SE517603C2 - Förfarande och arrangemang avseende telekommunikationssystem - Google Patents

Description

nano: 517 603 2 användaren till PCN-systemet via det cellulära nätet, så att användaren av PCN-systemet upplever sig vara närvarande i PCN-nätet trots att det cellulära nätet används i radioaccessen. De två systemen kan nås från det cellulära nätet. En gemensam radioenhet används för access till båda systemen. Lösningen som föreslås i den amerikanska patentspecifikationen är komplicerad och misslyckas i att tillhandahålla systemflexibilitet och kräver också ett standardradiogränssnitt som har anpassats speciellt för de två inbegripna systemen. Att lägga till ytterligare tjänstenät som har andra typer av specificerade signalstandarder skulle kräva ytterligare an- passningar, förutom de som redan har orts, och göra lösningen ytterligare mer komplicerad. Problemet med att utöka de geografiska täcknings- områdena för flera telekommunikationsnät som har sinsemellan olika specificerade standarder kommer från de kostnader som blir nödvändiga för nätinnehavarna vid utökning av varje individuellt nät. Strävanden mot att optimera telekommunikationsnät, s.k. tjänstenät, har länge utort ett mentalt hinder för att använda ett gemensamt telekommunikationsnät för flera telekommunikationsnät som har sinsemellan olika specificerade standarder. En specificerad nätstandard definieras som det signalerings- protokoll som används av nätet vid kommunikation inom nämnda nät, d.v.s. ”språket” som signaleringsnoder' inom nätet använder för att kommunicera med varandra. Ett annat problem som hör ihop med att utöka det geografiska täckningsområdet för ett nät är kravet på ett gemensamt gränssnitt till abonnentema i det gemensamma nätet. En abonnent i det* gemensamma nätet kan tillhöra både ett markbaserat tjänstenät och ett radiobaserat tjänstenät. Detta problem löses genom den svenska patentansökan SE 9501497 genom anslutning av tjänstenäten till ett gemensamt radiobaserat universalnät. Universalnätet inbegriper en accessnätdel och en transportnätdel. Först upprättas en transparent signaleringsförbindelse, en s.k. signalbärare, genom accessnätet mellan en radioenhet i nämnda accessnät och det tjänstenät till vilket radioenheten hör, det s.k. radioenhetshemnätet. Detta gör kommunikation mellan radioenheten och hemnätet möjlig att åstadkommas med samma specificerade signaleringstandarder som de som används inom hemnätet. vvns; 517 6033 Radioenheten inbegriper en accessdel vilken, via en radioförbindelse med accessnätet, hanterar upprättandet av den transparenta förbindelsen till hemnätet genom accessnätet. Radioenheten inbegriper även en tjänstedel som kan överföra och ta emot de önskade signaleringsmeddelandena via den transparenta förbindelsen. I detta hänseende tar servieedelen emot och överför signaler med samma specificerade signaleringsstandarder som den standard som används i hemnätet. Alltså, först upprättas det en signalbärare genom accessnätet, mellan radioenhetens accessdel och hemnätet för nämnda enhet. Meddelanden kan sedan transporteras transparent genom accessnätet, via signalbäraren mellan tjânstedelen och hemnätet. Vid signalering mellan radioenheten och hemnätet kan vid begäran en transparent databärare upprättas, enligt den svenska ansökan, genom det tidigare nämnda transportnätet. Data kan sedan överföras mellan tjänstedelen och radioenhetens hemnät med samma överföringstakt eller -hastighet som den som används i hemnätet. Ljuddata (tal) och videodata är exempel på datainformation som har olika överföringstakter i olika tjänstenät.

SUMMERING Det är känt att upprätta en signalbärare genom ett accessnät, för att göra det möjligt för en radioenhet som befinner sig i accessnätet och som är registrerad som en hemabonnent i ett av tjänstenäten, det s.k. hemnätet, att kommunicera med hemnätet med hjälp av de specificerade signal- standardema för nämnda hemnät. Ett problem kan inträffa när olika länder var och en tillhandhåller sina egna accessnät och när radioenheter flyttas mellan näten. Det beskrivna problemet löses enligt uppfinningen genom att tillhandahålla díagonala förbindelser mellan accessnät och tjänstenät som tillhör andra accessnät och genom att möjliggöra för anrop som utgår från en mobil radioenhet som har "roarnats" att anslutas antingen till hemtjänstenätet eller till det tjänstenät som tillhör accessnätet. »unna 517 6043 Ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en användare av en radioenhet med möjligheten att välja antingen ett hemnät eller ett tjänstenät annat än hemnätet, för utgående anrop.

En viktig fördel som bereds av uppfinningen kommer av förbättringen i mobilitet och flexibilitet som åstadkoms med avseende på abonnenter som tillhör olika tjänstenät.

En annan fördel som bereds av uppfinningen kommer av de låga kostnader, som blir nödvändiga genom förbättringen för ökning av mobilitet och flexibilitet, i jämförelse med kostnader som blir nödvändiga vid utvidgning av varje tjänstenät i sig.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas i mer detalj med hänvisning till exemplifierande utföringsformer därav och också med hänvisning till de medföljande ritningar-na.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Fig. 1 år en perspektivvy av ett accessnät anslutet till ett flertal tjänstenät.

Fig. 2 illustrerar schematiskt principerna för en OSI-modell för signalering enligt signaleringssystem nr 7.

Fig. 3 är ett blockdiagram av telekommunikationssystemet, i vilket signal- och databärare har markerats.

Fig. 4 är en översikt av accessnätet som är anslutet till två tjänstenät som har skilda specificerade standarder.

Fig. 5 illustrerar signalering i ett förfarande för registrering av en radioenhet som tillhör ett GSM-nät och som är lokaliserad i accessnåtet.

Fig. 6 är ett flödesschema som illustrerar signaleringsproceduren visad i fig. 5. i Fig. 7 illustrerar den signalering som utförs när en anropsförbindelse sätts upp till en annan radioenhet som tillhör ett PSTN-nät och som är lokaliserad i accessnåtet.

Inne; 517 êüš Fig. 8 är ett flödesschema som illustrerar signaleringsproceduren visad i fig. 7.

Fig. 9 är en översikt av två accessnät som är diagonalt anslutna till tjänstenåt enligt uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING Fig. 1 illustrerar ett telekommunikationssystem TS, vilket inbegriper ett uníversellt mobiltelefonnåt UMTS. Det universella mobiltelefonnätet UMTS inbegriper att accessnät ACC och ett transportnät TRN. Både accessnätet ACC och transportnätet TRN visas med gemensamma symboler i fig. 1.

Transportnätet TRN kommer att förklaras i mer detalj senare. Accessnätet ACC inbegriper ett flertal basstationer BSl och BS2, vilka var och en täcker en geografisk yta med radiosignaler, en s.k. cell Cl resp. G2. Fig. 1 visar endast några av basstationema BSl, BS2 som är belägna i accessnätet ACC.

Basstationerna BSl och BS2 är anslutna till en radiostyrenhet RNC2.

Radiostyrenheten RNC2 fördelar signaler till och från de anslutna basstationerna BS1, BS2. Telekommunikafionssystemet TS i fig. 1 inbegriper ett flertal tjänstenät VOD, GSM, PSTN och INTERNET. Ett tjänstenät VOD, vilket är ett videonät ("Video on Demand"), används t.ex. av en videouthyrningsagentur för att transportera signaler från en videofilm till den person som hyr filmen, d.v.s. till nämnda persons 'FV-utrustning TE, mot betalning. Ett tjänstenät GSM är ett mobiltelefonnåt som används för att transportera t.ex. av talsignaler till och från mobiltelefonutrustningen ME av en abonnent i mobiltelefonnätet. Ett tjänstenät PSTN är ett publikt kopplat telefonnät som används för att transportera talsignaler till en permanent ansluten telefonenhet PE för en abonnent i det publika telefonnätet. Ett tjänstenät INTERNET används för att transportera elektronisk post till och från datorutrustningen CE för en användare av postnätet. En specificerad nätstandard defmieras av det signaleringsprotokoll som används av nätet vid kommunikation inom nämnda nät, d.v.s. ”språket” som signaleringsnoderna använder inom nätet för att kommunicera med varandra. Exempel på protokoll är MAP och BSSAP, vilka båda används i det mobila telefonnätet »annu 517 605 6 GSM. Signaleringsprotokollen är väl beskrivna i de specificerade standarderna av resp. nät.

Varje tjänstenät VOD, GSM, PSTN och INTERNET i telekommunikations- systemet TS år anslutet till accessnåtet ACC via åtminstone en ingångsport 01, P1, P2, P3, P4, Ql, Rl. Enligt den illustrerade utföringsformen år radiostyrenheten RNC2 i accessnåtet ACC ansluten till åtminstone en av ingångsportarna Ol, Pl, Ql, Rl till varje tjånstenät. Telekommunikations- systemet TS inbegriper radioenheter TU, GU, PU och CU, vilka är belägna inom radiotâckriingsonirådet för accessnåtet ACC. Var och en av radio- enheterna TU, GU, PU, CU kan upprätta en förbindelse med var och en av basstationerna BSl, BS2 i accessnåtet ACC. Signaltransport mellan en av radioenheterna och ett utvalt tjånstenät äger rum över s.k. signalbårare. En signalbårare flyttar data transparent mellan två signaleringsnoder. Exempel på olika signaleringsnoder i accessnåtet ACC är ingångsportama Ol, P1, P2, P3, P4, Ql, Rl, radiostyrenheten RNC2, basstationerna BSl, BS2 och radio- enheterna TU, GU, PU, CU.

En första signalbårare SC1 har markerats i fig. 1 med en streckad linje mellan en ingångsport P2, vilken är ansluten till ett tjänstenåt av GSM-typen, och radiostyrenheten RNCZ. En andra signalbärare SC2 har markerats i fig. 1 med en streckad linje mellan radiostyrenheten RNC2 och en bärbar radioenhet GU, via basstationen B82. Signalbärarna SC1 och SC2 kommer att beskrivas i mer detalj senare. Radioenhetema TU, GU, PU och CU inbegriper en accessdel och en tjänstedel. Accessdelen tillhör accessnåtet ACC och hanterar den signalering som fordras för att upprätta den andra signalbäraren SC2 mellan radioenheten GU och radiostyrenheten RNC2 i accessnåtet ACC. Den radiobaserade delen av den andra signalbäraren SC2 i den illustrerade utfóringsformen innefattar ett CDMA-baserat radiogrânssnitt. Detta gränssnitt kommer att beskrivas i mer detalj senare. Tjänstedelen tillhör ett av tjänstenäten VOD, GSM, PSTN eller INTERNET och mottar och överför signaler enligt de specificerade standarderna för tjänstenätet, via de alone »rann 517 603 7 upprättade signalbärarna SC1 och SC2. Radíoenhetens accessdel och tjänstedel kommer att beskrivas i mer detalj senare.

Det upprättas alltså åtminstone en signalbärare genom accessnätet, mellan radioenheten och hemnätet för nämnda enhet. Ett meddelande transporteras därefter transparent över signalbäraren genom accessnätet mellan tjänstedelen och hemnätet för radioenheten.

Fig. 2 illustrerar ett exempel på konstruktionen av en signalbärare.

Fig. 2 illustrerar ett signaltransportsystem av typen CCITT signaleringssystem nr 7. Signalering enligt system nr 7, s.k. C7-signalering, är känd inom tekniken och beskrivs väl i CCITT Blue book Volume VI, recommendation Q.700. En kort beskrivning av principerna för C7-signalering ges nedan.

Signalbâraren inbegriper en transportmekanism MTP vilken transporterar ett meddelande tillförlitligt mellan två angivna signaleringsnoder. Meddelandet ”packas ned” i en ursprungsnod. Meddelandet transporteras sedan på en fysisk länk från ursprungsnoden till en destinationsnod, i vilken meddelandet ”packas upp”. Denna nedpackning, transportering och uppackning av meddelandet utförs med hjälp av transportmekanismen MTP, vilken kommer att beskrivas i mer detalj senare. Transportrnekanismen MTP är del av ett C7- signaltransportsystem och respresenteras av en s.k. OSI-modell, vilken är en standardmodell vid nätkommunikation. Hela OSI-modellen visas schematiskt i fig. 2a och kommer att befmnas innefatta totalt sju lager L7-L1. De tre lägsta lagren L3, L2, Ll motsvarar meddelandetransportdelen MTP, nämnd ovan, och förklaras i mer detalj med hänvisning till fig. 2b. De fyra översta lagren L7, L6, L5 och L4 motsvarar den specificerade signaleringsstandarden för ett tjänstenät. De tidigare nämnda radioenhetema TU, PU, RLL och CU är exempel på enheter, vilka genererar meddelanden enligt standardema för ett tjänstenät. Ju djupare ett lager är placerati CSI-modellen, desto mer allmänt kan lagret användas av ett flertal olika tjänstenät som har olika specificerade standarder. Ä andra sidan, ju högre ett lager är placerat i OSI-modellen, desto mer är nämnda lager anpassat specifikt för ett speciellt tjänstenät. MAP Anpan a vrvu: s 517 603 s ("Mobile Application Part") och BSSAP ("Base Station System Application Part"), vilka båda är avsedda för GSM, år exempel på protokoll som tillhör det i översta lagret L7. Telefonanvändardelar TUP ("Telephone User Part") vilka genererar meddelanden för PSTN och vilka tillhör de översta två lagren L6 och L7 är andra exempel på användar-protokoll. Figuren visar ett ytterligare exempel på protokoll som tillhör de översta lagren, t.ex. ISUP ("Integrated Services Digital Network User Part") vilket genererar meddelanden avsedda för ISDN.

Fig. 2b visar transportmekanismen MTP, här representerad av de tre nedersta lagren Ll, L2 och L3 i OSI-modellen. Ett meddelande DATA genereras enligt den specificerade signaleringsstandarden av ett tjänstenät. Meddelandet DATA, vilket kan vara ett meddelande av MAP-typ, levereras från ett överliggande lager, markerat med >=4 i figuren, till det tredje lagret L3. Det tredje lagret L3 är ett nätlager, vilket fördelar och leder meddelandet DATA till den korrekta signaleringsnoden. Meddelandet DATA placeras i det tredje lagret tillsammans med en ursprungsadress OPC och en destinationsadress DPC, bland annat. Innehållet i det tredje lagret L3 levereras till det andra lagret L2.

Det andra lagret L2 ansvarar för att tillförlitligt transportera innehållet från det tredje lagret. Innehållet från 'det tredje lagret placeras i det andra lagret tillsammans med kontrollsurnma CK och felkorrigeringsbitar Corr, bland annat. Innehållet i det andra lagret L2 levereras sedan till det första lagret Ll.

Det första lagret Ll innefattar maskinvara som är nödvändig för signaleringstransport. Det första lagret omvandlar bitinforrnation från det andra lagret till pulser med korrekt storlek och form. Pulsema transporteras till deras korrekta destination, en fysisk signaleringslänk. Såsom nämnts tidigare, åstadkoms detta med hjälp av de nedre lagren L3, L2 och Ll när en transparent förbindelse mellan en radioenhet och ett tjänstenät upprättas genom det universella nätet. Signalbäraren som visas i fig. 2 år endast ett exempel på tänkbara signalbärare.

Enligt en utföringsform, upprättas den tidigare nämnda första signalbäraren SCl med hjälp av ett annat signaltransportsystem, vilket är ett signalerings- 517 603 9 system av X.75-typ. Signalering enligt X.75-systemet är känt inom tekniken och beskrivs väl i CCITT Blue Book Vol. VIII, recommendation X.75.

Principerna för X.75-signaleringssystemet kommer att beskrivas kort nedan.

XJS-signalering inbegriper ett transportorgan med vars hjälp meddelanden transporteras mellan två signaleringsnoder. Transportorganet inbegriper ett paketlager, ett länklager och ett fysiskt lager. Ett meddelande som ska flyttas från en första signaleringsnod till en andra' nod levereras till paketlagret.

Paketlagret omvandlar meddelandet till ett format som är anpassat för transportering inom ett X.75-baserat nät. Innehållet från paketlagret levereras till länklagret. Länklagret tillförsäkrar tillförlitlig transport av det paketerade meddelandet till den angivna signalnoden, genom att inkludera en checksumma och paritetsbitar bland annat. Innehållet i länklagret levereras sedan till det fysiska lagret. Det fysiska lagret inkluderar maskinvara som är nödvändig för signaltransport. Det fysiska lagret omvandlar bitinformation från det andra lagret till elektriska pulser med korrekt storlek och form.

Pulserna transporteras till deras riktiga destination på en fysisk länk. Lagren bildar alltså tillsammans en transportmekanism, vilken transporterar meddelandet tillförlitligt till en korrekt signaleringsnod. I sin mest grundläggande form, inkluderar meddelandet ett flertal binära tecken vars inbördes ordning inte har någon betydelse för transportmekanismen. Eftersom innehållet i meddelandet år oviktigt för transportmekanismen, kan meddelanden som har genererats i nåt som har olika signaleringsstandarder transorteras med hjälp av transportmekanismen. Innehållet i meddelandet inte viktigt, eller signifikant, tills det når de signalnoder som utgör terminalpunkter, d.v.s. en nod i vilken meddelandet bildas innan det levereras till signalbäraren, eller en nod i vilken meddelandet ska läsas och bearbetas efter mottagning från signalbäraren. Den första signalbäraren SC1 visad i fig. l transporterar GSM-meddelanden transparent mellan GSM-ingångsporten P2 och radiostyrenheten RNC2. Man förstår att den första signalbäraren SCl endast är ett exempel på en signalbärare genom accessnâtet ACC. Andra typer av signalbärare är möjliga, t.ex. signalbärare av den tidigare nämnda typen CCITT nr. 7. snus» rapuo 517 603 io Den andra signalbäraren SC2 visad i fig. l mellan radiostyrenheten RNC2 och en radioenhet GU upprättas med hjälp av en logisk kanal som dedikeras speciellt för detta ändamål, mellan radiostyrenheten RNC2 och radioenheten GU. Den dedikerade kanalen upprättas på begäran av antingen radiostyrenheten RNC2 eller radioenheten GU. Efter att den dedikerade kanalen upprättats, kan signaltransport utföras över nämnda kanal från antingen radiostyrenheten RNCZ till radioenheten GU eller omvänt. Den dedikerade kanalen bibehålls dedikerad för signalering mellan radiostyr- enheten och radioenheten tills en nedkoppling begärs. I den illustrerade utföringsformen, innefattar den luftbaserade delen av den andra signalbäraren SC2 mellan radioenheten GU och basstationen BS2 ett CDMA-baserat radiogränssnitt. Den markbaserade delen av den andra signalbäraren SC2 är en signalbärare enligt X.25-systemet beskrivet i CCITT Blue Book Vol. VIII, recommendation X.25. De tidigare nämnda delarna som bildar den andra signalbäraren SC2 år enbart exempel på möjliga signalbärare inom accessnätet ACC.

Fig. 3 är ett blockschema i vilket det universella nätet UMTS, som tidigare hänvisats till med hänvisning till ñg. 1, är anslutet till ett tjänstenät av GSM- typ, ett s.k. GSM-nät. De två näten UMTS och GSM är ömsesidigt anslutna via ingångsporten P2. Accessnätet ACC i det universella nätet innefattar den bärbara radioenheten GU, basstationen BS2, radiostyrenheten RNC2 och del av ingångsporten P2. Radioenheten GU registreras som en hemenhet i GSM-l nätet och är en s.k. GSM-enhet GU. GSM-enheten GU inkluderar en accessdel APG och en tjånstedel SPG. Accessdelen APG tillhör accessnätet ACC och hanterar den signalering som är nödvändig för att upprätta den tidigare nämnda signalbärare SC2 mellan GSM-enheten GU och radiostyrenheten RNC2. Den tidigare nämnda första signalbäraren SC1 och den andra signalbäraren SC2 har markerats i ñg. 3 med heldragna tjocka linjer mellan GSM-enheten GU, radiostyrenheten RNC2 och ingångsporten P2. Servicedelen SPG tillhör GSM-nätet och överför och mottar signaler i enlighet med den specificerade standarden för GSM-nätet, via den första och den andra signalbäraren SCI och SC2. Radiostyrenheten RNC2 inkluderar en aauon »|;ns l0 *S130 517 605 11 radioresursenhet RRR vilken, tillsammans med accessenheten APG i GSM- enheten GU, upprättar, bibehåller och kopplar ner den andra signalbäraren SC2 mellan radiostyrenheten RNC2 och GSM-enheten GU. Radiostyrenheten RNC2 inkluderar en signalterminal STER vilken, tillsammans med en signalterminal STEP i ingångsporten P2, hanterar upprättandet, bibehållandet och nedkopplíngen av den första signalbäraren SC1 mellan radiostyrenheten RNC2 och ingångporten P2. Signalterrninalerna STER och STEP genererar de tidigare nämnda transportlagren (paket-, länk- och fysiska lager) i X.7 5- systemet. Radiostyrenheten RNC2 inkluderar en överföringsenhet TER vilken flyttar meddelandet från den första upprättade signalbäraren SC1 till den andra signalbäraren SC2 och omvänt. Ingångsporten P2 inkluderar även en överföringsenhet TEP, vilken flyttar meddelandet mellan den forsta upprättade signalbäraren SC1 och en GSM-signalbärare SCGSM som har upprättats i GSM-nätet mellan ingångsporten P2 och en mobiltelefonväxel MSC i GSM- nätet. Denna transport av meddelandet har markerats i fig. 3 ovanför överföringsenheten TEP med en tjock heldragen linje som har pilforrnade ändar. Denna överföring av meddelanden från en typ av signalbärare till en annan typ bildar del av konventionell telefonteknologi och beskrivs väl i t.ex.

CCITT Blue Book Vol. VIII, recommendation X.75. Kort förklarat, lagras ”pekare” i överföringsenheten TEP när man upprättar de två signalbärarna SC1 och SCGSM. När ett meddelande ankommer från den första signalbäraren SCl, pekas GSM-signalbäraren SCGSM ut. När ett meddelande ankommer från GSM-signalbäraren SCGSM, pekas den första signalbäraren SCl ut. Såsom tidigare nämnts är den specificerade standard enligt vilken ett meddelande genererats oviktigt för signalbärarna, förutsatt att signalbärarna enbart är ansvariga för transparent transport eller överföring av meddelandet och överföring av meddelandet från en bärare till en annan vid ankomst till en signaleringsnod. lngångsporten P2 inkluderar en meddelandetransportenhet MTTP vilken med hjälp av signalering enligt signaleringssystem nr 7 hanterar upprättandet, bibehållandet och nedkopplingen av GSM-signalbäraren SCGSM. Mobiltelefonväxeln MSC inkluderar en meddelandetransportenhet MTPM vilken, tillsammans med transportenheten MTPP för ingångsporten P2, hanterar GSM-signalbäraren SCGSM. Mobiltelefonväxeln MSC inkluderar en annan varna ":':30 517 603 12 signaleringsnod SPM, vilken genererar ett meddelande enligt en specificerad standard i GSM-nätet. Det tidigare nämnda BSSAP-protokollet är ett exempel på. en sådan standard. I det illustrerade fallet är signaleringsnoden SPM en utångspunkt eller en terrninalpunkt i GSM-nätet för BSSAP-meddelandet som transporterats mellan GSM-nätet och GSM-enheten GU. Tjänstedelen SPG i GSM-enheten GU bildar en annan utgångspunkt eller terminalpunkt för transporten av BSSAP-meddelanden. BSSAP-meddelandet transporteras i GSM-nätet via GSM-signalbäraren SCGSM. Med hjälp av överföringsenheten TEP i ingångsporten, transporteras BSSAP-meddelandet från GSM- signalbäraren SCGSM till den första signalbäraren SC1, vilken är av X.7 5- typen. BSSAP-meddelandet transporteras via den första signalbäraren SCl och tas emot i radiostyrenheten RNCZ. Efter att ha mottagits i radiostyrenheten, överförs BSSAP-meddelandet från den första signalbäraren SC1 till den andra signalbäraren SC2, vilken inkluderar en markbaserad del av XQS-typen, med hjälp av överföringsenheten TER i accessnätet i radiostyrenheten. Meddelandet transporteras från radiostyrenheten till GSM- enheten GU, via basstationen BS2. BSSAP-meddelandet transporteras alltså transparent från mobiltelefonväxeln MSC via GSM-signalbäraren genom accessnätet till GSM-enheten GU, via den första signalbäraren SC1 och den andra signalbäraren SC2. De olika signaleringsprocedurerna som utförs när signalering sker genom accessnätet mellan radioenheterna TU, GU, PU, CU och deras resp. hemnät VOD, GSM, PSTN, INTERNET kommer att förklaras i mer detalj senare med hänvisning till olika utföringsformer. De tidigare nämnda signalbärarna SCl, SC2 och SCGSM är vålspecificerade i dessa specifikationer som nämnts tidigare i texten. Fackmannen kommer emellertid lätt att inse att meddelandet kan transporteras transparent genom accessnätet med hjälp av en annan typ av signalbärare, och att signaler som genereras i enlighet med olika specificerade standarder kan transporteras transparent via nämnda signalbärare.

Förutom att visa accessnätet ACC, visar fig. 3 även transportnätet TRN. På liknande sätt som accessnätet inkluderar transportnätet TRN GSM-enheten GU, basstationen B52, radiostyrenheten RNCZ och en del av ingångsporten aven» :anno 517 603 13 P2. Transportnätet TRN inkluderar en markbaserad del ATM mellan ingångsporten P2 och basstationen BS2, vilken del är av en ATM-typ i det illustrerade fallet. Transportnätet TRN inkluderar även en luftburen del CDMA mellan basstationen BS2 och radioenheten, vilken i det illustrerade fallet är en CDMA-typ. Data transporteras via databårare i transportnätet TRN i princip på samma sätt som den tidigare beskrivna signaltransporten. Transportnätet inkluderar även anordningar som motsvarar APG, RRR, STER, STEP, MTPP och MTPM såsom dessa beskrevs ovan såsom varande nödvändiga för att upprätta signalbärarna SCl, SC2 och SCGSM. Dessa anordningar har emellertid inte visats i fig. 3. Den markbaserade ATM-delen inkluderar en första databårare DC1 mellan ingångsporten P2 och radiostyrenheten RNC2, och en första del av en andra databärare DC2 mellan radiostyrenheten RNCZ och basstationen BS2. Såsom tidigare nämnts, är den andra delen av den andra databäraren DC2 mellan basstationen BS2 och GSM-enheten GU luftbaserad och av CDMA-typen. Databärare markeras med tjocka ihåliga linjer i fig. 3. Principen enligt vilken data överförs från en databårare till en annan är samma som tidigare beskrevs med hänvisning till överföring mellan olika signalbärare. Pekare lagras i överfóringsenheten TEP på samma gång som databäraren DCl och GSM-databäraren DCGSM upprättas i GSM-nätet.

Vid ankomst av t.ex. ett datapaket från den första databäraren DCl, pekar pekarna till GSM-signalbäraren DCGSM, och vid ankomst av data från GSM- signalbåraren, pekar pekarna till den första databäraren. Denna överföring är väl beskriven i "B-ICI, Specification of the ATM-forum" (version 1.0, september 1993). ATM-nätet möjliggör att data överförs med en önskad rat eller hastighet. ATM-nätet är känt inom tekniken och beskrivs väl i B-ICI, AAL och UNI specifikationer av ATM-forumet. På liknande sätt som ATM-nätet, möjliggör SDMA-nåtet att data överförs med en variabel överföringstakt eller -hastighet. En rapport som avser ett CDMA-nåt med variabla dataöverförings- takter har lämnats in för publicering i IEEE Journal of Selected Areas in Communication, specialutgåva om "CDMA-nät". Rapporten uppvisar ett CDMA-system som har variabla dataöverföringshastigheter. Förutom de tidigare nämnda dedikerade kanalerna som är speciellt dedikerade för signalering mellan GSM-enheten GU och basstationen _BS2, kan även en vanan anal: ,¿w 517 605 M dedikerad kanal allokeras för överföring av data mellan GSM-enheten GU och basstationen BS2. ATM-nätet och CDMA-nätet möjliggör att data överförs inom ett brett spektrum. De två näten möjliggör för data att överföras inom ett brett frekvensområde, d.v.s. dataöverföring vid varierande hastigheter.

Exempel på bårartjänster av olika överfóringshastigheter är: * Smalband: 0 till 64 Kbit/ s.

* Mellanband: 63 Kbit/ s till 2 Mbit/ s * Bredband: 2 Mbit/ s till 155 Mbit/ s Exempel på olika dataöverföringar är: - Tal, vilket allmänt använder smalbandet.

- Låghastighetsdata, vilket allmänt använder mellanbandet.

- Lan, vilket allmänt använder mellanbandet.

- Multimediapost, vilket allmänt använder mellanbandet.

- Ljud, vilket allmänt använder mellanbandet.

- Video, vilket allmänt använder mellanbandet.

ATM-nätet och CDMA-nätet ska endast ses som exempel på olika nät som används för implementation.

Fig. 4 illustrerar accessnätet ACC som diskuterades tidigare med hänvisning till fig. 1 och 3. Accessnätet ACCinkluderar lokaliseringsområden, så kallade sökområden, LA1, LA2, LA3 och LA4, vilka vart och ett inkluderar ett flertal celler. Såsom nämnts tidigare, symboliserar cellerna radiotäckningsområdet för olika basstationer BS2. Gränserna mellan de olika sökornrådena LAl, LA2, LA3 och LA4 har markerats med tjocka heldragna linjer i figuren, mellan cellklustren i resp. sökornråden. Basstationema BS2 i varje sökområde LAl, LA2, LA3 och LA4 hanteras av en av radiostyrenheterna RNCl, RNCQ, RNC3 och RNC4. Såsom nämnts tidigare är den bärbara radioenheten GU i accessnätet en s.k. GSM-enhet, vilken är registrerad såsom tillhörande GSM- nätet. GSM-nätet är alltså hemnätet för radioenheten, ett s.k. GSM-hemnät.

En annan radioenhet i accessnätet, en s.k. PSTN-enhet PU, är registrerad såsom tillhörande ett tjänstenät av PSTN-typ, det s.k. PSTN-hemnätet fór radioenheten PU. GSM-hemnätet är anslutet till accessnätet ACC via ingångsportarna P1, P2, P3 och P4 som nämnts tidigare med hänvisning till salu; . "30 . . 517 603 ñg. 1. Figuren visar vidare portar P2' och P2”. De ytterligare ingångsportama tillhör operatörer (ägare) andra än operatören som hanterar GSM-hemnätet.

Exempel på svenska GSM-operatörer år TELIA, EUROPOLITAN, och COMVIQ.

Varje operatör hanterar ett tjänstenät GSM, GSM' och GSM” och varje nät är anslutet till accessnåtet ACC via portama P2, P2' och P2”. Varje port år ansluten till åtminstone en av radiostyrenheterna RNC1, RNC2, RNC3 och RNC4. Enligt den illustrerade utiöringsfonnen, är alla portama P2, P22 P2” för nämnda operatörer placerade på samma plats och anslutna till samma radiostyrenhet RNC2. Hemnåtet GSM inkluderar en mobiltelefonväxel MSC och år ansluten till signaleringsnoder inuti hemnätet GSM. Exempel på signaleringsnoder inom GSM-nätet år ett hemlokaliseringsregister HLR och ett besökslokaliseringsregister VLR. Mobiltelefonväxeln år också ansluten till ingångsportarna P1, P2, P3 och P4. GSM-enheten GU år registrerad permanent i hemlokaliseringsregistret HLR såsom tillhörande hemnätet GSM.

GSM-enheten GU kan vara registrerad temporärt i besökslokaliseringsregistret VLR som en besökare till en av cellema i det GSM-nåt som hanteras av mobiltelefonvåxeln MSC. GSM-enheten kan också vara registrerad som en besökare i en cell i accessnåtet ACC. Cellen kan nås av mobiltelefonväxeln MSC via en av portarna P1, P2, P3, P4. Information om den port P1, P2, P3 eller P4 genom vilken GSM-enheten kan nås lagras i besökslokaliserings- registret VLR. För att kunna hantera access till både radiogränssnittet i det egna hemnätet GSM och accessnåtet ACC år det nödvändigt att ha en mobil telefonenhet, ett dubbelt dubbelmodenhet. Dubbelmodenheten möjliggör för mobiltelefonen att välja ett vilken uppvisar radiogränssnitt, en s.k. första radiogränssnitt som används inom accessnåtet ACC och ett andra radiogränssnitt som används inom hemnätet GSM. Gränssnittet som väljs kommer bero pä i vilket av de två näten ACC, GSM mobilen är belägen. När mobilen flyttar från accessnåtet ACC till GSM-nätet, d.v.s. passerar en cellgräns mellan de två näten ACC och GSM, påverkas registreringen i GSM- nätet i enlighet med konventionell GSM-teknik. När mobilen flyttar från GSM- nåtet GSM till accessnåtet ACC registreras detta i accessnåtet pä ett sätt som beskrivs senare i texten. Den tidigare nämnda PSTN-enheten PU är en permanent installerad telefonenhet i accessnåtet ACC, vilken kommunicerar ;o.»n ',É':3O 517 605 16 med dess hemnätet PSTN via ett radiogrånssnitt i accessnätet ACC. PSTN- hemnätet inkluderar en första lokalstation LE1 en andra lokalstation LE2 och en transitstation TE. En telefonenhet PE i PSTN-nätet ansluts till den första lokalstationen LEl. Transitstafionen TE sammanbinder de två lokala växlarna LEl och LE2. Den andra lokalstationen LE2 ansluts till accessnâtet via ingångporten Ql. Porten Ql ansluts till radiostyrenheten RNC2. Signaleringen från de tidigare närnnda radioenheterna GU och PU till resp. hemnåt GSM och PSTN kommer nu att beskrivas med hänvisning till flera förfarandesteg. Det kommer att inscs att förfarandet inte gör anspråk på att illustrera alla steg som behövs i de olika signaleringsprocedurerna. Ordningen mellan förfarande- stegen kan också variera. Det uppmärksammas också att accessnätets uppbyggnad kan variera något. Det t.ex. är möjligt att var och en av radiostsyrenhetema RNC1, RNC2, RNC3 och RNC4 tillhör nårrmda ingångsportar P1, P2, P3 och P4.

Förfarandet för registrering av GSM-enheten GU illustreras i fig. 5. T.ex. en GSM-enhet kan vara registrerad när den passerar från GSM-nätet till accessnätet. Andra exempel är när GSM-enheten passerar ett sökområde eller när GSM-enheten aktiveras. Fig. 5 bör studeras tillsammans med fig. 4.

Förfarandet föregås av lagring i radiostyrenheten RNC2 av information som uppvisar tjänstenätsgrånserna för ingångportarna till vilka radiostyrenheten är ansluten. Förfarandet inkluderar de följande stegen: - GSM-enheten aktiveras. Detta visas i fig. 5 med en rund tjock ring 1.

- Ett rundsändningsmeddelande 2 sänds till GSM-enheten GU från radiostyrenheten RNC2, via basstationen BS2. Meddelandet 2 inkluderar information som är nödvändig för GSM-enheten för att förstå att registrering är nödvändig för att hålla GSM-enhetens position uppdaterad i GSM- hemnätet. meddelandet 2 kan vara lokaliseringsområdesidentitet (LAID), kanalbeskrivning eller effektbehov för Ett exempel på information i access till accessnätet ACC.

- Ett ”kanalförfrägriingsmeddelande” 3 sänds till radiostyrenheten RNC2 från GSM-enheten GU via basstationen BS2. Meddelandet inkluderar en »uuan -niiß "=3o 517 603 17 begäran om en kanal som kan dedikeras för signalering exklusivt mellan GSM-enheten och basstationen BS2, en s.k. dedikerad kanal.

- Ett acceptmeddelande 4 sänds från radiostyrenheten RNC2 till GSM- enheten GU. Acceptrneddelandet 4 pekar ut den dedikerade kanalen. Den dedikerade kanalen pekas ut efter att ha valt mellan olika tillgängliga kanaler.

Den andra signalbäraren SC2 upprättas när den dedikerade kanalen har allokerats för signalering mellan GSM-enheten och basstationen BS2.

Signalbäraren SC2 bibehålls upprättad till dess nedkoppling efterfrågas.

- Ett från GSM-enheten GU till radiostyrenheten RNC2, via den andra signalbäraren SC2. Accessmeddelandet inkluderar en abonnentidentitet AI som betecknar GSM-enhetens användare. Accessmeddelandet 5 inkluderar även en tjänstenätsidentitet accessmeddelande 5 sänds vilken i fallet av den illustrerade utföringsformen betecknas en första tjänstenätsidenfitet och vilken pekar ut GSM-tjånstenätet som är hemnätet fór användaren.

- Accessmeddelandet 5 analyseras i radiostyrenheten RNC2 och porten P2 pekas ut som ingångsporten till GSM-hemnätet med hjälp av den tidigare lagrade informationen. Detta har markerats i figuren med en tjock rund ring 6.

- Den första signalbäraren SC1, vilken är en X.75-typ i det illustrerade fallet upprättas mellan radiostyrenheten RNC2 och den utpekade ingångsporten P2, såsom tidigare förklarats i texten. Den första signalbäraren SCl hålls upprättad till dess nedkoppling begärs.

- De två upprättade signalbärarna SCl och SC2 ansluts inbördes. Denna sammankoppling av signalbärarna möjliggör att meddelanden från den andra signalbäraren SC2 kan levereras kontinuerligt till den första signalbäraren SC1, och omvänt, förutsatt att båda signalbärarna är upprättade. Den första och den andra signalbäraren SC1 och SC2 bildar därmed en gemensam signalbärare, såsom illustreras i figuren med beteckningen SC28aSC1.

- Abonnentidentiteten AI vidarebefordras från radiostyrenheten RNC2 till ingångsporten P2 via den första signalbäraren SCl, såsom visas av pil 7.

~ GSM-signalbäraren SCGSM upprättas mellan ingångsporten P2 och mobiltelefonväxeln MSC enligt det transportsystem som används i hemnätet Iran: 517 603 18 GSM. Enligt det illustrerade exemplet, är GSM-signalbäraren SCGSM en nr. 7- typ och upprättas i enlighet med den specifikation som tidigare indikerats i texten. GSM-signalbäraren SCGSM bibehålls upprättad tills dess nedkoppling begärs.

- De upprättade signalbärarna SCl8sSC2 och SCGSM sammanbinds.

Denna sammanbíndning gör det möjligt för meddelandena från GSM- signalbäraren SCGSM i GSM-nätet att levereras kontinuerligt till signalbårarna SC 18sSC2 i accessnätet, och tvärt om, förutsatt att alla signalbärarna är upprättade. Denna meddelandeleverans har förklarats tidigare. Den första signalbäraren SCl, den andra signalbäraren SC2 och GSM-signalbäraren SCGSM bildar därmed en gemensam signalbärare betecknad SC28sSC18sSCGSM i figuren.

- Abonnentidentiteten vidarebefordras från ingångsporten P2 till mobiltelefonväxeln MSC, såsom indikeras med pil 8.

- Signalering som år nödvändig för auktoriseringskontroller sänds i båda riktningar över signalbärarna SC1, SC2 och SCGSM mellan tjänstedelen SPG i GSM-enheten GU och hemnätet GSM. Signalering åstadkoms i enlighet med den specificerade standarden för hemnätet GSM och visas i figuren med en dubbelriktad pil 9.

- Abonnenten accepteras såsom tillhörande hemnätet GSM och abonnentidentiteten AI lagras i besökslokaliseringsregistret i mobiltelefon- växeln tillsammans med data som relaterar till ingångsporten P2. Denna datalagring har markerats med en rund ring 10 i fig. 5.

- En begäran ll om nedkopplingen av signalbärarna görs i samband med avslutning av signaleringsprocessen.

- De upprättade signalbärarria SC1, SC2 och SCGSM kopplas ned. Denna nedkoppling har visats i fig. 5 med två tjocka heldragna pilar 12.

Fig. 6 är ett flödesschema som kort beskriver de viktigaste stegen i den tidigare beskrivna proceduren. Fig. 6 ska läsas tillsammans med fig. 4 och 5.

Flödesschemat i fig. 6 illustrerar de följande stegen: - GSM-enheten aktiveras. Detta visas i fig. 6 med ett block 101. una;- »annu -'*';3o 517 603 19 - Kanalförfrågningsmeddelandet 3 sänds från GSM-enheten GU till radiostyrenheten RNC2 via basstationen BS2, i enlighet med block 102. Detta meddelande inkluderar begäran om en kanal som kan allokeras för signalering exklusivt mellan GSM-enheten och basstationen BS2, en s.k. dedikerad kanal.

- Ett acceptmeddelande 4 sänds från radiostyrenheten RNC2 till GSM- enheten GU, enligt block 103. Acceptmeddelandet 4 pekar ut den dedikerade kanalen. Den dedikerade kanalen pekas ut efter att ha valt mellan möjliga tillgängliga kanaler. Den andra signalbäraren SC2 upprättas när den dedikerade kanalen har allokerats till signalering mellan GSM-enheten och basstationen BS2.

- Accessmeddelandet 5 sänds från GSM-enheten GU till radiostyrenheten RNC2 via den andra signalbäraren SC2, enligt block 104. Accessmeddelandet inkluderar abonnentidentiteten AI vilken betecknar användaren av GSM- enheten. Accessmeddelandet 5 inkluderar även den första tjänstenätets- identiteten som pekar ut GSM-nätet som användarens hemnät.

- Accessmeddelandet 5 analyseras i radiostyrenheten RNC2 och porten P2 pekas ut som ingångsporten till GSM-hemnätet. Detta har markerats i figuren med ett block 105.

- .Den första signalbäraren SCl upprättas mellan radiostyrenheten RNC2 och den ingångsport P2 som pekats ut, enligt block 106.

- Abonnentidentiteten AI vidarebefordras från radiostyrenheten RNC2 till ingångsporten P2 genom den första signalbäraren SCl, enligt block 107.

- GSM-signalbäraren SCGSM upprättas mellan ingångsporten P2 och mobiltelefoníväxeln MSC enligt block 108.

- Signalering som är nödvändig för auktorisationskontroller sänds mellan tjänstedelen SPG i GSM-enheten GU och hemnåtet GSM, enligt block 109.

- Abonnentidentiteten AI vidarebefordras från ingångsporten P2 till mobiltelefoníväxeln MSC, enligt block 110.

- Abonnentidentiteten AI lagras i besökslokaliseringsregistret VLR i mobiltelefoníväxeln, tillsammans med data som avser ingångsporten P2.

Denna lagring av data har markerats i fig. 6 med ett block 111. »:»aa maa: 517 603 - De upprättade signalbärarna SC1, SC2 och SCGSM kopplas ned. Denna bärarnedkoppling visas i fig. 6 med ett block 112.

Aktiviteten som illustreras i det ovanstående signaleringsexemplet med hänvisning till fig. 4-6 är registreringen av GSM-enheten, även om andra aktiviteter är möjliga som har sitt ursprung i GSM-enheten GU, t.ex. uppkopplingen av anropsförbindelser eller andra typer av tjänsteförfrågriingar.

Det är nödvändigt att upprätta olika signalbärare SC1 och SC2 för att utföra aktiviteten. Transparent signalering genomförs genom accessnätet, efter att ha upprättat signalbärarna. I detta hänseende uppfattas GSM-enheten av hemnätet GSM såsom varande en radioenhet som är placerad inom GSM- hemnätet. Det kommer att beskrivas i det följande hur PSTN-enheten PU som är belägen i accessnätet ACC och som använder ett standardsigiialerings- protokoll annat än GSM-protokollet BSSAP och vilket har ett hemnåt som skiljer sig från GSM-hemnätet uppfattas såsom varande en radioenhet inom dess hemnät, d.v.s. inom PSTN-hemnätet.

Det visas i det följande exemplet hur en anropsförbindelse kopplas upp från en A-abonnent i PSTN-nätet till en B-abonnent i accessnätet ACC. Efter att en . anropsförbindelse har upprättats, transporteras talsignaler via data- transportnätet TRN. I det föreliggande fallet, är transportnätet delvis av ATM- typen ("Asynchronous Transfer Mode") och delvis av CDMA-typen, vilket tidigare nämndes med hänvisning till fig. 3. När PSTN-enheten installerats i accessnätet ACC, registreras enheten såsom varande permanent närvarande i antingen den cell som hanteras av basstationen BS2 eller i en av de sex cellerna som omger cellen 2. PSTN-enheten registreras i PSTN-nätet med ett telefonnummer av samma typ som återstående abonnenter i PSTN-nätet. Vid registrering av PSTN-enheten, ges ingångsporten Q1 såsom den port genom vilken radioenheten kan nås. Ändringar i radioutrymmet kan orsaka att PSTN- enheten uppfattas att vara belägen i en 'av de omgivande cellema. PSTN- enheten registreras därför i radiostyrenheten RNC2 såsom varande potentiellt närvarande i en av dessa celler som omger cell C2 som hanterad av basstationen BS2. I fig. 4 har cellen C2 visats något större än de omgivande mor: 517 605' 21 cellerna. PSTN-enheten kan alltså vara belägen i antingen den cell som hanteras av basstatíonen BS2, eller i en av de sex cellerna som omger cellen C2.

Proceduren vid anslutning av ett anrop mellan en användare av en permanent ansluten telefonenhet PE i PSTN-nätet och en användare av PSTN-enheten PU visas i accessnätet ACC i fig. 7. Fig. 7 bör studeras tillsammans med fig. 4.

Förfarandet gör inte anspråk på att illustrera hela signaleringsproceduren som följs i de olika förfarandestegen. Förfarandet inkluderar de följande stegen: - A-abonnenten som använder den pennanent anslutna telefonenheten PE i PSTN-nätet begär en anropsförbindelse till PSTN-enheten PU i accessnätet ACC, genom att ge telefonnumret, ett s.k. B-nummer, till PSTN-enheten PU.

Denna begäran har visats i figuren med en rund ring 21.

- B-nurnret analyseras i den första lokalstationen LE1. Den första lokalstationen LE1 upptäcker att B-numret pekar på en abonnent som inte återfinns i lokalstationen LE1 och vidarebefordrar anropsbegäran till transitstationen TE, vilken också analyserar B-numret och upptäcker att B- nurnret pekar på en abonnent i den andra lokalstationen LE2. Anropet vidarebefordras till den andra lokalstationen LE2. I dess analys, upptäcker den andra lokalstationen LE2 att berörd abonnent är ansluten till port Ql.

Porten Ql utgör ett s.k. V5.l gränssnitt (se ETSI standard ETS 300 324-1 februari 1994) mot den andra lokalstationen LE2. Den andra lokalstationen LE2 sänder en anropsförbindelsebegäran till port Ql, där det pekas ut ett portnummer vilket representerar abonnenten i V5.1-gränssnittet. Anrops- förbindelsebegäran översätts till en "paging"-begäran i ingångsporten Ql.

"Paging"-begäran inkluderar identiteten för PSTN-enheten PU.

Förfarandesteget har visats med en pil 22 i fig. 7.

- "Paging"-begäran vidarebefordras från ingångsporten Q1 till radiostyr- enheten RNC2, såsom visas i fig. 7 med en pil 23.

- Ett "paging"-meddelande 24 sänds från radiostyrenheten RNC2 till alla basstationer BS2, i vars celler PSTN-enheten PU kan eller bör vara belägen. I det innevarande fallet sänds "paging"-meddelandet till de sju basstationema i vilka PSTN~enheten kan vara belägen. Meddelandet 23 inkluderar information .w-v . ":*.30 517 603 22 som PSTN-enheten behöver för att begära en ledig kanal. Exempel på sådan information är portidentitet, kanalbeskrivning eller nödvändig effekt för access till accessnätet ACC.

- Ett kanalbegäransmeddelande 25 sänds från PSTN-enheten PU till radiostyrenheten RNC2 via basstationen BS2. Meddelandet inkluderar en begäran för en kanal som dedikeras speciellt för signalering mellan PSTN- enheten PU och basstationen BS2.

- Ett acceptmeddelande 26 sänds från radiostyrenheten RNC2 till PSTN- enheten PU. Acceptrneddelandet 26 pekar ut en dedikerad kanal från möjliga tillgängliga kanaler.

- En fjärde signalbärare SC4 upprättas genom förmågan hos den dedikerade kanalen som är speciellt allokerad för signalering mellan PSTN- enheten PU och basstationen BS2. Signalbäraren SC4 bibehålls upprättad tills dess nedkopplíng begärs.

- Ett från PSTN-enheten PU till radiostyrenheten RNC2 via den fjärde signalbäraren SC4. Accessmeddelandet accessmeddelande 27 sänds 27 inkluderar en abonnentidentitet AI vilken indikerar PSTN-enhetens Accessmeddelandet 27 inkluderar även en första PSTN-tjänstenätet användare. tjänstenätsidentitet, vilken pekar ut såsom den innevarande användarens hemnät.

- Accessmeddelandet 27 analyseras i radiostyrenheten RNC2 och porten Q1 pekas ut som ingångsporten till PSTN-hemnätet. Detta har markerats i figuren med en rund ring 28.

- En tredje signalbärare SC3 upprättas. Den tredje signalbäraren SC3 bibehålls upprättad tills dess nedkopplíng begärs.

- De två upprättade signalbärarna SC3 och SC4 binds samman. Denna sammanbindning gör det möjligt för meddelanden från den fjärde signalbäraren SC4 att kontinuerligt levereras till den tredje signalbäraren SC3, och tvärt om, förutsatt att båda signalbärarna är upprättade. De tredje och de fjärde signalbärarna SC3 och SC4 bildar därmed en gemensam signalbärare betecknad SC48sSC3 i figuren. fun.

Ivana ,,'3o 517 605 23 - Abonnentidentiteten AI vidarebefordras från radiostyrenheten RNC2 till ingångsporten Qi via den tredje signalbäraren SC3, såsom indikeras med pil 29.

- Abonnentidentiteten AI analyseras i ingångsporten Q1 och ingångsporten identifierar den ursprungliga anropsförbindelsebegäran från den andra lokalstationen LE2. Detta har markerats med en rund ring 30 i figuren.

- PSTN-signalbäraren SCPSTN enlighet med det transportsystem som används i hemnätet. PSTN-signalbegäran SCPSTN bibehålls upprättad till dess nedkoppling begärs.

- De upprättade signalbärarna SC38sSC4 och SCPSTN binds samman. upprättas i Denna sammanbindning av signalbärarna möjliggör för meddelanden från PSTN-signalbäraren SCPSTN i PSTN-nätet att kontinuerligt levereras till signalbärarna SC3&SC4 i och tvärt om, förutsatt att signalbärarna är upprättade. Den tredje signalbäraren SC3, den fjärde signalbäraren SC4 och PSTN-signalbäraren SCPSTN bildar därmed en gemensam signalbärare beteckna SC4&SC3&SCPSTN i figuren.

- Signalering som är nödvändig för upprättande av en anropsíörbindelse accessnätet, sänds i båda riktningarna över signalbärarna SC3, SC4 och SCPSTN mellan PSTN-enheten PU och hemnätet PSTN, såsom visas av pil 31. Signalering utförs i enlighet med den specificerade standarden för hemnätet PSTN.

Signaleringen inkluderar begäran för anslutning av dataöverföringslänkar mellan de två användarna av telefonenheterna PE och PU, A-abonnenten och» B-abonnenten, varvid överföringstakten eller -hastigheten väljs enligt PSTN- hemnätets överföringstakt. Eftersom överföringen av ljuddata avses, väljs en bärartjänst för smalband.

- En PSTN-dataöverföringslänk DCPSTN ansluts genom PSTN-nätet mellan den permanent anslutna telefonenheten PE och ingångsporten Ql. Data- överföringslänkar markeras i tig. 7 med breda ihåliga linjer.

- En första dataöverföringslänk DC1 är ansluten genom ATM-nätet mellan ingångsporten Q1 och radiostyrenheten RNC2, i enlighet med den tidigare nämnda ATM-specifikationen.

- En andra dataöverföringslänk DC2 är ansluten genom ATM-nätet och CDMA-nätet mellan radiostyrenheten RNC2 och PSTN-enheten PU. 1||;, man: .fso 517 603 24 - Dataöverföringslänkarna binds samman. Denna sammanbindning av länkarna möjliggör för data från PSTN-dataöverföringsbäraren DCPSTN i PSTN-nätet att kontinuerligt levereras till dataöverföringsbärarna DC1 och DC2 i accessnätet ACC, och tvärt om, förutsatt att signalbärarna upprättade. De olika dataöverföringsbärarna bildar därmed en gemensam bärare betecknad DC2&DCl&DCPSTN i figuren.

- Taldata överförs 32 mellan A-abonnenten och B-abonnenten, d.v.s. mellan den permanent anslutna telefonenheten PE och PSTN-enheten PU, via den gemensamma dataöverföringsbäraren DC28rDC18sDCPSTN.

- Begäran 33 för nedkoppling av databärarna DC28sDC18aDCPSTN när anropet är avslutat.

- Dataöverföringslänkarna kopplas ned. Denna nedkoppling har markerats med två breda pilar 34 i fig. 7.

- Begäran 35 för nedkoppling av signalbärarna SC4&SC3&SCPSTN i samband med avslutning av signaleringen.

- De uppkopplade signalbärarna SCB, SCO och SCPSTN kopplas ned.

Denna nedkoppling har visats i fig. 7 genom två breda heldragna pilar 36.

Fig. 8 är ett flödesschema vilket kort beskriver de viktigaste stegen i det tidigare beskrivna förfarandet. Fig. 8 bör läsas tillsammans med fig. 4, 5, 6 och 7. Flödesschemat i fig. 8 inkluderar de följande stegen: - A-abonnenten som använder den permanent anslutna telefonenheten PE i PSTN-nätet begär en anropsförbindelse till PSTN-enheten PU i accessnätet ACC, genom att ge telefonnumret, det s.k. B-numret, för PSTN-enheten PU.

Denna begäran visas i figuren visas i figuren med ett block 201.

- B-numret analyseras. I dess analys upptäcker den andra lokalstationen LE2 att abonnenten som berörs är ansluten till port Ql, i enlighet med block 202.

- Begäran översätts i ingångsporten Ql till en "paging"-begäran vilken vidarebefordras frän ingångsporten Q1 till radiostyrenheten RNC2, i enlighet med block 203 i fig. 8. :sann vr»sø ,-_-_3o 517 605 - "Paging"-meddelande 24 sänds från radiostyrenheten RNC2 till alla basstationer BS2 i vars celler PSTN-enheten PU kan eller bör vara placerad, i enlighet med block 204.

- Den fjärde signalbäraren SC4 och den tredje signalbåraren SC3 upprättas på samma sätt som den andra signalbäraren SC2 och den första signalbäraren SC1 upprättades i det tidigare exemplet. Upprättandet av den andra och den första signalbäraren visas i fig. 5 och 6. Detta upprättande har markerats med ett block 205 i fig. 8.

- PSTN-signalbäraren SCPSTN upprättas eller kopplas upp i enlighet med det transport-system som används i hemnätet, i enlighet med block 206.

- Signalering som är nödvändig för att koppla upp en anropsförbindelse sänds i båda riktningarna över signalbäraina SC3, SC4 och SCPSTN, men mellan PSTN-enheten PU och den permanent anslutna telefonenheten PE i hemnätet PSTN, i enlighet med block 207. Signalering äger rum i enlighet med den specificerade standarden för hemnätet PSTN. Signaleringen inkluderar begäran för anslutningen av dataöverföringslänkar mellan de två användarna av telefonenhetema PE och PU, A-abonnenten och B-abonnenten, varvid överföringstakten väljs i enlighet med PSTN-hemnätets överföringstakt.

- PSTN-dataöverföringslänken DCPSTN upprättas genom PSTN-nätet, mellan den permanent anslutnaitelefonenheten PE och ingångsporten Ql, i enlighet med block 208.

- Den första dataöverföringslänken DCl upprättas genom ATM-nätet, mellan ingångsporten Ql och radiostsyrenheten RNC2, i enlighet med block 209.

- Den andra dataöverföringslänken DC2 upprättas genom ATM-nätet och CDMA-nätet, mellan radiostyrenheten RNC2 och PSTN-enheten PU, i enlighet med block 210.

- Ljuddata överförs 32 mellan A-abonnenten och B-abonnenten, d.v.s. mellan den permanent anslutna telefonenheten PE och PSTN-enheten PU, via den gemensamma dataöverföringsbäraren DC28aDCl8sDCPSTN, i enlighet med block 211.

- Begäran 33 för nedkoppling av databärama DC2, DCl och DCPSTN efter att anropet har avslutats, i enlighet med block 212. mva. »vinn m._30 517 603 26 - Dataöverföringslänkarna kopplas ned. Denna nedkoppling visas i fig. 8 med ett block 213.

- De upprättade signalbärarna SC3, SC4 och SCPSTN kopplas ned. Denna nedkoppling visas i fig. 8 med ett block 214.

I fig. 9 visas ett telekommunikationsnät som innefattar två telesystem TS1 och TS2 av samma typ som det system som visats tidigare i fig. 4. Fig. 9 illustrerar i enlighet med uppfinningen två tjänstenät GSMl, GSM2 med två respektive accessnät, ett första accessnät ACC1 och ett andra accessnät ACC2. Det första tjänstenätet GSM1 och det första accessnätet ACC1 är beläget i Sverige medan det andra tjänstenätet GSM2 och det andra accessnätet ACC2 är beläget i Finland. Näten ACCl och ACC2 inkluderar lokaliseringsområden, var och en inkluderande ett flertal celler. Såsom tidigare nämnts symboliserar cellerna radiotäckningsområdet för olika basstationer. Det första accessnätet ACC1 inkluderar en uppsättning första lokaliseringsomrädet LAll och LA12 och det andra accessnätet ACC2 inkluderar en uppsättning av andra lokaliseringsområden LA21 och LA22. Gränsen mellan de två olika accessnäten har markerats med en tjock heldragen linje mellan cellklustren i gränslokaliseringsornrädena. Det första GSM-hemnätet GSM1 ansluts till det första accessnätet ACC1 via en första I/ O-port P12 och ett andra GSM- hemnät GSM2 ansluts till det andra accessnätet ACC2 via en andra I/ O-port P21. De två hemnäten GSM1 och GSM2 har båda samma konfiguration somg det hemnät som visats tidigare i fig. 4. I fig. 9 är bärbara radioenheter belägna i accessnäten. En första GSM-enhet GU1 registreras såsom tillhörande det första GSM-nätet GSM1 och en andra GSM-enhet GU2 belägen i det andra accessnätet registreras såsom tillhörande det andra GSM-nätet GSM2. GSM- näten GSMl och GSM2 är alltså hemnäten för resp. radioenheter GU1 och GU2.

Utföringsforrnen i fig. 9 skiljer sig genomide diagonala förbindelsema såväl mellan det första accessnätet ACC1 och det andra tjänstenätet GSM2 via I / O porten PS22 som mellan det andra accessnätet ACC2 och det första tjänstenätet GSM1 via I / O port P11. Om den första mobilen GU1 flyttar sig 1:11; ..||» ._30 517 603 2 7 från det första accessnätet ACCl till det andra accessnätet ACC2, såsom kan ses i fig. 9, kommer signaleringsbärare att upprättas mellan det andra accessnätet och det första hemnätet GSM 1. Signalbärarna kommer därigenom upprättas från den första mobilen GU1 genom det andra accessnätet ACC2 till det första hemnätet GSMl. Användaren av den första mobilen GUl har nu ett val att välja mellan förbindelser till det andra hemnätet GSM2 och det första hemnätet GSMl via accessnätet ACCZ för utgående anrop. Detta val görs t.ex. genom att i accessnätet analysera det anropade numret och bestämma om kostnaden är lägre vid anslutning via tjänstenätet GSM 1 eller GSM2, antingen automatiskt eller manuellt t.ex. beroende på det slagna numret. Detta val är användbart t.ex. när avgångsanvändaren slår ett cellulärt mobilradionummer som tillhör samma land, i vilket den anropande abonnenten för tillfället är närvarande. I det föreliggande fallet undviker detta val onödiga omvägs- dirigeringar även kallade ”tromboning” genom att välja tjänstenätet i det besökta landet GSM2 snarare än GSM1. Om den besökande användaren emellertid vill kontakta hans / hennes maílbox, väljs en direkt förbindelse till hemtjänstenätet GSM1 snarare än till GSM2.

Flera varianter av det i fig. 9 illustrerade förfarandet är möjliga.

Såsom nämnts tidigare är även flera varianter av de tidigare beskrivna och illustrerade förfarandena möjliga. Det är t.ex. möjligt att en abonnent placerad inom cellområdet för en radiostyrenhet i accessnätet registreras såsom tillhörande ett ytnät, vilket hanteras av en operatör eller ägare som skiljer sig från de operatörer som hanterar de tjänstenät som är anslutna till radiostyrenheten. I detta fall kan proceduren fortsättas genom att i radiostyrenheten lagra information som berör samarbetande förhållanden som existerar mellan olika operatörer och när man tar emot en identitet för ett tjänstenät, vilket inkluderar en operatör som är okänd för radiostyrenheten, utse en annan operatör med vilken samarbetande förhållanden finns. I fallet när inga samarbetande förhållanden existerar, anges en operatör av ett tjänstenät av samma specificerade nättyp som det nät som hanteras av den »vila 11,., ._30 517 603 28 operatör som visas av tjänstenätsidentiteten antingen slumpmässigt eller i enlighet med en förutbestämd ordningslista.

Andra modifieringar är också möjliga. Information som är nödvändig för en operatör av accessnätet för att fakturera operatörer av resp. hemnåt för användningen av accessnätet kan t.ex. lagras i samband med utpekandet av hemnäten GSM eller PSTN. Vidare signaleringsexempel presenteras i den svenska patentansökan nr. 9404285-O inlämnad av LM Ericsson 941207.

Denna ansökan illustrerar fallet, i vilket en mobiltelefonenhet som lokaliserad i ett mobiltelefonnät (som motsvarar accessnätet ACC) tillhör ett markbaserat telefonnät (motsvarande ett hemnåt). Den svenska ansökan presenterar hur mobiltelefonenheten registreras i det markbaserade nätet (hemnätet) och hur anropsförbindelser kan upprättas och hur förflyttningar av mobilen i mobiltelefonnätet (accessnätet) hanteras. Det inses att de tidigare beskrivna och illustrerade exemplifierande utföringsforrnema av uppfinningen kan modifieras och ändras utan att avlägsna sig från uppfinningens begrepp.

T.ex. kan radiogränssnittet i accessnätet vara satellitbaserat, d.v.s. kommunikation mellan en radioenhet i accessnätet och en basstation i accessnätet äger rum via en satellit. Inte heller behöver överföringen av radiosignaler äga rum med hjälp av CDMA-tekniker såsom i enlighet med utföringsformerna. Det är också möjligt att radiosignaler kan överföras med hjälp av TDMA-tekniker ("Time Division Multiple Access"), FDMA-tekniker Division Multiple eller andra lämpliga transmissionstekniker. Signalbäraren som transporterar standardsignaler ("Frequency Access") transparent genom accessnätet kan väljas från ett antal möjliga typer, såsom tidigare nämnts och visats genom exempel.

Naturligtvis är även andra typer av tjänstenåt med andra signalerings- standarder än de presenterade här också möjliga. Andra exempel av nättyper är NMT, AMPS, TACS, PDC. Framtida typer av nät är också möjliga, t.ex. dataspelspelsnät GOD ("Game On Demand") som används t.ex. av en dataspelsagentur vilken transporterar dataspelssignaler till dataspelsut- rustningen hos en person som hyr spelet mot betalning. nvpvn »nsnp 517 603 29 Flera varianter i uppbyggnaden av accessnätet är också. möjliga utan att avlägsna sig från uppfinningens begrepp. Det är t.ex. också möjligt att blockera access till vissa tjänstenät från vissa delar av accessnätet. Det är också möjligt för radiostyrenheter och portar att vara belägna på en och samma plats och att höra till en och samma maskinvaruenhet i vissa fall.

Andra exempel av varianter inkluderar separata accessnät och transportnåt istället för gemensamma nåt med avseende på maskinvara illustrerad ovan och hänvisad till i texten såsom ett universellt nät.

Det inses därför att den föreliggande uppfinningen inte begränsas till 'de tidigare illustrerade och beskrivna exemplifierande utföringsformema därav och att modifieringar kan göras inom omfånget av de följande kraven.

Claims (2)

man: »anna 15 20 517 603 30 NYA PATENTKRAV åtminstone två råckvidden för som har sinsemellan olika

1. Ett telekommunikationsnät innefattande telekommunikationssystem avsedda för utökande av åtminstone två tjänstenät (GSM, PSTN) specificerade signaleringsstandarder, ett första telekommunikationssystem (TS 1) och ett andra telekommunikationssystem (TS2), varvid en radioenhet (GUl) som är belägen i ett accessnåt (ACC2) i det andra systemet (TS2) registreras såsom tillhörande ett tjånstenät (GSM 1) i det första systemet (TS 1), ett s.k. hemnät, och varvid accessnåtet (ACCZ) i det andra systemet (TS2) är anslutet till hemnätet (GSM1) via en första port (P11) och varvid signalbårare upprättas i det andra accessnätet mellan radioenheten (GUl) och den första porten (P1 1) och i vilket ett tjånstenät (GSMQ) i det andra systemet (TS2) som har samma specificerade signaleringsstandard som hemnätet (GSM 1) är anslutet till det andra accessnätet via en andra port (P21) och i vilket signaleringsbärare kan upprättas i det andra accessnätet mellan radioenheten (GUl) och den andra porten (P21), varvid radioenheten (GUl) har ett val att göra ett avgångsanrop genom att, via det andra accessnätet (ACCZ), accessa antingen det andra tjänstenåtet (GMS2) eller hemnätet (GSM 1).

2. Ett system enligt patentkrav 1, i vilket ett av tjänstenäten (GSMl, GSM2) väljs beroende på avgångsnumret.