinen får ånga även från annat håll, såsom t ex utmed linjen 36 från barkiörbräriningsanläggningen. Kombinationens vattenkretslopp grundas på att pappersmaskinen 32 tar firskvatten FW, som till sluts leds till TMP-anläggningen 30.
Från TMP-anläggningen 30 avlägsnas ll m3/ADt bakvatten WW längs linjen 38 vid en temperatur av 75 °C. Å andra sidan behöver pappersmaskinen 32 i fallet enligt figur 1 fårskvatten FW i en mängd av12 m3/ADt. Enligt teknikens ståndpunkt används bakvatten WW från TMP-anläggningens 30 linje 38 för att i värmeväxlaren 40 värma fárskvatten FW som leds till pappersmaskinen 32. Om vi antar att färskvattnet som utifrån leds till pappersmaskinen 32 längs linjen 42 har en temperatur av 20 °C, kan det med bakvatten 10 15 20 25 30 35 518 536 WW värmas till ca 52 °C i linjen 44, varvid bakvattnets temperatur i linjen 38 sjunker från 75 grader till 40 grader i linjen 46.
Figur 2 visar hur man in en konventionell pappersfabrik enligt nuvarande teknik i värmeväxlaren 50 använder t ex farskånga från linjen 52 för att värma bakvatten som kommer från pappersfabriken längs linjen 56. I den fabrik som genomgående används som exempel i denna ansökan kommer ca 3,6 m3/ADt bakvatten vid en temperatur av ca 55 grader till linjen 56. I värmeväxlaren 50 höjs dess temperatur till ca 90 grader, och bakvattnet förs längs linjen 58 tillbaka till pappersmaskinen. , I stället för 140-gradig högtrycksånga kan man i förfarandet även använda 115-gradig lågtrycksånga, som annars inte nödvändigtvis flnner ekonomiskt lönsam användning vid en pappersfabrik. I ett sådant fall kan man anse att ångan som används vid indunstningen i sommarförhållanden är gratis och även i vinteríörhållanden extremt iördelaktig.
Figur 3 visar hur primär- eller sekundärånga från ett lämpligt ställe leds längs linjen 62 till indunstningsanläggningen 60. Enligt en tördelaktig utföringsform av uppfinningen är stället där ångan genereras TMP-anläggningen, som avviker från åtminstone de flesta, om inte alla, system enligt teknikens ståndpunkt i det att även TMP-anläggningens rejektraffinör anordnats att stå under tryck, och sålunda är det möjligt att lätt återvinna ångan och den i ångan bundna energin som uppstår i raffinören. Oberoende av det ställe där ångan genereras leds den till indunstningsanläggningen till ett ställe som är lämpligt med beaktande av dess temperatur och tryck. I indunstningsanläggningen 60 används ångan för att indunsta bakvattnet WW som urspnmgligen kommer från TMP- anläggningen längs linjen 38. Emellertid värmer man först bakvattnet WW som kommer längs linjen 38 med hjälp av hett koncentrat som åter-förts till indunstningsanläggningen 60 via linjen 66, uppvärmts i indunstningsanläggningen och avlägsnats från indunstningsanläggningen 60 längs linjen 66 till värmeväxlaren 68. Sålunda används indunstningsanläggningen 60 för att indunsta bakvatten som ursprungligen genereras i pappersmaskinen och som leds till processen via raffinörerna. I ett exempel enligt en fördelaktig utföringsforrn av vår uppfinning är behandlingskretsloppet för detta vatten i indunstningsanläggningen 60 såsom följer. Då vi tillämpar exemplet som redan ovan användes i samband med teknikens ståndpunkt utgår vi från att rafñneringsanläggningen genererar ca ll m3/ADt bakvatten. I värmeväxlaren 68 uppvärms denna vattenmängd från temperaturen 75 grader vid utgången från raffinörerna till en temperatur av 107 grader innan bakvattnet leds till indunstningsanläggningen 60. I indunstningsanläggningen 60 indunstar man ca 4 m3/ADt som kondensat, och resten av bakvattnet 7 m3/ADt vars temperatur i indunstningsanläggningen ytterligare har stigit leds såsom koncentrat vid en 10 15 20 25 30 518 536 temperatur av 135 grader till värmeväxlaren 68. I värmeväxlaren 68 sjunker temperaturen hos koncentratet som kommer från indunstningsanläggningen till 85 grader, i vilken temperatur koncentratet leds, längs linjen 70 till en andra värmeväxlare 72, där det används för att höja temperaturen hos farskvattnet FW som kommer till värmeväxlaren 72 längs linjen 42. I processen enligt vår uppfinning är behovet av färskvatten FW t ex 8 ms/ADt, då det i en process enligt teknikens ståndpunkt var av storleksordningen 12 m3/ADt. Om vi antar att temperaturen hos farskvattnet som kommer längs linjen 42 är 20 grader, kommer temperaturen hos farskvattnet som lärnnar värrneväxlaren 72 till linjen 74 att vara 59 grader, och temperaturen hos koncentratet som går till linjen 76 att vara 40 grader. Sålunda kan man om så önskas ytterligare ta till vara värme från koncentratet genom att anordna en vänneväxlare i linjen 76.
Ca 4 m3/ADt kondensat tas ut från indunstningsanläggningen 60 till linjen 78, varifrån man via expansionskärlet 80 leder vidare ca 3,8 m3/ADt till linjen 82 och från linjen 82 vidare vid en temperatur av ca 90 grader in bland friskvattnet som leds till pappersmaskinen. Sålunda har vattnet som leds via linjen 44 till pappersmaskinen, t ex via injektorer och kemikalieutspädning, en temperatur av ca 69 grader, då den i en process enligt teknikens ståndpunkt var endast ca 52 grader. I expansionskärlet 80 kommer en del av kondensatet, ca 0,2 m3/ADt att förångas, varvid det fortfarande står till buds via linjen 84.
Då de på ovan beskrivna sätt uppvärmda vattnet förs till en pappersmaskin eller motsvarande produktionsmaskin, t ex i form av injektorvatten eller vatten för kemikalieutspädning, kommer detta vatten då det filtreras bort från banan eller annars hamnar bland viravattnet att höja temperaturen hos pappersmaskinens kortakretslopp, varvid det är möjligt att helt avstå från uppvärmning av t ex viravattnet med färsk ånga.
Alldeles på motsvarande sätt stiger temperaturema hos pappersmaskínens alla bakvatten, vilket även höjer temperaturen hos bakvattnet som förs från pappersmaskinen till massatillverkningen och tillverkningen av mekanisk massa.
Det ovan nämnda fallet är endast ett exempel, och enligt den presenterade principen kan man ändra förhållandet mellan energin som förs in i processen och den indunstade vattenmängden som ersätter farskvatten, t o m till en situation med sluten vattenkretslopp.
Av det ovan visade måste man dock märka att utnyttjandet av ångan från rejektraffineringen måste tas endast som ett fördelaktigt alternativ och exempel på uppfinningen. Alldeles på motsvarande sätt kan man föra till indunstningsanläggningen ångor som uppstår i någon punkt i tillverkningsprocessen för massa eller papper, 10 15 20 25 30 35 518 536 oberoende av om de är hög- eller lågvärdiga, och använda dem på ovan beskrivna sätt.
Med andra ord gör vår uppfinning det möjligt att föra ångan som även nuförtiden används till uppvärmning vid en pappersmaskin, till indunstningsanläggningen där temperaturen hos bakvattnet kan höjas så, att det inte mera är nödvändigt att värma nämnda ställe i pappersmaskinen. Enligt våra erfarenheter är höjningen av temperaturen på bakvattnet i indunstningsanläggningen det effektivaste sättet att temperaturen hos pappersmaskinens vätskekretslopp, vilket har till följd att tillgången på ånga som tidigare ansetts otillräcklig nu är tillräckligt för att höja processtemperaturen vid energiekonomiskt reglera pappersmaskinen till vilket önskat värde som helst.
I figur 3 visas ytterligare kopplingen av indunstningsanläggningen 60 till det övriga bakvattensystemet, med vilket man kan erhålla en fullständig kontroll av vätskekretsloppet i pappersmaskinen. I det högre övre hörnet visas hur en del, ca 3,6 m3/ADt, av pappersmaskinens bakvatten (en annan del törs t ex via TMP-anläggningen och indunstningsanläggningen till processen) leds vid en temperatur av ca 55 grader längs linjen 86 till kondensom 88, till vilken leder, enligt denna uttöringsform, även både ånglinjen 84 från expansionskärlet 80 och (i denna utföringsform) linjen för ånga som avlägsnas från det sista steget i indunstningsanläggningen. I kondensom 88, som fördelaktigt är av typ strålkondensor, kommer ångan från linjen 84 att kondenseras och samtidigt att höja bakvattnets temperatur till ca 90 grader och mängd till ca 3,8 m3/ADt, vilket bakvatten längs linjen 90 förs tillbaka till pappersmaskinen, t ex via utspädning i det korta kretsloppet.
Enligt en annan fördelaktig utföringsforrn av uppfinningen används ångan som avlägsnas från indunstningsanläggningens sista steg för att vid pappersmaskinen ersätta färskånga, t ex vid torkning av papperet. Enligt ett annat altemativ leds närrmda ånga till någon annan användning i pappersfabriken, to m för att användas t ex vid någon annan pappersmaskin, eller till någon typisk användning av sekundärånga, såsom t ex för uppvärming av byggnader.
Såsom det framgår ur det ovan presenterade har vi utvecklat ett alldeles nytt och tidigare okänt förfarande och apparatur för att optimera processens värmeekonomi vid tillverkning av en fiberbana, och för att avlägsna fettlösliga extraktämnen ur massan. Trots att vi ovan mer detaljerat beskrivit endast ett processaltemativ för en TMP-pappersmaskin, kan förfarandet enligt uppfinningen även tillämpas på andra TMP-processer och även PGW- och GW-processer, saint även på de redan ovan nämnda olika processerna för tillverkning av en fiberbana. Sålunda bör man ha i minnet, att även om vi ovan presenterat behandling av bakvatten i en indunstningsanläggning vid tillverkning av mekanisk massa, eller 518 536 åtminstone behandling av bakvatten som förs från pappersframställning via tillverkning av mekanisk massa till en indunstningsanläggning, är det klart att nämnda bakvatten kan även vara direkt pappersfabrikens bakvatten eller gemensamma bakvatten från pappers- och massafabriken, eller bakvatten från massaavdelningen i en pappersfabrik. Naturligtvis kan man även i andra motsvarande processer finna alldeles motsvarande bakvatten, vilka kan behandlas med förfarandet och apparaturen enligt vår uppfinning.

Claims (41)

Un w 20 518 536 10 PATENTKRAV
1. l. Förfarande för att höja temperaturen i en process för producering av en fiberbana genom att utnyttja ånga som erhålls från processen, kännetecknat av att produktionsprocessens energianvändning effektiveras genom att styra åtminstone en del av låg- eller högtrycksångan som tidigare använts för att höja processens temperatur, så att den används som energikälla för indunstningsanläggningen (60) för bakvatten, varvid produktionsprocessens temperatur kontrolleras och regleras med koncentrat och/eller med kondensat och/eller med ånga fràn indunstningsanläggningen.
2. Förfarande enligt patentkravet l, kännetecknat av att produktionsprocessens temperatur kontrolleras och regleras genom att höja temperaturen hos processens vattencirkulation.
3. Förfarande enligt patentkravet l, kännetecknat av att produktionsprocessens energianvändning effektiveras genom att styra åtminstone en del av låg- eller högtrycksångan ”som uppstår vid huvud- eller rejektraffineringen (24) vid framställning av' mekanisk massa till indunstningen av bakvatten som uppstår> i produktionsprocessen_ och/eller anläggningen som framställer mekanisk massa.
4. Förfarande enligt patentkravet l, kännetecknat av att produktionsprocessens energianvändning effektiveras genom att styra åtminstone en del av låg- eller högtrycksångan sonl uppstår i. massafabriken och/eller kraftverket till indunstningen av bakvatten som uppstår i 'Jr 10 20 5'I8 5356 11 och/eller framställer mekanisk massa. produktionsprocessen anläggningen som v
5. Förfarande enligt patentkravet 3, kànnetecknat av att bakvattnet och/eller framställningen av mekanisk massa uppvärms före mätningen till från produktionsprocessen indunstningsanläggningen med hett bakvatten som avleds frán indunstningsanläggningen.
6. Förfarande enligt patentkravet 3, kännetecknat av att nämnda ånga som uppstår vid rejektraffineringen (24) används för att indunsta bakvatten som erhålls från produktionsprocessen och/eller anläggningen som framställer mekanisk massa.
7. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat av att färskvatten som leds till produktionsprocessen uppvärms hett från indunstningsanläggningen. med koncentrat som avlägsnas
8. Förfarande enligt patentkravet 1, med hett koncentrat som avlägsnas från indunstningsanläggningen uppvärms först bakvatten _från framställningen av mekanisk massa och/eller produktionsprocessen innan de matas till indunstningsanläggningen, och sedan färskvatten som leds till produktionsprocessen.
9. Förfarande enligt patentkravet l, kännetecknat av att i från bakvattnet i indunstningsanläggningen (60), dvs. kondensatet, till den andel som indunstats återförs varvid produktionsprocessen, användningen av kännetecknat av att UI 10 20 518 536 12 färskvatten i produktionsprocessen minskar med en mängd motsvarande den indunstade andelen. ~
10. Forfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat av att den andel som indunstats från indunstningsanläggningen (60), dvs. kondensatet, àterförs till produktionsprocessen vid en temperatur som är högre än den konventionella temperaturen hos färskvattnet.
11. ll. kännetecknat av att Förfarande enligt patentkravet l, färskángan i. produktionsprocessen. ersätts med ånga som avleds från det sista steget i indunstningsanläggningen.
12. Förfarande enligt patentkravet ll, kännetecknat av att ångan från det sista steget i indunstningsanläggningen används vid torkning av fiberbanan.
13. Förfarande enligt patentkravet ll, kännetecknat av att det indunstningsanläggningen används på ett ställe ångan från sista steget b i som är typiskt för användning av sekundärånga. kännetecknat av att bakvattnet i indunstningsanläggningen (60), dvs. kondensatet, àterförs
14. Förfarande enligt patentkravet 1, den andel som indunstats från till produktionsprocessen via ett expansionskärl (80), att ångan som genereras i expansionskärlet (80) återvinnes, och att ångan används vidare i produktionsprocessen. bakvattnet iv 10 15 20 518 556 13
15. Förfarande enligt patentkravet 14, kännetecknat av att ångan som genereras i expansionskärlet (80) leds till . (88), produktionsprocessens bakvatten höjs. en kondensor\ där temperaturen hos
16. Förfarande enligt patentkravet 1, 2, 3, 4 eller 5, kännetecknat av att filtratet från utfällnings~ eller pressteget vid framställningen av' mekanisk massa indelas i. en. anordning i. en fiberfraktion. och. en fraktion innehållande extraktämnen, och att fraktionen innehållande extraktämnen leds via bakvattnen vid framställningen av mekanisk massa utmed en flödesväg (38) till indunstningsanläggningen (60), varvid extraktämnen avlägsnas från processen i indunstningsanläggningens (60) koncentrat.
17. Förfarande enligt patentkravet l, 2, 3, 4 eller 5, kännetecknat av att filtratet från utfällnings- eller presssteget vid framställning en av mekanisk massa indelas i. en. anordning i en fiberfraktion. och. en fraktion innehållande extraktämnen, och att fraktionen innehållande extraktämnen leds via bakvattnen vid framställning en. av' mekanisk :massa utmed en_ flödesväg (38) till indunstningsanläggningen (60), varvid extraktämnen avlägsnas från processen i indunstningsanläggningens (60) smutsiga kondensat.
18. Förfarande enligt patentkravet l, kännetecknat av att användningen av färskvatten minskas genom att ersätta en allt indunstningsanläggningen. del av eller färskvatten med kondensat från 'Ja 10 15 20 518 536 14
19. Förfarande enligt patentkravet 18, kännetecknat av att produktionsmaskinens tillfälle. kontrollerad höjning av temperaturen hos processvatten utförs vid samma
20. Förfarande enligt patentkravet l, kännetecknat av att produktionsprocessens bakvatten uppvärms (88) värmeväxlarna i kondensorprocessen. i kopplingarna hos kondensorn i indunstningsanläggningen (60) och
21. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat av att ånga som erhålls antingen från anläggningen för mekanisk och/eller och/eller från massafabriken används som värmekälla för massa från processen vid pappersmaskinen indunstningsanläggningen (60).
22. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat av att från produktionsprocessen erhållna làgvärdiga ångor matas till (60) att ångan används - i indunstningsanläggningen för användas åtminstone som en del av som indunstningsanläggningen (60), vilka lägvärdiga ångor hittills använts för .att antingen. direkt eller via en värmeväxlare värma olika objekt i produktionsprocessen.
23. Förfarande enligt patentkravet 3, 4, 5 eller 6, kännetecknat av att temperaturen i utfällnings- eller pressteget i processen för mekanisk massa höjs genom att bakvatten, till framställningen av mekanisk massa, àtercirkulera produktionsmaskinens vilkas temperatur höjts, varvid extraktämnenas löslighet i vattenfasen ökas. Un 10 20 _den andra värmeväxlaren 518 536 15
24. Apparatur för att kontrollera temperaturen i en process för producering av en fiberbana, vilken apparatur åtminstone (30), en fiberbana, omfattar för (32) och. en indunstningsanläggning (38, 64) för framställning av massa och/eller (32), som dessutom har (66) (78) indunstningsanläggningen samt för ånga (62) som inkommer anordningar framställning av massa en produktionsmaskin för producering av (60), för bakvatten kopplats till vars inkommande linje (30) produktionsmaskinen anordningarna till anslutningar för koncentrat och och kondensat från till indunstningsanläggningen och avgår därifrån, kännetecknad av att minst två värmeväxlare (68, 72) anordnats i koncentratlinjen (66, 70, 76).
25. Apparatur enligt patentkravet 24, kännetecknad av att den första värmeväxlaren (68) (38, 64) som för bakvatten WW till indunstningsanläggningen (60). kopplats till linjen
26. Apparatur enligt patentkravet 24, kännetecknad av att (72) (42, 74) som för färskvatten FW till processen. kopplats till linjen
27. Apparatur för att kontrollera temperaturen i en process för producering av en fiberbana, vilken apparatur för framställning av (32) och. en indunstningsanläggning (38, 64) åtminstone (30), en fiberbana, omfattar anordningar massa en produktionsmaskin för producering av (60), för bakvatten kopplats till VaIS inkommande linje anordningarna (30) för framställning av massa och/eller till produktionsmaskinen (32), och som dessutom har anslutningar för koncentrat (66) och kondensat (78) från UI W 20 518 536 16 indunstningsanläggningen samt för ånga (62) som inkommer till indunstningsanläggningen och avgår därifrån, kännetecknad av ~ att kondensatlinjen (78) från indunstningsanläggningen (60) kopplats att leda kondensatet för att blandas med bakvatten scmx àterförs till produktionsprocessen och/eller att anslutningen för. ånga som avleds från indunstningsanläggningen kopplats till (88) bakvattnet s m återförs till produktionsprocessen. anordningar för att höja temperaturen hos
28. Apparatur enligt patentkravet 27, kännetecknad av att (80) från indunstningsanläggningen (60). ett expansionskarl anordnats i kondensatlinjen (78)
29. Apparatur enligt patentkravet 27, kännetecknad av att expansionskärlet (80) anslutits å ena sidan genom en flödesväg (82) till linjen (74, 44) som för färskvatten FW till produktionsmaskinen (32) och å andra sidan genom en flödesväg (84) till kondensorn (88).
30. Apparatur enligt patentkravet 29, kännetecknad av att (88) till indunstningsanläggning (60). kondensorn även kopplats ånglinjen från
31. Apparatur enligt patentkravet 29, kännetecknad av att till kondensorn (88) anslutits även en bakvattenlinje med (86) utgående en inkommande (32) produktionsmaskinen. flödesväg från produktionsmaskinen och med en flödesväg (90) till UI 10 20 30 518 536 17
32. Apparatur enligt patentkravet 24 eller 27, kännetecknad av att produktionsmaskinen (32) är en pappers- eller kartongmaskin.
33. Apparatur enligt patentkravet 24 eller 27, kännetecknad av att produktionsmaskinen '(32) är en torkmaskin för cellulosa.
34. Apparatur enligt patentkravet 24 eller 27, kännetecknad av att produktionsmaskinen (32) är en maskin för tillverkning av glasfiberprodukter.
35. Apparatur enligt patentkravet 24 eller 27, kännetecknad av att produktionsmaskinen (32) är en maskin för tillverkning av banformiga cellulosaprodukter.
36. 27, kännetecknad av att i anordningarna för framställning av Apparatur enligt patentkravet 24 eller massa ingàr en anläggning för mekanisk massa, t.ex. en TMP-, GW- eller PGW-anläggning.
37. Apparatur enligt patentkravet 24 eller 27, kännetecknad av att i anordningarna för framställning av massa ingår en massaavdelning för produktionsmaskinen, vilken massaavdelning förbereder massan som skall matas till produktionsmaskinen,
38. 27, kännetecknad av att i anordningarna för framställning av Apparatur enligt patentkravet 24 eller massa ingår en anläggning för framställning av kemisk massa eller kemimekanisk massa. UI 10 518 536 18
39. Apparatur enligt patentkravet 24 (38) indunstningsanläggningen. är ansluten till anordningarna eller 27, kännetecknad av att linjen som för bakvatten till (30) för framställning av massa.
40. Apparatur enligt patentkravet 24 eller 27, kännetecknad av att linjen (62) som för ånga till indunstningsanläggningen” (60) är ansluten till rejektraffinören (24) vid anläggningen (30) för mekanisk massa.
41. Apparatur enligt patentkravet 24 eller 27, kännetecknad av att linjen (62) søm för ånga till indunstningsanläggningen (60) är ansluten till huvudraffinörerna i anläggningen för mekanisk massa.
SE9904270A 1998-11-26 1999-11-25 Förfarande och apparatur för att kontrollera processtemperaturen vid tillverkning av en fiberbana SE518536C2 (sv)

Applications Claiming Priority (1)

Application Number Priority Date Filing Date Title
FI982557A FI111465B (sv) 1998-11-26 1998-11-26 Förfarande och anordningar för kontroll av temperaturen under fiberbanans framställningsprocess

Publications (3)

Publication Number Publication Date
SE9904270D0 SE9904270D0 (sv) 1999-11-25
SE9904270L SE9904270L (sv) 2000-05-27
SE518536C2 true SE518536C2 (sv) 2002-10-22

Family

ID=8552986

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE9904270A SE518536C2 (sv) 1998-11-26 1999-11-25 Förfarande och apparatur för att kontrollera processtemperaturen vid tillverkning av en fiberbana

Country Status (3)

Country Link
AT (1) AT410107B (sv)
FI (1) FI111465B (sv)
SE (1) SE518536C2 (sv)

Also Published As

Publication number Publication date
SE9904270L (sv) 2000-05-27
FI982557A0 (sv) 1998-11-26
ATA199999A (de) 2002-06-15
SE9904270D0 (sv) 1999-11-25
FI982557A (sv) 2000-05-27
FI111465B (sv) 2003-07-31
AT410107B (de) 2003-02-25

Similar Documents

Publication Publication Date Title
SE522182C2 (sv) Värmeåtervinning ur kokavlut från en kokare
US7918967B2 (en) Apparatus for decreasing scaling in digester systems
SE534699C2 (sv) Värmeåtervinning från kokavlut i en kokningsanläggning på en kemisk massafabrik
SE524260C2 (sv) Förfarande och apparat för massaframställning från sågspån
SE518536C2 (sv) Förfarande och apparatur för att kontrollera processtemperaturen vid tillverkning av en fiberbana
KR20000016028A (ko) 제지기에서의 물 순환경로 배열방법
SE518051C2 (sv) Sätt att återvinna oorganiskt material ur avfärgningsslam
SE530719C2 (sv) Kontinuerlig kokning av cellulosahaltigt material med förbehandling med alkaliska vätskor i två steg
AT403301B (de) Kontinuierliche flüssigkeitsführung
KR20200118083A (ko) 미정질 셀룰로오스 제조 방법
SE528574C2 (sv) System samt förfarande för generering av ånga i ett kokeri för tillverkning av kemisk cellulosamassa
Jwala et al. Techno-economic sustainable option adopting zero liquid discharge in wastepaper based pulp & paper industries
KR101110189B1 (ko) 기계 펄프 제조 방법 및 장치
Gerbasi et al. ECH NO= ECONOMlC ASSESSMENT
US11897803B2 (en) Hybrid system for contaminants control of industrial process
ATE316595T1 (de) Verfahren zur anordnung von wasserkreisläufen in einer integrierten papiermühle
US11596873B2 (en) System for simultaneous recovery of purified water and dissolved solids from impure high TDS water
DE102012107852B4 (de) Verfahren und Vorrichtung zur Prozesstemperaturkontrolle bei Stoffaufbereitungskreisläufen mit Hilfe von Wärmepumpen
Zhang et al. Performance of a pilot-scale membrane process for the concentration of effluent from alkaline peroxide mechanical pulping plants
Lonka Paper mill freshwater consumption and its reduction possibilities
SE534130C2 (sv) Förfarande och anordning för att värma upp en flisslurry i överföringsledningen mellan impregneringskärl och kokare vid framställning av pappersmassa
Warrick Pulp and paper industry
Quezada et al. Reuse of ultrafiltration membrane permeate and retentate of (EPO) filtrates from a kraft pulp mill bleaching plant
Monteiro Energy and Water Savings in a Pulp and Paper Mill
Abulnour et al. Development and comparison of membrane separation schemes for byproduct recovery from Egyptian rice straw black liquor

Legal Events

Date Code Title Description
NUG Patent has lapsed