SE518172C2 - Elektrisk anläggning jämte förfarande och användning vid en sådan anläggning - Google Patents

Description

25 30 518172 2 beror på hur snabbt kortslutningen kan detekteras och hur lång tid som krävs för att bryta bort kortslutningen.

Konsekvenserna av en kortslutning är även beroende på var en kortslut- ning inträffar i ett elektriskt system.

Kortslutningar kan delas in i tre grupper med avseende på var felet inträf- far: A. Kortslutning på inkommande matning.

B. Kortslutning i ställverket.

C. Kortslutning på utgående grupp.

Oberoende var felet inträffar måste alla apparater och komponenter di- mensioneras för det kortslutningsfall som ger den högsta kortslutningsströmmen.

Om kortslutningsströmmen överstiger de märkdata som finns på apparaterna måste systemet ändras så att kortslutningsströmmen hålls på de nivåer som ställ- verk och brytare klarar. En vanlig åtgärd är att dela en inkommande matning på två transformatorer och samlingsskenor. Idag är 64 kA den högsta tillåtna kortslut- ningsström som förekommer för brytare och ställverk.

Vid en kortslutning i ett ställverk måste ställverket och brytaren på den in- kommande matningen dimensioneras för den beräknade kortslutningsströmmen.

Ställverket måste dessutom dimensioneras så att det klarar den tryckökning som uppstår vid en Ijusbåge i ställverket.

I ljusbågar orsakade av stora felströmmar frigörs mycket stora energi- mängder i form av värme och strålning. Dessa energimängder ger i exempelvis kapslade ställverk, vilka har begränsade utrymmen, upphov till tryckstegringar som kan spränga kapslingen. Sådana ställverk måste därför utrustas med utrym- meskrävande avlastningsöppningar som de upphettade gaserna får möjlighet att strömma ut genom. De höga ljusbågstemperaturerna får vidare materialet i ledare och i kopplingsutrustning att smälta och till och med förångas. Brännbart organiskt material kan även antändas när det utsätts för ljusbågens höga temperatur och intensiva strålning. Ljusbågen ger genom sönderdelning av luft (NOx) och förång- ning av metaller upphov till giftiga gaser. Det är därför vanligt att sådana ställverk förses med anordningar för tryckavlastning i form av ekvakueringskanaler, auto- matiskt öppningsbara luckor etc. Detta innebär att sådana ställverk blir skrymman- de och kostsamma. lO 15 20 25 30 518172 3 Det har inom industrin under lång tid förelegat ett stort behov av att i första hand hindra ljusbågar att uppstå. I andra hand har behovet varit att minimera ljus- bågstiden. Materiella skador till följd av den hetta och den tryckstegring som byggs upp under ljusbågens varaktighet kan därvid minskas. Likaså minskas risken för personskador och förgiftningar.

Det är därför angeläget att så långt som möjligt förhindra uppkomsten av ljusbågar och när en sådan uppträder söka släcka den så snabbt som möjligt. För detta ändamål används normalt brytare. Förutom att sådana är kostsamma har de nackdelen att de är förhållandevis långsamma. På ledningen från den transformator som från det yttre nätet matar till ställverket är brytartiden pga reläskyddets selek- tivitetskrav i storleksordningen 200 ms. l ledningarna från ställverket till lasterna är brytarna normalt kapabla att bryta på kortare tid, ca 40 ms. En brytartid på 200 ms är för lång för att effektivt hindra skador till följd av att ljusbåge bildats. När sådan uppträder i själva ställverket måste därför andra åtgärder vidtas för att snabbt släcka ljusbågen. Det förekommer att man för detta ändamål anordnar en grenled- ning till jord från matarledningen från transformatorn och förser denna med en nor- malt öppen slutare som i händelse av kortslutningsfel förbinder matarledningen med jord så att ljusbågen släcks. Tillslagstiden för en dylik slutare är normalt om- kring 20 ms.

För ljusbågar som uppträder på systemet efter ställverket tillämpas ej av praktiska skäl denna metod. Här uppnår man inte heller samma stora tidsvinst i förhållande till den tid det tar för brytarna i dessa ledningar att aktiveras, dvs. ca 40 ms.

Tillslagstiden 20 ms för en slutare är ofta tillräcklig för att förhindra att sto- ra skador uppstår från ljusbågen. Dock kan även under denna tid en viss förödel- se uppkomma, varför det vore önskvärt att uppnå ännu kortare tillslagstider.

Vid en kortslutning på en utgående grupp måste brytaren på den utgåen- de gruppen vara dimensionerad för att kunna bryta den kortslutningsström som uppkommer och ställverket måste vara dimensionerat för att klara samma kortslut- ningsström.

Ett speciellt problem föreligger vid system där ställverket får ström från två eller flera matarledningar. Detta blir allt vanligare inom industrin. Ett skäl är att det är önskvärt att ha starka nät, dvs med hög kortslutningseffekt för att undvika spän- 10 15 20 25 30 518172 4 ningsändringar vid inkoppling av laster med hög effekt. l de flesta fall gäller det start av stora motorer. Ett starkt nät uppnås genom att öka antalet inkommande matningar till ställverket eller genom att två eller flera ställverks skensystem kopp- las samman.

Ett annat fall när flera matningsledningar finns är då en lokal generator an- sluts till ställverket. Detta börjar bli allt vanligare. Många industrier utnyttjar spill- energi från de egna processerna för generering av elenergi. Normalt brukar den levereras till det allmänna nätet sedan den upptransformerats. Genom att i stället leverera till den egna förbrukningen inbesparas transformatorkostnaden och sys- temet blir starkt.

Nackdelarna med sammankoppling av ställverk eller då man har flera matningar till ett ställverk från transformatorn och/eller generatorer är främst de höga kortslutningsströmmar som uppträderi mellanspänningssystemet.

Felströmmen i mellanspänningssystemet består ju av summan av strömmarna från de olika matningsledningarna. Därvid kan märkdata för ställverk och brytare överskridas. Det kan idag åtgärdas genom att anordna en strömbegränsare mellan de olika ställverken eller mellan de olika delarna av ett ställverk med flera matningar. Detta är dock en mycket dyr lösning och medför andra komplikationer.

Redogörelse för uppfinningen Ändamålet med föreliggande uppfinning är mot denna bakgrund att åstad- komma en anläggning med en skyddsanordning som på ett effektivt och säkert, enkelt och kostnadseffektivt sätt förmår att ge ett starkt förbrukarnät men som ändå har en hög säkerhet mot skador orsakade av kortslutningsfel.

Detta ändamål har enligt uppfinningen ur en första aspekt ernåtts genom att en anläggning av det l patentkravets 1 ingress angivna slaget innefattar de speciella särdrag som anges i kravets kännetecknande del.

Med ställverk skall i patentkraven förstås inte bara ett enskilt ställverk utan även två eller flera ställverk som är sammankopplade på samma potential, efter- som ett sådant arrangemang, elektriskt sett, i princip är ekvivalent med ett ställ- verk.

Vardera av ställverkets matningsledningar är således försedd med en slutare till jord. Tack vare slutarna, som i händelse av kortslutning i ställverket 10 15 20 25 30 518172 5 snabbt förbinder respektive matningsledning med jord, kan en ljusbåge som uppkommer till följd av en kortslutning i det adderade systemet snabbt släckas ned innan några påtagliga skador uppträder. Därmed möjliggörs att ta tillvara de fördelar som ett nät med flera matningsledningar erbjuder utan att den adderade strömmen medför ökad risk för skada p.g.a. kortslutning. Slutaren utgör därmed en kortslutningsavledare. Vidare elimineras behovet av brytare på de utgående grupperna från ställverket. Dessa kan ersättas med lastfrånskiljare.

Enligt en föredragen utföringsform är slutaren anordnad att aktiveras även om felet uppstår i förbrukarsystemet som ställverket matar till. Genom att då åt- minstone en av matningsledningarna jordas, så elimineras risken att kortslutnings- strömmarna från matningarna adderas och når en nivå som överskrider toppvär- det från en matning. Kortslutningsströmmen kommer därmed att ligga under märk- data för brytare och ställverk. Slutningen motjord måste ske under den första peri- odkvarten av strömmen för att begränsa den första strömtoppen.

Utlösning av slutaren sker lämpligtvis som följd av signaler från felindikato- rer såsom ljusbågsvakter, strömavkännare och spänningsavkännare.

Som tidigare nämnts är det eftersträvansvärt att åstadkomma slutning så snabbt som möjligt. Därmed ökar konkurrenskraften gentemot alternativa säker- hetsåtgärder såsom brytning. Genom kort slutningstid blir lösningen speciellt at- traktiv även för åtgärdande av fel ute i förbrukningssystemet, där ju en brytare inte är lika långsam som den i matningsledningen. Det ärju dessutom angeläget att slutningen i detta fall sker under första kvartsperioden. Nyligen har utvecklats en slutare som klarar att sluta mot jord på mindre än 5 ms i mellanspänningsområdet.

Användande av en snabbverkande slutare utgör därför ännu en föredragen utföringsform av det uppfunna ställverket.

Enligt ytterligare en fördelaktig utföringsform är slutaren anordnad för gal- vanisk slutning, dvs med låg impedans. Ju lägre impedansen är, desto större del av strömmen går genom slutaren och desto mindre del genom felstället.

Slutaren är lämpligtvis ett slag som innefattar en första elektrod, en andra elektrod, ett dem slutande rörligt kontaktelement och ett manöverdon, vilket manö- verdon innefattar en vid den första elektroden förankrad spirallindad första spole och där det rörliga kontaktelementet innefattar en mot spolen anliggande fläns, varvid en i spolen genomlöpande strömpuls bildar repulsionskraft mellan spolen 10 15 20 25 30 518172 6 och flänsen som slungar det riktiga kontaktelementet till den andra elektroden och fullföljer tillslaget. En sådan slutare klarar slutningstider på mindre än 5 ms.

Ett mycket viktigt tillämpningsområde för föreliggande uppfinning är när den ena matningsledningen får sin ström direkt från en generator, exv. lokalt pro- ducerad ström. Uppfinningen gör att ett sådant arrangemang får ökad attraktivitet ur kostnadssynpunkt. Denna tillämpning utgör därför en föredragen utföringsform av uppfinningen.

Ovan angivna och andra föredragna utföringsformer av den uppfunna an- läggningen anges i de av krav 1 beroende patentkraven.

Ur en andra aspekt har uppfinningens ändamål ernåtts genom att ett för- farande av det i patentkravets 17 ingress angivna slaget innefattar de speciella åt- gärder som anges i kravets kännetecknande del.

Ur en tredje aspekt har detta ändamål ernåtts genom en användning av en slutare i enlighet med vad som anges i patentkravet 19.

Genom det uppfunna förfarandet och den uppfunna användningen och de föredragna utföringsformer av dessa som anges i de av kravet 17 respektive kra- vet 19 beroende kraven vinns fördelar av motsvarande slag som anges ovan för det uppfunna anläggningen.

Uppfinningen förklaras närmare genom efterföljande detaljerade beskriv- ning av föredragna utföranden av densamma under hänvisning till medföljande figurer.

Figurbeskrivning Fig. 1 är ett schema illustrerande en anläggning enligt en första utförings- form av uppfinningen.

Fig. 2 - 3 är scheman motsvarande fig. 1 enligt två alternativa utföringsformer av uppfinningen.

Fig. 4 visar en principskiss av en slutare lämplig att användas i en anlägg- ning enligt uppfinningen.

Fig. 5 visar en fördelaktig utföringsform av slutaren i figur 4.

Fig. 6 är ett strömdiagram som illustrerar åskâdiigt uppfinningens funktion. 10 15 20 25 30 518172 7 Beskrivning av utföringsexempel I fig. 1 visas ett ställverk som får sin strömförsörjning från två olika led- ningar 8, 8a från nätet varvid en transformator 1, 1a är anordnad i vardera ledning för nedtransformering av spänningen till matarledningarna 9, 9a. I figuren anges typisk spänningsnivå för nätet respektive ställverket, men dessa är naturligtvis en- dast exempel. Båda matarledningarna 9, 9a är förbundna med en gemensam samlingsskena 10. Det visade ställverket kan endera vara ett enskilt ställverk eller vara bildat genom en sammankoppling av två ställverk till den gemensamma sam- lingsskenan. Från ställverket utgår ledningar 11 till de olika lasterna 7 i förbrukar- systemet, i figuren representerat med en motor. l matarledningen 9, 9a från vardera transformator 1, 1a är en brytare 2, 2a anordnad och i ledningen 11 till varje förbrukningsställe 7 är likaledes en brytare 4 anordnad. Från matarledningen 9 från den ifiguren vänstra transformatorn utgår en grenledning 12 som medelst en slutare 3 kan direktjorda matarledningen 9 gal- vaniskt.

Slutaren beskrivs närmare nedan i anslutning till fig. 4 och 5. Den förmår sluta på mindre än 5 ms. Slutaren är anordnad att aktiveras då kortslutning 5 upp- träder i systemet såväl i ställverket som på förbrukarsidan. Detta kan göras genom övervakning medelst strömavkännare, spänningsavkännare eller ljusbågsvakter på lämpliga ställen eller med kombinationer av dessa. För bättre överskådlighet visas ej dessa detektorer i figuren, men de kan vara av allmänt kända konventio- nella slag. Signaler från detektorerna leds till slutaren 3 som därmed aktiveras så att systemet snabbt jordas.

Slutaren förhindrar att kortslutningsströmmarna adderas i felstället genom att den ena matningen jordas och bidraget från den matningen till kortslutnings- strömmen i felstället minimeras. Därmed reduceras kravet på kortslutningstålighet hos brytare och ställverk.. Då systemet väl ärjordat aktiveras den brytare 4 i den förbrukarledning 11 där felet 5 uppstod. Därefter frånkopplas ställverket från in- matning av ström genom att brytarna 2 och 2a aktiveras. Då kan slutaren 3 åter- ställas och bryta jordförbindningen, varefter brytarna 2, 2a återställes och ställver- ket levererar åter ström till övriga förbrukarlaster i systemet. Återställningen kan ske automatiskt. Om felet i stället skulle uppträda i själva ställverket aktiveras na- turligtvis brytarna 2, 2a direkt efter det att jordningen skett. 10 15 20 25 30 518172 8 I fig. 2 illustreras ett motsvarande ställverk som i fig. 1 men med den skill- naden att en grenledning 12, 12a till jord med slutare 3, 3a är anordnad vid varde- ra matarledning 9, 9a. I detta fall aktiveras både slutarna 3, 3a då ett fel uppträder vid någon förbrukarlast 5 eller i ställverket 5a. l övrigt sker förloppet på motsvaran- de sätt som vid utföringsformen enligt fig. 1.

I fig. 3 illustreras uppfinningen för det fall när man har endast en inkom- mande ledning 8 med transformator 1 från nätet men där strömförsörjningen kom- pletteras med egengenererad ström på ställverkets spänningsnivå, dvs utan trans- formering. En generator 13 levererar således ström direkt till ställverkets samlings- skena 10. I ledningen 14 från generatorn 13 finns en brytare och via grenledning 12 med slutare 3 kan galvaniskjordning åstadkommas. Funktionssåttet är i princip detsamma som vid utförandet enligt fig. 1, dvs. vid kortslutning 5 i någon del av ledningssystemet eller i ställverket aktiveras slutaren 3 och förloppet fortlöper på liknande sätt som beskrivits ovan i anslutning till fig. 1. Även i detta fall kan gren- ledningen 12 med fördel förses med en brytare. Likaså kan en grenledning med slutare motjord även anordnas vid matarledningen 9 från transformatorn 1.

En slutare lämplig att använda i anläggningen visas i fig. 4. Den inkluderar en första kontaktdel 31, en andra kontaktdel 32 och en rörlig kontaktdel 33. Den rörliga kontaktdelen är formad som en hylsa. Denna omsluter den första kontakt- delen och är utformad med en fläns 34. Mellan den första respektive den andra kontaktdelen och den rörliga kontaktdelen är anordnat kontaktorgan 35. Dessa kontaktorgan är i det visade utföringsexemplet utförda som band av skruvlindad ledande tråd. Banden omsluter den första respektive den andra kontaktdelen och är anordnad i rillor respektive kontaktdel. Den skruvlindade formen medger att banden anligger med en fjädrande kraft mot respektive kontaktdel. Kontaktorga- nen är anordnade att medge den rörliga kontaktdelen en längsgående rörelse med en bibehållen Iågohmig kontakt med vardera den första respektive den andra kontaktdelen.

En första spiralspole 36, en s.k. Thomsonspole, är anordnad i anslutning till flänsen 34. I figuren är spiralspolen anordnad omedelbart under flänsen varvid flänsen är anordnad att ligga mot spolen. Då spolen genomlöps av en strömpuls från en icke visad strömkälla uppkommer ett föränderligt magnetiskt fält som indu- cerar virvelströmmar i flänsen 34. Virvelströmmarna ger i sin tur upphov till bildan- 10 15 20 25 30 518172 9 det av ett med det första magnetfältet motriktat magnetiskt fält. Detta ger upphov till en kraftig repulsionskraft som slungar iväg den flänsförsedda hylsan 33 mot den andra kontaktdelen.

Ett flertal ljusbågsfingrar 37 av tjäderstål är inrättade runt den andra kon- taktdelen. Dessa är inspända i kontakt med den andra kontaktdelen, ifigurens övre del, och har sin fria ände, fingertoppen, riktad snett mot den första kontakt- delen. Ljusbågsfingrarna är anordnade att uppvisa en utböjning med hög reso- nansfrekvens. Då fingrarna träffas av den framskjutande rörliga kontaktdelen upp- kommer en vibrerande rörelse hos dessa. Fingertopparna studsar då mot den rör- liga kontaktdelen. Varje gång fingertoppen lämnar den rörliga kontaktdelens yta uppstår en liten ljusbåge. Eftersom dock ett flertal fingrar är anordnade kring den andra kontaktdelen och alla ligger i olika fas samt har olika resonansfrekvens lig- ger vid varje tidpunkt alltid någon fingertopp i kontakt med den rörliga kontaktde- len. Detta gör att dessa ljusbågar elimineras. l fig. 5 visas ett fördelaktigt utförande av slutaren. Utförandet innehåller samtliga de i fig. 4 angivna delarna som är visade med samma nummerbeteck- ning. l det visade exemplet är kontakterna anordnade i en inneslutning av ett iso- lerande material. lnneslutningen, som lämpligen är fylld med skyddsgas, består enligt det visade exemplet av en cylinderformad vägg 38, en toppdel 39 och en botten 310.

Vid ett tillslag slungas den rörliga kontaktdelen mot den andra kontaktde- len så att i tillslagsläget denna bringar kontakt mellan den första kontaktdelen och den andra kontaktdelen. Detta sker med hjälp av kontaktorganen 35. l tillslagslä- get anligger flänsen 34 mot en hammarring 312 som i sin tur anligger mot en an- dra spiralspole 311. Hammarringen är rörlig utmed den rörliga kontaktdelens ut- sträckning och hålls av kraften från en fjäder 313 i anliggning mot den andra spi- ralspolen. Den andra spiralspolen är förankrad i bottendelen 310. Då den andra spiralspolen genomlöps av en strömpuls från en icke visad strömkälla uppkommer ett föränderligt magnetiskt fält som inducerar virvelströmmar l hammarringen 312.

Virvelströmmarna ger i sin tur upphov till bildandet av ett med det första magnet- fältet motriktat magnetiskt fält. Detta ger upphov till en kraftig repulsionskraft som slungar iväg hammarringen mot den rörliga kontaktdelens fläns. Den så inrättade rörelseenergin överförs till flänsen hos den rörliga kontaktdelen som slungas till 10 15 20 518172 10 sitt öppna viloläge. Skulle av någon anledning den rörliga kontaktdelen inte full- ständigt ha nått tilläget kommer hammarringen att genom en impuls överföra sin rörelseenergi till den rörliga kontakten. Den visade lösningen för brytfunktionen är således oberoende av om föregående tillslag varit fullständigt.

En skärmring 314 är anordnad i höjd med den första kontaktdelens mot den andra kontaktdelen vända ände. På motsvarande sätt är en skärmring 315 anordnad i höjd med den andra kontaktdelens mot den första kontaktdelen vända ände. De båda skärmringarna år anordnade att fördela det mellan den första kon- taktdelen och den andra kontaktdelen föreliggande elektriska fältet så att inga fält- koncentrationer uppstår.

I fig. 6 illustrerar vad som händer vid kortslutning ute i förbrukarsystemet vid en anläggning enligt uppfinningen. illustrationen hänför sig till utförandet med en slutare vid vardera inkommande ledning, dvs i princip vad som visas i fig. 2.

Kortslutning i förbrukarsystemet är i fig. 2 markerad med 5. I fig. 6 representerar kurvan I den felström som skulle uppträda om det vore endast en matning. Kurvan Il visar felströmmen vid två matningar, dvs såsom visas i fig. 2. Kurvan Ill visar fel- strömmen vid utnyttjande av slutarna 3, 3a i fig. 2. Dessa aktiveras under den första kvartsperioden, dvs inom 5 ms. Därmed hinner den adderade felströmmen enligt kurva lll ej att överskrida toppvärdet för en matning, kurva I, och således kommer brytare och andra komponenter i ställverket, dimensionerade för toppvär- det vid en matning ej att överbelastas.

Claims (20)

lO 15 20 25 30 n :ufo 518172 ll PATENTKRAV

1. Elektrisk anläggning med säkerhetsanordning, vilken anordning innefattar ett ställverk med samlingsskena (10) och åtminstone en första och en andra ma- tarledning (9, 9a, 14) till ställverkets samlingsskena (10), vilka är förbundna med varsin strömkälla (1, 1a, 13), exv. en transformator (1, 1a) eller en generator (13), kännetecknad av att vardera matarledníng (9, 9a, 14) är förbunden med en grenledning (12, 12a) till jord och vardera grenledning (12, 12a) är försedd med en normalt öppen slutare (3, 3a) som är anordnad att aktiveras, dvs. snabbt sluta för- bindningen med jord i händelse av kortslutning (5a) i ställverket.

2. Anläggning enligt patentkravet 1, kännetecknad av att vardera slutare (3, 3a) är anordnad att aktiveras även i händelse av kortslutning (5) vid någon av för- brukningslasterna.

3. Anläggning enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknad av att vardera slutare (3, 3a) är förbunden med Ijusbågsvakter, strömavkännare och/eller spän- ningsavkännare och är anordnad att aktiveras som svar på signaler från dessa.

4. Anläggning enligt något av patentkraven 1 - 3, kännetecknad av att var- dera slutare (3, 3a) är anordnad att åstadkomma slutning på mindre än 5 ms.

5. Anläggning enligt något av patentkraven 1 - 4, kännetecknad av att var- dera slutare (3, 3a) är anordnad för galvanisk slutning, dvs med låg impedans.

6. Anläggning enligt patentkravet 5, kännetecknad av att vardera slutare in- nefattar en första elektrod (31), en andra elektrod (32), ett dem slutande rörligt kontaktelement (33) och ett manöverdon, vilket manöverdon innefattar en vid den första elektroden förankrad spirallindad första spole (36), och vilket rörliga kontakt- element innefattar en mot spolen anliggande fläns (34), varvid en i spolen genom- löpande strömpuls bildar en repulsionskraft mellan spolen och flänsen som slung- ar det rörliga kontaktelementet till den andra elektroden och fullföljer tillslaget. 10 15 20 25 30 a s s ø | n: 518172 12

7. Anläggning enligt något av patentkraven 1 - 6, kännetecknad av att åt- minstone någon av grenledningarna (12, 12a) innefattar en brytare (6) i serie med slutaren.

8. Anläggning enligt något av patentkraven 1 - 7, kännetecknad av att åt- minstone något av matarledningarna (9, 9a, 14) innefattar en brytare (2, 2a) an- ordnad mellan strömkällan (1, 1a, 13) och grenledningen (12, 12a).

9. Anläggning enligt patentkravet 7 eller 8, kännetecknad av att nämnda brytare (6) i serie med slutaren respektive nämnda brytare mellan strömkällan (1, 1a, 13) och grenledningen (12, 12a) är anordnad att bryta strömmen automa- tiskt efter det att slutaren (3, 3a) aktiverats.

10. Anläggning enligt patentkravet 9, kännetecknad av att vardera slutare (3, 3a) är anordnad att återställas efter det att strömmen brutits.

11. Anläggning enligt något av patentkraven 1 - 10, kännetecknad av en in- duktor anordnad i åtminstone någon av grenledningarna (12, 12a.

12. Anläggning enligt något av patentkraven 1 - 11, kännetecknad av en in- duktor anordnad i åtminstone någon av matarledningarna (9, 9a ,14).

13. Anläggning enligt något av patentkraven 1 - 11, kännetecknad av att åt- minstone en av strömkällorna är en generator (13).

14. Anläggning enligt något av patentkraven 1 - 12, kännetecknad av att åt- minstone en av strömkällorna är en transformator (1, 1a).

15. Anläggning enligt något av patentkraven 1 - 14, kännetecknad av att ställverket är ett mellanspänningsställverk.

16. Anläggning enligt något av patentkraven 1 - 15, kännetecknad av att slutaren är anordnad att förbinda alla tre faserna med jord. 10 15 20 518172

17. Förfarande för åtgärdande av fel i en elektrisk anläggning som innefattar ett ställverk med samlingsskena och åtminstone en första och en andra matarled- ning till ställverkets samlingsskena, vilka är förbundna med varsin strömkälla, exv. en transformator eller en generator, kännetecknat av att en grenledning till jord ansluts till vardera matarledning, att vardera grenledning är försedd med en nor- malt öppen slutare, och att vardera slutare bringas att aktiveras, dvs. sluta för- bindningen med jord i händelse av kortslutning i ställverket.

18. Förfarande enligt patentkravet 17, kännetecknat av att förfarandet utförs på en anläggning som innefattar de särdrag som anges i något av patentkraven 2 - 16.

19. Användning av en slutare vid en elektrisk anläggning som innefattar ett ställverk, med stätlverket förbundna förbrukningslaster och minst en matarledning till ställverket, kännetecknad av att användningen tillämpas vid en anläggning som innefattar minst två matarledningar förbundna med varsin strömkälla varvid vardera en slutare används för att förbinda vardera matarledning med jord i hän- delse av kortslutning i ställverket.

20. Användning enligt patentkravet 19, kännetecknad av att slutaren an- vänds vid en anläggning som innefattar de särdrag som anges i något av patent- kraven 2 - 16.